9789144077383 by Smakprov Media AB

ATT LÄSA BARNS BILDER

Karin Aronsson

Barnbilden på omslaget är en bild av Musse Pigg, ritad av David c. 3 år

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35881 ISBN 978-91-44-07738-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Printed by GraphyCems, Spain 2022

Innehåll

1 Barnperspektiv 9 Att tolka en gåta 9 Barnperspektiv och barns bildvärldar 10 Barnet som poet 12 Barnets projekt 14 Bokens disposition 16 Bokens förhistoria 17 2 Allt börjar i leken 21 Lek som dialog 22 Det lilla barnet och sinnlighet 24 Leken som konst och iscensättning 25 Bildskapande, konst och lek 30 3 I huvudfotingarnas värld 33 Huvudfotingens elementära former 34 Huvudfotingen och dialogisk teori 36 Huvudfoting och starka känslor: Siris bild 39 Att iscensätta sina minnen och önskedrömmar 40 Axels vakendröm 42 Visuell kultur och huvudfotingens tidtabell 44 Huvudfotingen som konstnärligt ideal 45 4 Spöken och barnets poetiska blick 49 Fantasi, poesi & barns berättande 49 Barnets blick 51 Spöken i barns bilder 52

Visuell kultur i barnkammaren 55 Verktyg för tänkandet: Medier och barns fantasi 58 Barnet som surrealist 59 5 Barn berättar i bild 63 Röntgenperspektiv 63 Att visa vad man vet och inte bara vad man ser 65 Röntgenperspektiv 66 Fyrbenta ankor och andra poetiska bilder 70 Berättande och dialogisk teori 71 Åttabenta hästar 72 Tvåögda profiler och kubism 73 6 Bildanalys 75 Barnperspektiv 75 Bildanalys och visuell retorik 76 Exempel på bildanalys: Marias bild 76 Bild och social kontext 78 Seriell analys 81 Att validera sin analys 81 7 Smak och ”utveckling” 83 My Little Pony och andra ”söta” hästar 83 Barn som bedömare av barns bilder 84 Barns möte med konst och stilar 86 Om god smak och ”utveckling” 88 Visuell kultur 89 Visuell kultur och originalitet 90 Den realistiska bildens herravälde 91 Idealiserade bildvärldar 91 Dialog med andra bilder 93 Barnbilder som utmanar stadieteori 93 Bilder som dödar bilder 94 Barnbilden som konstnärligt ideal 96

8 Dinosaurier och fantasi 99 T Rex och andra dinosaurier 99 Dinosaurier i modern tid 100 Dinosaurien i barns första bilder 102 Dinosaurien som vetenskaplig illustration 106 Dinosaurien och fantasins utveckling 109 T Rex i samtidskonsten 110 9 Prinsessor, superhjältar och praktikgemenskap 113 Prinsessor, ”barbiesar” och Spice Girls 113 Visuell kultur och ”Barbiesar” 117 ”Spajsgöls sagor”: Att leka Spice Girls 121 Dialog med kamrater: praktikgemenskap 126 Superhjältar, prinsessor och upplevelseindustrin 127 10 Skrift och visuella spår 131 Skrift som lustfyllt projekt 131 Att göra en bok 137 Ska man rätta fyraåringens ”stavfel”? 138 Repertoarer i barns skrivande 142 Bild och text i dialog 144 Skrift, bild och konst 146 11 Humor & bildrepertoarer 149 Parodi som del av humoristisk dispyt 149 Humor och lek med andras kläder 150 Karnevalisk humor i barns bilder 152 Humor och kreativ improvisation 155 Bildrepertoar och humor 156 Humor, konst och ready-mades 157 12 Slutord 161 Tack 163 Litteratur 165 Person- och sakregister 173 © Författaren och Studentlitteratur

6 Bildanalys Barnperspektiv

egreppet barnperspektiv har ibland definierats enbart utifrån vad barn själva säger, som svar på frågor i en intervju. Därmed skapar man oavsiktligt två typer av begränsningar i analysen. En begränsning är att analysen då utgår från vilka frågor som vuxna har ställt och inte de frågor som barnet själv kanske ställer. Jag menar att ett barnperspektiv i stället bör definieras utifrån ett brett så kallat deltagarperspektiv, vilket här handlar om vad deltagarna själva (barnen) gör i sina bilder (se också Aronsson, 2019; Cromdal, 2009) och vad de väljer att visa och berätta. En annan begränsning är att barnperspektiv ofta har fått en språklig slagsida. Men barns ”röster” handlar inte bara om vad de säger, utan också om bildskapande (Eldén, 2013). I en så kallad multimodal analys utgör det talade språket bara ett av flera sätt att engagera sig i socialt samspel (där bild, lek, pantomim, gester och skrift är andra sätt, se också Kress, 2010). I denna bok handlar det om hur barn i hem och skola spontant uttrycker sig i bild, lek, pantomim, skrift och talat språk. Analysen handlar därmed om vad barn gör, och inte bara vad barn säger att de gör. Och den handlar om hur barns bildskapande kommer till i socialt samspel.

