9789144109268 by Smakprov Media AB

DEN SOCIALA MÄNNISKAN SOCIOLOGI FÖR GYMNASIESKOLAN

ARBETSHÄFTE A N N I K A E L I A S S O N M.FL.

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till detta häfte hör även ett digitalt läromedel På insidan av häftets omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i det digitala läromedlet. I det digitala läromedlet finns fördjupningar, litteraturtips och länkar samt plats för egna anteckningar. Där hittar du hela häftet inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i häftet eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

Produktionsstöd har erhållits av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Martine Castoriano Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Lennart Persson Grafisk formgivning Art.nr 39023 ISBN 978-91-44-10926-8 © 2019 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2019

INNEHÅLL Arbeta sociologiskt! �� 5 Arbetshäftets upplägg �� 5 En kombination av teori och praktik �� 6

Del 1 Hur du gör en undersökning �� 8 Från idé till frågeställning �� 8 Förankra i teori �� 12 Samla in och bearbeta material �� 14 Tänk källkritiskt �� 16 Arbeta med frågeformulär/enkäter �� 21 Arbeta med intervjuer �� 34 Arbeta med observationer �� 43 Redovisa resultatet �� 53

Del 2 Elva aktuella sociala frågor �� 62 Arbetsmarknaden – hur fungerar den? �� 62 Sociologiska studier av arbetsmarknaden Åsa Lundqvist �� 64 Er frågeställning �� 64

Bostad – fixa tak över huvudet �� 65 Att bo – mer än en nödvändighet? Mats Franzén �� 66 Er frågeställning �� 67

Digitalisering – internet i vår vardag �� 68 Ungdomar och sociala medier Sari Pekkola �� 69 Er frågeställning �� 69

EU-migranter från östra Europa �� 70 Att leva som rom i Miskolc, Ungern Ildikó Asztalos Morell �� 71 Er frågeställning �� 72

Hur möter Sverige invandrare? Om främlingsfientlighet, rasism och diskriminering �� 73 Vad är migration, etnicitet, rasism, främlingskap och främlingsfientlighet? Björn Fryklund �� 74 Er frågeställning �� 75

Gör idrotten nytta? �� 76 Tyder tråkig fotboll på ett tråkigt samhälle? Tomas Peterson �� 77 Er frågeställning �� 78

På väg mot ett mer jämställt samhälle? �� 79 Hur är det med jämställdheten inom svensk fotboll? Annika Eliasson �� 80 Er frågeställning �� 81

Kriminalitet �� 82 Våld – har det ökat, är människor mer rädda? Malin Åkerström �� 83 Er frågeställning �� 84

Konsumtion – vad säger våra livsstilar om oss? �� 85 Klädernas roll Ann-Mari Sellerberg �� 86 Er frågeställning �� 87

Miljö – en fråga om vår överlevnad �� 88 Miljön och den hållbara utvecklingen Mikael Klintman �� 89 Er frågeställning �� 91

Skolan – ett sätt att hitta sin väg in i vuxenvärlden? �� 92 Skola, utbildning, kunskap – en motsägelsefull enhet Anders Persson �� 93 Er frågeställning �� 94

Om de medverkande författarna �� 95 I det digitala läromedlet finns fördjupningar, litteraturtips och länkar samt plats för egna anteckningar.

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

ARBETA SOCIOLOGISKT! Till läromedlet Den sociala människan hör detta arbetshäfte. Det är tänkt att vara ett stöd när du ska arbeta sociologiskt tillsammans med dina kurskamrater med aktuella sociala frågor, så att ni lär er att göra bra sociologiska undersökningar. I kursen ingår nämligen att du ska söka, strukturera, värdera och använda information från olika källor och dra slutsatser utifrån ditt material. Du ska använda metoder för att samla in information, som intervjuer, enkäter och observationer – och du ska använda metoder för att bearbeta den informationen, till exempel statistik. Syftet är att du genom att göra egna undersökningar ska få inblick i olika sociala sammanhang och levnadsmiljöer. Så står det i ämnesplanens syfte.

