KONTEXT 1 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
KONTEXT 1 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET Elevpaket – Digitalt + Tryckt Kontext 1 Fordons- och transportprogrammet är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du prov läsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.
ELEVBOK Kontext är en programanpassad läromedelsserie för Svenska 1, utvecklad efter ämnesplanen i Gy11.
DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
KONTEX T Svenska 1
fรถr fordons- och transportprogrammet
Eva Hedencrona Karin Smed-Gerdin
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Henric Arfwidsson Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 35640 ISBN 978-91-44-07367-5 © Eva Hedencrona, Karin Smed-Gerdin och Studentlitteratur AB 2012 Upplaga 1:1 Printed by Pozkal, Poland 2012
Innehåll Välkommen till Svenska 1! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Dina redskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Den retoriska arbetsprocessen – ett klassiskt arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Respons – tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Respons – skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Kolla källan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Genrer – situationsanpassat skrivande i Kontext 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
1
KONTEXT – språk i olika sammanhang . . . . . . 12
Social situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Skriftspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Syfte, mottagare, situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Basgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Genrearbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Spam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 » Storfräsarn – en fråga om tillit. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Formellt och informellt språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 } Utdrag ur namnlagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
» Den olyckliga olyckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Språksociologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Gruppspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Språklig repertoar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
» I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra . . . . . . . . . . . 35 Dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 PROJEKT – Dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
2
Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . 40
» Klättringen i blodet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 » Den globale entreprenören . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 PROJEKT – Kända entreprenörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Genrearbete – bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
} Frågor till bildanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Genrearbete – reklam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 } Genre – reklam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
3
Film och litteratur – centrala motiv . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Filmgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 » Bollywoods hjärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 PROJEKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Dramaturgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Den dramaturgiska kurvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 } Bruce Lee (1940–1973) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
Böcker som blivit film . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 » Ivanhoe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 » Män som hatar kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Motiv – hjältar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Läslogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Genrearbete – reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
4
Bilar förr och nu – muntlig framställning . . . . . . . . . . 94
Genrearbete – Powerpoint . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 } Genre – Powerpoint-presentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98
Arbetsgång – Powerpoint-presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Steg 1 – läs bakgrundsinformationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steg 2 – välj bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steg 3 – skriv ett manus tillsammans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . } Skrivandets process. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steg 4 – lär in manus och ta tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steg 5 – öva på att framträda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Steg 6 – presentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . } Råd till talaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . } Råd till lyssnaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
100 102 104 104 105 105 105 106 107
} Respons på ett föredrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
5
På jobbet – beskriva och instruera . . . . . . . . 112
Vad är viktigt i jobbet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 » Richard är Sveriges bästa bilmekaniker . . . . . . . . . . . . . . . . 114 » Ur Det dina ögon ser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 » Macken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Genrearbete beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 } Genre – beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
Genrearbete – Instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Byta däck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 » Instruktion för att byta däck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 } Genre – instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Skriva praktikrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
6
MEDIA – att informera och argumentera 140
Genrearbete – nyhetsartikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 } Genre – nyhetsartikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143
» Flygplan fick störtdyka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 » En Ferrari för 100 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Intervjuteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Genrearbete – muntlig argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avhandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skapa samband! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . } Genre – argumenterande text. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
153 153 153 154 154
Genrearbete – insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 » Sluta kasta bort mat! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 } Genre – insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158
7
Kritiska röster – referera och kolla källan . . . . . . 162
Genrearbete – referat med källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 } Referatfällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166
Arbetsgång – referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 } Genre – referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172
Kritiska röster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 » Ur Ängeln i Groznyj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 PROJEKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Farligt jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Kritisk granskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 } Viktiga frågor att ställa då man läser en artikel
i en tidning eller på nätet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182
PROJEKT – Kritisk granskning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183
8
Relationer – språk och litteratur . . . . . . . . . . 186
» Tjuvlyssnat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Hur pratar ungdomar egentligen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
Rinkebysvenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Slang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Svordomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189
PROJEKT – Svordomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 » Ludvig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Sms, chatt, blogg och dagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Vad är skönlitteratur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Skönlitterära genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197
Genrearbete – berättelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 » Ett litet hål i mörkret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Genrearbete – lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 PROJEKT – Lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Genrearbete – dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 » Fanny och Alexander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206
9
Bilkultur – sammanfatta och reflektera . . . . 214
Skruvade bilar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 PROJEKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 » Bilismens historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 PROJEKT – Bilismen i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 » Googlebussen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 » Izabella vårdar sin ögonsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 » Kampen om Saab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233
10
Framtid – arbete i olika kulturer . . . . . 240
» Ferdinand och Ferry Porsche . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 » Myter lever sitt eget liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 PROJEKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Genrearbete – formellt brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 } Genre – ansökningsbrev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250
Genrearbete – cv och meritförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 } Genre – cv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251
» Sightseeing. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254
Genrearbete – krönika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 » Funderingar vid väskbandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 } Genre – krönika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263
11
Rätt eller fel? Om språkliga begrepp . . . . . . . .267
Stor bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Punkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Komma. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frågetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utropstecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Styckeindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudsats och bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prefix och suffix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
268 268 268 269 269 269 270 271 272 272 274 274 275
kapitel 2
Entreprenörskap Entreprenörskap är att våga satsa och riskera att misslyckas. Entreprenörer har egenskaper som nyfikenhet, envishet, optimism, hängivenhet och förmåga till visionärt tänkande. Är du en entreprenör?
