Page 1

DE N RÖDA T R Å DE N I SOCI A L BA R N AVÅ R D

DEN RÖDA TRÅDEN I SOCIAL BARNAVÅRD PROCESSER, SAMBAND OCH DELAKTIGHET

ANNE FORSSELL


ANNE FORSSELL


DEN RÖDA TRÅDEN I S O C I A L B A R N AVÅ R D PROCESSER, SAMBAND OCH DELAK TIGHE T


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37328 ISBN 978-91-44-08852-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Illustrationer: Maria Lindholm Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/AUR art Printed by GraphyCems, Spain 2020


INNEHÅLL

INLEDNING: BBIC I PR AK TIKEN 13

Målgrupp 13 Uppbyggnad och den röda tråden som tema 14 Tack 15 L ÄSANVISNINGAR 17

01 / BBIC:s grundprinciper 19

Värdegrund och röd tråd 20 BBIC:s grundprinciper 20 I stort som i smått 20 Låta principerna bli till utmaningar 21 Barnavårdens processer och grundprinciperna 22 02 / Aktualisera 25

Ett barn blir aktuellt 26 Anmälan 26 Familjens inställning 27 Identifiera tecken på risk och tecken på skydd 27 Anonyma anmälningar 28 Anmälningsmöte 29 Analys och bedömning av en anmälan 30 Analys av graden av risk och utsatthet 31 Den röda tråden börjar här 31 Dokumentationen i anmälan 32 Specialiserad verksamhet 33


I nneh å ll

03 / Planera utredningen 35

Utredningsplanen – en plan, två syften 36 1. Som stöd i utredningsprocessen 36 2. Som ett verktyg för delaktighet 37 Utredningens frågeställningar 39 Hur ser en bra frågeställning ut? 39 Frågor som riktar sig till samtliga sidor av triangeln 40 Specifika frågor 41 Frågeställningar i fyra steg 41 Beskrivande eller analytiska frågor 43 Frågor som beaktar tidigare kännedom 44 Öppna frågeställningar 44 Lära av varandra 45 En stödjande utredningsplan 45 Tydliggör utredningsplanens syfte 47 Information från sakkunniga 47 Begripligt språk 48 Vid behov klargörande 48 Processkarta som stöd 49 04 / Utreda 53

Informationsinsamlingens grunder 54 Triangeln 54 Hypoteser under utredningens gång 56 Att använda Metodstöd  56 Utredningsprocessen 57 Att skilja på utredningsprocess och beslutsunderlag 59 Att vägledas av utredningsplanen 59 Fyra grundläggande frågor 60 Utreda triangelns områden 60 Familj och miljö 61 Barnets utveckling 62

6

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


I nneh å ll

Föräldrarnas förmåga 63 Triangelns dynamik 64 Familjens bakgrund 64 Förhållningssätt och metoder 65 1. Samtal med barnet 65 2. Ha ett öppet sinne 67 3. Vara icke-värderande och genuint nyfiken 68 4.Tänka film – inte foto 69 5. Göra skillnad på innehållsnivå och processnivå 70 6. Göra en loop 72 7. Behålla fokus 73 8. Bemöta information 75 9. Lyssna brett 75 10. Tre delar i ett samtal 76 11. Ta ansvar för tiden 76 12. Tre delar i ett möte 77 Avstämningar under utredningen 77 Avstämningens syfte 78 Avstämning i tre steg 78 Stäm av med familjen 79 Dokumentera information 80 Att styra eller låta sig styras 80 Skrivprocessen 81 Urval i flera steg 82 Var noga med att ange källa 83 Egna iakttagelser 84 Sammanfattningen – en fråga om klarspråk 84 05 / Analysera och bedöma 87

Helheten är större än delarna 88 Röd tråd mellan utredningsplan och bedömning 88 Analytiska frågor som stöd 88

