9789144094083

RELIGIONSKUNSKAP 1 OM MENING, VÄRDE OCH TRO Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

RELIGIONSKUNSKAP 1 OM MENING, VÄRDE OCH TRO Elevpaket – Digitalt + Tryckt Religionskunskap 1– om mening, värde och tro behandlar utförligt och nyanserat olika perspektiv på mening och värde och etiska frågeställningar, liksom de stora religionerna och livsåskådningar som inte är religiösa.

ELEVBOK Här presenteras en mångfald av föreställningar och frågor om mening, värde och tro utifrån olika infallsvinklar. Resonerande texter, konkreta exempel och engagerande uppgifter syftar till att inspirera eleverna att söka vidare, tänka efter, fundera på egen hand och tillsammans med andra.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning.

Dessutom ingår fördjupande texter, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, interaktiva uppgifter och Kort sagt – en förenklad version av alla kapitel som stöd för elever med särskilda behov, samt interaktiva uppgifter.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Fördjupningar, interaktiva övningar, kapitelsammanfattningar och Kort sagt

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Religionskunskap 1 Om mening, värde och tro

Olof Franck

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

Till boken hör även en digital del På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i läromedlets digitala del.

I den digitala delen finns faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, en förkortad version av varje kapitel och interaktiva uppgifter. Där hittar du också hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! på sidan, betyder det När du ser en liten symbol att det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Produktionsstöd har erhållits av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Formgivning: Werner Schmidt / Lennart Persson Art.nr 37815 ISBN 978-91-44-09408-3 © Författaren och Studentlitteratur AB 2014 Upplaga 1:1 Printed by MediapoolPrint Syd AB, Sverige 2014

Innehåll MENING OCH VÄRDE Fakta, samtal och egna tankar

5

4 IDENTITETER 53

1 ATT LEVA MED MENING 7 Carpe diem – memento mori 8 Mening med och mening i 11 Både frihet och ansvar 12 Livets orättvisor 13 Samma behov och olika förutsättningar 14 Hälsa och skönhet – i förhållande till mening 15 Friskt och sjukt 17 Hur viktigt är det med pengar? 18 Livets berg-och-dalbana 20 Frihetens gränser 21

2 MENING UTAN RELIGION? 23 Invändningar mot religiös tro 24 Religion och frihet 24 Religion och mening 25 Psykologiska invändningar mot religiös tro 27 Teodicéproblemet 31 Kan inget rucka tron på Gud? 34

3 MENING, VÄRDE OCH ETIK 37 Behovet av mening 38 Hur vi gör och hur vi tänker om det vi gör När vi strävar åt olika håll 39 Etiska redskap 41 Egoism och moral 50 Liknar vi djuren? 51 Vilket ansvar har vi för djuren? 52

39

Lika och unika 54 Den starkares ansvar 56 Religiösa identiteter 58 Etniska identiteter 60 Kön och identitet 60 Sexuella identiteter 65 Kan en människa ha flera identiteter?

Hur uppfattar vi andra? 66

66

5 ETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 69 Olika slags kränkningar 70 Har den kränkte ett ansvar? 72 Moralisk observans 72 Människovärde och mänskliga rättigheter Rättigheter – och skyldigheter! 73 Den demokratiska värdegrunden 75 Värdegrund och religion 77

73

6 LIVETS GRÄNSER 79 Centrala etiska frågor 80 Dödshjälp 80 Självmord då? 83 Dödsstraff 83 Abort 86 Alla levande varelsers rätt? 90 Rättvisans gränser – var slutar vårt ansvar?

91

TRO 7 ATT STUDERA RELIGIONER 95

11 KRISTNA 147

Se mönster utan att generalisera 96 Vad skiljer och vad är gemensamt? 96 Olika metoder att söka kunskap 97 Teori och praktik 98 Kapitlens uppläggning 98

Ursprung 149 Urkunder och skrifter 152 Gudsbegrepp 153 Människosyn 153 Etik 155 Samhälle 156 Traditioner 157 Kristna i Sverige 159

8 HINDUER 99 Ursprung 101 Urkunder och skrifter 103 Gudsbegrepp 103 Människosyn 106 Etik 107 Samhälle 108 Traditioner 110 Hinduer i Sverige 112

9 BUDDHISTER 115 Ursprung 117 Urkunder och skrifter 120 Gudsbegrepp 120 Människosyn 120 Etik 123 Samhälle 124 Traditioner 125 Buddhister i Sverige 128

10 JUDAR 129 Ursprung 131 Urkunder och skrifter Gudsbegrepp 136 Människosyn 137 Etik 138 Samhälle 139 Traditioner 139 Judar i Sverige 144

134

12 MUSLIMER 163 Ursprung 165 Urkunder och skrifter 167 Gudsbegrepp 169 Människosyn 170 Etik 172 Samhälle 174 Traditioner 175 Muslimer i Sverige 176

Register 179

Den digitala delen

I den digitala delen finns ett extrakapitel om nyreligiösa rörelser samt faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, en förkortad version av varje kapitel och interaktiva uppgifter.

