9789144074580 by Smakprov Media AB

INTERNATIONELL EKONOMI Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

INTERNATIONELL EKONOMI Elevpaket – Digitalt + Tryckt Denna utökade sjätte upplaga av Internationell ekonomi har uppdaterats och kompletterats med bl.a. praktikfall, aktuella internationella företag och nya uppgifter. Här ges också en översikt av världsekonomins läge och utsikter per kontinent och främsta länder.

ELEVBOK Internationell ekonomi handlar om global handel, ekonomi och företagande. I läromedlet förenas nationalekonomiska och företagsekonomiska perspektiv på internationellt företagande. Läromedlets kapitel börjar alla med ett konkretiserande case. Därefter följer fakta och utförliga diskussioner kring ämnet samt olika typer av tillämpningar. I den avslutande Landskampen kan eleverna fördjupa sig i ett valt observationsland.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning. Den kompletteras regelbundet med uppdateringar av statistik. Dessutom kan eleverna i de helt nya interaktiva uppgifterna arbeta med kapitlets centrala begrepp, testa om de har förstått det viktigaste i kapitlet och arbeta med lite mer omfattande övningar.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Internationell ekonomi

Claes Moberg Gunnar Palm

Gunnar WirĂŚus

Internationell ekonomi Claes Moberg Gunnar Palm Gunnar WirĂŚus

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

Till boken hör också en digital del! På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets digitala del. I den digitala delen finns hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Läromedelsutvecklare: Malin Kågerman Hansén Redaktion: Karin Hagelin Feldt Omslagsbild: Shutterstock/isak55 Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 6060 ISBN 978-91-44-07458-0 © Författarna och Studentlitteratur AB 2001, 2014 Upplaga 6:1 Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Sjätte upplagan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Bokens disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

1. Den internationella handelns utveckling. . . . . . 11 Case: Kunder i hela världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Frihandelns förespråkare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Frihandelns motståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Teorier om handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Merkantilismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Liberalismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Komparativa fördelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Fler teorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Frihandelsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28

2. Världshandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Case: Produkter som inte går att ta på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Stora framsteg sedan andra världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 Råvaror – industrivaror – tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Ekonomisk världsatlas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 Nordamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Syd- och Mellanamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Afrika och Mellanöstern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Australasien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Östeuropa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Västeuropa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44

3. Sveriges utrikeshandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Case: Svenska frestelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Allt mer förädlade varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50

Råvaror och färdigvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Länder och regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 Betalningsbalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 Svensk handels- och biståndspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Undantagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Internationellt bistånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Exportföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57 Lika många jobbar utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59

4. Handelspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Case: Nyheter på export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Varför finns handelshinder? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Importtullar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Icke-tariffära handelshinder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Global integration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67 GATT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 WTO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Andra handelsorganisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Regional integration genom EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69 EG, EFTA och EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Integrationsförsök i övriga världsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74 Östeuropa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Nord- och Sydamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Afrika och Mellanöstern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Asien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .77 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

5. Handel med tjänster och upphovsrätt . . . . . . . . 81 Case: Tjänsten som skulle rädda musikbranschen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Gamla och nya tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84 Tjänstedirektivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

E-handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 E-handelshinder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Logistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Tjänstebalansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .91 Merchanting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Tjänstehandel i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94

6. Att göra affärer i främmande kulturer . . . . . . . . 97 Case: Sveriges tredje industristad finns numera i … Brasilien . . . . . . . . . 99 Internationella affärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 Tid och engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Kulturmöten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .101 Kulturchock – kulturkrock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Stereotyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Kommunikation mellan kulturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Att förstå en annan kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Religion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Marknadskommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Icke-verbal kommunikation – kroppsspråket . . . . . . . . . . . . . . . . . .112 Tappa ansiktet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Kommunikativt ledarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .115 Den svenska modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Mer hierarki och auktoritet på andra håll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120

7. Internationella investeringar . . . . . . . . . . . . . . 123 Case: I var mans kylskåp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Internationell – multinationell – transnationell . . . . . . . . . . . . . . . . .126 Globaliseringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Direktinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .129 Horisontella direktinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Vertikala direktinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

Framväxten av multinationella företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .132 Motiv och drivkrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Svenska direktinvesteringar i utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Utländska direktinvesteringar i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Storföretagens betydelse för den svenska ekonomin . . . . . . . . . . . .134 Effekter av multinationella företag och direktinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .137 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140

8. Valuta och betalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Case: Resevalutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

Valutakurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146 Valutasamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .148 EU-valutan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Valutapolitik i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Kapitalrörelser och skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .151 Bistånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

Betalningsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .153 Kreditrisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .156 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157

9. Marknadsetablering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Case: Jag rullar* . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Hitta vägar till nya marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .162 Successiv internationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Varför exportera? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Varför importera? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Frågeställningar vid internationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Exportdiagnos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169

Val av marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .169 Val av marknadskanal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .170 Marknadskanaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .171 Primära marknadskanaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Egna säljbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .181 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .182

10. Exportdiagnos – praktikfall . . . . . . . . . . . . . . . 185 Case: ASTON AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Liten ekonomisk ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .188 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .192 Ekonomiska samarbetsorganisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .194 Sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .196 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .198

Förord Det här läromedlet handlar om internationell ekonomi och interna tionellt företagande och vänder sig främst till studerande i gymnasie skolan/komvux och på folkhögskolor. Läromedlet är i första hand skrivet för kursen Internationell ekonomi. Vi har i boken försökt förena nationalekonomiska och företagsekonomiska synpunkter när det gäller internationella företag. Vi tar därför upp samhällseko nomiska orsaker till och konsekvenser av utrikeshandel och direkt investeringar samtidigt som vi behandlar hur olika förhållanden påverkar förutsättningarna för det enskilda företagets verksamhet. Man kan inte täcka in allt inom ämnet Internationell ekonomi i ett läromedel, eftersom det då skulle bli alltför omfattande eller allt för ytligt. Vi har i stället valt att fokusera på ett antal områden som vi tycker är viktiga och som stämmer överens med det centrala innehållet i kursplanen för Internationell ekonomi.