ARBETSHÄFTETS UPPLÄGG Arbetshäftet är uppdelat i två delar. Den första delen går igenom hur du och dina kurskamrater kan arbeta när ni gör en undersökning. Här presenteras hur ni formulerar en frågeställning, använder teori, tänker källkritiskt, samlar in material genom enkäter, intervjuer och observationer, bearbetar materialet och redovisar ert resultat. I den andra delen tas ett antal aktuella sociala frågor upp. Varje fråga presenteras tillsammans med en text där en sociologisk forskare skriver om exempelvis sådant som är viktigt att känna till om frågan, varför den är viktig idag och vad forskare kan arbeta med inom det området. Många av texterna utgår från forskarnas egen forskning. Ni kommer inte att kunna arbeta med alla frågor som presenteras i detta arbetshäfte, men några av dem bör ni hinna med under kursens gång. De aktuella sociala frågorna handlar om • arbetsmarknaden • boende • digitalisering • EU-migranter • främlingsfientlighet, rasism och diskriminering

ARBETA SOCIOLOGISKT! • idrott • jämställdhet • kriminalitet • livsstil • miljö och hållbar utveckling • skola och utbildning I detta arbetshäfte ingår även ett digitalt läromedel, i vilket det finns en interaktiv version av arbetshäftet. I den kan du läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning, infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som du är intresserad av att läsa om. I det digitala läromedlet finns också fördjupningar och litteraturtips samt plats att göra anteckningar om dina egna undersökningar.

EN KOMBINATION AV TEORI OCH PRAKTIK Att arbeta sociologiskt med undersökningar handlar om att kombinera teori och praktik på ett vetenskapligt sätt. Under kursens gång kommer ni att lära er tre olika sätt att göra undersökningar på, tillsammans med olika teorier och begrepp. Syftet är att ni ska förstå sociologi bättre som en helhet, där teori och praktik hänger ihop. För att teorin ska fungera ihop med det praktiska arbetet med en undersökning är det viktigt att tänka igenom noga vad ni ska undersöka, hur ni ska göra det och vilka teorier och begrepp i faktaboken ni ska använda er av i er undersökning. Formulera det ni vill undersöka som en frågeställning, det vill säga som en fråga som ni ska försöka besvara med hjälp av er undersökning. Frågan ska inte vara bredare än att ni kan hinna med att besvara den på den tid ni har på er. En av tankarna med att göra en undersökning är förstås att ni ska ta reda på mer om den fråga som ni ska arbeta med, men det här är också en möjlighet för er att använda det ni har läst om i faktaboken. De teorier och begrepp som ni kommer i kontakt med där kan ni använda när ni arbetar med er frågeställning. Därför finns det i detta arbetshäfte tips om vilka kapitel i faktaboken som behandlar olika sociala frågor, så att ni kan gå tillbaka till faktaboken, repetera vad som står där och se hur teorierna och begreppen går att använda i verkligheten. Faktaboken innehåller många olika teorier och begrepp – välj bara dem som ni tycker att ni har användning för!

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

ARBETA SOCIOLOGISKT! Under kursens gång kommer ni antagligen att göra flera undersökningar. För varje undersökning kommer ni att lära er mer och mer om hur man gör. Efter varje undersökning – ta vara på de erfarenheter som ni har gjort, både sådant som har varit bra och det som inte har fungerat lika bra, och dra nytta av dem nästa gång. Att göra undersökningar är en färdighet, precis som att läsa, cykla eller klättra i berg. Övning ger färdighet! Om du funderar på att göra ditt gymnasiearbete inom sociologi kan du ha extra nytta av det som du kommer att lära dig här om att göra undersökningar.

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

FRÅN IDÉ TILL FRÅGESTÄLLNING Att göra undersökningar är som sagt var en färdighet, som man lättast lär sig genom att arbeta med något som man vill ta reda på mer om. De olika sociala frågorna som finns i nästa del är exempel på aktuella frågor som du och dina kurskamrater kan fördjupa er i. Den här första delen ska fungera som en vägvisare som talar om för er hur ni kan göra när ni arbetar med någon av frågorna i den andra delen. Ni ska alltså arbeta med båda delarna samtidigt: dels med den här vägvisande delen, dels med den fråga som ni undersöker i nästa del. När er lärare har talat om för er vilken fråga ni ska undersöka, ska ni först resonera om vad ni tycker skulle vara intressant och spännande att fördjupa er i inom just den frågan. Ni ska alltså tillsammans komma fram till en idé om vad ni ska undersöka. Nu har ni chansen att skapa ny kunskap om något som ni är intresserade av, vilket är något helt annat än att arbeta med vanliga skoluppgifter. När ni har kommit fram till en idé är det dags att arbeta med själva frågeställningen. Varje god undersökning vilar på en bra frågeställning. Frågeställningen kommer att följa er under hela arbetets gång. Den kan innehålla ledtrådar om både vilket slags material ni ska samla in och hur ni ska göra det. När ni sedan ska redovisa undersökningen gör ni det genom att presentera vilka svar ni har funnit på frågan/frågorna i er frågeställning.

