9789144116297 by Smakprov Media AB

hos barn i Sverige

Tvåspråkighet

GISEL A H Å K A NSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31417 ISBN 978-91-44-11629-7 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2003, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Malmsten Hellberg Författarfoto: Högskolan i Østfold Printed by Interak, Poland 2019

Innehåll

Förord till andra, omarbetade upplagan........................................................................... 7 1 Inledning...........................................................................................................................................9 1

Svensk forskning om tvåspråkiga barn...........................................................................11 Definitioner av tvåspråkighet............................................................................................... 16 Ordboksdefinitioner............................................................................................................. 19 Allmänhetens syn..................................................................................................................20 Forskning..................................................................................................................................... 21 Skolans definitioner.............................................................................................................. 22 2 Tvåspråkighet på samhällsnivå................................................................................... 27 2

Ett officiellt språk........................................................................................................................... 27 Flera officiella språk..................................................................................................................... 28 Diglossibegreppet...........................................................................................................................31 Diglossi och tvåspråkighet...................................................................................................... 34 Språkbyte och språkdöd........................................................................................................... 35 Haugens språkbytesmodell – norskan i Amerika.......................................... 36 Domänförlust – ungerska i Oberwart..................................................................... 37 Från flerspråkighet till enspråkighet – taiap i Gapun................................. 41 3 Tvåspråkighet i Sverige – samhället och skolan............................................. 47 3

Samiskans ställning..................................................................................................................... 47 Några utmärkande drag i det samiska språket................................................. 48 Samiskan i ett historiskt perspektiv........................................................................ 52 Trespråkighet och språkval i Övre Soppero....................................................... 52

Innehåll

Skolgång för samiska barn.............................................................................................. 53 En studie av språkbehärskning och språkanvändning ............................. 56 Språkanvändning................................................................................................................... 57 Ålder, domäner, attityder.................................................................................................. 59 Olikheter i undervisningens omfattning och inriktning........................... 61 Samiska som ett av flera språk.....................................................................................64 Språksituationen i Tornedalen............................................................................................. 65 Diglossi i Tornedalen...........................................................................................................66 Snabbt språkbyte för barn i Tornedalen................................................................ 67 Meänkieli – tornedalsfinska..........................................................................................69 Tvåspråkighet med folkmål............................................................................................ 70 Pitemål i läsinlärningen – att lära sig läsa som tvåspråkig...................... 71 Älvdalsmål (älvdalska) – ett exempel på revitalisering.............................. 72 Barn i invandrarfamiljer........................................................................................................... 74 När används olika språk?................................................................................................. 74 Flerspråkighet i det svenska skolsystemet – hur fungerar det?........... 78 Engelska och andra skolspråk.............................................................................................. 81 Engelska i skolan.................................................................................................................... 83 Tvåspråkighet hos döva barn................................................................................................ 86 4 Språk som talas i den svenska skolan..................................................................... 89 4

Språkfamiljer..................................................................................................................................... 92 Indoeuropeiska språk.......................................................................................................... 92 Dravidiska, finsk-ugriska, kaukasiska och altaiska språk....................... 94 Finsk-ugriska språk.............................................................................................................. 94 Kaukasiska språk................................................................................................................... 94 Altaiska språk........................................................................................................................... 95 Afro-asiatiska språk.............................................................................................................96 Niger-Kongospråk..................................................................................................................96 Nilo-sahariska språk............................................................................................................96 Koreanska och japanska................................................................................................... 97 Sinotibetanska.......................................................................................................................... 98 Taispråk......................................................................................................................................... 98 Austroasiatiska........................................................................................................................ 98 Austronesiska........................................................................................................................... 98

Innehåll

Typologi och språkinlärning..................................................................................................99 Ord och begrepp................................................................................................................... 100 Ljudsystem............................................................................................................................... 102 Grammatik och ordklasser........................................................................................... 102 Skriftsystem............................................................................................................................ 104 5 Tvåspråkighet i aktion: språkval och kodväxling....................................... 109 5

Individens språkval................................................................................................................... 109 Kodväxling och lån..................................................................................................................... 112 Kodväxling................................................................................................................................ 112 Lån.................................................................................................................................................. 113 Funktioner........................................................................................................................................ 115 Finns det en kodväxlingsgrammatik?........................................................................... 119 Morfemordning (Hasselmo)......................................................................................... 119 The two-constraint model (Poplack).................................................................... 120 The Matrix language frame model (Myers-Scotton)................................. 122 Några svenska studier av kodväxling................................................................... 124 Kodväxling i skönlitteratur...................................................................................................132 6 Simultan tvåspråkighet.................................................................................................... 135 6

Förstaspråksinlärning.............................................................................................................. 135 Ett förstaspråk............................................................................................................................... 137 Flera förstaspråk – vilken miljö?..................................................................................... 140 En person – ett språk........................................................................................................ 141 Ett språk hemma – ett språk ute.............................................................................. 142 Språklig mångfald................................................................................................................143 Vilken strategi ska man använda?............................................................................143 Dominansmönster...................................................................................................................... 144 Ordföljd, artiklar och fonologi.......................................................................................... 150 Två språk i början – hur går det sedan?.......................................................................154 7 Successiv tvåspråkighet................................................................................................... 157 7

Andraspråksinlärning.............................................................................................................. 157 Grammatisk utveckling...........................................................................................................159 Att mäta grammatisk utveckling på två språk........................................................ 165