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

7


I nneh å ll

Avsätta tid för analys- och bedömningsmöten 89 Risk, behov och mottaglighet 90 1. Risk 90 2. Behov 95 3. Mottaglighet 96 Familjens delaktighet under processen analys och bedömning 99 Inrätta en struktur för möte med familjen 99 Barnets rätt till återkoppling 102 Mål som bygger på barnets problembeskrivning 103 Sätta mål tillsammans med familjen 104 Motivation eller ”hotivation”? 105 Motivation och samtycke 105 Prata om mötet i god tid 106 Barnets delaktighet i mötet 107 Mål 107 Konkreta och realistiska mål 109 Mål och önskad effekt 110 Matcha mål med insats 111 Dokumentera analys och bedömning 112 Färdiga rubriker 112 Tumregler 113 Vikten av det professionella ställningstagandet 113 06 / Om konsten att sätta meningsfulla mål 115

Rätt eller fel mål? 116 Målet med mål 116 1. Mål som är accepterade och framtagna i delaktighet 116 2. Mål som är knutna till risker och skydd 117 3. Mål som är ansvarsfördelade 118 4. Mål som är möjliga att nå 119 8

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


I nneh å ll

5. Mål som beskriver det önskade resultatet 121 6. Mål som är positivt formulerade 122 7. Mål som är mätbara 123 8. Mål som vid behov bryts ner i delmål 124 9. Mål som fokuserar på det viktigaste 125 07 / Utforma och följa upp öppna insatser 127

Förutsättningar och utgångspunkter 128 Den röda tråden mellan utredning och insats 128 Öppenvårdsinsatser och BBIC:s grundprinciper 128 Gemensam planering 130 Insats av icke-professionella utförare 131 Uppdrag vid öppna insatser 132 Den röda tråden mellan mål och insats 132 Utföraren och BBIC 133 Barnet och insatsen 134 Allianser 134 Styrkan i att ha olika roller 134 Allians om roller mellan utredare och utförare 135 Målallianser 136 Målallians när risk om placering finns 137 Förändringsallians 138 Brist på allians 138 Uppföljning av öppna insatser 139 Utredning vs uppföljning 139 Blicka bakåt och framåt 140 Fokus på barnet 140 Barns delaktighet vid uppföljning 141 Tidsaspekter för uppföljning 142 Första uppföljningsmötet 142 Risk, behov och mottaglighet vid uppföljning 142 Enkel struktur för uppföljning 143 Mätbarhet som stöd vid uppföljning 143

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

9


I nneh å ll

Frågor och reflektion kring målresultat 144 Samverkan mellan utförare och utredare vid uppföljning 147 Uppföljningens slutsatser 147 Skalan för risk och skydd vid uppföljning 148 Avslut av en öppenvårdsinsats 148 När är det dags att avsluta en insats? 148 08 / Att placera och bli placerad 151

Likvärdiga möjligheter 152 Barnet ska få det bättre 152 Barnets behov och barnets utveckling 152 Samverkan mellan myndigheter vid placering 153 Inför att barnet ska flytta 156 Den röda tråden från utredning till placering 156 Att ge barnet en bra start 156 Placeringsmöte 157 Placeringsinformation 159 När barnet är nyinflyttat 160 Information till barnet 160 Uppföljning vid placering 162 1. Samla information 163 2. Förbereda möte 165 3. Uppföljningsmöte 167 4. Aktiviteter mellan möten 170 Ett enda eller det första i en lång rad 171 Ett tredelat föräldraskap 171 1. Socialtjänstens föräldraskap 171 2. Vårdnadshavarnas föräldraskap 173 3. Familjehemmets föräldraskap 174 Stöd till biologiska föräldrar 176 1. Krisstöd 176 2. Stödja de biologiska föräldrarnas delaktighet 177

10

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


I nneh å ll

3. Stödja de biologiska föräldrarnas förmåga i relation till barnets behov 178 4. Stödja de biologiska föräldrarnas förmåga inför hemflytt 179 Kunskapsstöd för familjehemsvården 179 09 / När ett barn lämnar placeringen 181