Sjätte upplagan Denna sjätte upplaga av Internationell ekonomi har anpassats till kursplanen Internationell ekonomi 100 poäng, uppdaterats och ut ökats med fler övningsuppgifter. I övrigt följer läromedlet samma struktur som föregående upplaga. Tabeller och figurer har uppdaterats till senast tillgängliga siffror och du finner dem kontinuerligt uppdaterade i läromedlets digitala del. Där hittar du bland annat även länkar till internationella orga nisationer.

Bokens disposition Varje kapitel börjar med en företagsberättelse och därefter följer en faktadel. Till faktadelen hör frågor på texten, fördjupande analys och diskussionsuppgifter, spelövningar för reflektion och några större undersökande uppgifter. Varje kapitel avslutas med Landskampen då du fördjupar dig i ett valt observationsland och som mynnar ut i en presentation och jämförelse med svenska förhållanden.

I kapitel 1 Den internationella handelns utveckling förklaras varför utrikeshandel uppstår. Export ger större marknad och stordriftsför delar, medan import ger bättre insatsvaror och skärper konkur rensen. I kapitlet tas både klassiska och senare handelsteorier upp. Observera att företag – inte nationer – bedriver utrikeshandel och fattar besluten. Exempelföretag är H&M. Kapitel 2 Världshandeln behandlar världshandeln med varor och tjänster, dess omfattning och miljökonsekvenser. Den internatio nella handeln är motorn i världens utveckling och sedan länge växer den snabbare än produktionen. Marknadsekonomierna i väst spelar den avgörande rollen i världens ekonomi och handel. Tyngst väger Västeuropa, men också USA och Kina är gigantiska marknader. Exempelföretag är en av världens mest framgångsrika musikstudios, Maratone AB. Kapitel 3 Sveriges utrikeshandel visar den svenska ekonomins bero ende av omvärlden, av import och export. Färdigvaror och särskilt verkstadsprodukter dominerar den svenska utrikeshandeln. Väst europa representerar två tredjedelar av den svenska utrikeshandeln. Exempelföretag är Cloetta. I kapitel 4 Handelspolitik behandlas hur politik och handelsavtal styr handeln. Alla länder reser importhinder i form av tullar och olika administrativa hinder. Dock har det internationella samarbetet avreglerat många av hindren sedan andra världskriget. Detta sker globalt inom WTO och regionalt inom EU, medan handelsblock utanför Europa inte nått lika långt. Liberaliseringen främjar både produktionen och freden. Exempelföretag är här gratistidningen Metro. Kapitel 5 Handel med tjänster och upphovsrätt visar hur EU:s direk tiv om tjänstehandel öppnar upp möjligheter att etablera tjänste företag och ehandel i annat EUland och även globalt. Exempel företag är musiktjänsten Spotify. Kapitel 6 Att göra affärer i främmande kulturer behandlar det per sonliga uppträdandet som ofta blir avgörande för en affärs genom förande. Första steget i att lära sig att förstå andra kulturer är att förstå sin egen kultur. Förmågan att sätta sig in i andra människors

situation, att se saker och ting ur någon annans perspektiv är en förutsättning för att klara av och arbeta i ett annat land. Exempel företag presenteras genom intervju med en företagsledare i Brasilien. Kapitel 7 Internationella investeringar beskriver hur svenska stor företag investerar utomlands för mångmiljardbelopp varje år. Den största delen av utlandstillväxten har skett genom uppköp av ut ländska företag. Motiven för svenska företag att investera utomlands har bland annat varit att komma närmare marknaden, undvika handelshinder och lokala politiska krav. Skillnaderna mellan be greppen internationellt, multinationellt och transnationellt före tagande illustreras. Exempelföretag är Tetra Pak. Kapitel 8 Valuta och betalning behandlar hur internationella betal ningar går till och vilka risker som är förknippade med dem. Utbud och efterfrågan bestämmer priset på en valuta och påverkas av lan dets ekonomiska hälsa. Konvertibla mynt kallas för hårdvalutor. In ternationellt valutasamarbete har gått igenom flera faser. Exempel företag är valutabanken FOREX. I kapitel 9 Marknadsetablering visas olika sätt att etablera affärs verksamhet utomlands och hur man gör en exportdiagnos. Mark nadskanalerna kan delas in i indirekt export, export och lokal till verkning. Vid indirekt export är det en mellanhand i hemlandet som sköter kontakten med exportmarknaden. Export kan delas upp i export utan mellanhänder, export via utländska mellanhänder, exportsamverkan och export via egna försäljningsbolag. Exempel företag är Volvo. Kapitel 10 Exportdiagnos utgörs av ett praktikfall, som behandlar flera av aspekterna som tagits upp i tidigare kapitel. Här ska du be döma ett mindre företags exportkompetens, välja marknad och marknadskanal samt upprätta en marknadsplan. I slutet av boken finns en ordlista över centrala begrepp samt en lista över viktiga ekonomiska samarbetsorganisationer.

Kapitel 1

Den internationella handelns utveckling Det här kapitlet förklarar varför utrikeshandel uppstår. Export ger större marknad och stordriftsfördelar, medan import ger bättre insatsvaror och skärper konkurrensen. I kapitlet tas både klassiska och senare handelsteorier upp.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Kunder i hela världen Den svenska klädjätten H&M är inte bara en svensk angelägenhet . Med över 3 000 butiker fördelade på ett 40-tal länder på norra halvklotet, plus näthandel och 800 leverantörer spridda på två kontinenter, är företaget i dag en internationell gigant . Det moderna H&M har utvecklats i rasande fart sedan starten av den första butiken i Västerås i mitten på 1900-talet . En mycket viktig framgångsfaktor för företaget har varit – och är – just gränslösheten . Efter hand som affärerna fick fart och nya butiker kunde starta hemma i Sverige vågade man sig på att bygga upp butiker också i våra närmaste grannländer, först i Norge och några år senare i Danmark . De skandinaviska länderna har när det gäller mode ett likartat konsumtionsmönster, baserat på vädrets och årstidernas växlingar samt på ekonomisk standard . Efter Skandinavien valde företaget att sikta in sig på Finland och Tyskland . Stärkta av försäljningsframgångar i grannländerna, där Tyskland ännu i dag räknas som den enskilt viktigaste marknaden, har H&M successivt expanderat i världen . Företaget hann komma in på 2000-talet innan det var dags för butiker i USA och Japan . Samtidigt som den internationella kundkretsen fortsätter att växa har företaget byggt sin strategi för hur kläderna ska designas, produceras och distribueras till H&M:s butiker och näthandelscenter . En viktig del i strategin har varit att avstå