Innehåll

Studier av ordförrådets utveckling................................................................................ 169 Ordförråd på två språk.....................................................................................................170 Användning av verb............................................................................................................ 171 Ordförrådets organisation............................................................................................. 174 Berättelsestruktur....................................................................................................................... 177 Att referera till personerna i berättelsen............................................................. 181 Tvåspråkig genom språkbad................................................................................................ 183 Att bli tvåspråkig genom språkbadsprogram.................................................. 183 Transspråkande/translanguaging.................................................................................... 187 8 Språk är färskvara – hur kan man bibehålla sin tvåspråkighet?.... 189 8

Förskolebarn som flyttar mellan länder..................................................................... 189 Utlandssvenskar...........................................................................................................................192 Slutord.................................................................................................................................................. 195 Litteratur............................................................................................................................................ 197 Register............................................................................................................................................... 207

Förord till andra, omarbetade upplagan

Sedan boken Tvåspråkighet hos barn i Sverige kom ut i sin första utgåva 2003 har mycket hänt inom forskningen, både i Sverige och internationellt. Ämnet tvåspråkighet diskuteras fortfarande, och intresset gäller som tidigare både teori och praktik. Teorierna rör människans fantastiska förmåga att lära sig språk, oavsett om det är ett eller flera, i familj, i klassrum eller genom media. Praktiken gäller exempelvis hur man organiserar språken i skola och samhälle, språk i undervisningen och språk på vägskyltar. En hel del förändringar har ägt rum under de femton år som förflutit sedan första utgåvan: 1) man har vidgat ämnet till att allt oftare röra flerspråkighet istället för tvåspråkighet 2) man talar om transspråkande som undervisningsmetod 3) minoritetsspråk har kommit in som ett nytt inslag i modersmålsämnet Det är ett led i revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken. Boken ger en bred bild av hur tvåspråkighet gestaltar sig hos barn i Sverige, där arabiska, engelska, samiska, teckenspråk och älvdalska förekommer i samspel med svenska. Jag har utökat den tidigare versionen med forskning som publicerats efter 2003. Den flerspråkighet som finns i Sverige i dag är en värdefull resurs och ger unika möjligheter för alla som kommer i kontakt med tvåspråkiga barn att ta del av de olika fönster mot världen som olika språk ger. Tidigare versioner av boken har använts vid kurser i tvåspråkighet vid Lunds universitet och vid Linnéuniversitetet i Växjö, och jag vill tacka studenterna för stimulerande diskussioner. Ett stort tack även till Margareta Gunnarsson, Kristina Håkansson, Björn Rehnström, Jan-Olof Svantesson och Mikael Svonni för kritisk läsning och många värdefulla synpunkter på manuset eller delar av det. Moheda augusti 2018 Gisela Håkansson

1. Inledning 1

Flerspråkighet är något som väcker stort intresse i Sverige. En del ser på flerspråkighet med skepsis, medan andra ser det som en tillgång och en nödvändighet. När det gäller flerspråkighet hos små barn finns det både de som tycker att det måste vara för svårt för barn att hantera flera språk, och de som menar att det är just precis när man är barn som man ska lära sig många språk. Diskussioner om flerspråkighet förs mest i enspråkiga samhällen. I flerspråkiga samhällen upplevs det som naturligt att man talar flera språk och inte något man funderar över. Flerspråkighet (eller tvåspråkighet) är faktiskt vanligare än enspråkighet om vi ser till majoriteten av världens befolkning. Man brukar säga att det finns mellan 5 000 och 6 000 olika språk1 i världen. Antalet länder är betydligt färre, och det innebär att många språk samsas inom samma land. En del länder har extremt många språk. Papua Nya Guinea har till exempel cirka 700 olika språk som används av tre miljoner invånare. När flera språk ska kunna rymmas inom ett och samma land, måste invånarna i princip kunna tala minst två språk för att kunna kommunicera med sina landsmän. Ofta är det något eller några språk som får högre officiell status än andra (som swahili i Tanzania

1 Uppgifter om antal språk bör alltid tas med försiktighet, eftersom det är svårt att fastställa vad som skiljer språk från dialekt. Ett vanligt kriterium är att dialekter är ömsesidigt förståeliga, i motsats till språk. Detta kriterium leder vissa forskare till att betrakta svenska, norska och danska som olika dialektala varianter av samma språk, vilket förmodligen inte skulle vinna något större gehör hos invånarna. Ett annat vanligt kriterium är att det ska finnas en kodifierad skriftspråksnorm för att en språklig variant ska kallas för språk. Detta skulle i så fall utesluta alla skriftlösa språk från benämningen.