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

Ju bättre frågeställning, desto lättare kommer resten av arbetet att gå. Att undersökningar ibland inte blir så bra beror nämligen ofta på att frågeställningarna inte har varit tillräckligt genomtänkta. Därför är det väl värt att lägga tid på att formulera en så bra frågeställning som möjligt redan från början. Det är också viktigt att alla som ska arbeta med undersökningen verkligen är överens om hur frågeställningen ska vara formulerad, så att alla vet hur de ska arbeta för att hitta svar på frågeställningen. Ibland händer det att det dyker upp en ännu bättre formulering av frågeställningen under arbetets gång. Då går det naturligtvis att byta formulering, men ju fler ni är som arbetar med frågeställningen, desto jobbigare kan det vara att börja arbeta med den nya formuleringen, eftersom alla måste tänka om och följa den nya formuleringen. Därför är det som sagt bättre att försöka formulera frågeställningen så bra som möjligt redan från början. För var och en av de sociala frågor som presenteras i nästa del av arbetshäftet finns det några idéer att spåna vidare kring för att komma fram till en frågeställning. De är inte heltäckande – om ni kommer på något som inte finns med där men som har med frågan att göra, kan ni så klart utgå från det.

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

Tips på hur ni kan gå från idé till en första frågeställning • Formulera er idé om vad ni vill undersöka som en titel till en rapport, artikel, uppsats eller liknande. • Spåna fram ord, till exempel centrala begrepp från faktaboken, som har med idén att göra. Om ni ska undersöka hur människor använder sociala medier så kan exempelvis ord som tertiär socialisation, grupp, roller, frontstage, generation, kultur, värdegrund, normer, social kontroll, integritet, näthat, gromning och segregering vara användbara. • Förklara varför det som ni vill undersöka är viktigt, både för er och för andra. • Sätt er ner, var och en, och skriv ner vad ni vill berätta om med den här undersökningen. Sätt en tidsgräns för hur länge ni får skriva – innehållet är viktigare än formuleringarna. Läs igenom varandras texter. • Tänk efter om ni redan nu kan formulera några slutsatser som er undersökning skulle kunna leda fram till.

När du ser denna symbol betyder det att du kan skriva ned dina tankar, idéer, utkast med mera direkt i datorn.

När ni tycker att ni kan formulera frågeställningen skriver ni ner den, även om ni inte känner er färdiga med den slutgiltiga formuleringen. I nästa steg ska ni se om ni kan göra frågeställningen ännu tydligare. Se några exempel på idéer, framspånade ord och första frågeställning.

Frågor till hjälp för att förbättra frågeställningen • Har ni redan några tankar (antaganden) om möjliga svar på er frågeställning – exempelvis utifrån teorier i faktaboken? Formulera dem som påståenden som det går att säga ja eller nej till. Exempel: ”Vi tror att yngre människor är mer aktiva på sociala medier än vad pensionärer är.” Anteckna de här påståendena. • Vilket slags material vill ni samla in? Varför vill ni använda just det materialet? • Har ni några användbara begrepp – exempelvis från faktaboken – som kan hjälpa er att hitta svar på frågeställningen? (Om ni spånade fram ord tidigare kan de vara till hjälp.) Hur förhåller sig de begreppen till varandra? Använd begreppen till att formulera påståenden som säger något om hur det kan vara. Exempel: ”Hur man bor säger något om ens status och vilken statusgrupp man tillhör”, ”Marginaliserade grupper är segregerade”, ”Boendet visar hur mycket ekonomiskt kapital man har”, ”EU-migranter tillhör nationella minoriteter och etniska minoriteter i sina hemländer” och ”EU-migranter är ofta marginaliserade i sina hemländer”. Anteckna de påståenden som ni kommer fram till.

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

• P åståendena som ni formulerade nyss – hur förhåller de sig till varandra? Talar de emot varandra eller drar de åt samma håll? Försök att rita upp hur de förhåller sig till varandra. • Vilka av era begrepp har ni med i frågeställningen? • Vad ska ni arbeta med i undersökningen? Egentligen handlar den här frågan om att ta bort sådant som ni inte tänker undersöka, även om ni hade kunnat göra det – att dra en gräns mellan det ni ska undersöka och det ni väljer att avstå från. Detta kallas för att göra avgränsningar. • Vilket fokus har undersökningen? Formulera undersökningens fokus som ett påstående och anteckna det. Exempel: ”Vi vill veta hur svenska arbetsgivare behandlar EU-migranter lönemässigt.” • Hur förhåller ni er till den kunskap som redan finns om frågan som ni tänker arbeta med? I del 2 hittar ni litteratur- och länktips som ni kan fördjupa er i, tillsammans med texter av sociologiska forskare som har arbetat med de sociala frågor som räknades upp på s. 5–6. • Går det att besvara er frågeställning – är den formulerad som en fråga som är möjlig att besvara? • Rent språkligt – hur tydlig är er frågeställning? Be några andra läsa den och kolla att den inte kan missförstås. • Hur fungerar frågeställningen tillsammans med det material som ni tänker samla in och de sätt som ni tänker samla in materialet på? Frågeställning, material och metoder ska balansera varandra, ungefär som en pall med tre ben. Om ett ben är mycket kortare (eller längre) än de andra, så kommer undersökningen att halta. I så fall, utgå från de två ben som är mest i balans med varandra och komplettera eller skala bort det som är för litet eller för mycket i det ”haltande” benet. Skriv gärna ner frågeställningen, materialet som ni tänker samla in och sätten som ni tänker samla in materialet på under var sin rubrik. Kolla sedan dels om de olika sätten ni tänker samla in materialet på verkligen täcker allt material som ni tänker samla in, dels om ni verkligen behöver använda alla dessa sätt för att samla in ert material. Kolla till sist om er frågeformulering tar upp både vilket material ni tänker samla in och hur ni tänker samla in ert material.