från egna fabriker . H&M köper i stället in sina kläder från 800 fabriker spridda över Asien och Europa . Eftersom en del i H&M:s affärsidé är att kunna tillhandahålla moderiktiga kläder till lågt pris måste inköparna hitta de mest kostnadseffektiva vägarna till låga inköpspriser . Det är därför inte så konstigt att en stor del av sortimentet på H&M:s hyllor produceras i länder där löner och materialpriser är mycket lägre än där kunderna bor . Med designers i Sverige och i några andra europeiska länder behåller företaget centralt makten över vad som ska produceras . Eftersom en växande opinion på marknaden är för ökat miljöansvar, hållbarhetsutveckling och rimliga arbetsvillkor och löner för dem som arbetar med H&M:s produkter blir det allt fler krav som ställs på de fabriker som får leverera till H&M . Därigenom är på många sätt den rika världens kunder med och påverkar den fattiga världens arbetsvillkor . H&M har satt tydliga krav för de företag som vill vara med och slåss om kontrakt att få tillverka åt klädjätten . Det kan till exempel gälla arbetsmiljö, barnarbete, jämställdhet, miljöpåverkan och löner till personalen . Genom att introducera H&M på börsen 1974 har också ägandet av företaget internationaliserats . Kapital från flera rika länder har möjliggjort H&M:s expansion av nya butiker runt om i världen . Aktieinnehavet är dock så fördelat att bolaget ännu i dag kontrolleras av ägarfamiljen .

Frihandelns förespråkare H&M är ett modernt företag som fullt ut förstår att utnyttja frihan delns fördelar, det vill säga en handel fri från hinder, till exempel tullavgifter och valutarestriktioner. Låt oss börja med fördelarna och här lista några av frihandelns vinster i form av argument för ökad internationell handel. De avser förstås såväl export som import. A Exporten ger företaget större marknad Sverige representerar omkring 1 procent av världens samlade efter frågan och företagen vill sälja också till de övriga 99 procenten. Större avsättning ger stordriftsfördelar i produktion, administration och försäljning. När fasta kostnader som kontor, maskiner och lokaler fördelas på större volym, kan företaget höja vinsten och kon kurrenskraften. Exempel: Europas tre största bilfabriker (tyska Volkswagen i Wolfsburg, italienska Fiat i Turin och franska Peugeot i Sochaux) utgör gigantiska produktionsanläggningar som snabbt omvandlar råvaror och komponenter till färdiga kvalitetsfordon. Sådana fabriker kräver stora investeringar. Företagen hade aldrig vågat satsa lika mycket om de inte varit säkra på avsättning även utanför hemmamarknaden. När först amerikanska Ford 1999 och sedan kinesiska Geely år 2010 köpte Volvo Personvagnar var skälen desamma.

Nationalinkomst är ett lands samlade inkomster under ett år. Reallön visar utvecklingen av löntagarnas köpkraft. Om lönen ökar med 10 procent samtidigt som inflationen är 4 procent blir ökningen av reallönen 10 – 4 = 6 procent.

B Konkurrens ökar effektivitet och kvalitet När importen släpps fri slås vissa företag ut i branscher som tidigare varit skyddade. De som producerar de minst efterfrågade varorna och tjänsterna tvingas stänga. Arbetskraft och kapital lockas över till starkare sektorer där de gör större nytta. Nationalinkomst och reallöner stiger. Så kan man formulera den allmänna teorin för fri import. Exempel: De stora skeppsvarven i Göteborg och Malmö kunde inte konkurrera med japanska varv och blev till sist nedlagda. En del av personalen gick då till exempelvis Volvo och förpack ningsjätten Tetra Pak i Lund.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

C Ökad importkonkurrens sänker priserna Detta sker både direkt via billiga importvaror och indirekt genom att lokala producenter också tvingas gå ned i pris. Exempel: När Sverige lämnade multifiberavtalet 1991 och i stället tillät fri import av kläder från utvecklingsländer, sjönk klädkostnaderna för alla, men alldeles särskilt för barnfamiljer där kläder utgör en större del av utgifterna. Exempel från USA visar att länder som inför importhinder ibland straffar sig själva. Både år 1980 och 2000 hotade nämligen japanska och tyska konkurrenter den amerikanska stålindustrin. Branschen gick till kongressen och begärde tullhinder för att skydda jobben (argumenten var ”våra anställda röstar gärna på er”). Politikerna i kongressen föll för uppvaktningen och stålindustrin erhöll ett tillfälligt skydd som motsvarade tullar om 20 procent. Strax därpå steg priset på USA-tillverkat stål nästan lika mycket. Stålkonsumenter, som till exempel den viktiga bilindustrin, fick alltså plötsligt högre kostnader än sina konkurrenter. En skatt på den japanska ståltillverkaren Nippon Steel blev alltså en skatt på General Motors och bidrog till den långvariga krisen i bilstaden Detroit. Det fick också bilindustrin att köra till kongressen, begära – och erhålla – importskydd mot utländska bilar. Därmed steg priset på alla bilar i USA, enligt samma ekonomiska lagar som nyss drivit upp stålpriset. Följden blev högre levnads- och produktionskostnader i nästan alla amerikanska familjer och företag.

D Friare import ger konsumenten ett rikare utbud Konsumenter föredrar till exempel fri handel med frukt, eftersom apelsiner odlade i medelhavsländerna smakar bättre än svenska apelsiner (odlade i växthus). I dag är affärernas fruktavdelningar fyllda med varor från andra världsdelar. Men också företagen vill ha mer att välja på. Företag som SKF och Sandvik behöver köpa verk tygsmaskiner och datatjänster från bästa tänkbara leverantör, obe roende av var denna råkar finnas.