1 • Inledning

och hindi i Indien) och som därför lärs in av en majoritet av befolkningen. Mindre grupper lär sig även de språk som förekommer i grannskapet. När flera språk används inom samma land är det vanligt att de olika språken förekommer i olika sammanhang. Exempelvis kan det i flerspråk iga länder vara naturligt för en person att växla mellan fyra–fem språk beroende på situationen; ett språk används i affären, ett annat i templet, ett tredje på universitetet och ett fjärde hemma. I en sådan miljö skulle enspråkighet utgöra ett verkligt hinder för det sociala livet, eftersom man skulle begränsas i sina aktiviteter och kontaktnät. I exempelvis Indien ser man på fenomenet enspråkighet med samma skepsis som vi diskuterar tvåspråkighet – enspråkighet kan till och med uppfattas som en myt! Den västerländska kopplingen ”ett språk – en nation” är inte så självklar när man ser till jordens befolkning i sin helhet. I den svenska debatten har man länge haft en benägenhet att betona problemen med flerspråkighet, och då har enspråkighet betraktats om inte som ett idealtillstånd så i alla fall som normaltillstånd. Men detta är ett ovanligt synsätt. Tvåspråkighet kan vara en naturlig följd av att man flyttar eller att en samhällelig förändring äger rum. Men det finns också fall där man planerar för tvåspråkighet och inrättar sitt liv så att barnen ska bli tvåspråkiga. Då handlar det om ett medvetet beslut av föräldrarna. De vanligaste orsakerna till att vi har tvåspråkiga barn i det svenska samhället är att de: 1 växer upp i familjer där två språk talas 2 talar ett annat språk än svenska hemma 3 använder ett annat språk än svenska i förskolan och/eller skolan. Det är viktigt att inse att tvåspråkighet inte är något statiskt fenomen, vare sig i samhället eller hos individen. Det är direkt avhängigt av politiska och samhälleliga förändringar. När en inhemsk minoritetsgrupp integreras i majoritetssamhället, blir resultatet två- eller flerspråkighet. När man drog en ny gräns mellan Sverige och Finland i Tornedalen och svenska blev skol ans och det offentliga livets språk blev många barn flerspråkiga. Migration är en annan orsak. Om familjer flyttar till områden där det inte räcker med modersmålet lär barnen sig omgivningens språk, samtidigt som de behåller modersmålet. Förutom att engelskan har ett starkt inflytande på barn- och ungdomskulturen i stort ökar också antalet barn som lär sig 10

1 • Inledning

engelska eller något annat språk redan i förskolan eller får hela eller en del av undervisningen på engelska i så kallad ”språk- och innehållsintegrerad undervisning” (SPRINT). Inte heller för individen är flerspråkighet självklart något bestående. Språk är i hög grad färskvara och om ett av barnens språk inte används tynar det bort. Internationellt adopterade barn som har ett språk med sig i bagaget när de kommer till Sverige, mister det språket om de inte får tillfälle att använda det. På samma sätt kan barn komma att byta språk när familjen flyttar mellan olika språksamfund. Om alla språken kommer till användning behålls de, men om man låter bli att använda något språk så försvinner det. Barn som vuxit upp i utlandssvenska familjer och använt ett annat språk än svenska i skolan kan behöva undervisas i svenska som andraspråk när de återvänder till Sverige, trots att de vuxit upp med svenska som ett av sina första språk. Med den språkliga mångfald som råder i dag håller synen på enspråkighet som normaltillstånd på att ändras. Vi har cirka 150 olika språk representerade i den svenska skolan. Många barn talar både svenska och ett annat språk redan när de kommer till skolan. Andra barn kommer från familjer där man talar ett annat språk än svenska hemma; de är enspråkiga när de kommer till skolan och lär sig svenska genom skola och kamrater. Dessutom tillkommer engelska, som till och med fungerar som undervisningsspråk i vissa klasser. Att möta och förstå dessa elever för vilka flerspråkighet är en naturlig del av vardagen ställer nya krav i ett samhälle där de flesta har vuxit upp och gått i skolan i en enspråkig miljö.

Svensk forskning om tvåspråkiga barn Det huvudsakliga syftet med denna bok är att lyfta fram och sprida forskning om tvåspråkighet hos barn i Sverige. Under de senaste decennierna har det gjorts ett stort antal undersökningar som har behandlat tvåspråkiga barn i det svenska samhället. Flera av studierna är doktorsavhandlingar av mycket hög klass och de förtjänar mera uppmärksamhet än de hittills erhållit. Doktorsavhandlingar och forskningsrapporter får tyvärr ganska liten spridning i förhållande till det omfattande arbete som ligger bakom. Det är min förhoppning att de glimtar som ges här kan inspirera läsaren att själv ta del av studierna mera ingående. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 • Inledning

Tvåspråkighet kan ses utifrån språkliga, pedagogiska, psykologiska, samhälleliga eller politiska perspektiv. Nedanstående urval är främst avhandlingar som fokuserar på språkliga aspekter, antingen hur språken utvecklas eller i vilka sammanhang språken används. En stor del av forskningen i Sverige behandlar utvecklingsperspektivet och beskriver språkutvecklingen hos förskolebarn (Arnberg 1981, Huss 1991, A.-B. Andersson 1992, Granfeldt 2003, Salameh 2003 och Splendido 2014) och skolbarn (Svonni 1993, Lindberg 1995, I. Andersson 1997, Wiberg 1997, Tuomela 2001, Ylikiiskilä 2001, Namei 2002). En avhandling behandlar språkutveckling hos adoptivbarn (De Geer 1992), och ett par handlar om döva barns språkutveckling (Heiling 1993, Schönström 2010). Förutom studier om språkutveckling finns det också undersökningar som behandlar användningen av olika språk. Den första avhandlingen om språkval bland invandrarungdomar var Boyd 1985 där ett antal ungdomar med olika modersmål intervjuades. Senare har det kommit flera studier av språkval hos tvåspråkiga barn och ungdomar i Sverige (bland annat Olkiewicz 1990, Kostoulas-Makrakis 1995, Wiklund 2002, Otterup 2005, György-Ullholm 2010 och Gynne 2016). Dessa studier baseras på enkätundersökningar och intervjuer av flerspråkiga barn och deras föräldrar. Frågor om språkbruk rör bland annat vilka språk som används till vilka samtalspartners, och där kan vi dra paralleller mellan studier från 1980-talet och studier trettio år senare. Det visar sig att det har skett en förändring i hur många språk som räknas. I de tidiga avhandlingarna handlade det om två språk – modersmålet och svenska – medan senare avhandlingar som György-Ullholm (2010) Gynne (2016) och Kheirkhah (2016) rapporterar fler språk. Outakosti (2015) ger exempel på användning av upp till sex olika språk (engelska, finska, nordsamiska, norska, svenska och tyska) i skriftlig kommunikation. Detta att man idag räknar med fler språk än två är ett tydligt mönster, både i svensk och internationell forskning, och gör det naturligt att använda termen fler språkig istället för tvåspråkig. Forskning som mer direkt undersöker hur språken används utgår ifrån inspelningar av samtal. Sådana material används för att analysera vad som styr växling mellan två språk, så kallad kodväxling (Cromdal 2000, Park 2000, Naseh 2002). Intresset för språkväxling i skönlitteratur ökar alltmer och nya modeller kommer fram för att analysera flerspråkighet i litteraturen (Eriksson & Haapamäki 2011). 12