Fakta, samtal och egna tankar Det här är en lärobok i religionskunskap. Det är viktigt att se att ordet lärobok inte betyder att det är en bok som innehåller allt som är värt att veta om ämnet religionskunskap. Detta ämne är stort och brett och därför kan inte allt som är viktigt och intressant tas upp i en enda bok.

Man måste välja vad det är som ska finnas med. Och det som finns med här utgår från det centrala innehåll som anges i religionskunskapens ämnesplan, den plan som alla som läser ämnet ska följa.

Om mening, värde och tro I den här boken kan du läsa om olika frågor som tas upp i ämnet religionskunskap. Den innehåller kapitel om de stora världsreligionerna och om livsåskådningar som inte är religiösa. I bokens första del diskuteras frågor som rör moral och mening. Hur kan man tänka om rätt och orätt?

Vad är det som gör att vissa handlingar betraktas som rätta och andra som orätta? Hur kan man fundera över vad ett gott liv är? Och har livet någon mening?

I bokens andra del kan du läsa om hur religiös tro kan komma till uttryck i människors liv. Vad tror man inom de stora världsreligionerna?

Hur tänker man om världens och människans ursprung och framtid?

Vilka gudar förekommer i de olika religionerna? Och vad tror man på inom sådana traditioner som inte är religiösa?

Många frågor utan färdiga svar I ämnet religionskunskap diskuteras många frågor som inte har ett färdigt svar. Genom historien har nog både religiösa och icke-religiösa läror och tänkare velat besvara frågor om livets mening, om hur man kan skilja rätt från orätt och om det finns en gud eller inte. Men det finns inga definitiva svar. Var och en får här själv fundera över hur man vill tänka.

Det här betyder inte att det inte finns någonting att lära i ämnet religionskunskap. För att kunna fundera över tro, moral och mening är det viktigt att se närmare på hur andra människor har tänkt och funderat.

Man kan lära sig mycket på det viset. Dessutom finns det många ord och begrepp som man behöver känna till för att kunna argumentera och dra slutsatser, till exempel när det handlar om etik och moral.

Det är dock viktigt att du som läser religionskunskap inte stannar vid att enbart ta del av vad andra har tyckt och tänkt. Det är betydelsefullt att du får utrymme att samtala, diskutera och fundera på egen hand och till-

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

sammans med andra. Det är värdefullt att känna till vissa fakta om religioner och om etik och moral när man ska diskutera frågor som hör till dessa områden. Men särskilt viktigt är det att du med hjälp av dina kunskaper försöker utveckla ett eget förhållningssätt till det du lär dig och att du gör någonting med detta.

Religionskunskap är ett ämne där samtal är grundläggande. I den här boken finns därför också uppgifter som du kan fundera över och diskutera tillsammans med andra.

Den digitala delen I läromedlets digitala del hittar du en interaktiv version av boken (inläst med textföljning) tillsammans med ett kapitel om nyreligiösa rörelser, faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, en förkortad version av varje kapitel (Kort sagt) och interaktiva uppgifter.

Olof Franck

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1

ATT LEVA MED MENING

KORT SAGT

Har du någon gång funderat över hur du skulle reagera om du fick veta att du hade bara en kort tid – säg en månad – kvar att leva? Vad skulle du göra? På vilket sätt skulle ett sådant besked förändra ditt sätt att se på livet, tror du?

Skulle du fortsätta att leva så som du hittills gjort eller skulle du bestämma dig för att helt ägna dig åt sådant som du inte prövat på? Vad tror du att du skulle tycka var det viktigast för dig i en sådan situation?

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

8

MENING OCH VÄRDE

MÅLET FÖR STUDIERNA I DETTA KAPITEL ÄR ATT DU SKA

FÖRSTÅ centrala ord i kapitlet som mening, valfrihet, ansvar, behov och sammanhang KÄNNA TILL OCH REFLEKTERA ÖVER olika sätt att tolka och möta frågor som har med mening att göra, och själv kunna formulera sådana frågor KUNNA SE hur olika tolkningar av och uttryck för mening kan uppfattas i ett samhälle som är präglat av mångfald KUNNA DISKUTERA frågor om mening i förhållande till olika livsstilar och livsåskådningar

Ett sätt att närma sig ämnet religionskunskap är att diskutera frågan om livet har någon mening. Är det något som gör livet viktigt och meningsfullt?

Denna fråga har människor ställt genom historien och det finns många olika försök att besvara den.

Religioner kan ge svaret att det är en eller flera gudar som ger livet en mening, och att det är viktigt att försöka finna och leva enligt denna mening. Ett annat svar är att det inte finns en bestämd mening i livet som gäller för alla, utan att var och en själv måste skapa sin egen mening. Då tänker man att det finns många olika meningar och kanske också att det inte går att avgöra om en mening är ”bättre” eller ”mer betydelsefull” än någon annan.

Det här är två vägar att gå när det handlar om frågor om livets mening – och det finns många fler.

Vad vi ska göra i det här kapitlet är att diskutera några punkter som kan vara bra att fundera över när man tittar närmare på människors försök att finna mening i tillvaron. Vi ska nämna några ord och begrepp som kan vara värdefulla att använda i en sådan diskussion och vi ska också säga något om hur man från några olika infallsvinklar kan fundera över och analysera sådana försök.