E Konkurrens bidrar till produktutveckling Hård konkurrens i ett produktionsled stärker producenten i nästa led. Den hårdnande konkurrensen bland underleverantörer inom bilindustrin har till exempel lett till att biltillverkare som Ford, Opel och Volvo i dag överlåtit mycket av utvecklingsarbetet av bilens komponenter direkt på underleverantörerna. F Tekniköverföring går snabbare När handeln med högteknologiska produkter och tjänster sker friare ökar tillgången till nya kunskaper. Omkring 99 procent av världens patent härstammar från andra laboratorier än svenska. Men vår industri, handel och förvaltning kan förstås effektiviseras med alla uppfinningar. G Handel är fredsbevarande Växande internationell handel tenderar att främja förståelse och samarbete mellan dem som deltar i handeln. Så minskar risken för krig. Detta var ett av jasidans främsta argument i Sveriges folkom röstning 1994 om EUmedlemskap. Och säkerligen hade USA:s forne utrikesminister Cordell Hull rätt som sade: ”If no goods cross the frontiers ... armies will”.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Friare utrikeshandel bidrar till högre välfärd för alla länder som deltar i liberaliseringen. Det sker via hårdare konkurrens i alla led, smartare inköp och mer specialisering. Det gäller både fattiga och rika länder. Dessa fördelar gör frihandel till ett politiskt mål i moderna demokra tiska stater, medan handelshinder fortfarande används av stater som vill värja sig mot västerländskt inflytande och behålla importhinder.

Frihandelns motståndare Frihandel är ingen politisk självklarhet, varken historiskt eller i dag. Det finns förvisso många stater, som – liksom Sverige med demo kratiska friheter och rättigheter – ser frihandel som en självklarhet. I många slutna stater, ofta fattiga och mindre demokratiska, ser man däremot fortfarande många skäl till att begränsa landets import och export med olika restriktioner. I sådana länder är i stället följande åsikter vanliga: A Importtullar ger statsintäkter Inkomster till statskassan är svåra att driva in i länder med dåligt utvecklade skattesystem och där stora delar av befolkningen saknar beskattningsbara inkomster. De pengar som staten kan ta hem ge nom aktiva gränsåtgärder blir därmed avgörande för hur dessa samhällen förmår att satsa på samhällsservice. B Frihandel är ett hot mot sysselsättningen Man kan inte konkurrera med tillverkare i låglöneländer och då blir tullvapnet metoden att skydda sig mot andra länders produkter för att behålla jobben på hemmaplan. C Frihandel omöjliggör självförsörjning i krig Landet behöver självt producera alla viktiga varor, på grund av risk för avspärrning vid krig och konflikter. Sådana krav hörs bland annat från vapenindustrin.

Uppfostringstullar ska hindra import så att den inhemska industrin skyddas. När industrin är internationellt konkurrenskraftig tas tullarna bort.

D Handelshinder skapar etableringsskydd för nya företag Nya industrier behöver skyddsmurar mot utländska konkurrenter i starten. Skyddet brukar kallas för uppfostringstullar och kan tas bort när industrin vuxit upp och ökat sin konkurrenskraft. E Frihandel hotar den kulturella identiteten Frihandel kommer på lång sikt att utarma den inhemska kulturen. Ett klassiskt exempel på detta är hur länder försökt att hindra sina ungdomar från kontakt med västerländskt mode, musik och film. F Frihandel leder till orättvis handel Multinationella företag från den rika världen skor sig på de fattiga ländernas bekostnad. Det är ur sådana argument som rörelsen för rättvisemärkning av varor funnit sin näring. G Frihandel leder till likriktning Produktion av den rika världens varor raderar ut fattiga länders varor med lokal design och kulturell prägel. Designers och marknadsförare i den rika världen talar om vad det fattiga landet ska producera. H Specialisering medför större handelsutbyte över längre avstånd Miljön mår bäst av att varor närproduceras så att lastbilar, båtar och flyg inte behöver förorena luft och vatten genom långa transporter. Ökad specialisering medför ett större handelsutbyte över längre av stånd, vilket i sin tur påverkar den globala miljön negativt. Hur människor ser på frihandelns möjligheter beror alltså bland annat på vilka glasögon man bär.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Teorier om handel Merkantilismen Nästan ett sekel (1643–1715) regerade Ludvig XIV i Frankrike, känd för sina blodiga krig, dyra hovceremonier på det nya slottet Versailles och för sin flitige finansminister Jean-Baptiste Colbert. Colbert låg bakom den lära som kallas merkantilismen. Merkantilismens grundtanke är för det första att landets styre borde främja exporten och hämma importen, så att mer guld ström mar in i landet än ut. Colbert menade att ett land endast kan bli rikt på andra nationers bekostnad. För det andra framförde merkantilismen en åsikt som var allmän under denna tid, nämligen den att landets näringsliv ska vara sta tens ägodel och inte tjäna andra intressen än kungens och förvalt ningens. Praktiskt taget alla moderna nationalekonomer avvisar merkanti lismen (mer om detta i nästa avsnitt). Ändå lever dess idéer kvar i vår tid, till exempel: • Moderna medier beskriver ofta exportörer som förebilder, medan importörer ibland närmast beskrivs som landsförrädare. Man tycks tro att årliga överskott i handelsbalansen alltid blir ett ”plus” i lan dets ekonomi eller att import automatiskt ger underskott i utrikes handeln. • Böndernas intresseorganisationer hävdar att endast en stor lant brukarklass, skyddad mot konkurrerande importvaror, kan hålla landskapet levande.

Liberalismen

Statliga regleringar syftar till att styra varuutbyten och prisnivåer. Regleringar kan begränsa importen genom tullavgifter eller importkvoter, det vill säga begränsa mängden av exempelvis importerade kläder och jordbruksprodukter. Subvention är ett ekonomiskt bidrag för att stödja produktion och konsumtion av en viss vara eller tjänst, till exempel jordbruksprodukter och läkemedel.

