9789144108186

SVENSKA FÖR MIG 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

SVENSKA FÖR MIG 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt Svenska för mig är ett smidigt sätt att, med ett omfång anpassat till kurs­timmarna, hinna med och klara av Sva 1, Sva 2 och Sva 3. Svenska för mig har tydligt utarbetats utifrån kunskapskraven i läroplanen.

ELEVBOK Varje kapitel bygger på ett aktuellt och elevnära tema som sätter det lästa i relation till elevens egna erfarenheter. Boken innehåller skönlitterära inslag, textfrågor och självrättande ord- och grammatikövningar.

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet som ingår i Svenska för mig 1 återfinns boken i digital form. Samtliga kapitel är inlästa med autentiskt tal och textföljning.

Här finns även en mängd självrättande ord- och grammatikövningar som repeterar och befäster elevernas nyvunna kunskaper.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Ann-Charlotte Forsell • Anna-Karin Jansson • Christer Lundfall

Svenska för mig Svenska som andraspråk 1

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Henric Arfwidsson Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 38963 ISBN 978-91-44-10818-6 © Författarna och Studentlitteratur AB 2016 Upplaga 1:2 Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2017

Hur man arbetar med Svenska för mig … … bestämmer antagligen lärare och elever bäst tillsammans. Vår avsikt har varit att samla angelägna texter och arbetsuppgifter som hjälper gymnasieelever i svenska som andraspråk att klara de viktiga kunskapskraven.

Fem tematiska kapitel innehåller sakprosa och skönlitteratur som belyser allmänmänskliga teman och ger inblick i svenska referensramar.

Inledningarna slår fast vilka funktioner och färdigheter som varje kapitel innehåller. ”Tankar om texten” är moment som dels utmanar perspektiv på läsande och dels tillhandahåller riktlinjer för läsloggar.

Många ordövningar befäster meningsstrukturer och textuppbyggnad.

De textgenrer som ryms i kursens centrala innehåll har mönstertexter med marginalkommentarer så att eleverna konkret kan upptäcka hur ord och mening skapar sammanhang. Här finns handfasta riktlinjer för hur formativ elevrespons går till.

Mycket utrymme ägnas åt grundläggande grammatiska övningar.

Vid varje kapitelslut återfinns matriser för självskatttning så att eleverna kan reflektera över sin egen språkinlärning.

Vi är särskilt nöjda över hur Svenska för mig lämnar utrymme för den kreativitet och kompetens som lärare i svenska som andraspråk besitter, något som i sin tur ger våra elever möjlighet att utveckla sina färdigheter i svenska.

Författarna

2

Människan och maskinen

Här får du

• lära dig strategier för att skriva referat • lära dig citatteknik och källhänvisningar • ta emot och ge kamratrespons • lära dig att bli källkritisk • diskutera idiom • läsa och samtala om film

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Att referera 1900 svenska scouter som nyligen åkte på scoutläger till Japan ombads av Folkhälsomyndigheten besöka läkare så snart de hade kommit hem efter ett utbrott av meningokocker. Alla uppges idag må bra men fick i förebyggande syfte behandling under några veckors tid.

Det du precis har läst är ett exempel på ett referat. Referat kan vara, som ovan, en kortare nyhetssammanfattning, eller en väderrapport. I ett referat återges bara det viktigaste, allt annat sållas bort. Således är ett referat både att välja ut och välja bort. När man refererar ska man korta ned texten och välja ut det viktigaste men också skriva med egna ord, vara saklig och objektiv och tala om varifrån man hämtat uppgifterna.

Korta ned texten gör man genom att läsa igenom texten flera gånger och stryka under det mest väsentliga. Man brukar säga att man kan korta ned originaltexten till ungefär hälften eller mer.

Att skriva med egna ord är en nödvändighet eftersom texten annars blir en upprepning av originaltexten. Om samma ord används kan det leda till kopiering av texten. Kopiering eller plagiering är förbjudet!

Att vara objektiv och saklig betyder att man ska vara korrekt och inte lägga in några värderingar eller personliga åsikter. Man ska inte heller berätta om egna erfarenheter i sitt referat.

Att ange källan är samma sak som att berätta om varifrån man har hämtat uppgifterna, från vilken bok eller tidning och vem som är författaren till ursprungstexten.

När man i sitt referat hänvisar till vad författaren skrivit använder man olika verb, till exempel tycker, menar, påtalar, menar vidare, påstår, förklarar, framhäver. Så här kan det se ut: ”I Språkfakta hävdar Andersson att godis har fått många fler synonymer än tidigare.” ”…hävdar Andersson” är en referatmarkering.

En referatmarkering är nödvändig för att läsaren ska förstå vem som står bakom en tanke.

Citat är ett eller flera ord från originaltexten och måste alltid omges av citationstecken (”).

Kan du förklara orden?

Ge en egen förklaring på orden. ett referat ett citat att referera att citera

56

neutral objektiv en källa att ange källan

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Människan och maskinen Det sägs att människans första redskap är den kupade handen. På så sätt kunde man en gång i tiden flytta dricksvatten. Numera handlar våra matvanor mer om hur vi ska få jordens resurser att räcka till. I framtiden.

Läs den här artikeln om framtidens mat!

Framtidens mat År 2050 kommer vi att vara mer än 9.5 miljarder människor på jorden. För att få maten att räcka till världens befolkning kan vi inte fortsätta att äta hamburgare eller ekologisk kyckling från granngården. Vi måste tänka om, menar många forskare. I takt med ett ökat matsvinn och en hotad miljö måste vi lära oss att omvärdera våra matvanor; vi måste helt enkelt tänka på vad vi stoppar i oss, hävdar de. Vi kan omöjligt överleva på protein från djur eftersom kött i framtiden kommer att vara en lyxvara på grund av en hotad miljö och växande befolkning. Vi måste få protein från annat håll. Därför behöver vi hitta andra födoalternativ än kött.

tänka om verb (tänker, tänkte, har tänkt) ändra sin åsikt

Länge har det talats om att fisk skulle vara ett både miljövänligt och ett hälsosamt alternativ . Dock har det visat sig att det i fiskevattnen fiskas för mycket och så hårt att det viktiga omega 3 kommer att bli en bristvara i framtiden, det också . Matforskare i Sverige menar då att vi i framtiden inte bara kan äta filén från fisken utan måste ta tillvara på fiskresterna och äta både huvud och ögon från fisken .

I Danmark arbetar forskare utifrån ett miljöperspektiv med att hitta ett alternativ till kött och att utveckla nordisk mat . Bland annat har man börjat odla alger som man menar är ett utmärkt alternativ till fisk . Så kallade makroalger, bruna alger växer på fem meters djup och anses vara väldigt nyttiga eftersom de innehåller det nyttiga omega 3 och många antioxidanter . Tång och alger används redan idag i matlagningen globalt .

Förutom alger och tång serveras det på vissa restauranger i världen idag också insekter på menyn . Allt från friterad kackerlacka och skorpion till en dessert med myror eller larver . Att äta just insekter är något som hitintills varit både kulturellt främmande och har ansetts vara nästan oaptitligt för oss nordbor, medan man i många länder länge ätit insekter .

80–90 % av världens befolkning äter redan insekter idag .

Att insekter är ett utmärkt alternativ till kött är både mat- och medicinforskare rörande överens om . Det är inte bara ett miljövänligt alternativ,

alger subst. (en alg, alger, algerna) en växt som lever i vatten

Svenska för mig

(ett) matsvinn subst. (matsvinnet, matsvinn, matsvinnen) att man slänger mat som är bra omvärdera verb (omvärderar, omvärderade, har omvärderat) byta åsikt om något stoppa i sig verb (stoppar, stoppade, har stoppat) äta (ett) protein subst. (proteinet, proteiner, proteinerna) ett nyttigt ämne som finns i t.ex. kött och fisk omega 3 en viktig fettsyra

tång subst. (tången, -, -) en växt som finns i havet oaptitlig adj. (oaptitligt, oaptitliga) som inte ser god ut rörande överens om adj. (överens, överens) tycka likadant om något

57

Kapitel 2 | Människan och maskinen

mal(s) verb (mal(s), malde(s), har malt(s)) ha sönder något i mycket små bitar ett pulver subst. (pulvret, pulver, pulvren) mycket små bitar av något en renässans subst. (renässansen, renässanser, renässanserna) när något blir populärt igen 3D-produktion produktion med hjälp av 3D-skrivare (se sidan xx)

det är också väldigt nyttigt . Larver från till exempel honungsbin innehåller hälften fett och hälften protein . Och genom att äta en insekt får man mer protein i sig än om man äter en köttbit . Förutom bilarver är också fjärilslarver, gräshoppor, myror, syrsor och skorpioner rika på protein, fett, kalcium och järn . Utöver fritering och annan tillagning mals insekter ned till pulver redan idag, som en nyttig tillsats i mat .

För den som vill odla egen mat hemma finns speciella odlingsmaskiner för insekter (det tar cirka 18 dygn för en larv att bli ätbar) .

Till insekterna kanske vi äter bönor som sägs genomgå en renässans med ett bröd som är tillverkat på annat än mjöl tillsammans med konserverade grönsaker . Kanske är en del av maten producerad av en tredimensionell köksmaskin som printar ut den färdigproducerade maten direkt på tallriken . Till dessert kan vi stoppa in en klubba i munnen med två elektroder som stimulerar smaklökarna .

Medan vi på vår planet kommer att äta insekter, alger och bönor kommer man på Mars att kunna äta potatis . I alla fall om man får tro rymdforskarna som redan idag gör försök att odla främst potatis i speciella växthus .

Trots de oroande rönen om att maten kommer att ta slut, har forskningen sett till att vi kommer att få mat, även i framtiden . Med hjälp av alger, insekter, fiskben och 3D-producerad mat kommer vi att bli mätta . Frågan är bara vilken restaurang som blir först i Sverige med att våga servera skalbaggar på menyn .

Ann-Charlotte Forsell

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Många forskare menar att vi måste sluta äta kött. Varför?

2. Varför borde vi ta tillvara på fiskrester?

3. Vilket alternativ till kött har danska forskare hittat?

4. Varför kan en insektsmeny verka främmande för nordbor?

5. Varför är larver nyttigare än kött?

6. Vad tror rymdforskarna att vi kan börja äta på Mars?

7. Vad tror du att vi kommer att äta i framtiden?

58

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Ett förslag till referat I sin artikel Framtidens mat (nr 2 , 2016) menar AC Forsell att jordens befolkning år 2050 kommer att ha växt till 9,5 miljarder. Maten vi äter idag behöver ersättas med mer miljövänliga alternativ och kött kommer att vara en lyxvara.

Enligt författaren tror forskare runt om i världen att vi kommer att äta alger, fiskben, fiskögon och insekter, något som anses vara väldigt nyttigt, eftersom de innehåller proteiner och fett, kalcium och järn. Redan idag äter 80–90% av jordens befolkning insekter, hävdar AC Forsell vidare. Vi kommer också att äta mer konserverad mat. På Mars försöker man odla potatis och en 3D-skrivare kommer att kunna producera färdig mat, direkt på tallriken. ”Vi slipper vara hungriga i framtiden,” avslutar AC Forsell sin artikel.

Källhänvisning

Nu är det din tur!