Carpe diem – memento mori Carpe diem – memento mori = latin som betyder fånga dagen, kom ihåg döden Teolog = person som yrkesmässigt arbetar med vetenskapen om religion

KORT SAGT

Det finns människor som har fått besked om att de till följd av någon allvarlig sjukdom förväntas dö mycket snart, men som sedan, tack vare en effektiv behandling, tillfrisknat på ett sådant sätt att döden tycks mycket längre bort än tidigare. En person som har upplevt detta är teologen och författaren Steve Sjöquist.

I mitten av 1980-talet smittades Steve av hiv och efter några år blev han allt sjukare. 1996 var Steve sängliggande och mycket svag, och han fick stora doser morfin mot sina smärtor. Vid den här tiden hade dock forskningen nått dithän att bromsmediciner började användas med framgång. Många hivsmittade som varit mycket sjuka, däribland Steve, återfick krafter och kunde börja leva ett någorlunda normalt liv. Bromsmedicinerna tar inte

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

Carpe diem, memento mori – fånga dagen, kom ihåg döden … Kan tankar på döden få oss att leva ett rikare och bättre liv?

9

bort viruset i kroppen, men de hämmar effekterna av det. Biverkningarna av behandlingen kan vara jobbiga att leva med, men det är ändå möjligt att leva ett till stora delar normalt liv om man regelbundet tar sina mediciner.

Hur tänker den som först varit mycket sjuk och trott att hon eller han snart skulle dö, och sedan tack vare en behandling återfår krafter, tillräckliga för att återigen se att livet har en framtid? På nästa sida berättar Steve.

1:1 Nära döden – hur skulle du reagera?

Läs Steves berättelse på nästa sida. Hur tänker du om hans berättelse? Kan du leva dig in i den? Hur tror du att du skulle reagera om du var i hans situation, eller om du upplevde sjukdom och en närhet till döden på något annat sätt?

Vad skulle du göra, hur skulle du fundera? Skulle tankar som rör mening med och mål i livet kanske kännas annorlunda jämfört med hur de gjorde förr, och kanske angelägna på ett sätt som de inte tidigare gjort?

1:2 Rita din livslinje Rita din livslinje: Skriv ditt födelsedatum till vänster på ett papper och rita sedan en linje som får bli så lång som du önskar. Utmed linjen skriver du sedan sådant som du anser vara viktigt för dig att få uppleva i ditt liv: erfarenheter, tankar och kunskaper som du känner är betydelsefulla för att du ska kunna uppleva mening i livet. Finns det några som är viktigare än andra? Om ja, varför då?

Diskutera gärna tillsammans med en eller flera i klassen din livslinje och de ”menings­ givare” som du har angett.

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

10

MENING OCH VÄRDE

Steve Sjöquist: När livet tar helt nya vägar …

När jag fick mitt hivbesked i november 1987 kommer jag ihåg att jag tänkte under de följande dagarna: Nu dör jag!

Snart uppstod dock ett lugn när jag insåg att jag inte skulle dö alldeles nu.

Möjligt att leva trots vetskap om tidig död Mina tankar landade ganska snabbt i den erfarenhet jag hade av att i mer än fem år ha arbetat med barn och ungdo­ mar med handikapp. Några av dem var födda med en muskelsjukdom som tog livet ifrån dem redan som tonåringar.

Att ha levt nära dessa ungdomar som var medvetna om att de aldrig skulle bli vuxna gjorde att jag snart kunde orientera mig. Jag hade ju dagar och år av dagliga erfarenheter av att det var möjligt att leva trots vetskapen om en tidig död. Denna upplevelse känns lika verklig efter 20 år med hiv.

Jag har många gånger undrat hur mitt liv hade sett ut utan dessa upple­ velser och erfarenheter. Hade jag levt idag? I den efterkonstruktion som livet alltid är, kan jag se hur jag under åren utan bromsmediciner och ända tills jag blev svårt sjuk i min hivinfektion sprang snabbt och fort genom engagemang och hårt arbete. Jag ville aldrig ta aktiv del i mina laboratoriesvar om blodpro­ ver som tydligt visade på en försäm­ ring av mitt immunförsvar. Det var en strategi som mina behandlande läkare accepterade och respekterade. Om jag kände mig bra vid provtagningstillfället så lät jag det vara så.

Samtidigt såg jag med egna ögon människor som jag lärde känna i mitt engagemang på Noaks Ark, insjukna och dö. Det gavs mycket tröst från sjuk­ vårdspersonalens sida.

Jag vet att jag formulerade mig så att jag inte aktivt skulle medverka till att avsluta mitt liv och att den rädsla jag bar fick komma till uttryck genom

KORT SAGT

att jag var tillsammans med förstående vänner.

1994 träffade jag min livskamrat Bengt som också var hivpositiv, och det blev en avgörande kraftkälla – att kunna dela en kamp mot svår sjukdom och död. Vi delade ofta tankar om att vi inte hade så långa tidsplaner för våra liv och att vi efter en kvälls samvaro med andra människor kände oss lite utanför i samtal om ämnen som ”när jag slutat arbeta” eller pensionssparande eller sti­ gande bostadsrättspriser i Stockholm.