Ett sekel efter det att Colbert förklarat merkantilismen skedde något nytt i idébygget om världshandel. De klassiska liberalerna trädde fram. Adam Smith framhöll på 1770talet att varje lands styre borde sträva efter högsta möjliga välfärd åt sina medborgare (snarare än guld). Han ville avskaffa nära nog alla statliga regleringar. Statens

ämbetsmän kan ändå aldrig förstå villkoren i en bransch lika väl som de som arbetar i den. Det upplysta egenintresset vet bäst, ansåg Smith. Smith rekommenderade varje land, provins, företag och individ att specialisera sig på några varor eller tjänster samt att framställa dessa i större mängd än landets egen marknad kan svälja. Då sjunker styckekostnaden, ökar erfarenheten och med detta höjs konkurrens kraften. Konsekvensen av hans tes är att ingen bör använda sina resurser till att producera sådant som andra gör bättre. Via handel inom och mellan länderna blir specialisering och stordrift möjliga. Adam Smith visade på vikten av att fri konkurrens får råda. Den internationella resursfördelningens vinster är lätta att förstå. Barrskog och öken ger olika förutsättningar i skilda branscher. Skogen kan framställa timmer bättre och billigare än öknen, medan mot satsen gäller för till exempel dadlar. Orsakerna kan vara skilda råvaru tillgångar och erfarenheter eller rena slumpen. Sådana skillnader kallas absoluta kostnadsfördelar och styr stora delar av världshandeln.

Komparativa fördelar Komparativ fördel = jämförelsevis fördel

Nationalekonomen David Ricardo gav svaret med ”lagen” om kom parativa fördelar, det vill säga relativa fördelar, publicerad 1817. Den utgör utrikeshandelsteorins grundsten. Hans förklaringsmodell ut gick från länderna England och Portugal, varorna tyg och vin. Pro duktionskostnaden angavs i antal arbetstimmar som gick åt för att framställa jämförbara mängder av varorna. Ricardo lät portugiser na i bägge fallen vara mer produktiva, det vill säga att de kunde pro ducera till lägre kostnad än engelsmännen. Ricardos teori kan sammanfattas så här: Handel fri från konkur renshämmande hinder gör att varje land, provins, företag eller per son kan koncentrera sig på de varor man är bäst lämpad för och framställa dessa i större mängd än hemlandet efterfrågar. Samtidigt slipper varje land/provins kasta bort sina resurser på sådant som andra gör bättre. Resultatet blir att världens produktiva resurser ut nyttjas bättre. Allas standard stiger.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Förklaringsmodell av Ricardos teori om komparativa fördelar Steg 1 Självförsörjande. Varje land producerar själv allt det behöver. I detta exempel producerar Portugal en tunna vin och en rulle tyg. Och det gör också England. Antal arbetstimmar (kostnad) för att producera: 1 tunna vin

1 rulle tyg

Antal timmar

Portugal

80 absolut fördel

90 absolut fördel

170

England

120

100

220

Summa

200

190

390

Absolut fördel = fullständig, i alla avseenden, fördel

Portugal är alltså 50 procent effektivare (120 – 80 = 40 timmar; 40/80 = 50 procent) som vinproducent än England. Även ylletyg producerar Portugal snabbare (100 – 90 = 10 timmar) i procent 10/90 = 11 procent. Steg 2 Specialisering och handelsutbyte. Gränserna öppnas och vi antar fullständig specialisering. För att utrikeshandel ska löna sig, måste prisförhållandena vara sådana att varje land erhåller mer inköpta varor än vid inhemsk handel. Länderna specialiserar sin varuproduktion och tillverkar mer av en vara än för sitt eget lands behov. Att specialisera sig på det man är minst dålig på att producera, och sen handla med varuöverskottet, ger komparativa fördelar. I detta exempel producerar Portugal två tunnor vin och England två rullar tyg. Antal arbetstimmar (kostnad) för att producera: 2 tunnor vin Portugal

160

England Summa

2 rullar tyg

160

Antal timmar 160

200

360

Vid handel byter Portugal till sig en rulle tyg, i stället för att som tidigare tillverka tyget själv på 90 timmar. Därmed kan Portugal producera ytterligare en tunna vin som bara tar 80 timmar. Portugal får då över 10 timmar som kan användas för att öka sin konsumtion eller fritid. England väver en extra tygrulle på 100 produktionstimmar och tjänar totalt in 20 timmar. Den totala produktionstiden sjunker från 390 timmar till 360 timmar. Båda länderna konsumerar mer av båda varorna, utan att arbeta mer. Portugiserna får mera tyg genom att odla vin och byta det mot tyg än om de hade arbetat lika länge med att väva tyg. Engelsmännen, som arbetar med absolut kostnadsnackdel i båda fallen, har ändå en relativ (komparativ) fördel när de väver sitt tyg.

Det betyder att varje land finner något att exportera vid fri handel, även om man ursprungligen producerat allting sämre än grannar na. Vilka varor eller branscher som ett land bör satsa på kan ingen veta i förväg. Det behövs inte heller. Marknaden – tusentals produ center och miljontals konsumenter – pekar ut vad var och en kan göra bäst. Statlig inblandning med handelshinder eller subventioner är därför både onödig och skadlig. Detsamma gäller för privata för sök att hämma konkurrensen.

Fler teorier Utrikeshandelsteori är en gren av nationalekonomin.

Terms of trade = bytesförhållande

Smith och Ricardo hade sina teorier om internationell handel, vilka varor och tjänster som säljs över gränserna samt till vilka priser. Senare forskare har utvidgat och förfinat teorierna. Den brittiske ekonomen Alfred Marshall diskuterade i slutet av 1800talet terms of trade, det vill säga hur import och exportpriser påverkar varandra. Terms of trade innebär att om exportpriserna stiger mer än importpriserna så förbättras bytesförhållandet. Van ligtvis är förhållandet tvärtom för oss i Sverige, eftersom vi exem pelvis måste importera all olja. Vi är beroende av att oljepriset inte skenar i väg i förhållande till exportpriset på våra skogs och verk stadsprodukter. Marshall skapade termen priselasticitet, det vill säga prisföränd ringars effekt på efterfrågan. När till exempel priset på kaffe är lågt köper kunderna mer än när priset är högre. När priset blir skyhögt avstannar efterfrågan nästan helt och kunderna väljer att dricka te, kakao och andra drycker i stället.