Att flytta från och flytta till 182 Olika typer av flyttar 182 1. Hemflytt 183 2. Omplacering 185 3. På väg mot vuxenlivet 185 Att lämna vården som ung vuxen 186 Vikten av fortsatt stöd 186 När är man vuxen? 186 Att vara en självklar ”jojo”-ungdom 187 Unga som lämnar vården 187 Triangeln vid avslut av placering 188 10 / Socialtjänstens interna arbete för placerade

barn 189 Olika roller, men samma mål 190 Gemensam planering = hållbar placering 190 Teamets planering och uppföljning 191 Team-möte efter uppföljningsmötet 192 Biologiska föräldrar 192 Vem ger stödet? 193 Minska risk för instabilitet i vården 193 När det oplanerade avbrottet är ett faktum 194 Rutin vid oro eller tecken på instabilitet 195 AVSLU TNING 197 REFERENSER 199 REGISTER 203

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

11


INLEDNING: BBIC I PRAKTIKEN

Min föregående bok BBIC i praktiken – att knäcka koden skrev jag tillsammans med Cristina Dahlberg.1 Den gavs ut samtidigt som Barns behov i centrum, BBIC-systemet, lanserades på bred front och gjordes tillgängligt för samtliga Sveriges kommuner. Ett huvudsakligt syfte att skriva den var att vi önskade dela med oss av hur vi med tiden lärde oss använda BBIC i det praktiska arbetet, exempelvis triangelns stora potential och användningsområden. Denna bok har samma ansats – att dela tankar och lärdomar hämtade från praktiken i arbetet med barn och unga i socialtjänsten.

Målgrupp Detta är en idébok för praktiker som i sin vardag arbetar med stöd av BBIC. Den vänder sig främst till dig som verkar som socialsekreterare, barnets socialsekreterare, familjehemssekreterare eller utförare inom den sociala barnavården samt första linjens arbetsledare för dessa grupper. Min önskan är att den ska bidra med tips, idéer och inspiration för det viktiga arbete som utförs. Jag vill redan nu göra läsaren uppmärksam på att boken inte har för avsikt att vara ett läromaterial i BBIC. För det ändamålet finns utmärkta publikationer som enkelt går att ladda ned från Socialstyrelsens hemsida. 1  Studentlitteratur (2006).

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

13


I nlednin g : B B I C i p ra k ti k en

Uppbyggnad och den röda tråden som tema Bokens uppbyggnad följer den sociala barnavårdens processer, från aktualisering till avslut av insatser. Det genomgående temat är den röda tråden, vilket är ett vanligt begrepp för många som arbetar enligt BBIC. Men vad betyder det i praktiken? Och vilka utmaningar och dilemman möter man som handläggare i att se till att barnet blir huvudperson på riktigt vid utredning, planering, möten och formulering av mål? De som arbetar inom barnavården möter ofta motstridiga och konkurrerande intressen, viljor och uppfattningar om hur saker och ting ska hanteras, vad som kan anses vara rätt eller fel att göra eller tänka. Det kan gälla allt ifrån föräldrar, barnets nätverk, samarbets­ partner, kollegor eller chefer som har synpunkter på hur olika situationer bör hanteras och som inte alltid stämmer med den egna uppfattningen. Det är helt enkelt ett yrke som väcker känslor, vilket kan anses ligga i sakens natur eftersom arbetet handlar om utsatta barn och deras omständigheter. Det är också ett yrke som handlar om kriser, om svåra och ibland livsavgörande ställningstaganden. För handläggare kan motstridiga intressen och tänkesätt vara nog så utmanande och komplicerade att hantera och bemöta. Den röda tråden med barns rättigheter som vägvisare utgör därför en central kompass när vi ska navigera oss fram till professio­ nella bedömningar om vad som är det enskilda barnets bästa. Ett sådant grundläggande förhållningssätt utesluter inte på något sätt att vi även lyssnar till och respekterar exempelvis föräldrars åsikter och inställning. Hur vi sedan bedömer eller agerar i en fråga är dock en annan sak. Att verka inom den sociala barnavården som handläggare innebär att förflytta sig mellan olika delprocesser där respektive steg har sitt särskilda syfte och regelverk. Varje nytt steg behöver bygga på föregående stegs kunskaper för att få en helhet som hänger samman med barnet i centrum. Om vi inte är noggranna och tänker igenom vad vi behöver