Ord blir viktiga i detta samman­ hang. ”Obotlig” eller ”kronisk” sjukdom är samma sak, men orden är mycket värdeladdade, och det på olika sätt!

Här har det långvariga, påtagliga hot som en sådan sjukdom innebär stor betydelse.

Vändningen – mer en process än en kullerbytta Efter flera år av många och långa sjukhusvistelser och med olika svår­ bemästrade sjukdomstillstånd som ett utslaget immunförsvar innebär, kom vändningen i min livsbild när jag fick tillgång till en kombinationsbehand­ ling med bromsmediciner under 1996.

Sedan tog det flera år att komma till­ baka till ett aktivt liv. Där går tid och skeenden in i varandra och det är svårt att urskilja när förändringar har skett.

Många har uttryckt det som jag varit med om som en kullerbytta – och då kan det låta som om man är med om något som sker från en dag till en annan. Riktigt så är det inte, eftersom det alltid är fråga om en process med ett mer eller mindre uttalat accepte­ rande av ens livssituation.

Jag har starka upplevelser av att det tog en halv dag att komma upp ur sängen och att jag med stapplande steg sjönk ner på en soffa i Vasaparken.

Efter en kort stund och andhämtning

tog jag ytterligare kraft för att komma tillbaka till lägenheten. Trött, men ändå nöjd.

Vi människor har en sällsynt för­ måga att anpassa oss efter omständig­ heterna och man är fullt upptagen av att leva i det som sker för stunden. Att ha levt 20 år med en sjukdom – och under lång tid ha brottats med alla dess svårigheter – sätter dock sina spår.

Jag fick mina bromsmediciner i elfte timmen och jag har aldrig svårt att ta dem eftersom de är livgivare. Jag fick mitt hivbesked när jag var 31 år och nu är jag snart 55. Det betyder att jag har levt länge, att jag blivit äldre och att jag inte orkar lika mycket som när jag var 25. Och så är det ju för var och en, oavsett om man lever med en sjukdom eller inte. *

Noaks Ark = en stiftelse som erbju­ der stöd och hjälp till hivsmittade och tidigt aidssjuka och deras anhöriga

Hur mycket vet du om på vilka sätt hiv smittar? Har du fått en bra under­ visning om könssjukdomar i allmän­ het och om hiv i synnerhet? Vad skulle du behöva veta mer om?

STIFTELSEN NOAKS ARK har länge arbetat med att sprida kunskap om hur dessa sjukdomar kan förebyg­ gas och med att hjälpa människor som har smittats. Gå in på Noak Arks webbsida (www.noaksark.org) och sök information om hur hiv smittar och på vilka sätt man kan minska risken att smittas. Sök gärna mot­ svarande information rörande andra könssjukdomar.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

11

Mening med och mening i

Den amerikanska forskaren Dian Fossey både levde och dog för sitt arbete med afrikanska gorillor.

KORT SAGT

Man brukar ibland skilja mellan en mening med och en mening i livet.

Om man talar om en mening med livet tänker man sig att det finns en bestämd tanke bakom människans liv och att denna tanke gäller alla. Man kan till exempel tro att en gud har skapat världen och människan, och att denna gud då har skapat en bestämd mening med livet. Denna mening kan kanske vara att leva i enlighet med de bud och regler som anses bygga på gudens vilja.

Men det finns också exempel på att en mening med livet uppfattas stå på icke-religiös grund. Ett sätt att tänka kan vara att människan har en uppgift på jorden, nämligen att få barn och därmed föra människosläktet vidare. Det är en uppgift som hon delar med andra levande varelser: också andra däggdjur, fåglar, fiskar och insekter strävar efter att deras släkte ska leva vidare.

Använder man ordet uppgift så, kan det tolkas som att det där är någonting som läggs på människan (eller andra varelser) utifrån. Det är inte något som de själva kommer på.

Man kan också tänka sig att ordet uppgift betyder någonting mer när det gäller just människan. Hon har ett förnuft och en förmåga att välja och planera hur hon ska leva. Hennes uppgift skulle därför kunna vara att ta ansvar för naturen och hennes plats i den. Det kan hon göra till exempel genom att vårda den och genom att försöka hindra att den förstörs av utsläpp, föroreningar och annan miljöförstöring. En sådan tanke kan både bygga på en religiös och icke-religiös grund.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

12

MENING OCH VÄRDE

Vad betyder det då att tala om en mening i livet? Oftast innebär det att man tänker sig att livet inte har någon bestämd mening, utan att var och en måste skapa sina egna mål och leva sina egna drömmar. Ingen annan kan tala om för just dig hur du ska leva ditt liv. Ditt liv är ditt, det är du som bestämmer över det.

Här finns det ingen religiös vilja och inte heller någon icke-religiös princip som styr och ställer över människans liv. Hon är fri att välja hur hon vill leva och när hon gör sina val kommer hon också att skapa sin egen mening. Det är som att snickra på ett hus utan en ritning som talar om vad ett bra och vackert hus är. Istället får var och en börja snickra efter eget sinne. Var och en får skapa det hus som just hon eller han vill ha.

1:3 Vill du ha en ritning eller bestämma helt själv?