Läs artikeln Framtidens mat är långt borta.

Referatmarkör

Framtidens mat är långt borta När framtidens mat kommer på tal blir det gärna lite science fiction .

Om 30–40 år påstås vi äta insekter i stora mängder, labb-odla vårt kött och skriva ut dagens lunch med 3D-skrivare . Inget av detta kommer förmodligen att slå in, för framtiden är mycket mindre Star Trek än vad vi tror .

Det vilar lite domedagskänsla över vårt framtida skafferi . Om några decennier förväntas vi vara ytterligare två miljarder människor på jorden .

Självklart finns det all anledning att allvarligt förändra vårt nuvarande jordbruk och matsystem, inte minst för att dagens matproduktion är djupt orättvis när nästan en miljard människor är hungriga och 1,5 miljarder är överviktiga . Men domedagskänslor lockar också fram lite våta teknikdrömmar som oftast har väldigt lite med verkligheten att göra .

Till att börja med tenderar vi människor att ändra matvanor väldigt långsamt . Visst har vi lärt oss att äta både kebabpizza och sushi, men vi är fortfarande potatisätare; hela 84 kg per person och år . Trots våra påstått moderna matvanor har vår potatiskonsumtion bara minskat med sex kilo under de senaste 50 åren, även om vi i dag äter betydligt mer pommes frites än kokt potatis . Av detta kan man alltså förstå att steget till att börja äta insekter är milt sagt, gigantiskt .

Referatmarkör

Referatmarkör Ordagrant citat Texten är objektiv, kort och skriven med egna ord.

en domedagskänsla subst. (-känslan, -känslor, -känslorna) en rädsla för att världens undergång är nära ett skafferi subst. (skafferiet, skafferier, skafferierna) ett förråd av mat gigantisk adj. (gigantiskt, gigantiska) mycket stor ett surrogat subst. (surrogatet, surrogat, surrogaten) en ersättning för något förädlad adj. (förädlat, förädlade) något har gjorts bättre och finare

High-Tech-foodisarna förstår heller inte alltid hur mat produceras . Oavsett om det gäller odlat kött, tofu eller något annat proteinsurrogat är det energimässigt inte gratis och tillverkas inte av luft . Är det inte redan förädlade vegetabilier, som olika typer av sojaprodukter, krävs det någon

Svenska för mig

59

Kapitel 2 | Människan och maskinen

en återvändsgränd subst. (-gränden, -gränder, -gränderna) en situation då det inte går att fortsätta tyda på verb (tyder, tydde, har tytt, tyd!) få någon att tro något vertikal adj. (vertikalt, vertikala) rak, och som går uppifrån och ner, inte från vänster till höger ett inslag subst. (inslaget, inslag, inslagen) en del av något urban adj. (urbant, urbana) som har att göra med en stor stad spritsa ut verb (spritsar, spritsade, har spritsat, spritsa!) trycka fram mat eller grädde genom en strut blåsa liv i verb (blåser, blåste, har blåst, blås!) få något att bli populärt igen (en) rovdrift subst. (rovdriften, -, -) när man t.ex. hugger ner så många träd eller fiskar så mycket fisk att naturen blir förstörd

form av näring i form av växter och dessutom energi, precis som vanligt kött . Just det labb-odlade köttet är väl den ”upptäckt” som kanske känns som en av de största återvändsgränderna . Det verkar dröja mycket länge innan köttodlandet näringsmässigt kommer ens i närheten av en vanlig biff, om det alls är möjligt . Men framför allt finns det inget som tyder på att den oerhört dyra teknologin skulle bli kommersiellt möjlig . På samma sätt har vertikala växthus i städerna och ett större inslag av alger på tallriken kostnaderna emot sig . Att odla frukt och grönsaker i urbana växthus är givetvis fullt möjligt och kan även vara trevligt, men det är inte paprikor och tomater som mättar framtidens människor, och att odla ris, vete eller potatis blir alldeles för dyrt i växthusen .

Samma nackdel har alger . Hittills har de varit för dyra att odla för att utgöra något större inslag på menyn, och det är också skälet till att vi främst hittar dem i hälsokost, skönhetsmedel och som litet tillbehör på krogtallriken .

Den tredimensionella matmaskinen som ska skriva ut vår mat på tallriken i stället för att vi ska laga till den tillverkar inte heller mat ur tomma intet . Den behöver fylla sina tuber med olika typer av livsmedel eller råvaror i halvflytande form för att kunna spritsa ut en hamburgare eller potatismos . Inte heller gratis, och dessutom verkar det ungefär lika aptitligt som rymdmat på tub . Möjligtvis kan man tänka sig att 3Dskrivaren kan blåsa liv i bakmaskinen igen, men annars? Varför inte helt enkelt fortsätta köpa en hämtpizza om vi inte orkar laga mat?

Visst kan det vara trevligt med lite sci-fi-fantasier, men de tar tyvärr bort fokus från den verkligt viktiga frågan – nämligen hur vi ska förändra vårt matsystem så att alla kan äta sig mätta, utan att vi begår rovdrift på natur, djur och människor .

Ann-Helen Meyer von Bremen Allt om mat, nr 18/2014

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. På vilket sätt skiljer sig Ann-Helens och Ann-Charlottes text åt?

Ge exempel från texterna.

2. Vem har mest rätt, tycker du? Vems uppfattning har bäst argument?

Finns det andra argument?

60

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

@ Skriv Skriv ett referat av Framtidens mat är långt borta. Följ checklistan: • Läs igenom texten flera gånger • Stryk under det mest väsentliga • Skriv med egna ord • Håll en neutral och objektiv ton • Ange var texten kommer från och vem som har skrivit den

Kamratrespons Byt referat med en klasskamrat och ge respons: • Är referatet tillräckligt kort?

• Saknas något?

• Är något otydligt?

• Finns referatmarkörer?

• Är din kamrat objektiv?

• Finns det citat? Är det i så fall ordagrant citerat?

^ Diskutera Läs de senaste nyheterna. Sammanfatta varsin nyhet och redovisa för varandra.

@ Skriv Året är 2050 och du skriver brev till någon idag! Var är djuren? Äter du verkligen insekter till frukost?

Skriv ett brev där du redogör för dina matvanor. Kom ihåg att detaljer gör din text mer levande!

Källkritik Letar man efter information på internet får man många olika svar av lika många olika författare. Du har säkert redan lärt dig att alltid kontrollera källan.

Det gäller att vara källkritisk och alltid ställa kritiska frågor om huruvida journalisten har kunskaper i ämnet eller om avsikten är att påverka någon.

^ Diskutera Titta på wikipedia på internet och slå upp några valfria ord eller ämnen.

Titta sedan hur många gånger texten har ändrats och hur många skribenter som har lagt till information.

Svenska för mig

61

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Rätt ord på rätt plats Välj bland orden i rutan. Tänk på att använda rätt form. pulver tång alger

vertikal urban inslag

oaptitligt stoppa i oss rovdrift

gigantisk tänka om rörande överens om

1. Om maten ska räcka till världens befolkning måste vi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Många nordbor tycker att det är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . att äta insekter.

3. En del forskare tror att vi kommer att äta mer havsväxter som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Både mat- och medicinforskare är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . att insekter är ett bra alternativ till kött.

5. Vi måste tänka på vad vi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6. Man kan mala ner insekter till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Enligt författaren är steget till att börja äta insekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8. Eftersom det inte finns mycket plats i storstäderna bygger man . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . växthus.

9. Alger utgör inte något större . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . på menyn.

10. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . växthus är växthus som ligger i storstäderna.

11. I dag begår människor på många håll i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . på djur och natur.

Vad betyder orden?

Para ihop rätt siffra med rätt bokstav.

62

1. ett pulver

a. äta

2. omega 3

b. en ersättning för något

3. surrogat

c. byta åsikt om något

4. omvärdera

d. att kasta mat som är bra

5. vertikal

e. ett förråd av mat

6. matsvinn

f. mycket små bitar av något

7. alger

g. en viktig fettsyra

8. stoppa i oss

h. en växt som lever i vatten

9. skafferi

i. få något att bli populärt igen

10. blåsa liv i

j. som går uppifrån och ner

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Ordet blåsa I texten Framtidens mat är långt borta används uttrycket blåsa liv i. Ordet blåsa har olika betydelser i olika situationer och går också att kombinera med olika partiklar. Dels kan ordet vara ett substantiv och har följande betydelser: 1. en liten bubbla på huden 2. ett organ i kroppen där urin samlas innan man kissar ut det Verbet blåsa har följande grundbetydelser: 1. låta luft komma ut mellan läpparna eller ut från en maskin. Ex: Han blåste i en trumpet.

2. röra sig och styras av vinden. Ex: Dörren blåste igen. Pappret blåste iväg.

3. vardagligt: att lura någon. Ex: De blåste mig på 100 kronor.

Observera! När man fyller en boll eller ett däck med luft med hjälp av en pump använder man inte verbet blåsa, i stället använder man verbet pumpa.

Ex: Jag måste pumpa däcken. Kan du pumpa upp bollen?

Här är några exempel på hur blåsa kan kombineras med prepositioner/ partiklar. Kan du förklara vad meningarna betyder?

1. Det har blåst mycket kring statsministern sedan valet.

2. Domaren blåste av matchen efter 10 minuter.

3. Jag tror det blåser upp till storm.

4. Hatten blåste av.

5. Kan du blåsa ut ljusen?

Svenska för mig

63

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Idiom ”Saken är biff!”

Svenska språket innehåller en mängd idiom. Idiom är talesätt som används för att ge krydda åt språket. Orden som används får en helt annan betydelse än den som de vanligen har. Här är några exempel på idiom som har med mat att göra. Kanske du har hört dem någon gång. gå åt pepparn det misslyckas totalt lätt som en plätt mycket lätt gå åt som smör gå åt mycket snabbt komma upp i smöret få det mycket bra ekonomiskt eller på annat sätt Äpplet faller inte långt från trädet. barn liknar sina föräldrar ha rent mjöl i påsen vara hederlig inte vara den vassaste kniven i lådan att någon inte är så smart ha en bulle i ugnen vara gravid lugn som en filbunke alldeles lugn Små grytor har också öron. också barn hör vad man säger Ju fler kockar desto sämre soppa ju flera personer som gör något desto sämre blir det Hungern är bästa kryddan. när man är hungrig smakar allting gott grilla någon att ställa många obehagliga frågor till någon smöra för någon försöka bli omtyckt genom att vara överdrivet artig eller hjälpsam Det blev pannkaka av alltihop. allt blev helt misslyckat

Välj idiom Välj bland idiomen ovan och sätt in dem i rätt situation.

1. Det verkar konstigt att han har blivit så rik. Jag undrar om han ..............................................

2. Min bror gifte sig med en mycket framstående kvinna. Nu har han verkligen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Oj, vad hon är rund om magen, har hon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ?

4. Tänk på vad du säger när barnen är i närheten. Du vet ju att ..............................................

5. Men titta! Erik rör sig ju precis som sin mamma, ja, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......................!

64

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

6. Jag klarade inte körkortsprovet, det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Min granne förstår ingenting! Han är inte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8. Vi ska ha test i morgon. Jag är jättenervös, men min kompis är ..............................................