6 Bildanalys

Bildanalys och visuell retorik Det som inom semiotik kallas visuell retorik handlar om hur en bild talar till oss eller påverkar oss, något som är en viktig aspekt av det som kan avläsas i bilden (Barthes, 1986; Eriksson, 2014; Eriksson & Göthlund, 2012; Rose, 2001; Sjölin, 1993). Vad som accentueras (Bachtin, 1981, 1984) är en viktig aspekt av bilden och vad bilden vill uppnå. I en bild finns det ett antal olika strategier för att accentuera något som ska berättas: • central placering • storlek • talande utelämnanden I den gråtande flickan (bild 28) kan vi se att Maria använder sig av flera retoriska resurser för att berätta något. För att konkretisera olika aspekter av en bildanalys väljer jag i detta kapitel att exemplifiera och diskutera accentueringar utifrån Marias bild. Självfallet kan bilden också analyseras på helt andra sätt. Det teoretiska ramverk som vi väljer innebär vissa begränsningar i vad som är rimliga tolkningar av vad vi kan se i en bild. Men en av poängerna med exemplifieringar är att läsaren själv kan göra sina egna analyser.

Exempel på bildanalys: Marias bild Hur kan man visa vad en bild handlar om? På flera sätt markerar Maria i sin bild att den handlar om starka känslor. Tårarna är i bildens centrum. De sprutar åt två håll och täcker hela bilden på bredden. Flickan och hennes starka känslor är i centrum, och rörelsen i bilden (de sprutande tårarna) utgår från henne, från detta centrum. Ansiktet och tårarna är ritade med röd tuschpenna medan kroppen är ritad i svart, vilket skapar en dramatisk färgkontrast. Den röda färgen accentuerar och förstärker tårarnas signalvärde, och gråten framstår tydligare mot den svarta bålen

6 Bildanalys och benen. Bålen är fästad direkt vid huvudet – det finns en bål (men ingen hals) – som slutar i två ben med runda fötter. Maria är bara drygt två år när hon ritar den gråtande flickan. Men bilden har ändå starka expressiva kvaliteter. Det kan noteras att Marias bild är ritad på 1970-talet och att bildens kaskader av tårar kanske knyter an till filmens eller serietidningens bildspråk. Bilder av det här slaget har jag inte sett i äldre barnbildskollektioner. Här nedan presenterar jag tre metoder som bilden kan sägas utnyttja: central placering, relativ storlek och talande utelämnanden. C EN T R A L PL AC ER I NG

Den gråtande flickan är centralt placerad. Ansiktet med de sprutande tårarna är i bildens centrum. Gråten är i bildens förgrund och skyms inte av detaljer. Till höger om flickans högra ben ser vi (enligt Maria) hennes hopprep som släpar i marken. Men det är inte hopprepet som är bildens huvudtema. R EL AT I V STOR L EK

I sina bilder markerar yngre barn gärna vad bilden ”handlar om” genom att göra detta extra stort, förstorat eller framlyft. Tårarna bildar här en kraftig diagonal rörelse tvärs över hela bildytan. Gråten tar relativt sett stor plats i bilden. Enskilda tårar är lika långa som flickans mun eller lika stora som hennes pupiller och således relativt stora i förhållande till andra bildelement. Bilden handlar om stor gråt! Ibland kan vi ju också se att det ”svåra” i en bild accentueras genom förstorade bildelement. När man ska försöka rita någon som sparkar boll blir kanske det sparkande benet eller den sparkande foten väldigt mycket större än det andra benet eller den andra foten. Och när man ska rita någon som kastar boll blir armen eller handen ibland längre eller större än den arm eller hand som inte är i rörelse. Bilden är minimalistisk och elegant. Men tårarna accentueras genom att de sprutar tvärs över bildytan med en explosiv kraft.