En del upplever att det finns något utanför dem själva som styr över deras liv och skapar en mening med och i livet. Andra anser att det är upp till dem själva att hitta meningen i sina liv.

Vad tänker du om detta? Finns det olika fördelar och nackdelar med dessa två olika sätt att se på meningen med och i livet?

Både frihet och ansvar Får var och en snickra sitt hus – eller skapa sin mening – precis hur han/ hon vill? Om man tänker sig att livets mening kan se mycket olika ut för olika människor, måste man nog också tänka sig att det inte bör finnas så många begränsningar för hur mening kan se ut.

Men det finns en gräns som man ofta brukar lyfta fram: Om du ska ha rätt att skapa din egen mening, så måste du vara beredd att också låta andra människor skapa sina meningar. Om var och en får skapa sin egen mening måste också andra människor – oavsett om de är lika eller olika dig själv – ha samma frihet.

De flesta religiösa och icke-religiösa livsåskådningar betonar att denna frihet att välja väg i livet är sammankopplad med ett ansvar för att inte hindra andra människors motsvarande frihet. Att ta vara på sin frihet att skapa mening i livet handlar också om att ta ansvar för att andra ska kunna göra sina val i livet. Frihet och ansvar följs åt. Att vara fri att handla innebär enligt de flesta livsåskådningar inte att man har rätt att göra vad som helst. Man har ett ansvar för vilka handlingar man väljer att utföra, både i relation till andra och inför sig själv.

I vissa religioner och livsåskådningar kan man också finna regler och riktlinjer för vad som anses vara ett ”rätt” eller ”gott” sätt att leva och inte sällan kombineras friheten att välja livsväg med en tro att det finns en grundläggande mening som gäller alla människor. Det går alltså att förena tanken att det finns en mening med livet, med uppfattningen att var och en är fri att välja sin mening i livet.

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

13

Livets orättvisor När man talar om allas frihet att välja hur de vill leva, kan det låta som om detta skulle vara något mycket enkelt. Men livet är inte enkelt för någon.

Alla möter problem och svårigheter och alla kommer förr eller senare att uppleva hinder på vägen. Man kan drabbas av sjukdomar och olyckor, sorger och besvikelser, och ofta kan detta vara mycket tungt och mycket jobbigt. Alla kommer vi dessutom att få vara med om mindre motgångar som kanske inte är så dramatiska, men som ändå hindrar oss från att leva ett riktigt meningsfullt liv.

Men allt är inte i alla avseenden lika för alla. Det finns stora orättvisor när det gäller hur vi människor lever, och det betyder att vi också har olika förutsättningar och möjligheter att göra de val vi vill i livet.

Alla har rätt att forma sitt liv som de önskar – men vi kan inte välja vilken tid eller familj vi föds i.

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

14

MENING OCH VÄRDE

Om du växer upp i ett fattigt land där arbetslösheten är stor, där du inte får lära dig läsa och skriva, där du inte får gå i skola utan måste utföra tungt arbete redan som barn och där krig och sjukdomar härskar, blir talet om en ”frihet att välja väg i livet” främmande och orealistiskt. Många barn, unga och äldre i världen har små förutsättningar att styra över sina liv och små möjligheter att förändra sin situation.

Det här får man inte glömma. Särskilt de av oss som har en bättre livssituation, med mat, pengar, utbildning och demokrati, kan sägas ha ett ansvar för att inte blunda för livets orättvisor. Detta är en tanke som återfinns i många religioner och livsåskådningar.

Hur långt sträcker sig då detta ansvar som vi i den rika delen av världen har för människorna i den fattiga delen? Hur mycket bör vi bidra till att förändra de fattigas och förtrycktas situation? Denna fråga har diskuterats mycket, och vi ska återkomma till den.

Samma behov och olika förutsättningar Människor har olika livssituationer, vilket påverkar deras möjligheter att söka och skapa mening. Hur detta fungerar i praktiken finns det olika teorier och uppfattningar om.

Naturligtvis kan vi uppleva att vi behöver olika hjälp och stöd i livet beroende på var vi befinner oss och givetvis kan vi ha olika meningar om vad det är som gör ett liv värt att leva. Men det betyder inte att det inte

Att nå själv­ förverkligande, ta till vara på egna kunskaper, ha egna drömmar Att bli sedd, det vill säga ha en egen identitet De olika behoven bygger på varandra och de behov som återfinns längre ned är starkare än de som återfinns högre upp. Självförverkligande är det mål som behoven så att säga strävar mot.

KORT SAGT

Sociala behov, umgänge, vänner, kollegor Känna säkerhet i form av trygghet och skydd Grundläggande fysiska behov som mat och sömn

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

15

skulle finnas vissa gemensamma behov, sådana behov som alla människor har, oavsett var och hur de lever i världen. Den amerikanske psykologen Abraham Maslow (1908–1970) är känd för den behovspyramid han konstruerade för att visa hur mänskliga behov hänger samman och bildar en helhet, se figuren på förra sidan.

Man kan säga att en tanke hos Maslow är att det finns vissa grundläggande behov som människor måste få tillfredsställda innan det är möjligt att fullt ut söka och finna en mening i livet. Den som är hungrig eller törstig och den som känner sig otrygg och utan kärlek, saknar förutsättningar för att uppleva en hel och full mening i livet. Först när behoven av mat, dryck, trygghet och kärlek är tillfredsställda, liksom behovet av att vara sedd och accepterad, har människan en grund för att söka en mening och ett innehåll i livet.