Priselasticitet En varas priselasticitet visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset ökar en procent. Om efterfrågan minskar när priset ökar, blir elasticiteten negativ. Om prisändring i mindre grad påverkar efterfrågan, är efterfrågan oelastisk, vilket är typiskt för våra baslivsmedel mjölk och potatis.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Alfred Marshall delade in världens produktionsfaktorer i de tre grupperna land – labour – capital, eller på svenska: råvaror – arbets kraft – produktionsutrustning. De svenska nationalekonomerna Eli Heckscher och Bertil Ohlin tog på 1930talet upp dessa tankar och fann att varje land exporterar varor som kräver stor insats av landets rikligt förekommande till gångar (råvaror – arbetskraft – produktionsutrustning). Världshan deln redovisar många sådana exempel: Australien säljer landinten siva varor som vete, Brasilien arbetsintensiva produkter som skor och Schweiz har mycket kapitalintensiv produktion som läkemedel. Villkoren ändras med tiden, via ökad specialisering och allt högre kompetens. Det så kallade Heckscher–Ohlin-teoremet stödjer därför Ricardos idéer.

Produktionsfaktorer är det som behövs för att producera varor och tjänster

Frihandelsområden Liberalisering inom världshandeln genomförs vanligen i form av frihandelsområden eller tullunioner. En annan 1900talsforskare som studerat detta är den kanadensiske nationalekonomen Jacob Viner. Han skrev att tullsänkning visserligen medför ökad handel mellan deltagande länder (trade creation) men varnade samtidigt för att goda importkällor kunde överges om grannen fick ett bättre konkurrensläge via en tullunion (trade diversion). Viner bortsåg då från att handeln skapar större ekonomier som kräver mer import varor än förr. Han kunde heller inte veta att handelsblocken EU och NAFTA senare kom att sänka även det externa importskyddet. Utrikeshandelsteorin byggde fram till 1970talet på teorin om komparativa fördelar och förklarar de handelsmönster som kunde observeras under den första hälften av 1900talet. Teorierna föreföll dock mindre tillämpliga under senare tid, när den största delen av handeln äger rum mellan länder som har ungefär samma teknologi och produktionsfaktorer och som exporterar och importerar snarlika varor. Nobelpristagaren i ekonomi år 2008, Paul Krugman, presenterade i slutet av 1900talet en helt ny teori för utrikeshandel. Teorin byggde på ett antagande om stordriftsfördelar, att masstillverkning minskar

Protektionism = handels- och importpolitiska åtgärder som syftar till att begränsa importen. Trade creation = en effekt av frihandel som innebär att vid ökad specialisering flyttas produktionen från högkostnadsproducenter till lågkostnadsproducenter, vilket gör produkterna billigare. Därmed kan konsumenten konsumera mera. Trade diversion = en protektionistisk effekt: som en följd av gemensam yttre tull förs importen över från en billig producent på världsmarknaden till en ofta dyrare inom tullunionen.

kostnaden per producerad enhet. Följden blir att småskalig produk tion för en lokal marknad ersätts av storskalig produktion för en världsmarknad där företag med liknande produkter konkurrerar med varandra. Paul Krugman visade att utrikeshandel inte bara uppstår mellan länder som är olika, som i den traditionella utrikeshandelsteorin. Den uppkommer också mellan länder som har samma tillgång till teknologi och andra produktionsfaktorer. Dessutom visade han att även en omfattande inombranschhandel uppstår. Det blir nämligen förmånligt för ett land att specialisera sig på produktion av en viss bil och producera den bilen för hela världsmarknaden, medan ett annat land specialiserar sig på en annan typ av bil. Därigenom kan varje land effektivt utnyttja stordriftsfördelarna, vilket innebär både lägre priser och större mångfald i utbudet av varor jämfört med om varje land bara producerar för sin egen hemmamarknad utan någon utrikeshandel. Teorin om stordriftsfördelar förklarar varför Sverige säljer Volvo till Tyskland och varför Tyskland i sin tur exporterar Volkswagen och BMW till Sverige. Biltransporter korsar våra nationsgränser i bägge riktningar.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Från istiden till gyllene kvartsseklet ”Typisk för romarnas slöseri var sidenhandeln, tråden mellan Rom och Kina. Sidenodling växte fram i Kina ca 2700 f. Kr. Via Sidenvägen nådde tyget Egypten och klädde Cleopatra. Roms moralister fann sidenklänningarna oanständiga och hutlöst dyra, men Roms damer såg dem snarast som nödvändiga.” (C. N. Parkinson: East and West.) Inlandsisen drog bort och följdes av värmetiden som kulminerade för sex tusen år sedan = yngre stenåldern. Lövskog täckte landet. ”Svenskarna” jagade hjort, fångade lax ur Litorinahavet, odlade vete i Uppland och vindruvor i Skåne. En blygsam byteshandel hade startat: flintknivar byttes mot bärnstenssmycken.

Kulturens vagga Handeln under denna tid var mer omfattande i kulturellt utvecklade regioner, särskilt de bördiga floddalarna i Egypten, Mesopotamien och Kina. Jorden gav så rika skördar att alla inte behövde producera föda, utan några kunde arbeta med hantverk, vattenreglering, rättsskipning med mera. Driftigt folk uppfann hjälpmedel som underlättade både handeln och livet i allmänhet, såsom alfabetet (Fenicien) och myntet (Lydien). Fjärrhandeln kom också i gång, exempelvis mellan Rom och Kina. Romarriket utgjorde en gemensam marknad med relativt hög standard, framför allt under den 200-åriga freden Pax Romana. Där drog man nytta av handelsspråket latin, valutan denar, likartade lagar, låga tullar, efterfrågan på lyxvaror i städerna och utmärkta vägar. En kurir kunde rida från Rom till Calais på fyra veckor och det tog lika lång tid tusen år senare. Bland handelsvarorna märktes guld från Dacien, silver från Attika, kopparkärl från Etrurien, papyrus från Nildalen, vete från Cyrenaica, olivolja från Sicilien och vin från Bordeaux. Därefter följde nedgång under folkvandringarna, då jordbruket inriktades på primitivt självhushåll. Ett nytt uppsving började omkring 1100 e.Kr., beroende på skiftesbruk, effektivare plogar och inte minst korstågen som åter öppnade gamla handelsvägar. Ett mer varierat näringsliv uppstod i Europas kärnländer, särskilt Norditalien och Flandern. Varorna fraktades på segelfartyg eller hästrygg. Överallt mötte köpmännen hinder och fick betala lokala furstar för beskydd. Man försökte kringgå hindren. Samtidigt gjorde handeln att kommersiella nyheter uppstod, såsom växel, remburs och dubbel bokföring. En nödvändig artikel i äldre tiders handel (före kyltekniken) var kryddor. Spaniens kungapar Ferdinand och Isabella sökte genvägar till indisk peppar och gav en italiensk kartritare, Columbus, uppdraget att segla västerut för att nå Asien den vägen. Det var så Amerika i stället upptäcktes år 1492.