9. Det var rea på träningskläder. De . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10. – Hur gick provet? – Jag fick alla rätt! Det var . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . !

11. – Varför . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . du för läraren?

Tror du att du ska få bättre betyg?

12. Journalisterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den brottsmisstänkte politikern med många frågor.

^ Diskutera Vilka av idiomen har du hört? Använder du några av dem själv? Finns det liknande eller helt andra idiom på ditt förstaspråk?

”Utan ljus dör vi”

När det bestämdes att Götaälvbron skulle ersättas med en ny bro, utlyste man en tävling. Så här lyder juryns motivering till det vinnande bidraget: Den föreslagna ljussättningen gör att bron även under den mörka delen av dygnet blir en visuell upplevelse med möjlighet till spektakulärt ljusspel .

Svenska för mig

Den nya Hisingsbron i Göteborg (illustrerad av Mattias Henningsson-Jönsson.)

65

Kapitel 2 | Människan och maskinen

en fasad subst. (fasaden, fasader, fasaderna) framsidan på en byggnad en lysdiod subst. (dioden, dioder, dioderna) en ljuskälla (eller LED, för LjusEmitterande Diod) dimrad med dämpad ljusstyrka

Intelligenta hus – finns de?

Med ett enda knapptryck kan du tända eller släcka flera belysningar samtidigt – fasadbelysningens dämpade lysdioder, strålkastarnas varmvita ljus längs garageuppfarten och 1800-talslyktorna i trädgården. Eller inomhus: dimrade up-lights mot takfönstren, ljuslisten bakom TV-skärmen eller spottar under bardisken.

Har du dessutom installerat panik-knappar kan till exempel belysningen mellan barnrummen och badrummet tändas via en tryck-knapp vid sängen och sedan släckas efter en viss tid.

Så här kan en multitryckknapp se ut:

en markis subst. (markisen, markiser, markiserna) ett skydd mot solen som fälls ner t.ex. över ett fönster strömlös adj. (strömlöst, strömlösa) utan ström förebygga verb (förebygger, förebyggde, har förebyggt, förebygg!) göra så att något obehagligt inte ska hända en siren subst. (sirenen, sirener, sirenerna) en apparat som låter med ett mycket starkt ljud, t.ex. på en brandbil eller ambulans en rörelsevakt subst. (-vakten, -vakter, -vakterna) en apparat som reagerar på rörelse; ibland även ”deckare” (från detektor) länka samman verb (länkar, länkade, har länkat, länka!) få flera delar att sitta ihop

Elektrikern gör huset intelligent Det finns system – till exempel KNX – som läser av solstrålar och styr automatiskt markiser så att de skärmar av störande solljus.

Och när du åker på semester har du förprogrammerat multitryckknappen så att vattnet stängs av, alla vägguttag blir strömlösa och alarmsystemet aktiveras och förebygger inbrott: larmen kopplas till sirener och rörelsevakter kan tända belysning. Dessutom fortsätter en väderstation att styra markiserna så att de sänks när det är soligt och fälls in när det börjar regna. Din väderstation kan dessutom ta emot väderprognoser och styra värmen i ett hus. Och börjar vi spara energi, pengar och miljö – då blir ett styrsystem riktigt intelligent!

Kort sagt: styrsystem kan länka samman tusentals produkter och styra i stort sett allt elektriskt i alla typer av fastigheter, inte bara moderna villor och kontor.

Och anläggningen går att styra via internet – från din telefon! – var du än befinner dig.

Så här kan en väderstation se ut:

en fastighet subst. (fastigheten, fastigheter, fastigheterna) ett hus eller en byggnad som någon äger befinna sig verb (befinner, befann, har befunnit, befinn!) vara någonstans

66

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

^ Diskutera i par Vad är kan vara fördelen med 1. en ljuslist bakom tv-skärmen?

2. att vattnet stängs av där huset är tomt?

3. att uttag blir spänningslösa?

4. att rörelsevakter kan tända belysning?

Räkna ut Energiförbrukningen i en vanlig villa i Sverige utgörs av uppvärmning, hushållsel och varmvatten. Uppvärmningen är den största kostnaden på ungefär 20 000 kWh. Varje grads sänkning av temperaturen motsvarar ungefär 5 % av årsförbrukningen. En kWh kostar cirka 1,3 kronor.

Hur mycket pengar sparar man in genom att sänka temperaturen två grader?

En intervju med ett ljushuvud – Utan ljus dör vi . Ljus är trygghet, tillgänglighet och skönhet, konstaterar den ungerske ljusarkitekten Dimled Diod . Framtiden lyser vi upp med hjälp av intelligent styrning och dimmer, menar han, och betonar vikten av elautomation: – Än idag drar vi el i nybyggen efter en standard som sattes på 30talet . Ljusdesign med till exempel integrerad belysning måste in tidigt i planeringen .

Dessutom måste vi vara bättre på att ta hand om dagsljuset och bygga in både belysning och fönster mot det naturliga ljuset .

Dimled Diods flesta jobb handlar om intelligent styrning av ljuset, som att det släcks eller dämpas när man lämnar rummet . Inte bara broar som i Göteborg och skidbackar som i Åre förtjänar programmerbart ljus . Varje villa som byggs borde ha en genomtänkt ljusstrategi, förklarar Diod . Man kan tänka på hemmet som en scen, där ljuset anpassas efter tillfälle .

– Det går också förändra ljuset där hemma med mycket enkla medel .

En vanlig ljusslinga ovanpå en garderob eller under sängen, kan göra ett helt rum – förutsatt att själva slingan inte syns, utan bara ljuset . Man måste experimentera, säger Dimled Diod . Vi måste använda vår fantasi – eller min fantasi – och tänka ljussättningen av hemmet som öar av ljus, till exempel . Och tack vare ledlampan kan vi styra ljusfärgen alltmer .

Svenska för mig

(en) tillgänglighet lätthet att få tag på eller använda något/någon integrerad belysning perf.part. samordnad belysning (ett) dagsljus subst. (-ljuset, -, -) ljuset som kommer från solen på dagen anpassa verb (anpassar, anpassade, har anpassat, anpassa!) ändra så att något passar bättre med enkla medel på ett lätt sätt förutsatt bara om … en ledlampa en ny sorts lågenergilampa

67

Kapitel 2 | Människan och maskinen

(ett) allmänljus lampa i taket som lyser upp hela rummet fulländad adj. (fulländat, fulländade) perfekt, utan fel och brister

– Har man konst, bokhyllor eller annat man tycker är vackert, belyser man det . Allmänljuset är det sista man ska tänka på hemma, säger han .

Sådant är bara bra när man ska städa .

Dimled Diod jämför utvecklingen för belysning med det teknikskifte ljudet genomgått.

– Ljudet har gått från stenkaka till digitalt . När det gäller ljuset så är vi vid cd-stadiet .

För Dimled Diod är vår egen fantasi den enda begränsningen mot fulländad ljusarkitektur . Det är också därför vi behöver ljusarkitekter . Tycker i alla fall en som är det .

FOTNOT: KOLLA IN http://vimeo.com/60728619 Reporter: Christer Lundfall

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Vad är ett ”intelligent” hus?

2. Hur kan intelligenta styrsystem samarbeta med väderprognoser?

3. Ge exempel på hur ljusarkitekten Dimled Diod tänker kring att förändra ljuset i hemmet!

4. Hur kan en ledlampa påverka ljussättningen i ett rum?

5. Vilken inställning har Diod till allmänbelysning?

6. ”En intervju med ett ljushuvud” – var kan man hitta den texten, tror du?

Vad skulle du helst vilja elautomatisera hemma hos dig?

Sätt fem kryss! Jämför sedan med en kamrat. £ ”Hej-då”-knapp £ ”Kom hem”-knapp £ ”God natt”-knapp £ ”Gå upp på natten”-knapp Belysning – inomhus: £ Närvaro-/rörelsestyrd £ Fjärrkontroll £ Styrning av markis med hänsyn till väderlek

68

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Belysning – utomhus: £ Tidsstyrd £ Skymningsrelä £ Rörelsevakt Uppvärmning: £ Tidsstyrd £ Närvarostyrd £ Nattsänkning £ Infravärme uteplats, temperatur och närvarostyrd Ventilation: £ Närvarostyrd Hemmanätverk: £ Telefon, antal uttag: . . . . . . . . . . . . . . £ Data/bredband, antal uttag: . . . . . . . . . . . . . . £ Tv, antal uttag: . . . . . . . . . . . . . . £ Högtalare, antal: . . . . . . . . . . . . . .

Säkerhet/larm: £ Barnanpassat £ Handikappanpassat – Typ av handikapp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . £ Äldreanpassat £ Brandlarm £ Inbrottslarm £ Simulera som om du var hemma när du är borta £ Larm och stängning av huvudkran vid vattenläckage £ Larm till telefon (röst och/eller SMS) £ Larm till larmcentral Styrning och övervakning via: £ Internet £ Telefon

@ Skriv Hur skulle eltekniken i ditt drömhem se ut? Skriv en artikel i en inredningstidning.

Svenska för mig

69

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Digitala spår på gott och ont Den har beskrivits som ett av de stora stegen i teknikhistorien, den handhållna, trådlösa kommunikationsapparat som du just nu troligen inte har alltför långt ifrån dig. Den kan sköta mycket. Den förändrar vår umgängeskultur. Det vill vi – men till vilket pris?

en omloppsbana subst. (omloppsbanan, omloppsbanor, omloppsbanorna) en rörelse som går runt t.ex. en planet och kommer tillbaka till samma plats igen blomstrande adj. (blomstrande, blomstrande) som det går mycket bra för en tillvaro subst. (tillvaron, -, -) det liv som man lever tillgänglig adj. (tillgängligt, tillgängliga) som man kan få tag på eller använda en umgängesform subst. (umgängesformen, umgängesformer, umgängesformerna) sättet som man är tillsammans med andra människor på umgås verb (umgås, umgicks, har umgåtts, umgås!) vara tillsammans och prata med andra människor

Den mobila tekniken har hjälpt till att avsätta diktatorer, sköta trafiksignalsystemet i miljonstäder, styra satelliters omloppsbana och skapa blomstrande datadrivna ekonomier . Nu kan vår hjärna kommunicera med stora delar av världen genom en knapptryckning – det är unikt .

Men klivet in i den uppkopplade tillvaron verkar komma med en prislapp .

Arbetsgivare förväntar sig att vi, tack vare våra smartphones, ska vara mer produktiva och alltid tillgängliga (i alla fall till den dagen då vi ersätts av robotar) . Lika stor påverkan har mobilen på vår fritid och våra umgängesformer . Alltfler, både barn och föräldrar, sitter med sina mobiler istället för att umgås .

Fram till i mitten på 1990-talet hade mobiltelefonen varit en angelägenhet för affärsmän . Men snart började den användas av alla, framför allt ungdomar . För första gången kan ungdomar nu ha privata och oövervakade samtal med varandra . De kan sms:a under bänken utan att någon märker det och de kan prata ostört på promenaden hem från skolan . Den här ostörda och lättillgängliga kommunikationen är inget mindre än en generationsrevolution! Dagens unga är den första generationen som inte känner till en tillvaro utan mobiltelefonen . I princip är de födda med en

en angelägenhet subst. (angelägenheten, angelägenheter, angelägenheterna) något som ingen annan ska bry sig om

70

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

mobil i handen och vill inte gärna släppa den ifrån sig . I den kan de hitta nya friheter och hemliga identiteter . Mobilen klipper av navelsträngen till hemmet, skolan och arbetet . Men inte från de digitala kompisarna .