Kanske behöver ni ändra på er frågeställning när ni testar den mot frågorna ovan. Men när ni har gått igenom alla frågorna bör ni ha en någorlunda färdig frågeställning som ni kan arbeta vidare med.

Se några exempel på första frågeställning, påståenden och färdig frågeställning.

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

Nu är det dags att göra en sista koll av frågeställningen. Om den uppfyller alla kraven nedan kan ni gå vidare. Skriv ner den färdiga fråge ställningen.

Krav på en bra frågeställning • Den ska ha ett tydligt fokus, som är lätt att hålla i minnet. • Den ska vara klart och tydligt formulerad. • Den ska kunna besvaras med hjälp av de begrepp och tillvägagångssätt som ni bestämt er för. • Den ska ha mer än ett tänkbart, rimligt svar – om det endast finns ett möjligt svar redan från början så kan undersökningen bara bekräfta detta svar. En undersökning där svaret är givet redan från början blir rätt ointressant, både att genomföra och att ta del av sedan. • Den ska vara intressant för fler än er själva, och särskilt för de personer som ni vill ska besvara frågorna i er undersökning.

FÖRANKRA I TEORI Vad har andra gjort före er? När ni är klara med er frågeställning och ska börja arbeta är det klokt att se om andra har arbetat med något liknande. Är det så kan ni ju dra nytta av vad de har gjort och därmed slippa göra allt själva – ni behöver inte uppfinna hjulet en gång till! Ni hittar en del tips på användbara böcker och länkar till de sociala frågorna som presenteras här, i det digitala arbetshäftet. Varje tips har en kort beskrivning så att ni kan avgöra om det är något för er. Om ni hittar något som låter användbart – läs igenom och notera det som är intressant för er frågeställning. Leta särskilt efter begrepp och påståenden som ni kan ha användning av! Hitta användbara begrepp I faktaboken hittar ni många begrepp som ni kan ha nytta av när ni ska göra en undersökning, till exempel familj, normer, roller, identitet, grupper, generationer, ingrupp, genus, kulturellt kapital, folkgrupper, makt, diskriminering och jämställdhet. Där står också vad som menas med de olika begreppen och hur de hänger samman. Nu är det dags för er att använda dem på egen hand. För var och en av de elva aktuella sociala frågorna som presenteras i den andra delen av detta arbetshäfte står det vilka kapitel i faktaboken som ni kan ha nytta av. Börja med att repetera de kapitel som ni redan har läst i faktaboken. Anteckna de begrepp som ni menar att ni kan ha användning för i er 12

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

undersökning. Om ni har spånat fram andra ord som har med er frågeställning att göra kan ni också ta med dem – samma sak med begrepp som ni kan ha hittat i annan litteratur. Ta hellre med för många begrepp än tvärtom – det är lättare att i ett senare stadium ta bort de begrepp som ni inte behöver än att lägga till nya. När ni inte kan komma på fler begrepp är det dags att gå igenom dem ni har, för att se om de går att arbeta vidare med.

Se några exempel på begrepp med definitioner som hänger samman med en färdig frågeställning.

Checklista vid val av begrepp • Har begreppet verkligen med frågeställningen att göra? Om inte, stryk det. • Kan begreppet betyda mer än en sak? Om det kan betyda mer än en sak, skriv ner vad ni menar med det, så tydligt som möjligt. Om det ändå kan missförstås (ni kan till exempel kolla vad några av era klasskamrater tänker sig att begreppet betyder), stryk det. • Finns där fler begrepp som betyder ungefär samma sak, så att de överlappar varandra? I så fall, vilket begrepp passar bäst i förhållande till er undersökning? Stryk de andra. • Täcker begreppen hela er frågeställning? Eller saknas där något? Om ni tycker att något saknas – tala med er lärare som säkert kan ge tips på begrepp som täcker det som saknas.