Andra tänkare har lyft fram att en upplevelse av sammanhang i livet och i tillvaron är en förutsättning för att uppleva mening. Den israeliske professorn Aaron Antonovsky är förknippad med begreppet KASAM, vilket står för en känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky kan en människa känna sig tillfredsställd och förankrad i livet när hon kan se en struktur och en ordning i livet. Antonovsky menar att den som upplever att det som sker i livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt har en stark känsla av sammanhang. En stark känsla av mening skapar också goda förutsättningar för att vi ska hålla oss friska.

1:4 KASAM Prova Antonovskys teori om KASAM på något som du gör i skolan eller i en annan verksamhet.

• Är uppgiften begriplig, det vill säga förstår du hur du ska göra?

• Är den hanterbar, det vill säga klarar du av att göra uppgiften på utsatt tid, med den hjälp du får och så vidare?

• Känns uppgiften meningsfull? Har du eller någon annan nytta av att du gör den?

Om du svarar nej på ett par eller alla frågorna, är det nog viktigt att du börjar fundera på vad som går att förändra i denna situation. Prata med vänner, familj eller andra som du har förtroende för.

Hälsa och skönhet – i förhållande till mening Ideal = förebild, det man vill efterlikna

KORT SAGT

I olika medier kan vi läsa och höra mycket om hur betydelsefullt det är att vårda sin kropp. Mängder av tips och råd strömmar ut från tv och radio och från färgglada uppslag i olika hälsotidningar. I reklamen tycks det mest finnas plats för modeller som lever upp till bestämda skönhetsideal – man ska vara smal och brunbränd, vältränad och utan finnar eller hår i armhålorna.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

16

MENING OCH VÄRDE

Staty av Fernando Bolero, som är känd för att återge människor med runda former.

Men hur hälsosamma är dessa skönhetsideal, egentligen? Och vilken betydelse har de för vår möjlighet att uppleva mening i livet?

Det kan vara svårt att värja sig för alla krav som de här skönhetsidealen skapar.

De flesta kan inte efterlikna de hårt stylade modellerna i reklamens bilder – och många skulle nog säga att de inte heller vill göra det. Men dessa bilder möter oss varje dag var vi än rör oss, och det kan vara lätt att få uppfattningen att utseendet är så viktigt att det är själva grunden för ett liv med mening. Säkert är det många – inte minst unga – som inför de här bilderna reagerar med att fundera över om de duger som de människor de är, med de kroppar, den hårfärg och de sätt att röra sig som de har.

Det är därför viktigt att granska reklamen och vår tids hälsobudskap kritiskt. Om de skönhetsideal som presenteras där upplevs som mål att sträva mot, kan människor fara illa och sluta vara nöjda med det som de är och vill vara.

En annan viktig poäng att lyfta fram här är att skönhetsideal har skiftat genom historien och på olika håll i världen. På vissa håll och i vissa tider har stora och välmående kroppar framställts som tecken på ett gott och lyckligt liv, medan man på andra håll och i andra tider har odlat tanken på att smalhet är ett tecken på styrka och makt över den egna kroppen och dessutom att den som har en smal kropp är tilldragande och sexig.

Det gäller att visa att en människas värde inte har med hennes utseende eller hennes kropp att göra. Det gäller också att inspirera människor att själva definiera vad och vilka de vill vara och att inte låta sig fångas av vad andra tycker och tänker. Det kan vara jobbigt att gå sin egen väg, men det är viktigt att våga göra det och inte bara följa med strömmen.

1:5 Perfekta kroppar?

Hur tänker du om reklamens skönhetsideal? Är det möjligt att ”gå emot” dessa ideal? Och finns det skäl att göra det?

Hur skulle du beskriva en perfekt kropp? Vad är det som ska vara perfekt?

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

17

Friskt och sjukt Enligt Antonovsky är en stark känsla av mening en bra grund för god hälsa.

Men är det tvärtom? Är god hälsa viktig för en upplevelse av mening?

Maslows behovspyramid är tänkt att visa på att det finns grundläggande behov som behöver vara tillfredsställda för att människor ska uppleva en trygghet och en förankring i tillvaron. Den som har en sjukdom som innebär smärta och begränsningar av olika slag, har visserligen andra utmaningar att kämpa med än den som är frisk, men också för henne eller honom spelar frågor om livets mening en viktig roll.

När man talar om frisk och sjuk måste man komma ihåg att det är ord som kan tolkas på olika sätt av olika människor i olika tider. Exempelvis betraktades homosexualitet i Sverige som en sjukdom fram till 1979. Idag ser situationen annorlunda ut. Homosexuella kvinnor och män får gifta sig och skaffa barn, och ur samhällets synvinkel betraktas homosexuella relationer och familjer som en samlevnadsform bland andra – även om det fortfarande finns enskilda människor och grupper som har svårt för att acceptera sådana relationer.

1:6 Är du frisk eller sjuk?

Tänk efter, vad ska gälla för att du ska säga att du är frisk? Och när beskriver du dig själv som sjuk?