14

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


I nlednin g : B B I C i p ra k ti k en

fokusera på inom respektive process och vilken kunskap vi ska ta med när vi går över till nästa, riskerar vi att det uppstår glapp som kan innebära att avgörande delar tappas på vägen. Ett exempel på sådant är barns egna utsagor eller önskemål som vi behöver lyssna till, ge inflytande och bära med oss genom de olika stegen. Dessvärre kan brister och avbrott i den röda tråden leda bedömning och beslut i fel riktning. I värsta fall missar vi målet och ägnar oss åt insatser som inte gör den skillnad som barnet eller den unge har rätt till och behöver. Att hålla en röd tråd i BBIC innebär således att säkerställa en linje som bygger på ett barnrättsperspektiv, delaktighet och samverkan med barn och övriga aktörer och sambanden däremellan. Sist men inte minst handlar den röda trådens konst om självkännedom och att utvecklas i yrket, vikten av reflektion och ett stödjande arbetsklimat.

Tack Efter mina nu trettio verksamma år i den sociala barnavården vill jag tacka alla er som jag genom åren fått förmånen att möta, stöta och blöta med, arbeta och samarbeta med. Ni är många som på olika och värdefulla sätt bidragit till mitt lärande, mina erfarenheter och i förlängningen till denna bok. Till alla barn och ungdomar som jag direkt eller indirekt mött genom mina olika uppdrag vill jag säga att ni både varit och är mina viktigaste lärare. Mölndal, juni 2020 Anne Forssell

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

15


Aktualisera

02

Ett barnavårdsärende kan bli aktuellt på flera sätt. Det kan börja genom att ett barn eller en familj själva tar kontakt med socialtjänsten och ber om hjälp. Det kan också aktualiseras av en anmälan om oro för barnet från någon som mött barnet privat eller genom sin yrkesutövning.

FIGUR 2.1  

Ett barn besöker socialkontoret tillsammans med en vuxen.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

25


0 2   /   A k tualisera

Ett barn blir aktuellt Oavsett varifrån och hur socialtjänsten fått information startar en kedja av händelser. I vissa fall är det en kort process som varar några timmar upp till fjorton dagar och som upphör genom att man beslutar om att inte inleda utredning. I andra fall är detta startskottet på en lång process som kan komma att pågå till dess barnet i fråga fyller arton år, eller i en del fall ännu längre. Man vet sällan i detta skede hur lång relationen kommer att bli. Vårt uppdrag är alltid att se till barnets bästa och det kan ibland innebära att vi går emot föräldrarnas vilja och önskan. Samtidigt behöver vi säkerställa att barn och familjer blir lyssnade på, respektfullt bemötta och delaktiga så långt det är möjligt.

Anmälan Vid en anmälan är socialtjänsten skyldig att genast göra en bedömning om barnet är i behov av omedelbart skydd. Handläggaren behöver därför en så god bild som möjligt av barnet och den aktuella situationen. Anmälaren lämnar i regel uppgifter om barnets situation, men dessa kan vara mer eller minde tydliga. Handläggaren ska få an­mälarens uppgifter att framstå som så klara och tydliga som möjligt. Exempelvis kan en förskollärare beskriva barnet som ”mycket utagerande”. Det är inte säkert att det betyder exakt samma sak för den mottagande handläggaren som för förskolläraren. Det är därför viktigt att be anmälaren om förtydliganden och konkreta exempel. I BBIC finns frågor som handläggaren kan ställa till anmälaren.1 Ett tips är att berätta för anmälaren att ”vi har som rutin att alltid ställa dessa frågor när vi tar emot en anmälan, som en del av vår skyddsbedömning”. Det skapar förståelse för varför just dessa frågor

1  Socialstyrelsen (2018b). Metodstöd för BBIC, s. 48.

26

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


0 2   /   A k tualisera

ställs. Många handläggare tycker att frågorna är bra att använda och hjälper till att ge en första viktig kunskap om grunden till, och graden av, oro hos anmälaren.