I detta kapitel kommer du att: • reflektera kring ordet äventyr • läsa om olika äventyrare • analysera bilder och fotografera • arbeta med reklam • arbeta med olika tempus
} Vad vågar du? Hur äventyrslysten är du? Testa dig själv genom att markera vilket alternativ du tycker stämmer bäst. Jag skulle vilja
aldrig
kanske
absolut
1. hoppa fallskärm
{
{
{
2. köra motorcykel
{
{
{
3. paddla kanot
{
{
{
4. bestiga Kebnekaise
{
{
{
5. tågluffa ensam i Europa
{
{
{
6. dyka med syrgastuber
{
{
{
7. vara kartläsare i en rallytävling
{
{
{
8. rida kamel i öknen
{
{
{
9. satsa alla mina pengar i ett företag
{
{
{
{
{
{
10. köra monsterbil
42
KONTEXT
Svenska 1
} Tala tillsammans Bilda grupper om fyra personer och jämför era svar. Motivera era val. Vem är mest äventyrslysten?
Klättringen i blodet Fredrik Sträng kommer ursprungligen från Laxå och har ägnat sig åt bergsklättring under flera år. Han har bestigit de sju högsta topparna på världens sju kontinenter under sju månader (7+7+7). År 2008 var han med om den svåra olyckan på K2 då 11 klättrare omkom. Han håller ofta föreläsningar om sina erfarenheter. Jag började klättra när jag var arton år, men drömmen om de stora äventyren vaknade långt innan dess, när jag gick på lågstadiet och min familj flyttade till Norge. Där utsågs jag ofta till de fega tuffingarnas första mobboffer. Varför vet jag fortfarande inte, men så var det. Jag var ensam och utsatt och levde i en mardröm. För att uthärda lät jag andra, trevligare, drömmar växa inom mig, drömmar om att upptäcka den stora världen och finna gömda skatter. Jag ville ta del av historier och civilisationer ingen annan känt till före mig, jag ville absolut inte bli som de som utsatte mig för mobbning. En av de största inspirationskällorna var jordgloben i klassrummet. Jag ville bli arkeolog och upptäcktsresande som min idol Indiana Jones. Andra som inspirerade mig var, och är fortfarande, de gamla pionjärerna som kämpade för att nå polerna och de högsta topparna först av alla, äventyrare som George Mallory, Sir Edmund Hillary, Roald Amundsen och Sir Ernest Shackleton. Jag har aldrig frågat mig varför de gav sig iväg. Det enda som intresserat mig har varit hur de fick sin motivation. ”Varför?” har alltid varit en fråga som skrämmer mig. Jag föredrar ”Varför inte?”. Den första idrott jag ägnade mig åt var orientering, en sport som faktiskt påminner om klättring på många sätt. Man måste vara stark, läsa
KAPITEL 2 Entreprenörskap
43
in kartbilder i minnet, göra rätt vägval och inte minst – ha sinnesnärvaro. Det är inte alltid den som springer fortast som vinner. Ett förhastat beslut i orientering kan leda dig rakt ner i ett kärr, i klättring kan konsekvenserna bli ännu värre. Jag trivdes med orienteringen och den fysiska utmattningen. Men skogen i all ära, det var ju världen jag ville se, det var ju äventyret jag ville åt. Så upptäckte jag klättringen. Här kunde jag kombinera äventyret med möjligheten att testa mina fysiska gränser. Jag började med klippor och höjder hemma i Sverige när jag var arton år efter att ha blivit väldigt inspirerad under ett år som utbytesstudent i äventyrslandet Nya Zeeland. Snart blev bergen högre och resorna längre. Min första expedition gick till Kilimanjaro i Tanzania, sedan stod Elbrus i Ryssland på tur och därefter Mont Blanc i Frankrike. Jag var fast och ytterligare några år senare stod jag på de riktigt höga topparna Dhaulagiri, Khan