Trots sådana här framsteg var utrikeshandeln blygsam. Majoriteten av folk levde isolerat i byar, utan importvaror, pengar eller böcker. Dessutom bromsade merkantilismen utvecklingen. Men en ny värld växte fram med den industriella revolutionen.

Den industriella revolutionen Tidigare hade muskelkraft (plus eld, vatten och vind) utfört nästan allt arbete. Nu började man ta hjälp av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorer. Fabriker grundades, specialiserade på serieproduktion av varor som såldes överallt och skapade en ekonomisk tillväxt. Den industriella revolutionen började vid 1700-talets slut i Storbritannien och byggde dels på upplysningens idéer, dels på uppfinningar förvånande ofta gjorda i ett fattigt hörn av landet, nämligen Skottland: Watts ångmaskin, Corts stålprocess, Arkwrights spinnmaskin och MacAdams asfaltvägar. Under de följande hundra åren spred sig revolutionen till Europas kontinent och vidare till USA, Japan och Norden. Snabbare transporter gynnade inte bara handeln utan fick miljontals fattiga att färdas över haven i jakt på ett bättre liv, främst i Nordamerika. Samtidigt grundade flera europeiska stater kolonier i Afrika och Asien. I och med industrialiseringen uppstod storföretag som US Steel, Shell och Krupp som representerade stora delar av världens handel. Dock avbröts framstegen tidvis av konflikter och mellankrigsåren blev en mycket besvärlig period. Den stora depressionen 1929–1935 medförde arbetslöshet på nästan 30 procent och kraftigt minskad produktion. Världshandeln sjönk med 60 (!) procent. Kollapsen berodde delvis på höga tullar och ledde paradoxalt nog till ännu mer handelsskydd. Krisen skärptes och isoleringen bidrog dessutom till andra världskriget, en katastrof med totalt 60 miljoner döda.

Det ”gyllene kvartsseklet” och vår tid När kanonerna tystnade 1945 såg många med oro på framtiden. Ekonomiprofessorn Gunnar Myrdal i Sverige var inte ensam om att befara nya kriser vid nedrustning (”Varning för fredsoptimism”). Nedrustning kom, men ingen kris. Ridån gick i stället upp för det ”gyllene kvartsseklet” – 25 år som uppvisade den snabbaste tillväxten och välståndshöjningen i mänsklighetens historia. Åren 1948–1973 steg världens produktion med 5 procent och utrikeshandeln med 8 procent (genomsnittlig årlig volymökning i både rika och fattiga länder). År 1948 körde till exempel bara en europeisk familj av 15 egen bil (en långsam, bensinslukande Standard Vanguard) på grusväg; 25 år senare körde 14 familjer av 15 sin snabba, säkra, bensinsnåla och miljövänliga familjebil på asfalt.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Förklaringarna till dessa framsteg kan sammanfattas med tre F: • Fred innebar bland annat mer pengar till byggen, säkert underlag för investeringar och fungerande rättssystem. • Forskning innefattade både uppfinningar och välutbildad arbetskraft. • Frihandel syftar inte enbart på handelns liberalisering utan på marknadsekonomi rent allmänt. Dessa tre F sammanföll med det gyllene kvartsseklet. Efter 1973 avtog tillväxten på grund av oljekris, kostsamma statsförvaltningar och finansiell oro, men upphörde inte. Det finns många exempel på standardhöjning under de senaste 50 åren. En är ökad medellivslängd, tack vare bättre sjukvård, sundare mat, säkrare arbetsmiljö och trafik samt förnuftigare levnadsvanor. Räknat över hela perioden 1950–2010 steg livslängden 5 år i Östeuropa, 15 år i västvärlden och 20 år i många utvecklingsländer. Tidigare i historien hade så radikala förbättringar krävt nära tusen år.

Sidenvägen var under hundratals år betydelsefull för handel av siden och andra varor men också för spridning av idéer, trosföreställningar och teknologi. Sidenvägen hade sin storhetstid under mongolväldet (1276–1368), därefter kom sjövägen att bli mer betydelsefull.

Sammanfattning • Världsekonomin växte rekordsnabbt under ”gyllene kvartsseklet” 1948–1973 . Det berodde särskilt på fred, frihandel och forskning . Sedan dess har framstegen varit lugnare – men ingen nolltillväxt . • Brister i försörjning och efterfrågan på varor drev fram handel över gränserna . • Argumenten för eller emot frihandel handlar bland annat om olika länders syn på demokrati, fred och utveckling . • Genom internationell handel kan var och en koncentrera sig på sina specialiteter och producera mer än hemmamarknaden behöver . • Sverige är ett litet land och just därför beroende av handel med andra länder . • De liberala, klassiska nationalekonomerna underströk konkurrensens fördelar . Främsta namn: Adam Smith och David Ricardo . Handeln gynnar alla som deltar, menade de . Senare teorier kompletterar men ersätter inte Adam Smiths och David Ricardos teorier .