Familjens inställning Anmälningar är ofta mer komplexa än ansökningar. I en ansökan finns som regel bara föräldrar, ungdomar/barn och socialtjänsten som aktörer, men i samband med en anmälan tillkommer en tredje – anmälaren. Det påverkar förloppet på flera sätt. Det aktualiserar regler om uppgiftsskyldighet, sekretess och återkoppling på ett annat sätt än när det är en ansökan.2 Alla som mött föräldrar i denna fas, vet att vem anmälaren är kan ha stor betydelse för föräldrars inställning och vilja att samarbeta. Eftersom det inte är föräldrarna själva som har tagit initiativet till kontakten med socialtjänsten, kan de ha en helt annan bild av situationen. Det gör att den inledande kontakten med familjen kan se väldigt olika ut från anmälan till anmälan. Det kan vara värt att påminna sig om att även om inledningen är viktig, finns det många exempel på utredningar som inletts i konflikt och som slutat i delaktighet och samförstånd.

Identifiera tecken på risk och tecken på skydd Ett sätt för socialtjänsten att bearbeta och tydliggöra information från en anmälan är att identifiera ”nyckeluttalanden” från anmälaren som hänvisar till en beskrivning av antingen risk- eller skyddsfaktorer. Som stöd kan man rita upp BBIC-triangeln och skriva in på respektive sida de risker eller skydd som anmälan beskriver samt eventuell tidigare kännedom vi har om barnet och familjen (se figur 2.2). 2  Socialstyrelsen (2014a). Barn och unga. Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

27


0 2   /   A k tualisera

Grundläggande omsorg

Ba rne ts

ga

må för

Sociala relationer

Barnets behov

Stimulans och vägledning

as

Känslor och beteende

arn ldr

Risker och skydd

ä För

Utbildning

utv eck lin g

Hälsa

Risker och skydd

Känslomässig tillgänglighet Säkerhet

fa m

N ilj uva es ra itu nd at e io n Fa m ilj eb ak gr un Bo d en oc de, h ar ek be on te om i So ci oc alt n h in ätv te er gr k ite t

Familj och miljö

Risker och skydd

FIGUR 2.2  

Anmälarens beskrivning av risker respektive skydd inom de olika aspekterna respektive sidorna i BBIC-triangeln.

Som kunskapsunderlag används metodstöd 3 som närmare beskriver vad som ingår i triangelns områden och delområden (se s. 56). I de fall ett barn eller en ungdom varit aktuell tidigare, kanske vid både utredning och insats, är det viktigt att denna kunskap tas tillvara och läggs till i bedömningsarbetet. Man kan ställa sig frågor som: Finns ny information om risker som behöver värderas? Är det samma riskbeskrivningar som återkommer? Kan vi se mönster? Vart verkar situationen för det här barnet vara på väg?

Anonyma anmälningar Möjligheten att lämna en anmälan anonymt måste finnas, men det kan många gånger komplicera handläggningen. Jag har erfarenhet av att föräldrar helt fastnat i frågan om vem som är anmälaren. De har gått igenom hela sitt kontaktnät, vänt och vridit på anmälan i förhoppningen om att kunna hitta nyckeln till vem som suttit på 3  Socialstyrelsen (2018b). Metodstöd för BBIC, s. 13.

28

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


0 2   /   A k tualisera

andra sidan telefonluren. Det blir en utmaning som handläggare att försöka få familjen att komma vidare i processen. En socialsekreterare berättar om en anmälan som lämnades anonymt: En anmälare kontaktade oss angående ett syskonpar som enligt anmälaren lämnades vind för våg. Utredning inleddes och genomfördes med viss möda eftersom familjen inte ville delta. Vid genomgång och kommunikation av utredningen satt pappan tyst. När han tillfrågades om hur han såg på de föreslagna insatserna, sa han att han trodde att det var en tidigare arbetskamrat till honom som gjort anmälan. Det var riktigt frustrerande att inse att vi och familjen, åtminstone pappan, befann oss på helt olika delar i processen. Vi var i avslutningsfasen och pappan i inledningsfasen. Familjen tackade sedan nej till insatserna. Det går inte att säga att det berodde på den anonyma anmälan. Men vi hade inte lyckats få familjen med oss genom utredningen.