Tengri och Shishapangmas förtopp Central Summit. Jag reste i Shackletons fotspår genom Drakepassagen och över Sydgeorgien tillsammans med min kollega och vän Ola Skinnarmo, jag red och paddlade i Djingis Kahns fotspår genom Mongoliet. All tid hemma gick åt till att jobba för att tjäna ihop tillräckligt med pengar till nästa äventyr. Jag hade nått mina mål, jag var den jag drömt om att bli ända sedan lågstadiet i Norge, jag var Fredrik Sträng, klättraren och äventyraren som förverkligade drömmar. I dag är det främst två saker som driver mig att fortsätta med äventyren och expeditionerna, förutom den ständigt levande pojkdrömmen om att leva som en ny Indiana Jones. 1. Jag vill ta reda på hur bra jag kan bli, vilka berg jag kan klättra och hur stora utmaningar jag kan ro i land. 2. Jag vill må bra, och det gör jag när jag får anstränga mig till det yttersta och visa vad jag går för. Äventyren gör mig levande. Men när jag kom hem från Antarktis i december 2006, och mitt förra stora äventyr 7+7+7 var avslutat kände jag mig tom, såväl fysiskt som
44
KONTEXT
Svenska 1
psykiskt. Det hade tagit på krafterna att klättra det högsta berget på varje kontinent på mindre än sju månader, och jag funderade på vad jag ville göra härnäst, jag grubblade över om jag valt rätt liv. Ville jag fortsätta med äventyren? Var det värt tiden, pengarna och riskerna? Det tog några veckor innan svaret stod helt klart. Jag behöver inte äventyr för att överleva, men jag behöver dem för att leva fullt ut. Det finns flera orsaker till detta, men min största drivkraft är ironiskt nog min dödsångest. Jag har under en längre tid varit livrädd för att dö. Säg någon som inte varit det någon gång, men dödsångest eller nekrofobi har förföljt mig under vissa perioder i mitt liv och jag har mått väldigt dåligt. Oftast har panikångesten kommit strax innan jag ska gå och lägga mig. Plötsligt har det gått upp för mig: jag kommer att dö någon gång. Allt slutar. Allt försvinner och jag ser inget ljus eller något liv efter döden. Livet bara upphör att existera. Man upphör att existera. Det känns så meningslöst. Hjärtat bultar, magen smärtar, svetten rinner nedför pannan och jag hyperventilerar. Jag ligger på spänn och det nästan svartnar framför ögonen. Det är en fruktansvärt obehaglig känsla av att förlora kontrollen och en stark drivkraft att göra något meningsfullt och vackert av sitt liv så att det inte bara går till spillo. Jag knäpper mina händer och koncentrerar mig på andningen. Långsamt in och långsamt ut. Andas in och ut. Pulsen går ner och lugnet sprider sig i hela kroppen. Jag försöker att le och föreställa mig att jag befinner mig på min personliga mentala plats, där ingen och inget kan skada mig eller störa mig. Jag känner hur lugnet sprider sig och jag kan slappna av. Det är okej att dö, säger jag till mig själv, men vilken resa jag ska ha innan jag som gammal grinig 90-åring hamnar på hemmet. Jag visualiserar scenariot där en annan gaggig gubbe viftar med käppen och säger: ”Jaa, hade man bara varit ung och stark så skulle man minsann varit ute på det där äventyret.” Då ska jag kunna säga ”det har jag redan varit!”. Dödsångesten ser jag inte längre som en belastning. Den är i stället en av mina drivkrafter. Den får mig att resa mig ur sängen när jag känner mig trött, den får mig att gå på medan andra är för bekväma och vänder åter, den får mig att satsa medan andra säger ”det går aldrig”.