1 • Inledning

Många studier behandlar utvecklingen av det ena språket hos tvåspråkiga barn och det är då oftast svenska det gäller. Det finns emellertid också några avhandlingar, där man förutom analyser av svenska också analyserar det andra språket: engelska (Arnberg 1981), finska (Huss 1991, Tuomela 2001), arabiska (Salameh 2003), persiska (Namei 2002) och franska (Splendido 2014), eller jämför den språkliga produktionen på tre språk hos barnet (samiska, engelska och det nationella språken finska, norska eller svenska; Outakoski 2015). Några undersökningar fokuserar på utvecklingen av det språk barnen talar hemma eller får modersmålsundervisning i, som samiska (Svonni 1993), italienska (Wiberg 1997), franska (Granfeldt 2003, Splendido 2014) och ryska (Ringblom 2012a). Studier av svensktalande skolbarns inlärning av främmande språk är inte lika vanliga, men Washburn (1997) behandlar ett försök med språkbadsprogram, där engelska fungerar som undervisningsspråk, Sundqvist (2009) undersöker engelska som barn lär sig utanför skolan, Son (2018) engelskinlärning i grundskolan, Flyman Mattsson (2003) beskriver inlärning av franska på gymnasienivå och Terlević Johansson (2011) samt Sayehli (2013) inlärning av tyska på högstadiet. Slutligen har vi en avhandling som behandlar utlandssvenskars språk (Rydenvald 2017). Yukawas (1997) studie skiljer sig från de övriga, eftersom den inte undersöker svenska alls utan japanska och engelska. Jag har ändå valt att ta den med, eftersom den handlar om barn som flyttar mellan olika länder och bland annat bor och går i förskola i Sverige en tid. Detta är ingen ovanlig situation för barn i dag. Barnet i Yukawas undersökning vistas på svensk förskola, i svensk fritidsverksamhet och tar delvis till sig svenska. I tabell 1.1 ges en översikt över doktorsavhandlingar som behandlar tvåspråkiga barn i Sverige. Totalt rör det sig om strax över 40 doktors avhandlingar, med data från drygt 2 500 tvåspråkiga barn och ungdomar.

1 • Inledning

Tabell 1.1 Doktorsavhandlingar som behandlar tvåspråkiga barn och ungdomar i Sverige. Studie

Data insamling

Antal barn

Ålder

Språk förutom svenska

Undersökta språk

Andersson, A-B.1992

inspelat tal

2–3

9 olika

svenska

Andersson, I. 1997

inspelat tal

6–7

spanska

svenska

Arnberg 1981

inspelat tal

2–7

engelska

sve. + eng.

Boyd 1985

enkäter, intervjuer 702

14–16

olika

sve. + övr.

Cromdal 2000

inspelat tal

6–10

engelska

sve. + eng.

De Geer 1992

inspelat tal

3–4

spanska

svenska

Flyman Mattson 2003

inspelat tal

16–18

franska

Granfeldt 2003

inspelat tal

0–4

franska

Gynne 2016

enkät, inspelning

11–13

finska

sve. + fin.

György-Ullholm 2010

enkäter, intervjuer

7–18

ungerska

Heiling 1993

video inspelningar

3–15

teckenspråk

svenska + teckenspråk

Huss 1991

inspelat tal

2–6

finska

sve. + fin.

Kheirkhak 2016

video inspelningar

3–17

persiska, kurdiska, engelska

svenska + övriga

Kostoulas-Makrakis 1995

enkäter, intervjuer

322

13–16

grekiska

svenska + grekiska

Lim Falk 2008

observation, texter

Klasser

16–18

engelska

svenska

Lindberg 1995

inspelat tal

10–12

finska

svenska

Lindgren 2018

narrativer, test

4–6

turkiska, tyska

sve. + turk. + tyska

Namei 2002

associationstest

100

6–22

persiska

sve. + pers.

Naseh 2002

inspelat tal

17–24

persiska

sve. + pers.

Olkiewicz 1990

enkäter, intervjuer

136

14–15

finska, serbiska

svenska + övriga

Otterup 2005

enkäter, intervjuer 179

9–15

29 olika

sve. + övr.

Outakoski 2015

texter på dator

9–16

4 olika

sve. + övr.

126

1 • Inledning

Tabell 1.1 (forts.) Studie

Data insamling

Antal barn

Ålder

Språk förutom svenska

Undersökta språk

Park 2000

inspelat tal

koreanska

sve. + kor.

Ringblom 2012a

inspelat tal

1–8

ryska

Rydenvald 2017

enkäter, inspelat tal

143

15–19

5 olika

svenska + övriga

Salameh 2003

inspelat tal

4–6

arabiska

sve. + arab.