6 Bildanalys Gråten är dessutom markerad både genom megastora tårar och deras röda färg. Storleken och färgen blir här ett sätt att utbrodera (Evaldsson & Corsaro, 1998) gråten. VA D U T EL Ä M NA S? (TA L A N DE U T EL Ä M NA N DEN)

Vad som också är intressant att analysera är vad som utelämnas i bilden. Ögonen sprutar ut gråt, mycket gråt, men den tecknade figuren har inga händer eller armar. Maria arbetar här med en minimalistisk metodik. Den som tittar uppmärksamt noterar kanske också flickans mimik: hon ler inte. Många samtida barnbilder framställer leende människor. I olika bildkollektioner som jag har arbetat med ser man ofta att både hjältar och offer ler i bild även när de utsätts för hot eller faror. Men här finns det inget leende i bilden (som i andra bilder av Maria och i många andra barnbilder). Det här är en bild som man lätt upplever som gripande. Sannolikt bidrar bildens minimalistiska anslag till detta. Bildskaparen har nöjt sig med att gestalta det allra viktigaste i bilden. Mycket annat är utlämnat på ett sätt som bidrar till bildens expressiva kvaliteter.

Bild och social kontext En bild bör förstås inom ramen för en social kontext, det vill säga de sociala sammanhang som laddar bilden med olika betydelser. Det kan handla om tecknarens ålder eller bakgrund, bildens förhistoria eller om vilka sociala eller kulturella associationer som bilden väcker. Flera faktorer spelar roll för att bättre förstå hur bilden har vuxit fram och på vilket sätt bilden kan placeras inom specifika arenor (hem eller skola; individuell bild eller samarbetsprojekt osv.). Några aspekter på social kontext som kan vara viktiga listas här nedan.

6 Bildanalys (I) Å L DER OC H SOC I A L KON T E X T

I likhet med Pierre Bourdieu och hans tänkande kring sociala verksamheter (1977, 1984) ser jag ålder som en social kontext, inte primärt som en fråga om ”utveckling”. Ett barn i Sverige som är sju år går normalt i skolan, medan en fyraåring ännu inte har börjat. En fyraåring har vanligtvis erfarenheter av att vistas med kamrater i en förskola, medan många ettåringar kanske har begränsade erfarenheter av jämnåriga eller yngre kamrater. Barn ingår i olika åldersgrupper (eller ”åldersklasser”) där många delar vissa gemensamma sociala erfarenheter, som att ha upplevt sin första dag i förskolan eller att kunna cykla, läsa, simma, ha en första bästis eller sova borta. När jag anger barnets ålder i förhållande till en specifik teckning är det inte minst för att kunna sätta in bilden i en social kontext, exempelvis i ett tidsmässigt sammanhang, där bilden ställs mot tidigare eller senare bilder av samma barn. Detta blir ett sätt att se hur barnets tankar eller intressen ändras när det träder in i nya sociala kretsar (till exempel genom att få ett nytt syskon eller börja skolan). Vad som är ”vuxet” eller ”barnsligt”, manligt eller kvinnligt, vanligt eller remarkabelt varierar över tid och i förhållande till vem bedömaren är och i relation till bildskaparens ålder, men också i relation till det kulturella sammanhanget. (I I) BI L DENS FÖR H ISTOR I A OC H BIOGR A F ISK A KON T E X T

Bilden blir ofta mer intressant om vi kan situera den i tid och rum, det vill säga om vi vet något om när och hur den tillkom. För den som är bekant med tecknaren finns det ofta en förhistoria till en viss bild. Frågor kring en bild kan därför också handla om bildens förhistoria och inte bara om barnets ålder, skolgång eller läskunnighet. Kan bilden ses som ett svar på tidigare upplevelser eller bilder? Vilken eller vilka? En utflykt? Något som planeras? I Marias bild finns något som nästan skulle kunna vara ett tredje ben (till höger om figurens två ben). Maria berättade att det var ”ett hopprep”. En av Marias besvikelser i tidig förskoleålder

6 Bildanalys var att hon inte kunde hoppa hopprep (som de stora flickorna i förskolan). Samtidigt var det också en av hennes drömmar. Att bli en stor flicka, en flicka som kan hoppa hopprep. Att rita handlar inte bara om vad man redan kan utan också om drömmar om framtida förmågor. Marias bild av en gråtande flicka är en i en serie av gråtbilder, ett tema som länge intresserade Maria. Hon var i både förskoleoch skolålder fascinerad av starka känslor. I mellanstadieåldern blev hon helt gripen av en tv-filmatisering av Moa Martinssons självbiografiska verk Mor gifter sig och ritade och skrev ett tjockt häfte med text kring filmen om teman som fattigdom och att vara ensamstående mamma. Maria själv bodde tillsammans med båda sina föräldrar och två syskon (och led ingen materiell nöd) men hon blev helt fascinerad av filmen och bearbetade den på olika sätt, i både bild och text. Dramatiken i Martinssons filmatiserade roman handlade om sociala orättvisor, känslomässig dramatik och om stora livshändelser som övergivenhet, skilsmässa och barns dödsfall. Allt detta grep och inspirerade Maria under en längre tid, både medan serien pågick och länge efteråt. (I I I) DELTAGA R E OC H PL ATS