KAPITEL 2 Entreprenörskap
45
Den gör att jag i princip varje dag upplever den känsla som jag hade när jag till exempel stod på världens högsta berg den 25 maj 2006. Jag är höjdrädd sedan barnsben. En händelse som etsat sig fast i mitt minne är när jag som sjuåring sprang ut uppe i vattentornet Svampen i Örebro för att se på utsikten. Nedanför stod en äldre man och skrek åt mig att inte hoppa. Varför skulle jag det, tänkte jag, då skulle jag ju dö. I vuxen ålder har jag förstått att mannen projicerade sin rädsla på mig, precis som min familj, där alla är höjdrädda, gjorde under hela min uppväxt. Det är inte så konstigt att jag så småningom inte ens vågade gå ut på balkongen. Många har skrattat, men jag har lidit av det. Balkonger är fortfarande obehagliga. De ger mig visserligen inte panik längre, men de ger mig lite darriga knän och de fyller mig med olust. Annat är det när jag står på ett berg, omringad av branta kilometerdjupa stup. Då känner jag mig trygg, då har jag kontroll. Jag började med klättring så sent som vid 18 års ålder, utan förutfattade meningar, ingen hade påverkat mig och försökt tala om vad som var rätt eller fel, ingen hade sagt någonting över huvud taget. Klättringen var ett oskrivet blad. Jag lärde mig från första dagen att repet klarar två och ett halvt ton, och så mycket kommer jag aldrig att väga. Jag lärde mig vad stenar, snö, is håller för och vad utrustning tål. Jag kände mig lugn. Och det är precis vad klättringen handlar om, kontroll och säkerhet för att kunna uppnå sina mål. För mig handlar det inte om att riskera sitt liv eller att få den där adrenalinruschen. För mig handlar det om ett lugn och en sinnesnärvaro där gränserna för vad man kan och inte kan suddas ut. Man känner sig som ett med berget och man uppfattar allt runt omkring sig som en falk som ser allt ovanifrån. Det kan beskrivas med ordet flow. Jag fick frågan i en intervju i svt en gång, om det inte är när jag i sista sekunden räddar mig med isyxan, när jag är millimeter från att dö, om det inte är den adrenalinkick jag känner då som får mig att fortsätta vilja utmana berg efter berg. Sanningen är den motsatta, det är just den känslan jag vill undvika. För det är när adrenalinet rinner till som människan förmodligen tagit
46
KONTEXT
Svenska 1
steget utanför sin egen förmåga. Gör man det på ett berg kan det gå väldigt snett. Därför är jag en väldigt försiktig person som aldrig vill riskera ens ett förfruset finger för att nå en bergstopp, som tittar noga åt alla håll när jag går över ett övergångsställe, som alltid går ett extravarv innan jag lämnar min lägenhet för att förvissa mig om att spisen är avstängd och alla ljus släckta, som testar väglaget innan jag ger mig ut på landsvägen och alltid dubbelkollar att jag låst lägenheten. Är jag manisk? Ett kontrollfreak? Kanske till och med sjuklig? Jag är inte fläckfri eller perfekt och strävar heller inte efter att vara det. Jag strävar efter att göra det bästa av de gåvor som jag fått och att utveckla och träna mig själv på de plan som jag bestämt, så att jag blir så bra att jag känner mig nöjd. Jag gillar det Ed Viesturs en gång sa: ”Klättra för ingen annan än dig själv.”
KAPITEL 2 Entreprenörskap
47
Faktum är ju att vi alla har vårt personliga Everest att klättra, oavsett om det är som företagare, idrottsman/kvinna, politiker eller någon som kämpar mot en sjukdom eller att få mat för dagen. Många av oss klättrare har ett stort kontrollbehov, vi försöker minimera varenda risk, allt ska vara förberett och uträknat i förväg. Överraskningar är det värsta vi vet. Men mitt öde på berget vilar inte bara i mina egna händer. Det finns objektiva faror som jag aldrig kommer att kunna påverka, oavsett hur tränad och försiktig jag är. Laviner, is- och stenras hör bergen till, liksom andra klättrare i nöd som man måste hjälpa. Detta gäller inte minst på k2. Då gäller det att lita på magkänslan, det sjätte sinnet, det gäller att vara hundra procent närvarande just där och just då, fullständigt medveten om vad som sker runt omkring. Sinnesintrycken är så skarpa att det känns som om jag regisserar filmen om mig själv. Jag är plötsligt Gud, känslan är helt makalös och infinner sig titt som tätt på berget. Tillståndet är min definition på att leva. Klättring handlar alltså inte om dödslängtan, det handlar om livslängtan, en hyllning till livet. Men klättring ger mig även annat som jag inte får någon annanstans. För mig är det ett jobb, jag driver ett företag som bygger på att jag klättrar, vilket ger mig grundläggande kunskaper i företagsekonomi, logistik, planering och entreprenörskap. Klättringen ger mig också insikter i ämnen som psykologi och medicin, jag lär mig att träna såväl fysiskt som mentalt, jag kommer till platser jag aldrig skulle ha besökt om jag inte klättrat och, inte minst, jag lär känna så fantastiskt många spännande människor som berikar mitt liv. Det brödraskap som uppstår på ett berg är unikt. Alla är jämlikar oavsett yrke, kön och ursprung. Här drivs allt till sin spets, man hjälper varandra osjälviskt och man lägger sitt liv i händerna på andra klättrare. Livet på berget bygger på en tillit som jag tycker saknas i det vanliga livet. Chris Klinke är här på k2 för att det är den ultimata testen bland 8 000-metersbergen, inte bara när det gäller klättring, utan också när
48
KONTEXT
Svenska 1
det gäller att fatta rätt beslut. Om k2 är en dubbel svart pist med lavinvarning är Mount Everest en blå pist, säger han, och ända sedan han besteg Everest 2006 har tanken på k2 gnagt i hans bakhuvud. Han har inte kunnat få bort det. Nu är han här. Eric Meyer säger att han motiveras av att han förändras som människa när han klättrar: ”Jag klättrar för att utforska en djupare sida inom mig själv, för att testa mig själv på många olika sätt. Jag testas fysiskt och mentalt, och på höga berg blir jag ofta teamets och lokalbefolkningens läkare så jag testas också professionellt. Och när man gräver djupt i sig själv och hittar såväl det bästa som det sämsta man bär inom sig, är det en utmaning att hantera det. Men klättringen tillåter mig även att utforska världen omkring mig. Alla människor jag har mött när jag klättrar och alla platser jag har haft förmånen att se har förändrat mig till det bättre. Jag lämnar varje expedition som en ny människa.” Fredrik Sträng och Per Johnsson, K2 – på liv och död
} Textfrågor 1. Hur beskriver Fredrik Sträng sin tid på lågstadiet? 2. Vilka inspirationskällor hade han? 3. Vilka likheter finns mellan orientering och klättring? 4. När började han med klättring? 5. Vilka två skäl anger han för att klättra? 6. Hur beskriver han sin panikångest inför döden? Hur försöker han kontrollera den? 7. Varför blev han höjdrädd? 8. Vad handlar klättringen egentligen om? 9. Vilka risker kan man inte förutse? 10. Vad innebär det brödraskap som uppstår på ett berg?