Sayehli 2013

inspelat tal

12–16

tyska

Schönström 2010

skrivna texter

11–16

teckenspråk

svenska

Son 2018

inspelat tal, intervju

11–12

engelska

Splendido 2014

inspelat tal

3–6

franska

Sundqvist 2009

enkät, intervju

15–16

engelska

Svonni 1993

inspelat tal, enkäter

10–12

samiska

Sylvén 2004

test

16–18

engelska

Tuomela 2001

inspelat tal, test

180

9–15

finska

sve. + fin.

Terlević Johansson 2011

inspelat tal

15-16

tyska, engelska

tyska, engelska, svenska

Washburn 1997

test

16–18

svenska

engelska

Wiberg 1997

inspelat tal

8–17

italienska

Wiklund 2002

enkäter, intervjuer

16–22

olika

svenska + övriga

Wingstedt 1998*

enkäter

Yukawa 1997

inspelat tal

2–7

japanska, engelska

japanska + engelska

Ylikiiskilä 2001

inspelat tal

10–13

finska

svenska

* Wingstedt 1998 är en enkätundersökning av hur svenskar ser på språk, tvåspråkighet och modersmålsundervisning i skolan. Den berör många av de frågor som diskuteras i denna bok, men eftersom det inte är tvåspråkiga barn som svarar på frågorna blir det luckor i tabellen.

1 • Inledning

Förutom dessa avhandlingar finns det flera större forskningsprojekt där man samlat in material om språkutveckling och språkanvändning hos fler språkiga barn. En del studier behandlar förskolebarn, antingen med simultan utveckling av två språk inom familjen (Schlyter 1993) eller barn som talar ett språk hemma och kommer i kontakt med ett annat språk utanför hemmet (Viberg 1991, Håkansson & Nettelbladt 1993, 1996, Kersten m.fl. 2010). Det finns också projekt om språkutveckling och språkanvändning hos barn som går i skolan (Nygren-Junkin & Extra 2003, Extra & Yagmur 2011, Ganuza & Hedman 2018). Som bakgrund till de empiriska studier som behandlar svenska förhållanden ges först en översikt över olika sätt att definiera tvåspråkighet samt några klassiska studier inom tvåspråkighetsforskningen. Dessa visar vilka frågeställningar som är vanliga och gör det möjligt att sätta in de svenska studierna i ett internationellt perspektiv.

Definitioner av tvåspråkighet Definitionerna av tvåspråkighet och flerspråkighet är flytande, och det är svårt att hitta någon samstämmighet. Vid sammanställningen av svensk forskning har jag utgått ifrån en bred definition, nämligen att barnen och ungdomarna använder mer än ett språk. Det kan handla om två språk, tre språk, fyra språk eller fler. Termen tvåspråkig stod tidigare för ’användning av mer än ett språk’, men idag har det blivit vanligt att man skiljer mellan tvåspråkig (= två språk) och flerspråkig (= fler än två). I denna bok gör jag ingen sådan skillnad utan använder termerna synonymt. I möjligaste mån försöker jag dock följa den terminologi som respektive forskare använder. Oavsett om det handlar om två eller flera språk råder det emellertid skilda uppfattningar om vad det innebär att kunna/använda flera språk. Vissa anser att man måste vara uppvuxen med flera språk i familjen redan från början för att kallas flerspråkig, medan andra anser att det räcker med att man har viss kunskap om olika språk. Det verkar även vara problematiskt att enas kring en tydlig definition av modersmål. Många menar att det måste vara ett språk som är modersmål, medan andra hävdar att flera språk kan fungera som modersmål. Frågor som diskuteras är: Ska barnet ha lärt sig språket/språken från allra första början? Är det språk som man

1 • Inledning

behärskar bra? Är det språk som man använder mycket? Eller kanske språk som man identifierar sig med? I min diskussion av olika definitioner kommer jag att utgå ifrån några kriterier som föreslagits av Tove Skutnabb-Kangas (1981, 2008) och som används i många sammanhang. Hon identifierar fyra olika definitioner, baserade på ursprung, behärskning, funktion och attityd. En kort presentation följer här. Ursprungskriteriet är det enklaste och klaraste kriteriet. Enligt detta är modersmålet det eller de språk man lär sig först, och två- och flerspråkig är den som har lärt sig mer än ett språk från början. Här finns det ingen diskussion; antingen har man språken från början i hemmet eller så har man det inte. Om man har flera språk från början blir alla modersmål. Det andra kriteriet är kompetenskriteriet. Enligt detta är det behärskningen som avgör. Modersmål är språk som man behärskar mycket bra, och den är tvåspråkig som behärskar två språk lika bra. Detta kriterium är svårare att använda eftersom det är mycket svårt att definiera vad det egentligen innebär att behärska ett språk, för att inte tala om hur svårt det är att hitta testmetoder för att mäta det. Tvåspråkiga individer tenderar också att använda sina språk i olika situationer, vilket gör det svårt att jämföra behärskningen av de olika språken. Det tredje kriteriet är funktionskriteriet. Enligt detta är modersmål de språk man använder mest och en tvåspråkig person är någon som kan använda två språk i de flesta situationer i enlighet med egna önskemål och samhällets krav. Det är detta som åsyftas när man i vissa sammanhang talar om funktionell tvåspråkighet. Det fjärde kriteriet, attitydkriteriet, bygger på att modersmål är det eller de språk man identifierar sig med och att den är tvåspråkig som antingen identifierar sig själv som tvåspråkig eller identifieras av andra som en tvåspråkig person. Tabell 1.2 sammanfattar de föreslagna kriterierna. Med dessa kriterier som underlag ska jag nu gå in på hur man definierar modersmål och tvåspråkighet i olika sammanhang. Först kommer några ordboksdefinitioner, sedan allmänhetens syn, definitioner inom forskningen och definitioner inom det svenska skolväsendet.

1 • Inledning

Tabell 1.2 Kriterier för att bestämma modersmål och tvåspråkighet (efter Skutnabb-Kangas 1981, 2008). Kriterium:

Modersmål är de(t) språk som man:

Den är tvåspråkig som:

Ursprung:

har lärt sig först (har etablerat sina första långvariga språkliga kontakter på)

har lärt sig två språk i familjen av infödda talare redan från början (från 0 år)

Kompetens:

behärskar bäst

a) b ehärskar två språk fullständigt b) b ehärskar två språk som (motsvarande) infödd c) behärskar två språk lika bra d) k an producera meningsfulla yttranden på två språk

Funktion:

använder mest

använder (eller kan använda) två språk

Attityder:

a) identifierar sig med

a) i dentifierar sig själv som tvåspråkig/med två språk och/eller två kulturer (eller delar av dem)

b) identifieras av andra som infödd talare av

b) a v andra identifieras som tvåspråkig/som infödd talare av två språk Tvåspråkighet:

(definition saknas)

Användning eller behärskning av två språk

1 • Inledning

Ordboksdefinitioner Svensk uppslagsbok (1942–1955) och Nationalencyklopedin (1991–1995) definierar enligt följande: Tabell 1.3 Ordboksdefinitioner av modersmål och tvåspråkighet. Svensk uppslagsbok (1942–1955)

Nationalencyklopedin (1991–1995)

Modersmål(et)

Svenska språket (och litteraturen) som skolämne

Det språk som barn lär sig först (förstaspråk)

Förstaspråk

(definition saknas)

En individs modersmål

Bilingualism/ bilingvalism

Talande två språk, tvåspråkig

Föreligger när en individ eller ett samhälle regelmässigt använder två språk

Flerspråkighet

(definition saknas)

Användning eller behärskning av flera språk. Flerspråkighet och tvåspråkighet är principiellt samma fenomen

Tvåspråkighet

(definition saknas)

Användning eller behärskning av två språk

Det är intressant att Svensk uppslagsbok från 1950-talet inte tar med orden förstaspråk, tvåspråkig och flerspråkig. Ordet tvåspråkig används, men då som förklaring till ordet ”bilingvisk”. Det är också värt att notera att ordet modersmål inte finns med i sin betydelse av barnets första språk, utan bara som beteckning på ett skolämne. Vid den tiden ansåg man att svenska fungerade som modersmål för hela befolkningen i Sverige. Även i Tornedalen, där många barn enbart talade finska, ansågs svenska vara modersmålet. Detta framgår av följande, något bisarra citat ur tidningen Röster i radio/TV 1961: Här uppe är radion av särskilt stor betydelse i undervisningen i engelska – och i svenska! – Barnen kan nämligen inte tala sitt modersmål, när de börjar skolan, de talar finska. Hansegård 1990:42–43

1 • Inledning

Detta visar att ”modersmål” är ett relativt och tidsbundet begrepp och kan skifta betydelse beroende på vilket perspektiv man har. Vid tiden för citatet i Röster i Radio/TV betydde ”modersmål” det nationella språket eller skolämnet och hade inget att göra med individen. I Nationalencyklopedin, som kom femtio år efter Svensk uppslagsbok, verkar modersmål och förstaspråk definieras enligt ursprungskriteriet (först inlärt) och det finns inte med som beteckning på skolämnet. Vid det här laget kallas själva skolämnet i stället svenska. Vad gäller två- och flerspråkigheten ges både funktionskriteriet och kompetenskriteriet som definition (används eller behärskas).

Allmänhetens syn Vad svenskar i allmänhet tycker och tänker om tvåspråkighet behandlas i en enkätundersökning som gjordes 1997 (Wingstedt 1998). Resultaten visade att man oftast gick efter kompetens- och funktionskriteriet och mera sällan efter ursprungs- eller attitydkriteriet. Den definition som de allra flesta fastnade för var att man för att kallas tvåspråkig bör kunna läsa och skriva på båda språken (82,9 procent). Detta är ett klart kompetens relaterat krav – som dessutom avslöjar hur viktigt det är med skriftspråket i vårt samhälle! Nästan lika många (82,0 procent) anser att man för att kallas tvåspråkig bör kunna använda de två språken obehindrat i många olika situationer. Något lägre andel tyckte att man skulle kunna använda båda språken, inte nödvändigtvis felfritt (68,9 procent). De två senare definitionerna knyter an till funktionskriteriet. Ursprungskriteriet, nämligen att man skulle ha lärt sig båda språken som barn, fick inte lika många röster. Bara 20,7 procent ansåg att detta var viktigt. (Observera att man kunde kryssa i mer än ett alternativ.) Sammanfattningsvis visade undersökningen att folk i allmänhet tyckte det var viktigare att kunna använda båda språken än att ha lärt sig dem i barndomen. Gísladóttir (2003) ställde samma frågor till en grupp isländska invandrare i Sverige och fick något annorlunda svar. Deltagarna i hennes studie ställde högre krav på brytningsfritt uttal och kunskaper som motsvarade en infödd, medan de inte tyckte det var lika viktigt att kunna läsa och skriva på båda språken. Orsaken till denna skillnad kan vara att de isländska

1 • Inledning

deltagarna har egen erfarenhet av att vara tvåspråkiga, medan Wingstedts studie baseras på ett slumpmässigt urval svenskar, men det kan också ha att göra med inflytande från isländsk språkpolitik, med dess strängare krav på språkkunskaper.

Forskning Under de senaste hundra åren har det skett stora förändringar i inställningen till tvåspråkighet. Tidigare lade man stor vikt vid språklig behärskning. Den amerikanske lingvisten Leonard Bloomfield (1933) menade att tvåspråkighet bara finns när man behärskar två språk i stort sett lika bra som en infödd. Många menar i dag att denna definition skulle utesluta de flesta som använder flera språk, eftersom en sådan balanserad tvåspråkighet i själva verket är ytterst sällsynt. En uppskattning är att ungefär fem procent av det totala antalet personer som använder flera språk kan sägas ha full behärskning av båda eller alla språken. Många tvåspråkighetsforskare gör tvärtom en särskild poäng av att man aldrig kan tala om fullständig behärskning av två språk, eftersom tvåspråkiga tenderar att använda sina språk i så olika sammanhang. Georges Lüdi, tvåspråkighetsforskare från Schweiz, menar att en tvåspråkig person är en som använder två eller flera språk i sitt dagliga liv, som kan växla mellan språken när det behövs. Som exempel nämner han att en flerspråkig person i Basel under en dag kan tala franska med familjen och på arbetsplatsen, grekiska med vänner och övriga familjemedlemmar, och schweizertyska, tyska och engelska i samtal med olika vänner och affärskontakter. Det handlar om en dynamisk flerspråkighet med olika färdigheter i olika språk, med de bästa muntliga färdigheterna i franska och grekiska och de bästa skriftliga i tyska och franska (Lüdi 2002:4). Den kanadensiske tvåspråkighetsforskaren François Grosjean betonar dessutom att en tvåspråkig individ inte motsvarar två enspråkiga, utan att tvåspråkiga har en alldeles speciell språklig kompetens. Grosjean gör en jämförelse med idrottens värld. En häcklöpare är en idrottare med talang för häcklöpning och ska mäta sig med andra häcklöpare och inte med löpare eller höjdhoppare. På samma sätt ska en tvåspråkig person inte jämföras med enspråkiga utan med andra tvåspråkiga.

1 • Inledning

En distinktion som har använts mycket är skillnaden mellan simultan och successiv tvåspråkighet (se kapitel 6 och 7). Denna skillnad bygger på ursprungskriteriet. Den simultana tvåspråkigheten är den där barnen växer upp med två språk från början, och de har då två modersmål. Om barn där emot är successivt tvåspråkiga har de lärt sig det ena språket före det andra.

Skolans definitioner Det är tydligt att det finns stort behov av terminologi för att beskriva språkförhållanden i den svenska skolan. I rapporten Flera språk – fler möjligheter (Skolverket 2003) beskrevs hur modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk borde läggas upp. Inledningsvis gavs en lista med ordförklaringar där flera termer som behandlar språkliga fenomen definierades. Några av termerna och förklaringarna ges nedan. I rapporten angavs att ”modersmålselever” har ett annat modersmål än svenska. Det visar hur tidsbundna ord kan vara; ett ord kan ha en betydelse vid en viss tid och en helt annan betydelse vid en annan tid. (Det gör att man idag kan höra barn svara på frågan om modersmål med: ”Jag har inget modersmål, jag talar svenska.”) Vi vet att alla människor har minst ett modersmål, men så räknas det inte i skolan. Där har ordet modersmål gjort en helomvändning och fått helt motsatt innebörd, från att tidigare ha betytt ’svenska’, till att betyda vilket språk som helst utom svenska. Under 1950-talet var det undervisningen i svenska språket i skolan som hade beteckningen ”modersmål” (se definitionerna från Svensk uppslagsbok ovan). På den tiden var det inte så vanligt att elever i svenska skolan hade ett annat modersmål än svenska och att själva svenskämnet rubricerades modersmål spelade i stora delar av Sverige ingen roll (se dock diskussionen om modersmål i avsnitten om samiska och tornedalsfinska barn). Tabell 1.4 Definitioner som använts bland forskare.

Tvåspråkig

Bloomfield (1933)

Lüdi (2002)

Grosjean (2010)

native-like control of two or more languages

who uses two (or more) linguistic varieties in his/her daily life

who need and use two or more languages (or dialects) in their daily lives

1 • Inledning

Tabell 1.5 Definitioner föreslagna av Skolverket (2003:4–5). Skolverket (2003) Modersmål

barns och elevers första språk och ämnet modersmål

Modersmålselev

elev som deltar i modersmålsundervisning/ elev med annat modersmål än majoritetsspråket svenska

Tvåspråkighet

här avses tvåspråkighet med svenska och ett annat modersmål

Flerspråkig

barn/elever/lärare/föräldrar med annat modersmål än svenska

Ett relaterat terminologiskt problem är hur man i skolan ska beskriva de olika funktionerna i tvåspråkiga personers två språk. I Sverige hade vi länge termen hemspråk för att ange sådana språk som användes i hem där man inte talade svenska. 1997 byttes den termen mot modersmål med motiveringen att det inte bara är i hemmiljön som språket används. I många länder används i stället termerna minoritetsspråk och majoritets språk. Detta är inte heller helt oproblematiskt. Ett problem med termen minoritetsspråk är att den kan upplevas som nedvärderande. En annan komplikation är att många minoritetsspråk inte alltid är minoritetsspråk utan snarare majoritetsspråk. Spanska är exempelvis ett minoritetsspråk i Sverige men majoritetsspråk i Spanien. Som en ny beteckning på de språk som barn får modersmålsundervisning i har man också diskuterat arvspråk (SOU 2017:91). Arvspråk (eng. heritage language) går utanför etablerade definitioner som förstaspråk och andraspråk och används som övergripande term för språk som barnet lär sig på grund av sin kulturella bakgrund. Outakoski (2012) definierar det som det språk som ”barnet skulle ha haft under andra omständigheter”. Termen har sitt ursprung i Kanada och började användas 1977 som beteckning för ett nytt undervisningsprogram som gav språkundervisning ett par timmar i veckan för grupper som begärde det, ofta ur ursprungsbefolkningen. Från början gällde termen språk som användes av ursprungsbefolkningen i Kanada men senare kom det att gälla alla språk förutom de två officiella: engelska och franska (Cummins 1995). I Sverige införde man vid Stockholms universitet under HT 2017 nya kurser för blivande lärare i ”Finska som arvspråk med didaktisk inriktning” förutom de tidigare ”Finska för modersmålslärare”. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 • Inledning