Skriv upp de begrepp som ni nu har kvar har tillsammans med vad ni menar med dem – det vill säga tillsammans med era definitioner av begreppen. För vissa begrepp kan ni kanske behöva gå från faktabokens definitioner till mer verklighetsnära definitioner, för att kunna använda dem i just er undersökning. Det är helt ok, bara ni vet och gör tydligt vad ni menar med varje begrepp. Här är några olika sätt som ni kan använda för att definiera era begrepp: • Ange vad som kännetecknar begreppet. Exempel: B-körkort är ett körkort som ger föraren lov att köra en personbil. • Räkna upp vad som begreppet omfattar. Exempel: Det finns 18 nationella gymnasieprogram (av utrymmesskäl räknas de inte upp här) i Sverige enligt Skolverkets läroplan 2011. • Ge några exempel på sådant som begreppet omfattar. Exempel: Blondinbella, Kissie och Zara Larsson är några bloggare. Sätt samman påståenden Nu har ni formulerat en del påståenden i samband med att ni arbetade med er frågeställning. Dessa påståenden kan ni arbeta vidare med här. Påståendena kan bygga på det som står i faktaboken eller på era egna erfarenheter. De kan bygga på begrepp från faktaboken och visa vad som står i fokus för er undersökning. Kanske har ni också kunnat bygga © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING påståenden med hjälp av exempelvis tipsen på litteratur som finns i anslutning till varje social fråga i det digitala arbetshäftet. Gå igenom de här påståendena, ett i sänder, och fråga er om varje påstående kan bidra till ett svar på er frågeställning. Om något påstående inte kan det, stryk det. Kolla också om alla begrepp som ni har med er efter gallringen finns med någonstans i era påståenden. Om några av dessa begrepp saknas – formulera påståenden som kan bidra till svar på er frågeställning där de begreppen ingår. Prova sedan att sätta ihop era påståenden till möjliga förklaringar eller svar på er frågeställning.

Exempel på en förklaring Om ni undersöker ifall personers livsstil hänger samman med deras politiska åsikter och intresserar er för miljöpartister skulle era påståenden tillsammans med en förklaring kunna se ut så här: ”Vi tror att miljöpartister äter mer vegetariskt än vad andra gör, eftersom människors beteenden visar vilken livsstil de har, uttrycker deras identitet och visar vilken kultur de har. Människor delar status och statusgrupp med andra som har samma livsstil. Deras ekonomiska, kulturella och sociala kapital utgör deras habitus som påverkar deras livsstil, något som miljöpartister är ett exempel på.”

Se några exempel på hela vägen från idé till möjliga förklaringar.

Till sist kan ni försöka att se hur era påståenden förhåller sig till varandra med hjälp av följande frågor: • Kompletterar påståendena varandra? • Argumenterar de mot varandra? • Strider de mot varandra, är de oförenliga?

Förslag på användbara litteraturtips.

Försök att göra en bild för er själva av hur era begrepp och påståenden hänger ihop. Till sist tänker ni igenom hur ni ska använda dem i den fortsatta undersökningen, när det nu är dags att börja samla in material.

SAMLA IN OCH BEARBETA MATERIAL Det finns flera olika sätt som man kan samla in och bearbeta material på. De tre vanligaste metoderna är att intervjua människor, att göra observationer och att arbeta med frågeformulär eller enkäter. Kvantitativa och kvalitativa metoder Ibland talar man om kvantitativa och kvalitativa metoder. Skillnaden mellan dem är att kvantitativa metoder gör anspråk på att kunna få fram 14

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING resultat som även gäller för fler än dem som man har undersökt, eftersom man samlar in uppgifter från ett större antal personer. Vanligast är undersökningar med frågeformulär och enkäter. Kvalitativa metoder går på djupet och söker skapa förståelse för sammanhang som inte måste gälla överallt, utan kanske bara i den miljö som man har undersökt. Intervjuer och observationer brukar räknas som kvalitativa metoder. Etiska regler En viktig sak att tänka på när man gör en undersökning är att man ska göra den på ett etiskt korrekt sätt. Forskningsetik handlar om hur man ska tänka och vilka regler man ska följa för att handla rätt mot andra när man gör sin undersökning. Inom sociologi och andra samhällsvetenskaper handlar forsknings etik om sådant som att • tala sanning om sin forskning • redovisa vad man utgår från när man gör sina undersökningar • redovisa öppet hur man gjort och vad man kommit fram till • dokumentera och spara det material som man har samlat in • inte skada människor, djur eller miljö när man gör sina undersökningar • aldrig låtsas som att man själv gjort en undersökning när man i själva verket har använt data som andra har samlat in. Den/de som har gjort jobbet ska ha erkännandet för sitt arbete genom att man hänvisar till dem som källa I praktiken