Anmälningsmöte En lagändring infördes år 2013 om att socialnämnden bör erbjuda ett möte kring en anmälan4 då det hade visat sig att många barn som for illa aldrig hade anmälts till socialtjänsten.5 Skälen var att man vill komma till rätta med den tvekan och misstro som kan förekomma hos en del anmälningspliktiga. Ett möte skulle kunna visa den som anmäler vad socialtjänsten gör och på sikt leda till bättre samverkan. Vinsterna med ett gemensamt möte kan vara fler än att öka på socialtjänstens förtroendekapital och öka anmälningsfrekvensen. Att verkligen få till stånd ett gott samarbete under utredningstiden som lever vidare i insatsarbetet kräver tydlighet och förtroende. Om familjen får se och höra vad socialtjänsten och anmälaren säger till varandra, minskar sannolikt känslan av att någon har gått bakom ryggen på någon. Anmälaren får möjlighet att förklara och ge 4  Socialstyrelsen (2014b). Anmäla oro för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. 5  Regeringens proposition 2012/13:10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga, s. 50f.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

29


0 2   /   A k tualisera

nyanser till orden på ett sätt som är svårt att göra i skrift. Familjen får möjlighet att ställa frågor till anmälaren. Om och i så fall på vilket sätt barnet ska delta på ett anmälningsmöte måste bedömas utifrån anmälans innehåll och barnets ålder och mognad. Barnet ska inte riskera att utsättas för obehag genom att delta i ett möte med starka konflikter. Å andra sidan måste det vägas mot att barnet kan känna av att vuxna pratar om barnet utan att barnet bjuds in att delta. Barn har rätt att ta del av och påverka frågor som rör dem själva. Det kan ibland vara olämpligt att överhuvudtaget hålla ett anmälningsmöte. Skäl som nämns är: misstanke om att barnet utsatts för våld, övergrepp eller något annat brott av någon närstående, hedersrelaterat våld och förtryck eller att socialtjänsten har annan information som gör mötesformen olämplig.6 Anmälningsmöte är tänkt att erbjudas anmälare med anmälningsskyldighet, det vill säga inte privatpersoner. Men det finns inget hinder att erbjuda ett möte även med andra anmälare om man anser att det gagnar barnet. Det kräver sannolikt extra förberedelse och eftertanke för att försäkra sig om att ett sådant möte blir till nytta.

Analys och bedömning av en anmälan När vi pratar om analys och bedömning i den sociala barn- och ungdomsvården menar vi som regel den process som sker i slutfasen av en utredning. Men faktum är att redan från det att en anmälan inkommer så inleds en analytisk process vilken ska leda fram till någon form av åtgärd och beslut. En förhandsbedömning handlar om att göra en bedömning på förhand om huruvida insatser kan komma att behövas för att barnet ska få grundläggande behov tillgodosedda, det vill säga att fatta beslut utan att ha ”alla fakta i målet”. Analysen under förhandsbedömningen omfattar en kunskap som 6 Ibid.

30

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


0 2   /   A k tualisera

är bredare och djupare än det specifika fallet. Det kan till exempel vara den enskilda handläggarens erfarenhetsbaserade kunskap om liknande ärenden samt forskningsbaserad kunskap om olika typer av risk- och skyddsfaktorer. Om det finns en arbetsgrupp som är delaktig i processen kan analysen vidgas genom att man helt enkelt är fler som tillsammans analyserar och bedömer informationen.