Var bildskaparen ensam vid verkets tillkomst? Eller fanns det andra personer närvarande, som kamrater, syskon, lärare eller föräldrar? Medverkan kan ha varit direkt eller mer indirekt genom att andra personer har värderat bilden eller kommit med förslag. Skapades bilden i hem- eller skolmiljö? Är den ett helt spontant verk eller ett ”beställningsverk”? (I V) BA R N ETS EGNA KOM M EN TA R ER

Har barnet själv sagt något om vad bilden föreställer eller vad som planerades? Vad barnet själv säger eller anspelar på är en viktig del av själva bilden och en viktig pusselbit för att förstå bilden. Men i många fall saknas en sådan utsaga, liksom många konstverk också saknar benämning eller förklaringar från den som har skapat bilden.

6 Bildanalys

Seriell analys Man kan också fråga sig om en viss bild kanske ingår i en serie av besläktade bilder. I sin avhandling om Simonne och hennes bilder visade Luquet (1913) att en bild ofta kan tolkas utifrån tidigare eller senare bilder av samma bildskapare. Det han kallade seriell analys, alltså en analys av flera bilder av samma barn, kan ibland förklara vad den enskilda bilden handlar om. När vi ser en hel serie bilder av en person som gråter, hoppar hopprep, gör kullerbyttor eller cyklar kan vi lättare tolka olika bildelement än när vi betraktar en enda isolerad bild. Några av Marias tidiga hopprepsbilder skulle vara svåra att förstå om man inte också hade sett hur de passade in i en serie bilder, en bildsvit där hon successivt hade hittat bildlösningar för att exempelvis visa att en person (i) böjer på sina knän (ii) hoppar (iii) håller i hopprepet (Aronsson, 2002, s. 15–17).

Att validera sin analys Hur vet vi att en bildanalys är rimlig? Genom att förankra analysen i förhållande till andra eller tidigare bilder (seriell analys) kan en bild förstås bättre. Andra gånger kan andra aspekter av den sociala kontexten dras in i analysen för att bättre förstå bilden eller förankra en analys (t.ex. barnets ålder och sociala erfarenheter). Särskilt viktiga är förstås barnets egna kommentarer både vid bildens tillkomst och senare. Analysen kan också förankras genom datasessioner där kollegor eller andra kan kritisera eller bekräfta om en tolkning verkar rimlig. Vid olika typer av kvalitativ analys, som bildanalys, blir det ofta viktigt att stämma av hur andra insatta personer uppfattar analysen. Seminariegranskning är ett viktigt sätt att kvalitetssäkra en analys. I akademiska sammanhang är sådana metoder väl utprövade för att ställa den egna tolkningen av en transkription mot andra seminariedeltagares tolkningar. Den kollegiala analysen blir ett sätt att undvika direkta feltolkningar eller övertolkningar.

Att läsa barns bilder Forskning om barns egna perspektiv har länge haft en språklig slagsida som innebär att fokus har legat på vad barn säger i ord. I den här boken vidgas begreppet barnperspektiv till att också handla om vad barn berättar genom bildval och bildskapande. Bildskapandet erbjuder viktiga verktyg för barn när det gäller såväl att utforska som att berätta om sin värld. Detta skapande är nära kopplat såväl till visuell kultur i omgivande bildvärldar – i datorspel, leksaker, bilderböcker, tv, reklam – som till barns egna smakhierarkier och ideal om ”fint” och ”fult”. Konst och bildskapande erbjuder, liksom leken, sätt att omvandla världen. Barns tidiga lek och bildskapande har, redan från den första huvudfotingen, en poetisk aspekt som ibland förbises. Bokens bildanalyser och rika bildmaterial låter oss följa barnets blick inför upplevelser i olika livsfaser. Olika sätt att leka, skriva och måla visar oss vad som är vackert, fascinerande eller humoristiskt för barnen själva. Att läsa barns bilder vänder sig till lärare, studenter, barnläkare, föräldrar, konstnärer och andra som intresserar sig för barns bilder. En förhoppning är att den ska öka intresset för barns bildprojekt och gärna väcka nya frågor.

Art.nr 35881

studentlitteratur.se