Uppgifter Frågor på texten 1 . Efter vilka strategier och samhällskrav arbetar det internationella klädföretaget H&M? För att få en samlad bild av H&M kan du även besöka företagets webbplats och söka nyheter om H&M på exempelvis Google. 2 . Varför började antikens folk att handla över gränserna? 3 . Vilka var merkantilismens två huvudidéer? 4 . Varför rekommenderade Smith och Ricardo frihandel och fri konkurrens i alla länder? 5 . Förklara hur en skatt på Nippon Steel kan vara en skatt på General Motors. 6 . Beskriv det ”gyllene kvartsseklet”.

DEN INTERNATIONELLA HANDELNS UTVECKLING

Sant eller falskt? 7 . a . H&M:s expansion riktade först in sig på världens största marknad – den amerikanska. b . Sverige representerar endast 10 procent av världens samlade efterfrågan. c . Hårdare konkurrens bidrar till intensivare produktutveckling. d . Frihandel är ett hot mot sysselsättningen. e . Handelshinder, såsom uppfostringstullar, skapar etableringsskydd för nya företag mot utländska konkurrenter. f . Statliga regleringar syftar till att underlätta handel mellan länder. g . Med priselasticitet menas relationen mellan prisnivå och storleken på efterfrågan. h . Importkvoter på kläder gynnar den inhemska klädesindustrin. i . 1948–1973 steg världens produktion med 5 procent och utrikeshandeln med 8 procent årligen. j . Utrikeshandelsteorin fungerar för likartade länder och vid handel inom branscher.

Undersökande uppgifter 8 . För vissa länder har frihandel större betydelse än för andra. Gör en jämförelse mellan Sverige, USA och ett utvecklingsland. Argumentera för och emot frihandel och skriv ner dina argument för respektive land. 9 . Ge exempel på i vilka sammanhang merkantilismen kan förekomma i dagens värld. 10 . Nämn branscher och företag i Sverige (eller exempelvis Italien, Schweiz, Tyskland och Japan) som är konkurrenskraftiga internationellt. Ge exempel på världsledande företagsnamn.

Analysera och argumentera 11 . Bilda grupper för att debattera frihandel. Börja med att se tillbaka på argumenten för och emot frihandel beskrivna i kapitlet. Ta sedan fram fler och konkreta exempel på för- och motargument med hjälp av internet och tidningsartiklar.

Spelet om världshandeln* 12 . Deltagarna lottas in i fem grupper där varje grupp representerar ett land från varje världsdel. För att likna världsordningen tilldelas länderna olika slag och mängd av resurser. Resurserna består här av råvaror (papper), produktionsutrustning (penna, linjal, sax och passare ), arbetskraft (antal deltagare) och kapital (pengar i form av färgade papper i olika valörer). I spelomgången ingår fem länder med olika industriell nivå, olika rikedomar av kapital, av arbetskraft eller av råvaror: Land A tilldelas 3 000 kronor i finansiellt kapital, 2–3 personer som arbetskraft och produktionsmedlen: en sax, en penna, en linjal och en passare. Land B tilldelas 500 kronor i finansiellt kapital, 4–6 personer som arbetskraft samt produktionsmedlen: en sax, en penna, en linjal. Land C tilldelas 50 kronor i finansiellt kapital, 4–6 personer som arbetskraft, samt produktionsmedlen: en penna, en linjal. Råvaror: ett A4-pappersark. Land D tilldelas 200 kronor i finansiellt kapital, 4–6 personer samt produktionsmedlen: en penna, en linjal. Råvaror: ett A4-pappersark. Land E tilldelas arbetskraft med 10 personer och råvaror med 10 stycken A4-pappersark. Spelregler: Syftet är att grupperna ska förädla råvaran pappersarken genom att tillverka så många speciella pappersfigurer som möjligt. En spelledare låter länderna förhandla i tur och ordning i ronder om 5–10 minuter. Två representanter företräder banken som har kapital i kassan. Bankens funktion är att godkänna gruppernas pappersfigurer i utbyte mot pengar. De färdigtillverkade pappersfigurerna godkänns om de uppfyller uppsatta produktvillkor. Prislista för pappersfigurerna: För en triangel med måtten: längd 5 cm och höjd 5 cm betalas 1 000 kronor; för en fyrkant med måtten: längd 7 cm och höjd 7 cm betalas 1 500 kronor; för en cirkel med radien 4 cm betalas 2 000 kronor; för liten fyrkant 2 x 2 cm betalas 500 kronor. Målet för grupperna är att få störst möjliga kapital under avsatta speltid. Nu börjar byteshandeln mellan länderna med de tilldelade medlen. Grupperna kan köpa, hyra eller låna produktionsutrustning. Kommunikationen mellan grupperna sker via e-post eller sms. Diskutera sedan följande frågor: a . Vann rätt land rättvist? b . Varför vann landet? c . Under vilka villkor sker förändringar?

* Ett Sidaprojekt har tidigare presenterat Spelet om världshandeln. Sök mer information på www.jubel.org

Claes Moberg är universitetslektor vid Linköpings universitet och undervisar i internationellt företagande och internationell marknadsföring. Gunnar Palm, fil.mag., har arbetat på UD (Frankrike, Argentina), som säljare i Svenska Finans och Atlas Copcos konjunkturexpert. Hans främsta bok är Världshandeln. Gunnar Wiræus, MBA och tidigare utredare på bank, är erfaren gymnasielärare på Göteborgs högre Samskola. Gunnar har i flera år undervisat i kursen Internationell ekonomi.

Internationell ekonomi Det här läromedlet i internationell ekonomi handlar om global handel, ekonomi och företagande och är skrivet för kursen Internationell ekonomi 100 p (Gy11). I läromedlet förenas nationalekonomiska och företagsekonomiska perspektiv på internationellt företagande. Här behandlas dels samhällsekonomiska orsaker till utrikeshandel och de konsekvenser som utrikeshandeln och direktinvesteringar får, dels olika förhållanden som påverkar det enskilda företagets verksamhet. Denna utökade sjätte upplaga av Internationell ekonomi har anpassats till ämnesplanen i Gy11 och har uppdaterats och kompletterats med fler övningsuppgifter. I läromedlets digitala del finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning. Internationell ekonomi vänder sig främst till studerande i gymnasie skolan, komvux och på folkhögskolor. Till boken finns också en lärar handledning.

Art.nr 6060