När man arbetar rent praktiskt med att göra en undersökning där man intervjuar eller observerar människor eller ber dem att svara på ett frågeformulär ska man alltid fråga dem om lov först, så att de har en chans att säga ja eller nej till att vara med. Man ska alltid informera dem om varför man gör den här undersökningen och tala om att det är frivilligt att vara med. Om man samlar in personuppgifter måste man först tala om för dem som man samlar in personuppgifter om vilka uppgifter det gäller, varför man gör det, hur uppgifterna ska användas och ge dem chansen att få sina personuppgifter borttagna om och när de vill. Naturligtvis ska var och en också kunna säga nej till att dela med sig av sina personuppgifter. När man gör intervjuer eller observationer ska man försöka att inte påverka dem man intervjuar eller observerar. De som gått med på att delta i undersökningen ska ha rätt att vara anonyma, särskilt om man

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING gör observationer eller arbetar med frågeformulär. Om man spelar in film eller video för att dokumentera det som man ser, är det viktigt att tänka på att de som spelas in kommer att kunna identifieras på inspelningen, vilket kan kränka deras integritet.

TÄNK KÄLLKRITISKT När ni samlar in ert material får ni ett antal källor som ni ska bearbeta längre fram. Det är viktigt att ni kan lita på att era källor och de uppgifter som ni har fått från dem är sanna, för att era slutsatser också ska vara det. Därför ska vi nu gå igenom hur ni kan arbeta med källkritik och tänka källkritiskt, så att ni har användning för det när ni ska arbeta med de olika metoderna.

Källor och källmaterial Ofta talar man både om källor och källmaterial – och menar då i allmänhet samma sak, det vill säga begreppen är synonymer. Men ibland kan man behöva skilja på de uppgifter som man har samlat in och den eller de personer som man har fått uppgifterna ifrån. Då talar man om uppgifterna, alltså det material som man samlat in och arbetar med i undersökningen, som källmaterialet, medan de personer som lämnat uppgifterna kallas för källor. Första- och andrahandskällor De uppgifter som man själv har samlat in (till exempel med ett frågeformulär eller genom att observera med egna ögon) och bearbetat är man själv (förstahands)källan till. Uppgifter som man har samlat in från andra (det kan vara genom att intervjua dem eller samtala med dem, men också genom att läsa vad de har skrivit i olika sammanhang) är man andrahands källa till, eftersom den eller de som lämnar uppgifterna då är förstahandskällor.

Källkritik handlar om att bedöma hur pass trovärdig en källa är. Ju mer trovärdig källan är, desto mer kan ni lita på vad källan säger. När ni bearbetar ert material ska ni dra slutsatser som bygger på era källor. Eftersom ni själva ska kunna stå för de slutsatserna måste ni ha en uppfattning om hur mycket ni kan lita på era källor. Källkritik handlar också om att era källor ska leva upp till ert syfte och de behov som ni har när ni gör er undersökning. Källor som inte motsvarar de kraven ska ni inte bry er om – varje källa är till för er undersökning, ni ska inte anpassa undersökningen efter någon källa! Samtidigt kan ni egentligen använda vilka källor som helst, bara de passar ert syfte, era behov och är trovärdiga. Hur ni gör en källkritisk bedömning Det finns några frågor som ni alltid ska ställa om en källa: Vem? Vilket budskap? Källans utseende? Användbarhet? 16

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

Vem?

Vem handlar om vem som står för källans innehåll. När ni intervjuar någon är svaret på den här frågan självklart. Om ni gör en undersökning med frågeformulär vet ni åtminstone en del om dem som ni har lämnat ut frågeformuläret till. Annars bör det finnas åtminstone någon som står för själva uppgifterna i källan och dessutom någon som gör källan tillgänglig – ibland är det samma sak.

Vem står för uppgifterna och vem sprider dem? Ett exempel kan vara en journalist som skriver i en tidning eller som arbetar med radio eller tv – då står journalisten för uppgifterna, men det är tidningen, radio eller tv som sprider dem. På en blogg, däremot, är det oftast samma person som står för uppgifterna och som sprider dem. Finns det namn på den/dem som står för uppgifterna och den/dem som sprider dem? Det är bättre om någon kan stå med sitt namn för uppgifterna än om de är anonyma.