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

18

MENING OCH VÄRDE

Det är heller inte enkelt att ge en tydlig definition av vad hälsa är och innebär för något. Naturligtvis kan man ge olika exempel, som att den som har hälsan inte har några svåra sjukdomar. Men vad betyder det för upplevelsen av livets mening? Också en person som är svårt sjuk kan uppleva positiva saker och känna att livet har mening. Kanske ser man på livet lite olika beroende på om man har en svår sjukdom eller inte, men i grunden delar alla människor sökandet och strävan efter mening.

Att denna mening kan variera är inte så konstigt. Den som har vuxit upp på landet kan ha olika tankar om vad ett meningsfullt liv kan vara jämfört med den som har vuxit upp i storstaden, men ändå dela en strävan efter mening. Människor som har respektive saknar allvarliga sjukdomar kan närma sig frågor om livets mening från olika håll och ändå dela en vilja att söka och finna ett innehåll i livet.

Hur viktigt är det med pengar?

Medel = sätt, hjälpmedel

Ett sätt att fundera över vad man tycker är viktigt och värdefullt i livet är att ställa sig frågan om vad man vill uppnå under det liv man lever. Vill man uppleva kärlek och bilda familj? Vill man ha många vänner? Hur viktigt är det att få resa till olika platser i världen? Är det betydelsefullt att tjäna mycket pengar och ha en bra ekonomi?

Många människor verkar tycka att pengar är väldigt viktiga för att kunna leva ett bra och meningsfullt liv. På ett sätt är det lätt att förstå en sådan inställning: Var och en vill väl ha mat för dagen, kläder att ta på sig och ett hem att bo i? Men betyder det också att vi blir lyckligare ju mer pengar vi har? Lever den som är mångmiljonär ett mer meningsfullt liv än den som är fattig och inte har några pengar?

Här kan det finnas skäl att skilja på vad som är ett mål och vad som är ett medel för att nå ett mål. Pengar är kanske inte är ett mål som i sig gör oss lyckliga. Snarare är pengar ett medel för att vi ska kunna göra sådant som skänker oss lycka. Den som har pengar behöver inte oroa sig för mat för dagen, hon eller han kan klä sig varmt och ägna sig åt sådant som känns viktigt och utvecklande: studier, resor och mycket annat. Pengarna är här inte det som i sig ger någon lycka, de är bara ett medel på vägen.

1:7 Hur viktig är lönen?

Hur betydelsefull är lönen när du framöver ska välja yrke? Är det viktigt att ha en bra lön – och i så fall varför?

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

FILMTIPS

1 AT T LEVA MED MENING

19

En oväntad vänskap

Den verklighetsbaserade filmen En oväntad vänskap inleds med att den unge förortskillen Driss kommer ut från fängelset. Han vet inte hur han ska försörja sig men får snart ett arbete som assistent åt den rike Philippe, en medelålders man som är förlamad sedan många år.

Driss och Philippe kommer från helt olika världar och till att börja med tycks de inte ha mycket gemensamt.

Men allt eftersom kommer de att lära känna varandra djupare, en vänskap utvecklas och var och en av dem bidrar till att den andre kan se livet och världen på ett delvis annat sätt än tidigare.

KORT SAGT

Philippe är deprimerad och känner hopplöshet inför sin livssituation. Driss är tuff och utrustad med ett stort mått av humor. Han lockar Philippe att ge sig ut i världen igen, att våga ta för sig av livet – och att se på det med en växande glädje. Driss får också se att hälsa och rörlighet inte är något självklart, och han diskuterar på ett rakt sätt med Philippe om hur Philippe på bästa sätt ska möta sin situation. Du kan se korta avsnitt av filmen på Youtube.

Hur kan man tänka om vad som är viktigt för att leva ett meningsfullt liv? Har hälsa betydelse för hur man kan uppleva mening i livet?

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

20

MENING OCH VÄRDE

Livets berg-och-dalbana Människan är ingen robot, utan livet går ibland upp och ibland ner. Vissa dagar känns allting fantastiskt och man tycker att man har flyt i tillvaron. Andra dagar känns det tvärtom – det mesta verkar tungt och tråkigt, humöret är dåligt och man har svårt att se hur det skulle kunna bli en ljusning.

Alla människor upplever sådana berg-och-dalbanor i livet. Det spelar inte någon roll om man är rik eller fattig, frisk eller sjuk, ung eller gammal – man har sina bättre och sina sämre dagar.

Det finns en gammal tanke att den som inte har upplevt mörker, inte heller kan uppleva ljus. Mörker och ljus förutsätter varandra. Riktigt glad kan man bara bli om man har upplevt vad det är att vara riktigt ledsen.

Hela livet är fyllt av motsatser och på något sätt ger de här motsatserna inspiration till att våga möta livet, hur sjuk eller frisk eller fattig eller rik man än är.

Life is a roller coaster – en blandning av både gott och ont, sorg och glädjeämnen …

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T LEVA MED MENING

21

Det är lättare sagt än gjort, men kanske borde vi vara mer inriktade på att ta vara på de ljusa dagar vi får vara med om, när vi vet att det också kommer dagar som är tunga och tråkiga. Det är viktigt att på detta sätt fundera över hur man ser på livet och dess olika faser och skeenden.