För inte länge sedan kom kamerafunktionen in i mobilen . Enkelt men högkvalitativt fotografi blev då ett nytt sätt för att uttrycka oss själva .

Just mobilkameran har fått en ännu större påverkan på våra liv . Och vad händer med oss och med samhället om vi så ofta kan dokumentera vår verklighet i bildform? Tja, vi vet hur sociala medier som Instagram, snapchat kan engagera och vilken betydelse selfies haft . Men mobilens kamerafunktion har också inneburit möjligheten till så kallad medborgarjournalistik, alltså vanliga människors bilder som ett komplement till den traditionella journalistiken . När alla bär på en egen mediainspelningsapparat med tillgång till internet – en smartphone – kan ju allt spelas in och skickas över hela världen . Vi kan se bomben explodera, flodvågen skölja in och folk fly genom nödutgångar .

en navelsträng subst. (navelsträngen, navelsträngar, navelsträngarna) en sträng som leder näring mellan mamman och barnet i magen

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. För vilken yrkesgrupp var mobiltelefonen från början viktig?

2. ”Mobilen klipper av navelsträngen till hemmet” – förklara metaforen!

3. Vad är medborgarjournalistik?

4. Om du själv vore utan mobiltelefonen ett dygn – hur skulle det kännas, tror du? Vilka skulle fördelarna vara? Vilka nackdelar kan du tänka dig?

@ Skriv Känner du någon som inte använder mobiltelefon eller har du själv varit utan den under en period? Vilka för- och nackdelar innebar den mobilfria tiden?

^ Diskutera 1. Att påstå att dagens unga är den första generation som ”praktiskt taget vuxit upp med en mobil handen”, är en generalisering, eftersom varenda en inte har det. Men att generalisera är just att beskriva en egenskap hos majoriteten i en grupp, inte alla. Generalisering är en verkningsfull metod att beskriva en grupp. Vilka nackdelar skulle generaliseringar – som stämmer – kunna ha?

2. Sms-funktionen – vad har den gjort med ungdomarnas språk? Med allas språk över huvud taget?

Svenska för mig

71

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Rätt ord på rätt plats Välj bland orden i rutan. Tänk på att använda rätt form. strömlös markiser

umgå tillgänglig

allmänljus omloppsbana

med enkla medel angelägenhet

ledlampa

1. Ett system kallat KNX kan läsa av solstrålar och styr automatiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . så att de skärmar av störande solljus.

2. När du åker på semester stängs vattnet av och alla vägguttag blir ...........................

3. Du kan själv förändra ljuset därhemma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Med en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kan man styra ljusfärgen alltmer.

5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . är bara bra när man ska städa, tycker Dimled.

6. Arbetsgivare förväntar sig att vi ska vara mer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och gå att nå när som helst.

7. Fram till i mitten på 1990-talet hade mobiltelefonen varit en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för affärsmän.

8. Den moderna tekniken kan styra satelliters . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9. Både barn och föräldrar sitter med sina mobiler i stället för att ............................

Vad betyder orden?

Para ihop rätt siffra med rätt bokstav 1. en diod

a. framsidan på en byggnad

2. en markis

b. vara tillsammans och prata med andra människor

3. umgås 5. med enkla medel

c. en rörelse som går runt t.ex. en planet och kommer tillbaka till samma plats igen

6. tillgänglig

d. samordnad

7. en tillvaro

e. en elektrisk komponent som likriktar strömmen

8. en fasad

f. ett skydd mot solen som fälls ner över t.ex. ett fönster

4. integrerad

9. förebygga 10. omloppsbana

g. på ett lätt sätt h. det liv som man lever i. som man lätt kan få tag på j. att göra så att något obehagligt inte ska hända

72

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Nyckelord Skriv en förklaring som du själv förstår efter varje ord. dimra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............................................................................. ljuslist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............................................................................. väderprognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............................................................................. fastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............................................................................. hushållsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ............................................................................. årsförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .............................................................................

Sammansatta ord I texterna som du har läst finns många exempel på sammansatta ord. Man får ett sammansatt ord genom att sätta ihop två, eller fler, ord till ett. I det här avsnittet tittar vi på sammansättningar av substantiv (substantiv + substantiv).

Det är alltid det sista ordets artikel som anger vilken artikel ordet ska ha (ett umgänge + en form = en umgängesform) Ofta sätter man bara ihop två ord i den form som de har, som i exemplet navelsträng. Det ordet består av orden navel + sträng.

Ett annat exempel är ordet en umgängesform som är uppbyggt så här: ett umgänge + s + en form Som du ser måste man lägga till ett s i ordet. Det kallas för foge-s.

Ibland faller slutvokalen i första ordet bort som i följande exempel: en lampa + en skärm = en lampskärm Ibland ersätts slutvokalen i första ordet med en annan vokal som i detta exempel: en kyrka + en gård = en kyrkogård

Svenska för mig

73

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Sätt ihop följande ord. ett omlopp + en bana =. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en mobil + en telefon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en affär + en man = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en kamera + en funktion = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en inspelning + en apparat =. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en medborgare + (en) journalistik = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en generation + en revolution =. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en flod + en våg = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en trappa + ett räcke = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en hund +(en) mat+ en burk = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en säng + ett överkast = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ett trolleri + en låda = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ett bad + (ett par) tofflor = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en mobil + en laddare =. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en mobil + ett skal = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . en säng + en lampa = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskrivning Eftersom det är möjligt att på svenska bilda ett nytt ord med ny betydelse genom att sätta ihop två ord är det viktigt att inte skriva isär ett sammansatt ord.

Vi kan titta på ett exempel: Jag träffade en brun hårig sjuk sköterska. Jämför med: Jag träffade en brunhårig sjuksköterska. Här ser man tydligt hur meningen får en helt annan betydelse när man skriver isär det sammansatta ordet. Vanligtvis förstår man ändå vad skribenten vill säga men en text kan bli ganska svårläst om den innehåller felaktiga särskrivningar. Kanske är det här en påverkan från engelskan (som ju innehåller mycket färre sammansatta ord än svenskan)?

^ Diskutera Diskutera skillnaden i meningarna med eller utan särskrivningar. Ät pinnar Rök fritt Jag skriver just nu på min doktors avhandling.

Skum tomte 3 kr Gift orm säljes.

Svensk kyckling lever.

74

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Vi har kul glass.

Bränn bara sopor här tack.

Ström av brott Herr klocka sökes Drick yoghurt Social sekreterare Kort automat Kassa skåp

Svensk tillverkade träskor Ur funktion-- fel sökning pågår Hel svart katt sökes Mus gift i lager Läs glasögon Svensk lärare sökes Bygg utfart

12/5 2015 genomfördes för första gången i Sverige ”nedkopplingsdagen”, när datorer, mobiler och surfplattor skulle stängas ned för ett dygn. Det var ett dygn i syfte att uppmärksamma medieanvändandet och få chans att reflektera över det.

Många skolor följde rådet.

Emoji-ikoner har erövrat sms:andet och unga som gamla påstår idag att emojis tagit över textandet. De fiffiga symbolerna kommer från Japan och kom första gången 1998, enligt Wikipedia. Emojis ersätter gårdagens smileys, som ju enbart var glada eller ledsna. Med en emoji kan man uttrycka allt ifrån känslor till att med bilder beskriva vad man gör. Många använder också ikonerna på facebook för att kommentera olika inlägg som ett slags ”gilla” med tillägg för olika känslor. Idag finns emojis att köpa som en app på en smartphone och många har alltså börjat ersätta ord med symboler.

^ Diskutera 1. Använder du smileys när du sms:ar? När du skriver en text i skolan? Mejl?

Använder du emojis? Vilken är din favorit-emoji i så fall?

2. Använder du sociala medier som facebook, instagram och snapchat?

Varför? För att få bekräftelse eller för att dela med dig av inlägg och vackra bilder? Är du en mat-, barn-, kläd-, eller naturfotograf? Eller är du bara någon som älskar att ta selfies? Eller är du en ”ubåt” – någon som bara tittar på andras uppdateringar för att få en inblick in i andras liv och inte lajkar?

Eller lajkar du andras statusuppdateringar för att själv få många följare?

Och kan detta framkalla ett beroende? Eller skapa ångest?

3. Kan du tänka dig att leva nedkopplad och helt koppla bort datorn och mobilen under en tid? Skulle det fungera eller kanske detta är något du redan gör idag i familjen, i skolan eller i klassrummet?

Svenska för mig

75

Kapitel 2 | Människan och maskinen

En stor del av romanen ägnas åt Ester Nilssons vånda inför uteblivna sms- och mejlsvar.

Själva sms-lidandet är en del av intrigen: – Hon gör pinsamma saker. Hon har ingen skam i kroppen. Hon har avsagt sig all stolthet och all ära, säger Lena Andersson om huvudpersonen i Egenmäktigt förfarande (2013).

Egenmäktigt förfarande.

I författaren Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande är huvudpersonen Ester Nilsson förälskad i Hugo Rask. Att han inte är lika intresserad av henne framstår tydligt för alla utom för Ester. När Hugo är bortrest längtar hon efter honom mer än vad som kan sägas vara nyttigt för henne. Ett endaste sms från den hon älskar skulle lugna hennes otåliga längtan … masa sig fram verb (masar, masade, har masat, masa!) gå långsamt framhålla verb (framhåller, framhöll, har framhållit, framhåll!) säga att något är viktigt att tänka på en titel subst. (titeln, titlar, titlarna) ett namn på en bok ett företräde subst. (företrädet, företräden, företrädena) goda sidor oberörd adj. (oberört, oberörda) lugn och som inte bryr sig om något ömsom rasande och ömsom fylld av kärlek konj. ibland rasande och ibland fylld av kärlek konstant kontakt adj. (konstant, konstanta) kontakt hela tiden latent adj. (latent, latenta) som finns men inte märks ännu en skendemokrati subst. (skendemokratin, skendemokratier, skendemokratierna) verkar vara en demokrati men är ingen demokrati ett skäl subst. (skälet, skäl, skälen) en förklaring

76

Fredagen masade sig fram . Den vanligaste frågan sedan telefonen uppfanns skulle kunna vara: Varför ringer han inte? Klockan var två, tre, fyra och han ringde inte . Hon la sig på sängen och läste Majakovskijs Ett moln i byxor därför att han framhållit den som viktig . Titeln var fantastisk, dikten hade sina företräden men en hel del i den lämnade henne oberörd . Hon var ömsom rasande på honom och ömsom fylld av den största ömhet och kärlek till allt som han någonsin rört vid eller vidrörts av (med vissa uppenbara undantag) .

Hon hade bestämt sig för att inte ringa honom . Han jobbade hårt, hon måste visa honom respekt och att hon var en oberoende, självständig, autonom vuxen människa som klarade sig utan konstant kontakt . Visserligen tyckte hon det var konstigt att man inte ville ha kontakt hela tiden med den person man just inlett en kärleksrelation med men hon måste vara följsam .