KAPITEL 2 Entreprenörskap
49
} Reflektera 1. Vad menar Sträng med att hans dödsångest är en av hans drivkrafter? 2. Sträng säger att han är en försiktig person. Hur visar det sig i hans vardagsliv och i hans klättring? 3. Vad menar han med att ”vi alla har vårt personliga Everest att klättra”? 4. Sträng säger att klättring ”handlar om livslängtan, en hyllning till livet”. Vad menar han med det? 5. Vilken nytta har Sträng av erfarenheterna från klättringen?
} Reflektera mera 1. Varför kan man kalla Sträng för en entreprenör? 2. Vad tycker du om Strängs syn på livet? 3. Vad tycker du själv gör livet meningsfullt? 4. Vilka utmaningar har du att klara av? 5. Vilket äventyr drömmer du om?
Ordarbete 1 A. Para först ihop orden med rätt betydelser:
50
1. visualisera
a. ordnat samhällsskick
2. unik
b. person som studerar äldre kulturer
3. tillit
c. föregångare
4. scenario
d. lust och behov att göra något
5. projicera
e. utan eftertanke
6. pionjär
f. följder
7. osjälvisk
g. förena, föra samman
8. nekrofobi
h. arbetskamrat
9. motivation
i. världsdel
KONTEXT
Svenska 1
10. minimera
j. egendomligt nog
11. makalös
k. skräck för döden
12. logistik
l. andas alltför häftigt
13. kontinent
m. se i bilder
14. konsekvenser
n. händelseförlopp
15. kombinera
o. överföra
16. kollega
p. kick av välbefinnande
17. ironiskt nog
q. flyt, allt fungerar lätt
18. hyperventilera
r. göra så liten som möjligt
19. förhastat
s. enastående
20. flow
t. kontroll av transportflöde
21. entreprenörskap
u. företagande
22. civilisation
v. ensam av sin typ
23. arkeolog
w. tänker först på andra
24. adrenalinrusch
x. övertygelse om goda avsikter
B. Sätt nu in orden i meningarna. Ibland kan du behöva böja orden. 1. Det var ett . . . . . . . . . . . . . . . . tillfälle att få lyssna på Bob Dylan. 2. På vilken . . . . . . . . . . . . . . . . finns länderna Thailand och Laos? 3. Det gäller att . . . . . . . . . . . . . . . . packningen. 4. Hon kunde . . . . . . . . . . . . . . . . hela händelsen. 5. Vi arbetar på samma skola. Vi är . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Hundens . . . . . . . . . . . . . . . . var 100 %. Den följde sin husse överallt. 7. Rockkonserten var . . . . . . . . . . . . . . . . . Helt fantastisk! 8. Antikens Rom är känt för en högt stående . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhället var mycket välorganiserat. 9. En banbrytande person kallas också för en . . . . . . . . . . . . . . . . . 10. Man måste tänka på . . . . . . . . . . . . . . . . av sina handlingar.
KAPITEL 2 Entreprenörskap
51
Ordarbete 2 I texten förekommer följande fraser. Ta reda på vad som menas med dem! Använd Svensk handordbok. 1. gå till spillo 2. etsa sig fast 3. förutfattade meningar 4. ett oskrivet blad 5. det sjätte sinnet 6. titt som tätt 7. driva till sin spets
språkhäfte
} Utrustningslistan
Yrkesord s. 11
Vad tror du finns i Strängs ryggsäck när han klättrar? Gör en lista över tio saker du absolut skulle packa ner för att klara att bestiga till exempel K2. Ta hjälp av biblioteket eller internet om du behöver tips. Jämför din lista med några andras. Gör en ny lista där ni gemensamt kommer överens om de tio mest nödvändiga sakerna.