Livets berg-och-dalbana kan dock se mycket olika ut för olika människor. Även om alla av och till upplever upp- och nedgångar, så är det förstås så att vissa möter djupare och svårare nedgångar än andra, och att det kan innebära stora utmaningar som inte är så enkla att förhålla sig till.

Här kommer återigen frågan om frihet och ansvar in i bilden. Om du möter en annan människa som far illa och mår dåligt medan du själv upplever att du har en ganska bra livssituation, har du inte då ett ansvar för att försöka stödja din medmänniska? Var och en är fri att välja väg i livet, men samtidigt har du ett ansvar för att bidra till att andra människor, precis som du själv, kan leva fritt och göra de livsval de önskar.

Vi ska i nästa kapitel återkomma till hur man kan tänka om ett sådant ansvar, vilka former det kan ta och vilka konsekvenser det kan få.

Frihetens gränser När vi talar om människans frihet måste vi som sagt komma ihåg att det kan finnas mycket som begränsar möjligheten att göra de val som man önskar göra. Vi nämnde tidigare hur fattigdom, svält och sjukdom kan äventyra förutsättningarna för att använda den frihet som vi har fått. Men också den som inte lever i fattigdom kan uppleva begränsningar vad gäller möjligheten att handla fritt.

Vi lever alla i något slags sammanhang som påverkar oss, våra tankar och våra handlingar. Du kanske är uppvuxen i en familj och ett samhälle med stränga religiösa regler för vad man får och inte får göra. Oavsett om du känner dig nöjd med denna situation eller inte, kommer du säkert att påverkas av dessa regler, och i någon mening kan man kanske då säga att också din frihet har begränsats. Du kan inte göra precis vad du vill, eftersom det finns regler som avgränsar ditt handlingsutrymme.

Ibland hör man människor säga att det är bra att inte uppfostra barn med hjälp av religiösa värderingar, eftersom religion kan bli väldigt styrande. Och det skulle i sin tur kunna betyda att barnen inte själva kan välja hur de ska leva. Naturligtvis kan det i religiösa miljöer förekomma uppfostran som styr så mycket att barnen blir väldigt begränsade i sina möjligheter att skapa sina egna livsvägar. Men så kan det också vara i andra, icke-religiösa miljöer. Vi påverkas alla av den miljö som vi växer upp i, både om den är religiös och inte är religiös.

Det finns nog inga föräldrar som helt vill avstå ifrån att påverka sina barn. Har man hittat något viktigt och värdefullt i livet så vill man föra det vidare till barnen. Det kan handla om en tro, om värderingar eller om politiska ståndpunkter. Det här är inte så märkvärdigt, utan snarare rätt

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

22

MENING OCH VÄRDE

naturligt. Givetvis har vuxna ett ansvar för att låta sina barn utveckla en egen hållning i livet och göra de val som väntar, men samtidigt har de också ansvar att förmedla värderingar som är viktiga för alla människor som lever tillsammans – som att behandla andra med respekt, att inte skada eller såra medmänniskor och att bidra till att både man själv och andra kan få möjligheter att utveckla sin frihet.

1:8 Vilka värdringar tycker du är viktiga?

Alla föräldrar förmedlar värderingar till sina barn. Ibland gör de det tydligt genom att tala om vad de anser vara viktigt i livet, hur man ska leva och hur man bör vara gentemot andra människor. Ibland förmedlar de sådana värderingar genom att visa på hur de tycker att man ska leva, och det kanske är lika viktigt. ”Barn gör som vuxna gör, inte som de säger”, heter det ibland.

Vilka värderingar tror du att du vill förmedla om du blir förälder? Vad tycker du är viktigt att dina barn får med sig hemifrån när det gäller hur man bör leva både för egen del och i relation till andra människor? Är det samma värderingar som dina föräldrar har förmedlat till dig?

I den digitala delen kan du arbeta med fler uppgifter och repetera kapitlet.

KORT SAGT

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

Olof Franck är docent och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Tidigare har han arbetat som gymnasielektor i religionskunskap och filosofi.

Han har skrivit ett flertal läromedel och dessutom varit ämnesexpert för Skolverket i arbetet med Lgr11, Gy11 och Gymnasiesärskolans reform.

Religionskunskap 1 Om mening, värde och tro För att kunna fundera över mening, värde och tro är det viktigt att se närmare på hur andra människor har tänkt och tyckt. Men minst lika viktigt är det att utifrån sina kunskaper försöka utveckla ett eget förhållningssätt till olika livsfrågor.

I Religionskunskap 1 presenteras fakta, föreställningar och frågor.

Här behandlas utförligt och nyanserat olika perspektiv på mening, värde och etiska frågeställningar samt de stora religionerna och livsåskådningar som inte är religiösa.

Tanken är att eleverna med hjälp av läromedlets resonerande texter, konkreta exempel och engagerande uppgifter ska samtala, diskutera, fundera vidare på egen hand och tillsammans med andra.

I läromedlets digitala del finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupande texter, interaktiva uppgifter och mycket mer.

Art.nr 37815

www.studentlitteratur.se