Hon bytte bok och läste ur Hitlers bordssamtal som han också rekommenderat . Han hade velat studera boken för att förstå hur det kunnat bli som det blev och lära sig att se tecknen i tid . Överallt såg han tecken i sin samtid på att nazismen och fascismen fanns latenta hela tiden i den parlamentariska skendemokratins samhällen . Särskilt tydligt såg han det när han samtalat mycket med Dragan .

Ester läste . Hon skulle absolut inte ringa honom i dag . Hon ringde . Han svarade inte . Klockan blev åtta . Hon undrade av vilket skäl han inte ville vara med henne deras första fredagskväll tillsammans . Hon förstod inte .

Men man får inte pressa . Man får aldrig pressa . Bara vara omtänksam och tillmötesgående utan att det blir kvävande . Det finns naturliga förklaringar till allt, tänkte hon . Han var inne i en fas av hårt arbete . Han var trygg med henne och behövde inte hela tiden meddela vad han gjorde eller meddela sig med henne eftersom de stod i obruten själslig kontakt .

De visste var de hade varandra .

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Det hon definitivt inte fick göra nu var att utsätta sig för ångesten i att skicka ett sms på vilket det inte kom något svar . Ångesten över uteblivna svar var något de som skapade sms och mejl inte kan ha föreställt sig .

Eller också saknade de den sortens inlevelseförmåga . Det brände i fingrarna efter att sms:a och få lättnaden det innebar att skicka iväg något, och som höll i sig under minuterna som följde när man fortfarande kunde hoppas på ett svar . Hon höll flera gånger i telefonen och började skriva ett meddelande, men raderade varje gång och la den långt ifrån sig .

När hon vaknade var det lördag . Hon kunde inte arbeta denna dag heller .

Skrivande var för henne aldrig flykt, det var motstånd och motstånd är inget att fly till . Hon måste företa sig något i väntan på att hennes liv skulle börja . Hon tittade på telefonen . Kanske hade hon haft den på ljudlös av misstag? Nej . Ingen hade ringt och inget sms hade kommit utan att hon märkt det . Hon ringde till sig själv från hemtelefonen för att kontrollera att mobilen fungerade . Skickade ett sms till sig själv . Allt kom fram som det skulle .

Hon gick ut på stan . Ute var det kallt . Klockan var tolv eller möjligen närmare ett . Hon strövade omkring, åt en turkisk burgare i Hötorgshallen, gick planlöst genom några klädaffärer och nöp mekaniskt i tygerna . Om han bara kunde höra av sig och berätta vad som pågick, det var allt hon önskade . Han hade köpt frukost till henne någon gång mellan onsdag morgon och torsdag kväll . Det måste betyda att osv . Hon gick Kungsgatan ner, Stureplan, Birger Jarlsgatan . På Rönnells antikvariat såg hon en bok hon ville ge till honom men bestämde sig för att vänta med sådana inköp till nästa vecka . Hon visste inte om han ville ha fler böcker av henne eller om de ens skulle ses mer . Hon förstod inte . Det värsta var att inte förstå det hon var mitt uppe i, det hon tagits i anspråk för . Ingen smärta är som den att inte förstå .

Klockan var tre, han ringde inte . Hon drack kaffe på ett kafé och åt en extra stor bakelse på grund av situationen . Framför henne låg en bok som hon försökte läsa i . Klockan var fyra . Hon gick på bio och såg en thriller om CIA, en sådan som hon aldrig riktigt hängde med i men inte heller förmådde urskilja vad det var hon missade . Medan filmen pågick tänkte hon på hur lättad hon skulle bli om han ringde precis nu . Då skulle kroppens knutar nystas upp som om de aldrig funnits och hon skulle bli människa igen . Inte ens han kunde arbeta jämt . Men måhända var detta verkligen en extra intensiv fas .

Hon förstod inte intrigen i den här CIA-filmen heller . Intrigerna var gjorda för dem som skrev dem och inte för åskådarna, tänkte hon . De hade skrivit så länge på sitt verk att händelserna för dem tedde sig självklara . De skrev verket bakifrån medan tittarna såg det framifrån .

utebliven adj. (uteblivet, uteblivna) som inte har kommit trots att man väntat sig det en inlevelseförmåga subst. (inlevelseförmågan, inlevelseförmågor, inlevelseförmågorna) att kunna leva sig in i andras känslor hålla i sig verb (håller, höll, har hållit, håll!) fortsätta ett motstånd subst. (motståndet, motstånd, motstånden) ett hinder mot något företa sig ngt verb (företar, företog, har företagit, företa!) göra något planlöst adv. utan att man har bestämt vad man ska göra ta något i anspråk verb (tar, tog, har tagit, ta!) använda/utnyttja någon/ något lättad adj. (lättat, lättade) inte längre nervös eller orolig en knut subst. (knuten, knutar, knutarna) en obehaglig känsla nystas upp verb (nystas, nystades, har nystats) lösas upp, redas ut

ur Egenmäktigt förfarande, Lena Andersson

Svenska för mig

77

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Varför har Ester bestämt sig för att inte ringa ”honom”?

2. ”Det finns naturliga förklaringar till allt, tänkte hon.” a) Vilka sådana förklaringar tänker sig Ester? b) Vad tycker du om hennes förklaringar?

3. Vad gör Ester för att bli säker på att hennes telefon går att ringa på och sms:a till?

4. ”Ingen smärta är som den att inte förstå.” Hur förklarar du den meningen?

5. Varför verkar Ester inte förstå handlingen i filmen hon ser?

Rätt ord på rätt plats Välj bland orden i rutan. Tänk på att använda rätt form. titel nystas upp

inlevelseförmåga ömsom … ömsom

oberörd lättad

företa sig planlöst

masa sig knut

1. Tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fram.

2. Bokens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett moln i byxor var fantastisk.

3. Mycket i boken var intressant men mycket i den lämnade henne .............................

4. Hon var . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . rasande och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fylld av kärlek och ömhet.

5. Hon visste inte vad hon skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6. Har de en sådan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . att de kan förstå hur det känns när man inte får svar på sms?

7. Hon gick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . runt på stan och tittade i affärerna.

8. Hon skulle bli så . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . om han ringde nu.

9. Alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i kroppen skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och hon skulle bli människa igen.

78

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Vad betyder orden?

Para ihop rätt siffra med rätt bokstav.

1. konstant

a. gå långsamt

2. latent

b. lugn och som inte bryr sig om något

3. utebliven

c. en förklaring

4. ett skäl

d. något som pågår hela tiden

5. hålla i sig

e. som finns men inte märks ännu

6. planlöst

f. som inte har kommit trots att man väntat sig det

7. masa sig fram

g. utan att man har bestämt vad man ska göra

8. oberörd

h. fortsätta

Kan du förklara orden?

Skriv en egen förklaring till orden. en titel lättad framhålla en inlevelseförmåga företa sig något

Verbet ta Verbet ta har många olika betydelser i olika situationer och går att kombinera med prepositioner och partiklar på en mängd olika sätt. Här är några exempel på partikelverb: ta av sig

klä av sig något

ta på sig

1. klä på sig något 2. lova att göra något eller ta ansvar för något

ta igen något

göra så att man får tillbaka något som man har förlorat

ta igen sig

vila sig

ta in på

bo på t.ex. ett hotell en kort tid

ta till sig

förstå något ordentligt

ta illa upp

bli sårad och arg

ta ut sig

bli mycket trött

ta åt sig

1. bli sårad och arg 2. känna att man själv har gjort ett fel när andra pratar om det

ta över

få något som någon annan haft tidigare

Svenska för mig

79

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Sätt in rätt partikelverb i meningarna.

1. Dottern fick ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . företaget efter sin pappa.

2. Jag har jobbat hårt hela dagen, nu måste jag ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Jag tycker att vi ska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . på hotell när vi åker till Malmö.

4. Tog du . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . när jag sa att maten var osaltad?

Det var inte meningen att såra dig.

5. Du behöver inte ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . när jag säger att din kompis pratar för mycket.

6 Jag har svårt att ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den här texten om andra världskriget, den är så svår.

7. Min lillebror ska få ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . cykeln efter mig.

8. Jag tog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . när jag tvättade bilen så nu är jag jättetrött!

9. Det är ju jättevarmt! Ska du inte ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den där tjocka tröjan?

10. Jag var sjuk förra veckan. Nu måste jag ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . det de gjorde på lektionen.

I vått och torrt Uttrycket i vått och torrt är ett exempel på ordpar som finns i svenska språket.

Man kan ordna in dem i tre kategorier:

1. Ordpar där båda orden säger ungefär samma sak: i ur och skur jämt och ständigt klart och tydligt händer och sker år och dar dunder och brak tips och råd ordning och reda hugget som stucket

i alla slags väder hela tiden på ett mycket tydligt sätt händer en mycket lång tid med högt ljud goda förslag god ordning spelar ingen roll

2. Motsatspar: i vått och torrt i nöd och lust

80

i alla situationer i svåra tider och i lätta tider

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

utan och innan ris och ros nu eller aldrig

kunna något mycket bra beröm och kritik det gäller att göra något nu

3. Ordpar där båda orden börjar på samma bokstav (allitteration): titt som tätt helt och hållet frid och fröjd väder och vind

hela tiden till 100 % i lugn och ro i alla slags väder

Vilket ordpar passar i meningarna?

1. Jag kan den här läxan superbra nu, jag kan den verkligen .........................

2. Min granne kommer till mig och fikar ibland, hon kommer lite .........................

3. Jag satt vid datorn och surfade lite i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . när det plötsligt ringde på dörren.

4. – Vilken pizza vill du ha? – Det spelar ingen roll, det är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5. Trädgårdsmöblerna är ganska slitna, de har stått ute i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6. Jag förstår dig precis, jag förstår dig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Konserten fick både . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i recensionen i tidningen.

8. Du måste bestämma hur du ska göra, det är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9. Vi gifte oss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10. Varför förstår du inte? Jag har ju förklarat det här väldigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . !

Hur säkert är vårt digitala samhälle?

Vi ser alltmer sällan sändarna till eller mottagarna av den enorma informationsmängd som sköljer över världen – vad gör det med säkerheten? Hur kan vi veta vem som ligger bakom ett meddelande? Problemet har varit känt länge på till exempel chattforum där framför allt män med dolda avsikter utgett sig för att vara någon annan än de varit. Men också mejl kan bedra. Svenska Rikspolisstyrelsen gick nyligen ut med en varning till alla nyhetsredaktioner i landet om falska mejl som ser ut att ha polisen som avsändare. Någon har nämligen använt sig av en hemsida där det går att ändra avsändare och skicka falska mejl.

Svenska för mig

81

Kapitel 2 | Människan och maskinen

^ Diskutera Varför skulle någon vilja skriva ett epostmeddelande och vilseleda mottagaren genom att utge sig för att vara någon annan? Bestäm en situation för mejlet, till exempel till en tidning eller rektorn på en skola. Försök sedan hitta möjliga avsändare och orsaker till sådana falska mejl.

@ Skriv Skriv mejlet från uppgift ovan tillsammans med en kamrat.

en övervakning subst. (övervakningen, övervakningar, övervakningarna) när man kontrollerar någon smart adj. (smart, smarta) intelligent registrera verb (registrerar, registrerade, har registrerat, registrera!) (om apparat) mäta eller fånga och hålla kvar information unik adj. (unikt, unika) som det bara finns en av ett identifikationsnummer subst.