888
52
KONTEXT
Svenska 1
Den globale entreprenören Sir Richard Branson är en av världens mest framgångsrika entreprenörer. Från skivbolaget Virgin på 1960-talet till lansering av rymdflygningar för turister har han både tagit risker och levt äventyrligt. En seriös entreprenör måste vara beredd att ta steget ut för branten. Javisst är det farligt. Har man otur befinner man sig snart i ett fritt fall utan fallskärm. Det finns en påtaglig risk för att några affärsprojekt kommer att krossas mot marken. Det har sannerligen varit mycket nära flera gånger i min egen karriär. Då sträcker man ut fingrarna och griper tag i en avsats – och så kravlar man tillbaka i säkerhet. Mångas liv är utstakat på förhand av föräldrar och lärare och har blivit lite för … bekvämt. Iväg med dig och läs en kurs på universitetet. Skaffa ett bra jobb, ta ett lån för en fast bostad, hitta en bra flickvän, pojkvän, partner. Det är ett tryggt liv – ett bra liv på många sätt – men när tog du senast en risk? Många av dem som läser den här boken har det gott ställt. Om det inte känns så för tillfället, fundera på saken: bara det faktum att du hade råd med den här boken, eller råd att ta dig tiden att låna den på biblioteket – bara det faktum att du kan läsa – gör dig till en av världshistoriens rikaste och mest privilegierade. Det finns inte så många av oss, och vi har inte haft det gott ställt särskilt länge, så än har vi inte blivit särskilt bra på det. Vi blir lata av att ha det gott ställt. Det gör oss självbelåtna. Vi bäddas in i bomull.. Om man har ett välbetalt arbete, vem kan klandra en för att inte vilja ta en risk och, låt säga, starta ett eget företag? Den breda majoriteten är nöjda som det är, och inget fel i det. Men om du vill att livet ska vara ett vilt äventyr, gör då ett försök att bli entreprenör. Lär dig konsten att försöka starta ett eget företag. Med andra ord: lär dig konsten att göra misstag och att dra lärdom av dem. För om du vill bli entreprenör och inte gör några misstag på vägen, kommer du säkerligen inte att lära dig något och heller inte åstadkomma särskilt mycket.
KAPITEL 2 Entreprenörskap
53
Richard Branson är ständigt engagerad i nya projekt. Ett av de senaste är att arrangera charterresor upp i rymden.
Folk är rädda att misslyckas, och även om det är fullt förståeligt så är det samtidigt mycket märkligt. För i mina ögon är det genom att göra misstag som vi lär oss saker. Titta på en musiker som övar. Titta på en bebis som ska lära sig att gå. Lyssna på ett litet barn som försöker prata. Färdigheter som att kunna gå, tala och spela musik utvecklas sakta men säkert ur ett regn av (ofta ganska roliga) misstag. Jag tror att detta gäller allt – att lärande handlar om att göra misstag och dra lärdom av dem. Och det är den grundläggande anledningen till att det har blivit så säkert att flyga under tjugohundratalet – ja, faktiskt så säkert att det är mer
54
KONTEXT
Svenska 1
riskfyllt att sitta hemma framför tv:n än det är att sitta på en 747:a på väg till New York. Jag erkänner att man kan komma till en punkt då det inte längre går att lära sig av sina misstag. Vänta dig inte att jag snart ska komma ut med en storsäljande skiva eller göra en konsert i Carnegie Hall eller skriva en serie sonetter eller göra någon av de miljarder andra saker som jag aldrig kommer att bli bra på. Men det är inte att misslyckas. Det är att komma underfund med vad man är bra på och inte. Världen är mycket, mycket större än du, och ingen framgång på jorden kan ändra på den saken. Att misslyckas är att aldrig någonsin försöka. Misslyckas gör den som inte anstränger sig. Den som inte orkar. Få människor har prövat något och gjort fel utan att få stor tillfredsställelse av att ha prövat, och jag har lärt mig mer av dem som försökt och gjort fel än av de få som har nått framgång utan större ansträngning. Utbildningssystemet i mitt hemland speglar till stor del vår rädsla för att misslyckas. Jag anser att det uteslutande är inriktat på akademiska resultat och åsidosätter alla andra sätt att bidra till samhället. Jag hyser en enorm beundran för forskare och tekniker, men medan de får den respekt de förtjänar i Tyskland, USA och Japan har de en lägre ställning i det brittiska samhället. Eftersom jag aldrig har gått på universitet är min syn på utbildning kanske radikal. Jag går in för hög kvalitet och expertis i affärslivet men jag tror att vi också behöver lära unga människor vikten av att skapa välstånd. Jag tror att en del program på universitetet skulle kunna avslutas fortare – jag har aldrig förstått varför en del kurser bara har två eller tre föreläsningar i veckan eller varför studenter är utlämnade åt sig själva en stor del av tiden utan att få särskilt mycket vägledning från handledare, föreläsare eller professorer, som numera verkar lägga större delen av sin energi på att söka stipendier. Men en sak tycker jag är uppenbar: vi behöver bra mycket mer entreprenörsanda på våra universitet och högskolor. Richard Branson, Den globale entreprenören
KAPITEL 2 Entreprenörskap
55
} Textfrågor 1. Vad innebär det att vara entreprenör? 2. Vad är ett tryggt liv? 3. Vad händer när vi har det gott ställt? 4. Hur kan man skapa ett vilt äventyr i livet? 5. Hur lär vi oss nya saker? Vilka exempel ger Branson? 6. Vem är det som misslyckas?