Analys av graden av risk och utsatthet Vid en anmälan om barn som far illa eller riskerar att fara illa behöver man värdera graden av utsatthet hos barnet och under kort tid fatta beslut om huruvida man behöver ingripa till barnets omedelbara skydd och hur det i så fall bör göras med barnets/den unges bästa för ögonen. Det kan vara en komplex process eftersom skyddsåtgärden i sig kan skapa konflikter med exempelvis föräldrar. Snabba åtgärder kan också leda till nya bekymmer för det barn som åtgärderna gäller, vilka också behöver analyseras och ställas mot risken av att inte agera snabbt. Vid de fall där man avstår från omedelbara åtgärder eller beslut går processen vidare i att analysera och bedöma graden av risk och utsatthet genom en förhandsbedömning. Skyddande aspekter är väsentliga men framför allt är det riskerna som behöver vara i fokus i denna fas. Triangelns områden, delområden och viktiga aspekter, beskrivna i Metodstöd för BBIC,7 är bra hjälpmedel för att analysera och bedöma grad av utsatthet och vägleda i beslut om att inleda eller inte inleda utredning.

Den röda tråden börjar här Tänk på att den röda tråden börjar under denna inledande process. Det innebär att den text som tecknas ned i beslutsunderlaget tydligt 7  Socialstyrelsen (2018b) Metodstöd för BBIC, s. 13.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

31


0 2   /   A k tualisera

ska beskriva vilka faktiska omständigheter som ligger till grund för beslut, både vad gäller den omedelbara skyddsbedömningen och beslut om att inleda eller inte inleda utredning. Det ska inte finnas några oklarheter eller utrymme för tolkningar om på vilka grunder beslut har fattats. En stringent och tydlig text ger goda förutsättningar att formulera de frågor som vi önskar att utredningen ska svara på. Delaktigheten står i centrum redan från början. Här läggs den ”kultur” som vi vill ska prägla det fortsatta arbetet med barn, ungdomar och föräldrar. Barnets/den unges berättelse är central. Vikten av att barnet eller den unge ges möjlighet och utrymme att få berätta om sin situation och den oro som anmälan gäller kan inte nog understrykas. Barns erfarenheter och problembeskrivningar ska dokumenteras och utgöra vägvisare i det fortsatta arbetet. Likväl som att vårdnadshavare ska informeras om anmälan, vilka beslut som fattas och varför, ska även barnet/den unge få del av informationen. Självklart anpassat efter ålder och mognad. Vi vill lägga en grund som är begriplig och som ger goda förutsättningar inför fortsatta samtal med både barn och föräldrar. Vi vill att barnet ska känna sig trygg och sedd i sina kontakter med oss.

Dokumentationen i anmälan Ibland kan handläggare använda omfattande text vid ifyllande av BBIC:s dokumentationsunderlag anmälan eller information på annat sätt. Handläggaren kanske vinnlägger sig om att alla aktiviteter noga ska beskrivas och att vars och ens röst ska synliggöras. Beslutsunderlaget kan på detta sätt bli allt för informativt och ge ett osorterat intryck. Det kan vara värdefullt att tänka på att själva processen är en sak men det som ska skrivas ner i underlaget är de väsentliga förhållanden som framkommit och som ger det logiska underlaget för beslutet. När en utredning inleds så är det dessa förhållanden som är den grund utredningen ska bygga vidare från. Många lite större kommuner/stadsdelar har inom socialtjänsten specialiserade 32

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR


0 2   /   A k tualisera

tjänster vilket kan innebära att det finns handläggare som enbart tar emot anmälningar, genomför omedelbara skyddsåtgärder och gör förhandsbedömningar. Det skriftliga underlaget för beslutet om att inleda utredning blir därför en viktig brygga över till nästa process: utredningsplanering och utredning.