(-numret, -nummer, -numren) ett nummer som visar vems en telefon är avgöra verb (avgör, avgjorde, har avgjort, avgör!) veta något säkert en kartläggning subst. (kartläggningen, kartläggningar, kartläggningarna) en noggrann undersökning av något en konsument subst. (konsumenten, konsumenter, konsumenterna) en person som köper och använder varor skräddarsydda reklamannonser reklamannonser som passar en viss person lagrad sparad

Konsekvens: Övervakning Våra telefoner är smartare än vi tror. Och kanske smartare än vi vill.

Några som verkligen vet hur smarta våra telefoner är, är de som kan tjäna pengar på det: butikerna. Våra telefoner följer med oss vart vi går.

Men någon följer också telefonerna. Med ett övervakningssystem som kontrollerar hur vi rör oss kan butiker få fram exakt den information om oss som är nödvändig för att förstå vilka produkter de ska erbjuda oss. Övervakningen kan exempelvis registrera hur många som stannar till framför klockavdelningen i en butik, hur länge kunderna stannar kvar där, och vilken väg de tar sedan: höger eller vänster? Eller går de direkt ut? Eftersom smarta telefoner skickar ut ett unikt identifikationsnummer är det också möjligt att avgöra hur många av besökarna som varit där förut och hur ofta de återkommer.

Kartläggningen av våra mobiler och vårt rörelsemönster kartlägger alltså oss som konsumenter. Tack vare microlocation, alltså tekniken för att med stor precision se var en människa befinner sig, kan alla som bär sin lilla dator i fickan – mobilen – få skräddarsydda reklamannonser just i det ögonblick som de stiger in i en affär. Den historik som finns lagrad i din telefon redovisar också till exempel om du har handlat där förut och i så fall för hur mycket. Och om du är en viktig kund, det vill säga att du köper mycket, får personalchefen blixtsnabbt ett meddelande om din betydelse och skickar fram sin charmigaste försäljare för att erbjuda toppservice.

Finns det några nackdelar med ett sådant system? Övervakningen av våra egna datorer går ett steg längre. Som du säkert har märkt ser de flesta hemsidor olika ut beroende på vem som

82

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

besöker dem. En 50-årig man som i maj surfar in på en klädbutik kan mötas av en annons för herrshorts, medan en 25-årig kvinna som besöker samma sajt möts av säsongens nyaste bikini. Förklaringen till den här ”individualiserade” reklamen är ju cookies: små textfiler som sparas på din dator och som innehåller ett unikt identifikationsnummer. Cookies lagrar tidpunkten för besöket på en hemsida, men också vilken webbläsare och upplösning som används. Dessutom avslöjar de var i världen du befinner dig.

avslöja verb (avslöjar, avslöjade, har avslöjat, avslöja!) berätta något som ingen vet

Källa: Chris Anderson, ur tidskriften Big Brother, nr 8, 2016

^ Diskutera 1. Om du googlar ”hörlurar” och strax därpå går in på en nyhetssajt kommer du nog att upptäcka reklamannonser för just hörlurar. Hur kommer det sig?

2 Idén bakom microlocation har funnits i över 15 år, men är först nu riktigt framgångsrik. a) Vad är microlocation? b) Varför har inte microlocation blivit någon framgång förrän nu, tror du?

3. Mobiltelefonen är ett kraftfullt spårningsverktyg. Vilken information kan du hitta om du letar dig fram genom Integritetsskydd – Platstjänster – Systemtjänster – Vanliga platser?

Svenska för mig

83

Kapitel 2 | Människan och maskinen

en uppmärksamhet subst. (uppmärksamheten) fokus på något vålla en olycka verb (vållar, vållade, har vållat, vålla!) vara orsak till en olycka en oförmåga när man inte kan göra något en skärpa subst. (skärpan) när man tänker eller uppfattar något mycket bra en förmåga subst. (förmågan, förmågor, förmågorna) att kunna göra något en myt subst. (myten, myter, myterna) något som inte är sant men som många tror på ändå ett antagande subst. (antagandet, antaganden, antagandena) något som man tror eller gissar avliva verb (avlivar, avlivade, har avlivat, avliva!) få slut på något en reaktionstid subst. (-tiden, -tider, -tiderna) den tid som går innan man reagerar en bromssträcka subst. (-sträckan, -sträckor, -sträckorna) den sträcka som en bil hinner köra från det att man har börjat bromsa tills bilen har stannat bila verb (bilar, bilade, har bilat, bila!) resa runt med bil en vårdslöshet subst. (vårdslösheten) när man inte är försiktig bli av med verb (blir -, blev -, har blivit -, bli -!) förlora (till polisen), att inte längre ha något

Mobil och bil Köra och prata i mobil samtidigt ...

Det är som att läsa en bok samtidigt som man ser på tv, det fungerar inte speciellt bra . Det är svårt att dela uppmärksamheten mellan flera olika saker . Gör man det när man kör bil ökar risken att vålla eller råka ut för en olycka .

Mobilen är inte boven Problemet är vår oförmåga att riktigt koncentrera oss på två saker samtidigt . Hur vi än försöker tappar vi skärpan och uppmärksamheten och därmed också förmågan att handla rätt i rätt tid när situationer uppstår, om vi inte rent av orsakar en trafikolycka själva . Det spelar inte så stor roll om vi har haft körkort ett par veckor eller många år .

Myten om handsfree Många tror att problemen och riskerna försvinner om man inte håller i mobiltelefonen, ett antagande som är helt fel . Undersökningar visar att handsfree (hörsnäcka eller högtalare) inte gör bilkörningen märkbart säkrare . Det är dags att avliva myten om handsfree . Det är själva pratet som försämrar vår reaktionsförmåga, ger oss tunnelseende, gör oss okoncentrerade och på olika sätt trafikfarliga .

Så här påverkas vår bilkörning när vi pratar i mobilen: • reaktionstiden blir längre • bromssträckan förlängs • uppmärksamheten i sido- och backspeglarna minskar • vi missar vägmärken och viktig trafikinformation • rattrörelserna blir större och kraftigare • inbromsningarna blir kraftigare Förbud i flera länder I flera länder är det förbjudet att prata i mobilen när man kör . I bland annat Danmark, Finland och Frankrike omfattar inte förbudet den som använder handsfree . Ska du ut och bila i andra länder är det klokt att ta reda på vad som gäller i respektive land .

I Sverige finns det ännu inget förbud mot att prata i mobilen när man kör bil, men vi är alltid skyldiga att köra trafiksäkert . Om man pratar i mobil och därför kör på ett trafikfarligt sätt kan man dömas till vårdslöshet i trafiken . Straffet är dagsböter eller fängelse upp till två år .

Men riskerar också att bli av med körkortet eller få en varning .

Källa: Trafikverket

84

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Varför bör man inte köra och prata i mobilen samtidigt?

2. I vilka länder är det förbjudet att tala i mobilen samtidigt som man kör bil?

3. Var kan den här texten läsas, tror du?

^ Diskutera Varför skulle det vara värre att prata i mobilen än att prata med medpassagerare?

Fyra kuriosatexter om digitala spår 3D-printern Det var 1986 som amerikanen Charles Hull fick patent på den uppfinning som idag är känd som 3D-skrivarteknik, en revolutionerande metod inom tillverkningsindustrin . En skanner läser av produkten som skapas och ett dataprogram ”skriver ut” supertunna skivor av plast i tre dimensioner . Ofta används 3D-printing för att göra leksaker eller arkitektoniska skalmodeller .

I augusti 2014 fick en 12-årig pojke ett implantat som väckte stor uppståndelse världen över: en 3D-printad ryggkota i nacken som gjorde att pojken kunde gå igen . Året därpå kunde den stora bilmässan i Detroit visa upp historiens första 3D-printade bil som det tagit åratal att formge, men bara 44 timmar att ”skriva ut” – i kolfiber!

3D-printingmodell av en människas fotben.

Eyesight för Subaru 2015 lanserade bilmärket Subaru sin senaste hemlighet: EyeSight . Två kameror kan upptäcka risker för en kollision och bromsa bilen . Dessutom är Eyesight kopplad till bilens farthållare, så att en Subaru känner av och anpassar farten till trafikens hastighet .

Svenska för mig

85

Kapitel 2 | Människan och maskinen

After work Den senaste tekniken är på väg att grundligt förändra arbetsmarknaden i hela världen . Inte bara industriarbetares sysselsättning har blivit ersatt med avancerade robotar som arbetar snabbare och längre än människor .

Arbetsinsatsen behöver inte avlönas eller beskattas . Och den strejkar inte …

När datorprogram tar över administrativa arbetsuppgifter kommer också tjänstesektorns välutbildade yrkesgrupper att drabbas . Det finns forskning som förutspår att hälften av dagens jobb kommer att datoriseras före år 2035 .

Flockar och stim En flock fåglar rör sig på himlen som en enda kropp . Genom vattnet rör sig ett fiskstim elegant som en helhet, som om de många djuren var en enda organism . Genom att studera rörelsemönster i fågelflockar och fiskstim kan matematiker formulera modeller, formler, som gör det möjligt för dataingenjörer att experimentera fram säkrare platser där mycket folk samlas och trängs ihop – nattklubbar, fotbollsmatcher och konsertsalar .

Studier av fisk och fågel i grupp förändrar faktiskt arkitekturen så att byggnader och allmänna platser där många människor kommer att trängas blir säkrare .

Ordövning Skriv din egen ordlista till de fyra småtexterna.

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med wen kamrat.

1. Hur är 3D-printing användbart?

2. Vad är finessen med EyeSight?

3. Inom vilka områden kan studier av flockar och stim vara användbart?

^ Diskutera 1. Tror du att robotarna verkligen kommer att ta över så många arbetsuppgifter?

2. Vilka yrken tror du kommer att finnas kvar om 50 år?

3. Och finns det ett egenvärde i att arbeta, trots att man inte skulle behöva?

86

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

@ Skriv Framtidens teknik: året är 2100 och du skriver ett mejl till den som du är nu.

Berätta hur den moderna tekniken har förändrat vardagslivet.

Börja brevet: ”Kära gammeldagsa jag,”

Det onaturliga urvalet?

Finns det egenskaper i människan som vi skulle undvika så gärna att vissa individer inte ens borde få födas? Och vilket samhälle får vi om alltfler blir genetiskt förbättrade människor? Gattaca (1997) erbjuder inte svaret på livsfrågor som dessa. Men filmen gestaltar enskilda människoöden i en värld där några inte håller elitens mått.

GATTACA FILMMANUS INTERIÖR. Barnavårdscentralen. DAG MARIA, klädd i patientrock, ligger på ett undersökningsbord med fötterna i benstöd . En sjuksköterska i fyrtioårsåldern rullar in en vagn mot henne . Maria gör sig plötsligt fri från benstöden och tar ner benen .

en arvsfaktor subst. (arvsfaktorn, arvsfaktorer, arvsfaktorerna) en egenskap som barn får av sina föräldrar en brits subst. (britsen, britsar, britsarna) en bänk på sjukhus som man ligger på

SJUKSKÖTERSKA: Vad gör du?