} Reflektera Sammanfatta vad som krävs av en sann entreprenör enligt Branson.
} Reflektera mera 1. Håller du med om Bransons idéer och åsikter? Varför? Varför inte? 2. Vilka egenskaper tycker du är viktiga för att bli en bra entreprenör? Gör en lista och värdera dem från 1 till 6.
språkhäfte
Ordarbete
Entreprenörskap s. 12–13
56
Vad betyder orden? Använd ordbok och slå upp deras betydelse. Sätt sedan in ordet i en mening. seriös privilegierad entreprenör sonett
KONTEXT
Svenska 1
PROJEKT Alfred Nobel
} Kända entreprenörer
Hakon Swenson Amalia Eriksson Raoul Wallenberg Lars Magnus Ericsson Victor Hasselblad Ruben Rausing Jan Stenbeck Stikkan Andersson Bert Karlsson Yngve Bergqvist Ingvar Kamprad A O Wallenberg Alexandra Charles Carl Jan Granqvist Ingmar Bergman
Det finns kända entreprenörer inom olika branscher. I datavärlden finns till exempel Bill Gates på Microsoft. Ingvar Kamprad startade IKEA och möbelvaruhuset finns på många platser i världen. Sök fakta om en entreprenör som intresserar dig rent allmänt eller inom ditt yrkesområde. Presentera din entreprenör i text och bild för en mindre grupp i klassen. Tips om hur du kan jobba med en Powerpoint får du i kapitel 4. Använd ca 5–8 bilder där du varvar texter och bilder som visar intressanta fakta om din person. Kanske hittar du även något på YouTube som du kan använda i din presentation.
Filippa Knutsson Bicky Chakraborty Felix Herbert Antonia Ax:son Johnson Levi Strauss Erling Persson
Berätta med hjälp av stödord om: • hur han/hon började sin karriär • vilken typ av företag som startades • hur framgångsrikt företaget varit • hur läget är idag.
Bill Gates Anita Roddick Sir Richard Branson Henry Ford Oprah Winfrey Walt Disney Coco Chanel Howard Hughes Steven Spielberg Amelia Adamo
KAPITEL 2 Entreprenörskap
57
Språkarbete – tempus Tempus eller tidsformer använder man för att tala när något händer. Hände det igår, händer det idag eller ska det hända i framtiden? På s. 272–273 kan du läsa mer om olika tempus. Ett vanligt fel är att blanda olika tempus. Rätta i meningarna nedan. 1. Pär kom klockan sex men då har vi redan börjat arbeta. 2. Katten låg och sov. Plötsligt vaknar den. 3. Solen går sakta upp och lyste över skogen. Fortsätt nu att arbeta i ditt Språkhäfte på s. 14–15.
Genrearbete – bild Uttrycket ”En bild säger mer än tusen ord” innebär att bilder är ett effektivt sätt att kommunicera med. Via olika medier som tidningar, tv, film och internet ser vi varje dag massor med bilder och vi blir mer eller mindre påverkade av det vi ser. Därför är det nödvändigt att kritiskt kunna granska en bild och dess budskap. Det finns ett antal frågor man kan ställa sig då man tittar på en bild.
58
KONTEXT
Svenska 1
} Frågor till bildanalys 1. Vad ser du på bilden? 2. Beskriv med egna ord vad du ser. 3. Vad är avsikten med bilden? 4. Ska bilden roa, informera, protestera etc.? 5. Vilken är målgruppen? 6. Vänder sig bilden till män eller kvinnor, unga eller gamla, husägare eller bilköpare osv.? 7. Vem har gjort bilden? 8. Finns det något namn eller någon logga på bilden? 9. Hur är bilden komponerad? 10. Titta på bildens färg och form. Vilken kameravinkel har man använt? 11. Vilka associationer ger bilden? Bilden kan väcka tankar på historiska händelser, högtidsdagar, aktuella filmer eller kända personer. 12. Vilka känslor väcker bilden? 13. Hur påverkar bilden oss? Blir man glad, ledsen, upprörd? Väcker bilden ett köpbehov? 14. Vilket budskap finns i bilden? 15. Vad är avsikten med bilden? Ska den påverka dig på något speciellt sätt?