Specialiserad verksamhet Om man har en specialiserad verksamhet med en mottagningsgrupp är min erfarenhet att det är värdefullt att mottagningsgruppen träffar utredarna för överlämning av ärenden som har inletts. Det ger en bättre dynamik än om dessa enbart fördelas från en arbetsledare till en utredare. Vid detta möte kan en familjekarta ritas upp på en whiteboard. Man kan gå igenom händelser under förhandsbedömningen så som att beskriva anmälans innehåll, mötena med familjen och på vilka grunder och riskområden utredning inletts. Det här blir ett tillfälle att tillsammans reflektera över ”ingången” i ärendet och vilka frågor som är viktiga när utredningsplanen ska göras. Vid allvarliga anmälningar, till exempel uppgifter om våld, som innebär att man inleder utredning omedelbart, kan man med fördel redan från början arbeta i team bestående av mottagande social­ sekreterare och utredande socialsekreterare.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

33


R e g ister

rättighetsbärare eller likvärdig möjlighet   152 problembärare   133 Anne Forssell lojalitetskonflikt   174 är socionom, fil.mag. i socialt arbete samt utbildad handledare och nu verksam som sakkunnig avdelningschef loop   72   47, 62,inom 96 socialtjänsten samordnad individuell plan   99 i Alingsås. Hon har verkat som utvecklingsledare för BBIC i Göteborgs mandat   72 regional utvecklingsledare för samtycke   105 barn- och ungdomsstad, den sociala matchning   111i Göteborgsregionen samtsamverkan , 99, 133som , 147föreläsare , 153 vården ofta varit  96 anlitad metodstöd   28 , 56 skala för risk och skydd   148 och kursledare inom BBIC. motivation   97, 105 skrivprocess   81 mottaglighet   96, 119, 136, 147 skyddsfaktor   88, 94 mottagningsgrupp   33 socialtjänstens föräldraskap   171 muntlig genomgång   101 syskon   172 RÖDA mål   95DEN , 104 , 108 , 116 TRÅDEN I SOCIAL sårbarhetBARNAVÅRD   89 målallians   136 PROCESSER, SAMBAND OCH DELAKTIGHET målformulering   121 tidigare kännedom   44 måluppfyllelse   141, 144 trauma   65 Den röda tråden i social barnavård tar sin utgångspunkt från Socialmätbarhet   143 tredelat föräldraskap   171 styrelsens av BBIC, mönster   70, 91 omarbetade versiontriangel   38,Barns 40, 54 , behov 64 , 188 i centrum. Den beskriver på ett pedagogiskt sätt hur de olika stegen i systemet, triangelbild   100 från aktualisering till uppföljning negativ förändring   146 och planering tumregel   68, 113 av insatser, behöver

hänga samman genom en röd tråd för god kvalitet i arbetet.

oberoende ordförande   167 uppdrag   132 Boken genomsyras av BBIC:s grundprinciper och lägger stor vikt omedelbart skydd   38 uppföljning   139, 147, 162 vid frågor samverkan för barns omplacering   185 som delaktighet och uppföljningsmöte   167 och ungas bästa. Den  185 ger stöd för ett förhållningssätt som oplanerat avbrott upprätthållande risk gör   90 skillnad i möten med barn, unga och deras föräldrar. utförare   133 placeringsinformation   159 utredningsplan   36, 45 Detta är en idébok skriven av en praktiker för praktiker. Språket är placeringsmöte  157 utredningsprocess   58 enkelt och lättillgängligt och fallbeskrivningar gör boken konkret. positiv förändring   145 utredningstid   37 Socialsekreterare och arbetsledare som använder BBIC i sin verkprivat nätverk   98, 137 utsatthet   31 samhet får här tips och idéer. problemanpassning   103 processkarta   50 vårdnadshavares föräldraskap   173 Den röda tråden i social barnavård vänder sig till alla yrkesverkprofessionellt ställningstagande   113 samma som arbetar inom den sociala barn- och ungdomsvården på väg   185 öppen insats   127, 128 eller som samverkar med den samt till universitetsövergripande mål   108och högskolestuderande som i sin framtida yrkesutövning kommer att möta barn, reflektion   144 ungdomar och föräldrar i kontakt med den sociala barnavården. risk   27, 36, 90, 142 riskbedömning   90 riskbedömningsskala   92, 100, 111 riskfaktor   88 risk och skydd   117 Art.nr 37328 riskprincip   93

204

studentlitteratur.se

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

Profile for Smakprov Media AB

9789144088525  

9789144088525  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded