DEN
KLIMATBLINDA
FINANSKULTUREN
JOHAN HENNINGSSON
ULF JOHANSON
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39283 ISBN 978-91-44-11343-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Avigator Fortuner/Shutterstock; MaxyM/ Shutterstock; Foto på Johan Henningsson: Jan Danielsson Printed by Dimograf, Poland 2020
INNEHÅLL
Inledning 5 1 Finansvärldens klimatutmaningar 11
Klimatet och den finansiella stabiliteten 12 Klimatförändringarna som ett marknadsmisslyckande 15 Att finansiera klimatomställningen 19 Klimatfaktorer som del i finansiella beslut 25 Finansvärldens samhällsroll 29 2 Centrala begrepp 37
Klimatneutral ekonomi 38 Klimatets finansiella risker 41 Finansiellt kapital 44 Finansiella system 48 Finansmarknad 53 3 Den moderna finansteorin som norm 59
Finansteorins matematiska idévärld 60 Maximering av aktieägarvärde 65 Det institutionella kapitalet – en pådrivare 70 Finansmarknadens inåtvända logik 71
© F ö rfattarna och S tudentlitteratur
3
Innehåll
4 Den kulturella klimatblindheten 75
Finanskulturens identitet 76 Den finansiella rationaliteten 81 Den inlärda passiviteten 84 Finansspråket 85 5 Hoppfulla signaler 89
Redovisning av klimatets finansiella effekter 90 Ett grönt finansspråk 93 Den dubbla väsentligheten 95 Avslutning 101 Referenser 105 Sakregister 111
4
© F ö rfattarna och S tudentlitteratur
INLEDNING
Det finansiella kapitalet har en nyckelroll i omställningen till en klimatneutral världsekonomi. Utan tillgång till finansmarknaden och till väl fungerande finansiella system kommer inve steringar för att stoppa klimatförändringarna inte att kunna göras. Men finanssektorn har fått kritik för att den saknar förmåga att integrera klimateffekter i finansiella beslut. Decennier av aktieägarfokus har skapat en distans mellan finanssektorn och övriga samhället. Det stora institutionella ägande som utvecklats sedan andra världskriget har skapat en form av ”sovande kapital” som stärker bilden av den finansiella sektorn som en observatör av den underliggande ekonomin – en aktör som inte aktivt deltar i samhället på annat sätt än utifrån sina egna finansiella intressen. Finansvärlden uppfattas som en representant för ökade inkomstklyftor och kvartalskapitalism. Finansvärlden är global och har modern finansteori som idémässig grund, och i den moderna finansteorins logik ingår inte sociala och miljömässiga faktorer. Att finanssektorn kritiserats för sin oförmåga att integrera klimateffekter i finansiella beslut beror delvis på att den försvarar idén om modern finansteori. Det betyder inte nödvändigtvis att det finns en ovilja hos aktörer inom den finansiella sektorn att inkludera © F ö rfattarna och S tudentlitteratur
5
Inledning
klimatfaktorer i beslut. Det handlar snarare om ett kollektivt sätt att bevara finanskulturens identitet. När finanskulturen kämpar för att behålla sin identitet skapas sociala barriärer som stänger ute klimatförändringarnas effekter från det som uppfattas som finansiellt meningsfullt. Men år 2015 händer något. Vid ett G20-möte i den kinesiska staden Hangzhou uppmärksammas att klimatförändringarna kan bli ett hot mot den finansiella stabiliteten. I förarbetena konstateras att finansvärlden saknar trovärdiga metoder och verktyg för att forma sin omgivning på annat sätt än rent finansiellt. En agenda för grön finansiering etableras och åtgärder börjar vidtas för att förändra de finansiella systemen. Nya fenomen och begrepp som gröna obligationer och klimatrelaterade risker lyfts fram och börjar diskuteras. Den nya agendan är dock fortfarande, fem år senare, i sin linda och har än så länge endast i liten utsträckning påverkat hur finansvärlden fungerar. Den här boken handlar om hur finansvärlden lever i ett slags klimatblindhet som vi kan spåra till den finansteoretiska idévärld som utvecklats, framför allt av amerikanska forskare, från 1950-talet och framåt, under epitetet modern finansteori. Efter att dessa idéer dominerat världsekonomin i närmare ett halvt sekel uppstår en förtroendekris mellan den finansiella sektorn och samhället i övrigt. I samband med finanskrisen 2008–2009 tydliggörs kritiken mot finanssektorn, och sociologer börjar alltmer intressera sig för fenomenet ”finans” ur ett samhällsperspektiv. I boken diskuterar vi kulturella ”sanningar” och tankemönster som skapats från 1950-talet och framåt baserat på den moderna finansteorin. Vi ger ett kritiskt perspektiv på modern finansteori som en norm som vuxit sig stark inte bara inom den finansiella sektorn utan också i 6