MARIA: (skakar på huvudet) Jag klarar inte av det här .

SJUKSKÖTERSKA: (missförstår frågan) Jag har ju sagt att staten betalar .

De tar hand om allt .

MARIA: Nej, inte så . Jag kan bara inte .

Sköterskan lägger en tröstande hand på Marias axel .

SJUKSKÖTERSKA: (lugnande) Läkaren kommer att ge dig något .

MARIA: (Tar beslutsamt bort handen) Jag tänker inte göra det.

SJUKSKÖTERSKA: (försöker få henne att förstå) Snälla du, du har redan gjort ett misstag – (Kommentaren hugger till i Maria .)

SJUKSKÖTERSKA: (sänker rösten) Jag har läst din profil . Jag vet inte hur det är med pappan, men du bär på tillräckligt många arvsfaktorer själv . (paus) Du kan få andra barn .

MARIA: (håller beskyddande händerna över magen .) Inte som det här .

SJUKSKÖTERSKA: (försöker vara förstående) Kära du, se dig omkring .

Världen vill inte ha ett barn som det där .

(Maria kliver ned från britsen och sträcker sig mot kläderna som ligger över stolen .)

MARIA: (rasande) Du vet inte vad det kommer att bli!

(Sköterskan ser på Maria medan hon klär på sig, ordentligt förvirrad .)

SJUKSKÖTERSKA: (Ropar till Maria när hon går ut genom dörren) Barnet kommer inte att tacka dig!

Svenska för mig

Genetiskt förbättrade människor – är inte det bara bra? Är Gattaca en utopi eller dystopi?

87

Kapitel 2 | Människan och maskinen

ett krucifix subst. (krucifixet, krucifix, krucifixen) ett kors med Jesus på ett radband subst. (radbandet, radband, radbanden) ett snöre med kulor som t.ex. katoliker använder för att räkna böner en sannolikhet subst. (sannolikheten, sannolikheter, sannolikheterna) en chans eller risk att något händer ADD Attention Deficit Disorder: problem med uppmärksamheten en brist subst. (bristen, brister, bristerna) något som inte är bra ett anlag subst. (anlaget, anlag, anlagen) en egenskap som man är född med och som gör att man t.ex. har lätt för att lära sig något eller att få en sjukdom obehandlingsbar adj. (obehandlingsbart, obehandlingsbara) inte möjlig att behandla

INTERIÖR: Förlossningssal. DAG (Närbild på ett krucifix som hänger på ett radband .

Med en liten kamerarörelse ser vi radbandet i ett fast grepp i MARIAS och ANTONIOS sammanflätade händer .)

JEROME (Berättarröst): Så var det på den tiden när en präst ännu kunde övertyga någon att lägga sitt öde i guds händer snarare än i en genetikers .

(Badande i svett krystar Maria en sista gång på förlossningsbordet . Redan innan navelsträngen klippts av får den nyfödda pojken ett provstick av en sköterska med ansiktsmask . En liten droppe blod körs in i en analysator .

Medan barnet läggs i Marias famn rullar sida efter sida upp på en skärm, hela tiden ackompanjerade av varningssignaler .)

(Två sjukbiträden utbyter blickar . Antonio känner att något är fel .)

ANTONIO: Vad är problemet?

JEROME (Berättarröst): Naturligtvis var det inget fel på mig . För inte så länge sedan skulle jag ha betraktats som ett fullkomligt friskt och normalt spädbarn . Tio fingrar, tio tår . Det var det som räknades då . Men mitt hälsotillstånd just då var inte bekymret .

Antonio vänder sin uppmärksamhet från sitt barn till mängden data som syns på skärmen .Vi ser enstaka detaljer understrukna – NERVÖSA PROBLEM – SANNOLIKHET 66%, ADD – 89% – JEROME (Berättarröst): Mitt öde var kartlagt – alla mina brister, mina anlag och min ömtålighet – de flesta av dem obehandlingsbara än idag . Bara minuter gammal var tidpunkten för och orsaken till min död redan kända .

Antonio tittar på några understrukna ord på dataskärmen: ”HJÄRTPROBLEM – 995 – risk att dö för tidigt .” ”Förväntad livslängd – 33 år .”

SJUKSKÖTERSKA: Namn? (Fyller i födelseattesten) För födelseattesten .

MARIA: Jerome – ANTONIO: (rättar henne) – Nej, Vincent Jerome .

Med en datorpenna skriver han sin signatur på skärmen som sköterskan håller i .

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Vad är Marias problem?

2. Vem tycker du har rätt? Maria som vill ha sitt barn trots dess svagheter?

Eller det framtida sjukhus som vet svaret om barnets framtid?

88

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

3. Hur blir framtidens syn på ”rätta” människolivet? Kommer vi att kunna välja bort ”olämpliga” foster i större utsträckning än idag? Tror du att den medicinska vetenskapen kommer att göra det möjligt för oss att göra människan alltmer perfekt? Vilka för- och nackdelar skulle en sådan utveckling föra med sig?

Spela roll!

Dramatisera scenen ur Gattaca. Om ni vill kan ni spela in scenen.

Ständig uppkoppling farligt för barns hjärnor 29 oktober 2013 Att vara ständigt uppkopplad och växla mellan olika aktiviteter på olika skärmar är skadligt för hjärnan. Särskilt när det gäller barn, vars hjärnor inte är färdigvuxna.

Det säger professorn i psykologi vid University of California San Diego, Larry Rosen, till SVT:s Korrespondenterna . De senaste 30 åren har han forskat kring vårt digitala liv . Tillsammans med kolleger i Kalifornien har han gjort en mängd studier på barn och unga .

– Vi ser att användningen av mobiler, datorer och läsplattor ändrar på hjärnans funktioner . Om barnen använder tekniken i en lärande miljö så är det bra för hjärnan, det utvecklar den, säger han .

Men det forskarna också ser är en generation med både barn och vuxna som lever i en miljö där de är ständigt uppkopplade, och som använder många skärmar på en gång, alltså ”multitasking” . Det påverkar hjärnan negativt eftersom det stimulerar olika centra korta stunder . När blodströmmarna flyttas mellan de olika centrana krävs tid och energi .

Hjärnan överaktiveras – Multitasking gör att våra hjärnor aldrig borrar sig ner i ett ämne .

Om uppmärksamheten bryts var 3–5 minut, hur ska vi då kunna ägna 20 minuter åt att lära oss biologi, till exempel? Hur ska vi kunna läsa en bok och föreställa oss miljön i den, var den utspelar sig, vad karaktärerna tänker? Eller lyssna på en lektion, eller lyssna på föräldrarna? När man multitaskar ger man aldrig hjärnan chansen att slappna av, säger Larry Rosen .

Forskningen visar en rad konsekvenser av barns och ungas multitasking, som uppmärksamhetsproblem, dåligt beslutsfattande på grund av ytliga kunskaper, dålig sömn och som följd av det överdosering av koffein som finns i bl a energidrycker .

Svenska för mig

ständig adj. (ständigt, ständiga) som inte tar slut en uppkoppling subst. (uppkopplingen, uppkopplingar, uppkopplingarna) att man är ute på internet en skärm subst. (skärmen, skärmar, skärmarna) en skiva på datorn som visar text eller bild en generation subst. (generationen, generationer, generationerna) människor som lever under samma tidsperiod borra sig ner verb (borrar, borrade, har borrat, borra!) koncentrera sig djupt föreställa sig verb (föreställer, föreställde, har föreställt, föreställ!) tänka sig hur något är en konsekvens subst. (konsekvensen, konsekvenser, konsekvenserna) något som händer för att något annat hänt tidigare (en) uppmärksamhet subst. (uppmärksamheten, -, -) ett intresse för något som gör att man tittar eller lyssnar noga en överdosering subst. (överdoseringen, överdoseringar, överdoseringarna) att man dricker eller äter för mycket av ngt

89

Kapitel 2 | Människan och maskinen

dregla verb (dreglar, dreglade, har dreglat, dregla!) att saliv rinner från munnen en tvångstanke subst. (tvångstanken, tvångstankar, tvångstankarna) en tanke som inte försvinner och som tvingar någon att göra ngt bli kvitt verb (blir, blev, har blivit, bli!) bli fri från något jobbigt ett flöde subst. (flödet, flöden, flödena) något som det kommer mycket av omåttligt adv. väldigt bekymrad adj. (bekymrat, bekymrade) lite rädd eller orolig ett begär subst. (begäret, begär, begären) en mycket stark lust att få något

”Vi dreglar över mobilen” Larry Rosen menar också att man inte bara kan prata om internetberoende . Vid ett beroende söker hjärnan efter ett dopaminrus, som den får när man gör en viss aktivitet . Det forskarna ser idag handlar snarare om fixering, tvångstankar och ångest, som uppstår när vi inte har kontrollerat mailen eller sms . Det är för att bli kvitt ångesten som vi konstant kollar av vårt flöde .

– Vi måste lära oss att inte reagera på grund av ångest och plocka upp telefonen av oro att missa att någon har ringt eller sms:at eller mailat .

Men det behövs beteendeträning . Vi dreglar över våra telefoner och vi måste öva på att leva utan dem .

Spelande bör begränsas Många barn spelar dataspel, inte minst Minecraft, som är omåttligt populärt . Larry Rosen är bekymrad över barn som spelar mycket .

– Minecraft är ett fantastiskt spel, det bygger upp kognitiva färdigheter och kontaktförmåga, men det skapar också ett begär efter mer . Jag är orolig över det, och över att barnen är uppkopplade hela tiden, och därför missar andra saker .

– Det är vårt jobb som föräldrar att skapa balans . Man kan inte bara sätta en mobil eller en läsplatta i händerna på barnet . Man måste kolla vad de använder och hur de använder det .

LARRY ROSENS BÄSTA TIPS • Bli medveten om din skärmfixering och vad som få dig att vilja ta upp mobilen, eller kolla mailen . Vibrationer och ljud bidrar t ex .

Tänk på att det bottnar i rädsla för att missa ett sms, en facebookuppdatering eller ett e-mail . Studier visar att bara ett litet avbrott får dig att prestera sämre .

• Använd inte mobil, dator eller läsplatta längre än 90 minuter i sträck . Ta en 10-minuterspaus och gör något som inte har med teknik att göra . Ta en promenad, prata med någon, lyssna på musik, ta en dusch .

• Livet är inte bara att stirra in i en skärm . Skärmtid kontra ickeskärmtid bör ha förhållandet fem till ett . Om du jobbar två timmar vid datorn behöver du 20-25 minuter utan mobil, dator eller platta .

• ”Tillfälligt avbrott” . Bra på jobbet och hemma . Alla får en minut för att kolla sin mobil . Sen stängs ljud och vibrationer av och telefonen läggs upp och ner . En person sätter en timer på 15 minuter, då får alla möjlighet att kolla igen . Sedan sträcks tiden ut upp till 30 minuter . Det minskar successivt behovet av att konstant hålla koll, och minskar känslan av att missa något viktigt .

Källa: SVT nyheter

90

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Tankar om texten Utgå från frågorna och skriv dina tankar i en läslogg. Diskutera sedan med en kamrat.