KAPITEL 2 Entreprenörskap
59
språkhäfte
} Tala tillsammans 1. Arbeta i grupper om 3-4 personer. Analysera var och en av bilderna på sidorna 58–59 med hjälp av frågorna.
Extra genrearbete s. 72
2. Var och en i gruppen väljer dessutom varsin egen bild från exempelvis en bok eller tidskrift och analyserar sedan den med hjälp av frågorna.
} Uppgift – fototävling Lika viktigt som det är att kritiskt granska en bild, är att kunna ta en bild som säger det du vill uttrycka. Klassen ska arrangera en fotoutställning där var och en ställer ut en bild. Klassen röstar sedan fram de tre bästa bidragen. Du bestämmer själv vilket motiv du vill fotografera. Det kan till exempel vara en bild från din praktikplats. Använd en vanlig digitalkamera och skriv ut bilden på en färgskrivare. Tänk på detta inför fotograferingen! 1. Använd digitalkamera och ta många bilder på samma motiv. Då kan du välja ut den bästa. 2. Närbilder är oftare intressantare än översiktsbilder. Använd zoom eller gå närmare motivet. 3. Morgon- och eftermiddagsljus ger i allmänhet bättre bilder än skarpt solljus. 4. Ska du ta bilder i mörker med lång exponeringstid behövs ett stativ. Använd hellre en extern blixt än kamerans inbyggda för att undvika hårda skuggor. 5. Använd hög upplösning så att du kan bearbeta bilden i datorn, till exempel förstora upp en intressant del av bilden. 6. Fråga om lov innan du fotograferar människor du inte känner. Publicera inte heller bilder på internet eller i skoltidningar utan att personen gett sitt samtycke.
60
KONTEXT
Svenska 1
Genrearbete – reklam Du vill lansera en produkt eller du driver ett företag som säljer tjänster. Då är du hjälpt av att känna till hur reklamspråket fungerar för att effektivt kunna påverka andra. Som konsument behöver du också kunna granska en reklamtext för att inte göra ett dåligt köp. Reklam säljer inte bara varor och tjänster utan även identitet och status. Reklamen säger bland annat att med de ”rätta” märkeskläderna är man någon att räkna med och den dyra bilen ger ägaren status. Bilden i en annons är det som först väcker uppmärksamhet. Genom att provocera, skämta, skapa skönhet eller anspela på sex vill reklammakaren att vi ska fastna för annonsen. Även texten ska vara övertygande med argument som lovar bättre hälsa, ekonomi, mer kärlek, skönhet etc. Man hänvisar till bland annat vetenskapliga undersökningar, kändisar och auktoriteter för att bli trovärdig.
KAPITEL 2 Entreprenörskap
61
} Tala tillsammans Arbeta i grupper om 3-4 personer och analysera några annonser utifrån vad som sägs i rutan om genren reklamtext. Vilka typiska drag hittade ni? Vad anser ni om budskapet i annonserna?
} Genre – reklam
• Syftet är att informera om och sälja en vara eller en tjänst.
• En bild som väcker intresse förstärker texten. • Vanligtvis finns det en tydlig rubrik. • Säljargument som vädjar till känslor, sinnen, ekonomi, livsstil eller hälsa är vanliga.
• Texten innehåller utländska ord, ofta engelska, och fackuttryck.
• Positiva
värdeord som till exempel utmärkt, nyttigt, säkert används ofta.
• Humor eller något oväntat är vanligt för att
språkhäfte
väcka uppmärksamhet.
} Uppgift – reklamaffisch Arbeta i par. Gör en reklamaffisch som visar på det positiva med ditt yrke/ arbetsplats/företag. Sätt sedan upp affischerna på lämplig plats i skolan.
Ordspråk s. 16
62
KONTEXT
Svenska 1
Utvärdering Vad har du lärt dig om varje punkt? Du har:
• reflekterat över hur äventyrlig du är • läst om entreprenörer • analyserat bilder • tagit egna bilder och deltagit i en fototävling • arbetat med reklam och gjort en affisch • arbetat med olika tempus Vad innebär det att vara en entreprenör? Vilka entreprenörer känner du till? Vilka idéer drömmer du om att förverkliga? g Skriv ner dina tankar i din loggbok. g lo
888
KAPITEL 2 Entreprenörskap
63
Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet Kontext är en kombinerad text- och övningsbok för Svenska 1 och ingår i en serie avsedd för gymnasiets yrkesprogram. I Kontext hittar du intressanta texter, nyttig kunskap och bra övningar som förbereder dig till att kunna använda språket i många olika situationer. Med hjälp av språkhäftet kan du öva vidare och bli säkrare på ord och språkriktighet. I Kontext ingår en webbdel med hela boken inläst så att du kan läsa boken på skärmen samtidigt som du lyssnar på den.
Bokens författare, Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin, har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i engelska och svenska.
Art.nr 35640
www.studentlitteratur.se