© F ö rfattarna och S tudentlitteratur
Inledning
samhället i stort – en norm som gör det svårt för oss alla att tänka på finanssektorns roll som någon annan än att hantera finansiella frågor, en norm som även exkluderar klimatfrågor från finansiella beslut. I boken vill vi med stöd av begrepp från sociologin och delvis psykologin belysa den idémässiga förflyttning som den nya agendan för grön finansiering kan innebära för finansvärlden. Vi diskuterar aktörer inom finansvärlden, men vi kommer att begränsa oss till banksektorn och institutionella investerare. Det finns naturligtvis många fler aktörer inom finanssektorn som är relevanta att lyfta fram när man talar om klimatförändringarna, framför allt försäkringsbranschen, men banker och det institutionella kapitalet representerar de kredit- och investeringsbeslut som vi framför allt är intresserade av här. Boken är disponerad enligt följande: • I kapitel 1, Finansvärldens klimatutmaningar, lyfter
vi fram kritik mot finanssektorn och de svårigheter finansvärlden har att rikta om finansiellt kapital till projekt som behövs för att ställa om till en klimatneutral ekonomi. I det sista avsnittet öppnar vi dörren till det som senare kommer att bli bokens huvudperspektiv, nämligen finansvärlden som ett meningsskapande socialt system. • I kapitel 2, Centrala begrepp, preciserar och diskuterar
vi ett antal begrepp som vi fortsättningsvis i boken kommer att använda oss av: klimatneutral ekonomi, klimatets finansiella risker, finansiellt kapital, finansiella system och finansmarknad. I diskussionen kring de tre sista begreppen utgår vi från ett sociologiskt perspektiv. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur
7
Inledning
• I kapitel 3, Den moderna finansteorin som norm,
analyserar vi faktorer som vi menar varit viktiga för finanskulturens utveckling sedan 1980-talet: den moderna finansteorins matematiska idévärld, idén om att maximera aktieägarvärdet, det institutionella kapitalets funktion som pådrivare och finansmarknaden som den ”sanna” berättelsen. • I kapitel 4, Den kulturella klimatblindheten, är vår
ambition att fördjupa förståelsen av finansvärldens oförmåga att inkludera frågor om klimatet i sin kultur. Vi gör det främst genom att utifrån ett sociologiskt perspektiv utveckla diskussionen om finansvärldens identitet, rationalitet, passivitet och språk. • I kapitel 5, Hoppfulla signaler, beskriver vi ett axplock
av alla de aktiviteter som trots allt pågår inom finansvärlden och som signalerar ett visst hopp. Vi gör det i tre avsnitt som behandlar förbättrad klimatredovisning, EU:s gröna taxonomi samt den dubbla väsentligheten. Alla tre områden adresserar den klimatblindhet som vi lyfter fram i boken. • Avslutningsvis sammanfattar vi kortfattat bokens
huvudsakliga budskap. När detta manus färdigställs upplever världen en omfattande coronaviruspandemi, och alla länder är fullt upptagna med att hantera dess effekter på samhället och ekonomin. Miljö frågorna har fått träda tillbaka till förmån för människors hälsa. Även om coronaviruset kommer att finnas kvar, men 8
© F ö rfattarna och S tudentlitteratur
Inledning
förhoppningsvis med mildare skadeverkningar, kommer en tid när miljöfrågorna åter måste få högsta prioritet. Vi hoppas att vår bok ska bidra till nya perspektiv när det gäller vårt förhållande till finansvärlden. Vi är alla beroende av den på många olika sätt, till exempel genom våra pensioner men också som bankkunder. Det är också så att det vi skriver om i högsta grad är relevant även när det gäller andra hållbarhetsfrågor, varav hälsa är en.
© F ö rfattarna och S tudentlitteratur
9
Den klimatblinda finanskulturen Är finanskulturen så inriktad på aktieägarvärde att den är blind för klimatfrågor? Det är ingen tvekan om att vi står inför stora klimatbetingade omställningsrisker av finansiell art – men trots det visar finanskulturen en oförmåga och ett motstånd att integrera klimateffekter i finansiella beslut. Varför är det så? Författarna till denna bok menar att motståndet inte bygger på en ovilja från aktörer inom den finansiella sektorn. Det handlar snarare om att den kultur som finns inom finansvärlden använder den moderna finansteorin i sin logik och sitt handlande, och där behandlas sociala och miljömässiga faktorer som ”externaliteter”. Klimatförändringens effekter uppfattas inte som finansiellt meningsfulla. Därför är det angeläget att ifrågasätta och omvärdera den moderna finansteorin.
Art.nr 39283
studentlitteratur.se