1. Vad är multitasking?

2. Larry Rosen menar att multitasking påverkar hjärnan negativt. Hur då?

3. Rosen anser att vi borde öva på att ”leva utan våra telefoner”. Varför tycker han att det är så viktigt?

4. Vilka fördelar och nackdelar finns det, enligt artikelförfattaren, med dataspel som till exempel Minecraft?

5. Vilket av artikelförfattarens tips tycker du är det bästa? Känns något tips onödigt?

6. Oftast är det vuxnas/föräldrars bekymmer som ger upphov till listor med regler över barns skärmvanor. Nu får du möjlighet att göra tvärtom – ge råd till föräldrar och andra vuxna. Vilka fem rekommendationer för nyttig internetanvändning skulle du ge till dem?

7. Skriv dina egna skärmanvändningsråd riktade till barn i åldern 8–10 år.

^ Diskutera Hur mycket tid ägnar du själv framför en skärm? När blir det för mycket?

Vad tycker du om Larry Rosens tips?

Träna mera Välj en av texterna i kapitlet och skriv en sammanfattning av den.

Svenska för mig

91

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Förkortningar

92

Då och då i texter, stöter man på förkortningar. Därför är det viktigt att veta vad de betyder.

I sms och på sociala medier förekommer också många förkortningar, ofta från engelskan. Här är några av dem:

Förkortning Betydelse

Förkortning Betydelse

bl.a

bland annat, bland andra

OMG

Oh my god

WTF

What the fuck

ca, c:a

cirka

LMHO

d.v.s.

det vill säga

Laughing my head off

e.m.

eftermiddag

Vgd

Vad gör du

etc.

etcetera

Vg

Var så god

f.d.

före detta

D

det

forts.

fortsättning

Yolo

You only live once

fr.o.m.

från och med

Lol

Laughing out loud

inkl.

inklusive

Dd

Du då?

i st.f.

i stället för

Sj

Själv?

Jfr

jämför

7k

sjuk

m.fl.

med flera

Pok

Puss och kram

m.m.

med mera

cs!

Vi ses!

Ngn

någon

Tbx

Tillbaka (tillbaks!)

Ngt

något

Nr

nummer

obs!

observera

o.s.v.

och så vidare

p.g.a.

på grund av

s.k.

så kallad

t.ex.

till exempel

t.o.m.

till och med

v.g.v.

var god vänd

Kan du några fler förkortningar? Skriv in dem i listan.

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Grammatikövningar Var/vart Det är lätt att förväxla frågeorden var och vart.

Var används alltid vid befintlighet och vart vid riktning.

Var-frågan kan besvaras med här, där, hemma, borta, ute, inne, nere, uppe och framme.

Vart-frågan kan besvaras med hit, dit, hem, bort, ut, in, ner, upp och fram.

Exempel: Befintlighet , Var är du? Var är mina byxor? Var är min penna?

Riktning " Vart ska du åka? Vart är vi på väg? Vart kommer man med den här bussen?

Var eller vart 1. . . . . . . . . . . . . . . . . går flyget vid gate 5?

2. . . . . . . . . . . . . . . . . är läraren i fysik idag?

3. . . . . . . . . . . . . . . . . kommer du ifrån?

4. . . . . . . . . . . . . . . . . ska du?

5. . . . . . . . . . . . . . . . . vill du jobba i framtiden?

6. . . . . . . . . . . . . . . . . ska tandkrämen ligga?

7. . . . . . . . . . . . . . . . . ska bussen åka?

8. . . . . . . . . . . . . . . . . kan jag se det som du pratar om, Jenny?

9. . . . . . . . . . . . . . . . . var du igår?

10. . . . . . . . . . . . . . . . . är du på väg i livet?

Välj bland orden till vänster 1. In/inne

Kom . . . . . . . . . . . . . . . . nu!

2. Bort/borta

Min fru är . . . . . . . . . . . . . . . . nästa vecka.

3. Hit/här

Kom . . . . . . . . . . . . . . . . och sätt dig bredvid mig!

4. Fram/framme

Tåget är . . . . . . . . . . . . . . . . om en timme.

5. Ner/nere

Nu är temperaturen . . . . . . . . . . . . . . . . på minus tjugo.

Svenska för mig

93

Kapitel 2 | Människan och maskinen

De/dem/dom I talspråk använder vi pronomenet dom, men i text ska de eller dem användas.

De används som subjekt och dem som objekt Exempel: De säger aldrig nej till en fest. (subjekt) Vi går till dem på fest. (objekt) Om man är osäker kan man byta ut orden de med vi/jag och dem med oss/mig.

De eller dem 1. Jag förstår verkligen . . . . . . . . . . . . efter förlusten.

2. På nära håll låter . . . . . . . . . . . . mycket bra.

3. Jag har många äpplen! – Du får gärna ta . . . . . . . . . . . .

4. – Har du hittat nycklarna? – Ja, . . . . . . . . . . . . låg på toaletten faktiskt.

5. ”Jag ger mobilen tillbaka till . . . . . . . . . . . . efter lektionen”, sa läraren när rektor frågade honom var mobilerna var någonstans.

6. Jag litar på . . . . . . . . . . . . Jag har vuxit upp med . . . . . . . . . . . .

7. . . . . . . . . . . . . har helt slut på pengar och har därför inte råd att köpa bil.

8. Det här är den perfekta presenten för . . . . . . . . . . . .

9. Svaren, . . . . . . . . . . . . avslöjar jag en annan gång!

10. Vill du åka med . . . . . . . . . . . . på semestern, eller inte?

Aktiv/passiv form av verbet När man bildar passiv form av verbet sätter man ett -s på den aktiva infinitivformen. Passiv form används när det oviktigt eller okänt vem som gör/gjorde eller har gjort det som verbet berättar om.

Det kan också vara så att det är viktigt vem som utför/utförde handlingen, men man vill inte eller kan/får inte tala om det.

Aktiv form: Det var han som stal cykeln!

Aktiv form: Chauffören stänger dörrarna.

Aktiv form: Polisen grep tjuven.

Passiv form: Cykeln stals.

Passiv form: Dörrarna stängs!

Passiv form: Tjuven greps.

94

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

(Alla verb med en s-form är inte passiva, exempel andas, minnas, glädjas som är deponensverb) Exempel:

Verbgrupp

1

2a

2b

3

4

Infinitiv

talas

byggas

stekas

bres

ses

Presens

talas

byggas

stekes

bres

ses

Preteritum

talades

byggdes

stektes

breddes

sågs

Supinum

talats

byggts

stekts

bretts

setts

Man kan också bilda passiv form med bli + perfekt particip.

Exempel: Passiv form: Benny opereras nu.

Bli+ perfekt particip: Benny blir opererad nu.

Skriv in rätt passivform 1. När barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . är pappan ofta med på förlossningen. (föda) 2. Datorer kommer att . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . mer och mer i framtiden. (utveckla) 3. Barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . mycket av dataspelen. (påverka) 4. I framtiden kan maten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av en 3D-printer. (tillverka) 5. Vitt vin bör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kallt. (servera) 6. Skorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av i hallen! (ta) 7. Maten måste . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . upp! (äta) 8. En ny pjäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . igår på teatern. (visade) 9. Idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . både papper och glas. (återvinna) 10. En plåt måste . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . innan man lägger degen på den. (smörja)

Svenska för mig

95

Kapitel 2 | Människan och maskinen

Reciproka verb Reciproka verb – ”varandra” Ett reciprokt verb ersätter ”varandra”.

Exempel: ”Snickarna kramar sina kollegor.”

Med det reciproka ”varandra” blir meningen ”Snickarna kramar varandra.”.

Med ett reciprokt verb blir meningen ”Snickarna kramas.”.

Fler exempel: Vi hörs!

Vi hjälps åt!

Nu är det din tur!

Skriv om meningarna med reciproka verb: 1. Fångarna träffar varandra varje dag.

2. Syskonen retar varandra.

3. De såg varandra på tåget.

4. Vi ska möta varandra klockan åtta.

5. De nyförlovade träffade varandra på ett flyg till Amsterdam.

6. Kusinerna har inte sett varandra på flera år.

7. Eleverna pussar varandra på rasterna.

Det finns fler verb med s-form Några verb slutar alltid på -s, även om de inte är reciproka eller passiva. Denna lilla verbgrupp kallas deponensverb och har ofta med kroppen att göra.

Till exempel: fattas, hoppas, andas, vistas, minnas, väsnas, hämnas, lyckas, umgås och kräkas

Reciproka eller deponensverb?

96

Svenska för mig

Människan och maskinen | Kapitel 2

Reciproka eller deponensverb?

1. Det fattas en elev.

2. De satt och kysstes i parken.

3. Trängs inte! Ställ dig sist i kön.

4. Våra grannar ska skiljas.

5. Man ska inte slåss. Det är onödigt.

6. Det märks att det är vinter. Det är så mörkt.

7. I bastun brukar man svettas.

8. Vi hjälps åt med läxorna så går det bättre.

9. Man ska inte luras så där!

10. Många är rädda för att åldras.

Uppfyllda kunskapskrav Hur bra kan du det här?

• lyfta fram huvudtanken i referat och stödja den med exempel £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • skriva referat som är sammanhängande och begripliga £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • göra citat och källhänvisning £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • ta och ge kamratrespons £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • värdera och kritiskt granska källor £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • läsa, redogöra för och reflektera över innehållet i texter som används i vardagsliv och samhällsliv £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • delta i diskussioner kring språkbruk av idiom £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • använda nya ord i rätt sammanhang £ inte alls £ lite £ bra £ mycket bra • läsa, redogöra för och reflektera över innehållet i skönlitteratur och film £ inte alls

Svenska för mig

£ lite

£ bra

£ mycket bra

97

Svenska för mig – för kursen Svenska som andraspråk 1 Svenska för mig är ett läromedel för kursen Svenska som andraspråk 1.

Boken passar bra både i gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Den passar också för elever som kommer från Språkintroduktionsprogrammet då stort fokus ligger på att utveckla ordförståelse och fördjupa elevernas kunskaper i grammatik.

Svenska för mig har utarbetats utifrån kunskapskraven i GY11 och varje kapitel tar upp viktiga kunskapsmål, som att kunna se mönster i olika typer av texter, reflektera över språklig variation, jämföra svenska språket med andra språk, referat- och citatteknik, och tips på hur man håller muntliga presentationer.

Läroboken innehåller fem kapitel, vilka har sin utgångspunkt i olika allmänmänskliga teman som engagerar och intresserar eleverna. Varje kapitel inleds med några punkter som lyfter fram innehållet i kapitlet och knyts ihop med frågor där eleverna får tillfälle att reflektera över vad de lärt sig.

Texterna i boken består framför allt av modern skönlitteratur och sakprosatexter som är vanliga i vardags- och samhällsliv men även dikter och kortare faktatexter förekommer. Varje text följs av frågor där eleven får möjlighet att reflektera och diskutera och ordövningar som ger tillfälle att fördjupa sig i ordanvändning, partikelverb, uttryck och metaforer. I slutet av varje kapitel finns en grammatikdel där eleverna kan repetera och befästa sina grammatiska kunskaper.

Svenska för mig innehåller även en digital del bestående av en e-bok, samtliga kapitel inlästa och en mängd självrättande övningar.

Art.nr 38963

studentlitteratur.se