Vad vet ni om den som står för uppgifterna? Vad vet ni om dem som sprider uppgifterna? Känner ni till dessa personer eller medier sedan tidigare? Är de experter på det område som ni undersöker? Vilket rykte har de som publicerar uppgifterna? Är de trovärdiga? Ställ de här frågorna och försök få så utförliga svar som möjligt. Om ni inte känner till dem sedan tidigare kan ni exempelvis söka på internet och se vad ni får veta där om dem. Ett annat sätt att kolla vad någon vet om ett visst ämne är att gå till Kungliga bibliotekets databas LIBRIS (libris.kb.se) och söka på den personens namn där. Om den personen har skrivit något som anknyter till det som ni undersöker ökar det trovärdigheten. Vilket budskap?

Vilket budskap handlar om vad källan säger. Budskapet handlar om det som källan säger i förhållande till vem källan är. Om ni vet vem källan är, kan ni också bedöma vad den säger. Det är självklart när det gäller intervjuer och svar på frågeformulär, men även annars om ni känner till källan. Ju bättre ni känner till en källa, desto lättare kan ni tolka dess budskap. Med anonyma källor är det ofta svårt att bedöma deras budskap. Era egna förkunskaper kan vara en utgångspunkt när ni ska bestämma hur mycket ni kan lita på en källa. Vad vet ni redan? Stämmer det med vad källan säger? Kan ni kontrollera det som källan påstår? Hur trovärdiga verkar källans uppgifter vara? Kan ni se att källan har något eget syfte med budskapet som den gärna vill föra fram? Kan det finnas något dolt budskap som källan inte säger rent ut, men som ändå går att läsa © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING mellan raderna? Finns det uppgifter som källan borde känna till men inte talar om? De här frågorna ska ni vara uppmärksamma på när ni tolkar era källors budskap. Om ni ser några tecken på att en källa har egna intressen som den vill driva, ska ni tänka på det när ni använder information från den källan. Det är ni som använder källan – källan ska inte använda er! Källans utseende

Källans utseende är kanske inte det viktigaste, men utseendet bidrar till det intryck som informationen i källan ger. Om det går lätt att hitta den information som ni letar efter är det självklart positivt. En källa som det är svårt att orientera sig i drar ner intrycket. Om det är rörigt och svårt att hitta i källan, ökar risken för att den kan missförstås – även om informationen är korrekt. Samtidigt är ett snyggt utseende ingen garanti för att informationen stämmer. Användbarhet

Användbarhet handlar om vilken nytta ni kan ha av källan. Vilken användning som ni kan ha av en källa tänkte ni nog redan på när ni bestämde er för vilka som skulle svara på ert frågeformulär, vilka ni skulle intervjua eller vilka andra källor ni kunde välja bland. Vad som är användbart beror på vilket syfte er undersökning har och vilken information ni behöver till er undersökning. Det kan skifta en hel del! Fundera över om det är viktigt att källan ger aktuell, ”färsk” information eller om det är bättre med äldre uppgifter från era källor. Olika källor kan också anknyta till olika målgrupper – om ni vill göra en undersökning om hur flickor ser på något använder ni antagligen lite andra källor än om er undersökning handlar om pojkar. Sedan kan olika källor ha en viss profil – om ni jämför åsikterna på Aftonbladets ledarsida med ledarsidan på Dagens industri upptäcker ni säkert många skillnader. Samma sak om ni jämför vad Sverigedemokraterna och Miljöpartiet eller Feministiskt initiativ anser om att ta emot flyktingar. Det kan också vara så att en del källor har en mer eller mindre tydlig inriktning mot att sälja något, till exempel genom dold reklam i bloggar. Det viktiga är att vara uppmärksam på vilken information som ni behöver för just er undersökning – det är det som ska styra vilka källor ni väljer och vilka uppgifter ni använder. Källor på internet Kanske har ni valt att använda en del källor som ni hittat på internet? Här kommer några tips på hur ni kollar hur trovärdiga de är.