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skol verket 2011) har reviderats flera gånger. I den andra upplagan som kom 2015 kompletterades läroplanen med kursplaner för de nationella minoritetsspråken, och det blev olika formuleringar för undervisning i ”modersmål utom nationella minoritetsspråk” och undervisning ”i nationella minoritetsspråk”. Kursplanen i modersmål inleds så här (avsnitt 5.7 ”Modersmål”) Modersmål utom nationella minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket 2011:81

Kursplanen i meänkieli som nationellt minoritetsspråk inleds enligt följande: Modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk – meänkieli – är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behöv av att stärkas. För att säkra språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Språken är viktiga kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper som förenar de nationella minoriteterna i Sverige med människor som talar samma språk i andra delar av världen. Att ha kunskaper i språket och om minoritetens kultur kan ge nya perspektiv på den egna identiteten och stärker möjligheterna till deltagande i samhällslivet i Sverige och andra länder. Skolverket 2011:120

Skillnaden mellan undervisning i modersmål och undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk är att det senare inte bara syftar till att stödja den enskilde elevens språkutveckling utan även till att stärka minoritetsspråket. Ofta är eleverna andra eller tredje generationens talare med svaga kunskaper i språket. Den nya skollagen, som gör det möjligt att få modersmålsundervisning i skolan utan att ha språkliga kunskaper, 24

1 • Inledning

banar väg för detta synsätt. Det blir då också naturligt att man längre ner i kursplanerna gör skillnad mellan det traditionella modersmålsämnet, där det formuleras att eleverna ska få förutsättningar att ”bli flerspråkiga”, och kursplanen för nationellt minoritetsspråk, där man skriver att eleverna ska ges ”möjlighet att utveckla flerspråkighet” (Skolverket 2011). Som framgått av ovanstående genomgång av definitioner finns det ingen enighet i hur termer som modersmål och tvåspråkighet ska uppfattas. Termerna flyter och får olika innehåll i olika sammanhang. I denna bok kommer jag att använda begreppen förstaspråk (synonymt med modersmål) för det första språket (eller de första språken) man lär sig och andraspråk för de andra språken man lär sig. Termerna tvåspråkighet och flerspråkighet används för det mesta synonymt, med undantag av studier där det klart framgår att det är två respektive fler än två språk. Avslutningsvis ska vi ta del av hur en elev med erfarenhet av svenska skolan definierar hur han ser på flerspråkighet. Exemplet är hämtat från Tore Otterups avhandling (2005). Tore Mohammed Tore Mohammed

Tore Mohammed

en hade ja en annan fråga om det här med, om du S känner dej som tvåspråkig eller flerspråkig, eller … Ja känner mej som flerspråkig. De ä ja. Vilka språk tänker du på då? Persiska, arabiska, typ man kan ju några ord på alla olika språk, du vet, säga hur mår du, vad gör du, vart ska du. Man förstår lite svärord när dom pratar å sånt Vilka kan du BÄST om vi tar så? Svenska, engelska, arabiska, danska och finska sådär. Persiska kan ja också bra.

Otterup 2005:184

Mohammed i exemplet kom till Sverige när han var fyra år och har gått hela sin skolgång i svensk skola. Vid tiden för intervjun är han 17 år. Han har kommit i kontakt med olika språk i olika situationer, och hans definition utgår ifrån att man är flerspråkig om man förstår och kan använda flera språk, oavsett när man har lärt sig dem och oavsett hur mycket man kan. Det vore intressant att få veta hur representativt hans synsätt är för svenska elever (och lärare). © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Tvåspråkighet hos barn i Sverige Tvåspråkighet är ett högaktuellt ämne som diskuteras flitigt både inom skola och forskning. I denna andra, reviderade upplaga av boken sammanfattar författaren fyrtio års internationell och svensk forskning om tvåspråkighet med fokus på barn. Bland ämnena som behandlas ingår språkval, språkutveckling och språkförlust. Boken ger ett brett perspektiv på flerspråkighet i Sverige förr och nu och beskriver situationen för inhemska minoriteter, barn i invandrarfamiljer, barn som lär sig engelska i skolan och döva barn med teckenspråk och svenska. Huvuddelen av boken ägnas åt själva utvecklingsprocessen, hur språkbruket ser ut i familjer och bland kamrater samt hur uttal, ordförråd och grammatik växer fram på flera språk. Framställningen illustreras med autentiska exempel. I en typologisk översikt över de cirka 150 olika språk som används av barn i det svenska samhället tar författaren upp gemensamma och språkspecifika drag samt några olika skriftsystem. Tvåspråkighet hos barn i Sverige är främst avsedd för högskolestudier i flerspråkighet men är av intresse för alla som på något vis kommer i kontakt med flerspråkiga barn. Andra upplagan

Art.nr 31417

studentlitteratur.se