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING

Kolla webbadressen

Webbadressen (som ibland kallas URL) kan säga en del om vem som står för uppgifterna. Den första delen av webbadressen kallas för domännamnet och säger mer eller mindre tydligt vems webbplats som sidan tillhör. Ibland kan ni se det på en gång, till exempel om det står regeringen.se eller studentlitteratur.se, men ofta förkortas det en del till exempelvis moderat.se, uu.se eller kb.se. Domännamnet brukar sluta med .se, .dk, .fi, .no, .de, .es, .fr, .it, .uk, .eu, .tv, .nu, .gov, .com, .net, .org eller något liknande. Dessa sista bokstäver talar om var domännamnet hör hemma eller vilken typ av domännamn det är. Ibland är det bara det som skiljer olika webbplatser åt – jämför till exempel sallskapet.se med sallskapet.org eller sallskapet. net eller slff.se med slff.nu! Det är ganska enkelt och billigt att skaffa sig ett domännamn. Därför är det många som gör det – myndigheter, företag, andra organisationer och privatpersoner. Ibland finns det bara någon enkel webbsida som hör ihop med ett visst domännamn, men ju större organisation, desto mer omfattande kan webbplatsen vara. Därför blir webbnamnen ibland väldigt långa. Ett snabbt sätt att hitta källan, om ni har hittat information på en webbsida med en lång webbadress, är att kapa webbadressen direkt efter domännamnet. Då hamnar ni på webbplatsens startsida, där det ofta finns en rubrik typ ”Om oss” eller ”Om mig”, med information om dem som står för webbplatsen. Försök att ta reda på så mycket som möjligt om den eller dem som står bakom webbplatsen. Vad kan de om det som de lägger ut där? Går det att lita på dem? Går det att kontakta dem? Se upp för falska webbplatser

Har ni sökt efter källor med Google eller någon annan sökmotor? Det finns webbplatser med falska webbadresser, som är gjorda för att likna en annan, mer trovärdig webbplats, men som lämnar osanna uppgifter. Ju mer ni redan vet om det som ni söker information om, desto lättare kan ni avslöja falska webbplatser. Samma sak om någon webbplats lämnar uppgifter som inte stämmer med vad alla andra påstår. Kan de hänvisa till andra källor? Är de källorna trovärdiga, så att ni vågar lita på dem? Att kolla uppgifter med flera källor är ett bra sätt att skilja ärliga webbplatser från falska. Regelbundna uppdateringar?

Ett bra tecken på god kvalitet hos en källa på internet är att den hålls aktuell med uppdateringar. Om en källa anger när den senast uppdaterades kan ni kolla hur pass aktuell den är. Regelbundna uppdateringar säger också att det finns folk som ansvarar för att hålla webbsidan aktuell. Ett varningstecken är om en sida länkar till andra sidor som inte © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

DEL 1 HUR DU GÖR EN UNDERSÖKNING fungerar – i så fall brukar det komma upp ett felmeddelande när man klickar på en sådan länk. Hackad?

Ibland händer det att webbplatser kapas av hackare, som vill lägga ut sin egen information istället för den som fanns där tidigare. Om ni någon gång skulle träffa på en kapad (hackad) webbplats kan ni utgå från att det som står där inte stämmer, utan är en motbild till webbplatsens egentliga innehåll. Ju mer uppseendeväckande uppgifterna på webbplatsen är, desto större anledning att ifrågasätta dem. Tänk kritiskt – vem kan vilja sprida den här informationen? Skilj på fakta, åsikter och reklam

Webbplatser kan innehålla flera olika slags information. En del kan vara rena fakta, annat är åsikter som olika källor har. På en del webbplatser finns det också reklam. Många webbplatser är reklamfinansierade utan att det behöver vara något fel på innehållet, men när ni ser på vad källan innehåller gäller det att skilja fakta, åsikter och reklam från varandra, även om det inte alltid är lätt. Sociala medier som källa

Sociala medier är en del av internet där man kan lägga ut material som man själv har skapat och där man bygger upp nätverk med kontakter som man har eller skaffar sig. Det kan vara att man skriver på Facebook om vad man gör, att man lägger ut bilder på Instagram med korta kommentarer till, att man lägger ut bilder på Snapchat, att man lägger ut inspelade videor på YouTube eller att man bloggar. Tidningar, bloggar och andra har ofta kommentarsfält där man kan tycka till om det som står skrivet i en artikel eller bloggpost. Sociala medier omfattar mycket – för många utgör sociala medier en stor och viktig del av deras sociala liv. Vad ska ni då tänka på om ni använder sociala medier som källa? För varje budskap på sociala medier finns det någon som står bakom det. Vet ni vem det är? Känner ni den personen, eller känner ni åtminstone till den personen? Tycker ni att ni kan lita på den personen? Den som uttrycker sig på sociala medier vill säga något. Fråga er vad det är hen vill säga – och varför. Vad har den personen för syfte med sitt budskap – hur vill hen påverka? Vill den personen få andra att göra något speciellt? Vilken attityd har hen i förhållande till dem som läser budskapet? Om ni väljer att använda det här som en källa – försök då avgöra om personen talar sanning. Är den här informationen viktig för er och för andra? Är det bra för er och för andra att få ta del av informa tionen? Att tänka kritiskt är alltid viktigt. När ni väljer vilka källor och vilken information som ni vill använda tar ni också ansvar för att det som ni 20

DEN SOCIALA MÄNNISKAN – ARBE TSHÄFTE