9789144068688 by Smakprov Media AB

Forskningsmetodikens grunder Att Planera, Genomföra Och Rapportera En Undersökning

utredning

etik

kvantitativ

urv al

frågeställning

n observatio

hermeneu tik

ning mät syfte

validitet kvalitativ

em pir i

enkät

teori tolka

int erv ju

hyp otes

sluts ats variabel

Runa Patel Bo Davidson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3095 ISBN 978-91-44-12605-0 Upplaga 5:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Figur 4 och 9 Typoform Övriga figurer Jonny Hallberg Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: natrot/Shutterstock Omslagsillustration efter idé från författarna Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Förord 9 Förord till femte upplagan 9

1. Introduktion 11 Vad menas med problem? 11 Utvecklingsarbete, utredning och forskning 12 Disposition 15

2. Vad är vetenskap? 17 Filosofi, metavetenskap och vetenskap 17 Tre centrala termer 21 Begrepp 22 Hypotes 23 Teori 24 Relationen mellan teori och empiri 26 Vetenskapliga förhållningssätt 29 Positivism 30 Hermeneutik 32 Empirinära forskningsansatser 35 Övriga samtida vetenskapliga förhållningssätt 39 Sammanfattande kommentarer 46 Att läsa vidare 47

3. Forskningsprocessen 49 Om kvantitativ och kvalitativ forskning 51 Vad ska studeras? 58 Identifiering av problemområdet 58 Att söka och gå igenom litteratur 60 Innehållet i litteraturgenomgången 66 Problemformulering, syfte och frågeställningar 67 Hur ska undersökningen genomföras? 71 Frågeställningens betydelse 72 Olika typer av undersökningar 74 Förberedelser och genomförande 81 Forskningsetiska aspekter 83 Att läsa vidare 86

4. Tekniker för att samla information 87 Dokument 87 Dagböcker 90 Intervju och enkät 94 Anonymitet och konfidentialitet 95 Frågornas grad av standardisering och strukturering 98 Frågornas ordning och formulering 99 Frågor med fasta svarsalternativ 102 Kvalitativa intervjuer 104 Gruppintervju och fokusgrupp 110 Förberedelser 111 Attitydformulär 113 Observation 116 Olika typer av observationer 119 Observatörens förhållningssätt 125

Osäkerhet vid insamlandet av information i kvantitativa studier 128 Att veta vad vi undersöker 129 Tillförlitlighet 131 Kvalitet i kvalitativa studier 133 Att läsa vidare 138

5. Bearbetning av insamlad information 139 Kvantitativ bearbetning 139 Några grundläggande begrepp 140 Tabeller och grafisk framställning 142 Kvalitativ bearbetning 150 Arbetssätt vid kvalitativ bearbetning 150 Ett exempel 153 Att läsa vidare 157

6. Rapportering och granskning 159 Rapportens delar 160 Litteraturgenomgång 162 Metodbeskrivning 163 Resultatbeskrivning 165 Diskussion 167 Sätt att skriva och hänvisa 168 Granskningen 176 Vanlig procedur vid seminarierna 177 Förslag till granskning 177 Att läsa vidare 180 Sakregister 181

Forsknings processen

Oavsett hur ett undersökningsproblem uppkommit och vad det omfattar, kan forskningsprocessen beskrivas i ett antal steg som är gemensamma för de flesta forsknings- eller utrednings arbeten. Stegen består av: identifiering av problemområdet och formulering av syfte och frågeställningar, litteraturgenomgång, eventuell precisering av problemet, val av undersökningsuppläggning, val av undersökningsgrupp, val av teknik för informa tionsinsamling, genomförande, bearbetning och analys samt rapportering. När vi räknar upp stegen i denna logiska ordning, utgör det egentligen en idealbild. Det är inte ofta som det är möjligt att arbeta sig igenom stegen ett efter ett i tur och ordning. En av anledningarna är att stegen inte är klart avgränsade utan överlappar varandra till viss del i verkligheten. En annan anledning är att vi under hela forskningsprocessen erhåller ny kunskap och får nya erfarenheter som vi tillför vårt arbete. Ibland medför det att vi får gå tillbaka till tidigare steg för att genomföra revideringar. Vi kan också konstatera att det inte alltid ens är önskvärt att arbeta i enlighet med sekvensen av steg. Vid undersökningar med ett induktivt arbetssätt kan det i vissa fall vara lämpligt att till exempel vänta med en mer omfattande litteraturgenomgång till efter undersökningen. Ett alltför grundligt och omfattande teoretiskt arbete på förhand kan lätt förhindra upptäckten av ”det nya”. 49

Vetenskapligt förhållningssätt

Problem

1 Skaffa sig kunskap 2 Bestämma sig för vad problemformulering 3 Bestämma sig för hur undersökningsgrupp undersökningsuppläggning tekniker för att samla information 4 Genomförande 5 Bearbeta/analysera 6 Redovisa/rapportera

Figur 4 Figuren illustrerar stegen i forskningsprocessen mot bakgrund av forskarens vetenskapliga förhållningssätt. 50 � 3 . Forskningsp rocessen

Vårt vetenskapliga förhållningsätt kommer att påverka vad vi gör under forskningsprocessen, allt från det att vi formulerar vårt problem till det att vi genomför de olika stegen och slutligen rapporterar resultatet. Trots det är innebörden i forsknings processens steg gemensam. Vare sig forskningsprocessen har genomförts steg för steg eller inneburit att vi växlat mellan olika steg så är det brukligt att disponera den slutliga rapporten efter den idealbild som beskrivits ovan. En viktig och ofta omdiskuterad dimension i forskningssammanhang är den om relationen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning och forskningsmetodik. Redan här bör vi påpeka att det viktigaste valet gäller själva forskningsproblemet och inte valet mellan kvantitativ och kvalitativ metod i undersökningen. Valet av problem bör alltid vara överordnat metodval. Men trots detta är frågan om metodval i hög grad tongivande i såväl praktiskt forskningsarbete som i litteratur och läroböcker. För att ge

perspektiv på de val som man som forskare behöver göra beskriver vi inledningsvis några utmärkande drag hos dimensionen kvantitativ och kvalitativ forskning och metod. Därefter beskrivs utifrån en generell utgångspunkt vad det innebär när vi ska identifiera problemområde, söka och gå igenom litteratur, välja uppläggning till undersökningen, nödvändiga förberedelser och slutligen forskningsetiska aspekter.

Om kvantitativ och kvalitativ forskning Det har skrivits och diskuterats en hel del kring kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning. Likafullt finns det inte någon tydlig samstämmighet vare sig det gäller vetenskapsteoretiska utgångspunkter eller forskningsmetodiska ansatser. Vår fortsatta framställning gör inte anspråk på att vara uttömmande eller ta ställning för den ena eller andra ståndpunkten utan är ett försök att redovisa en översikt över vanligt förekommande beskrivningar i frågan. En radikal ståndpunkt är att såväl forskningens utgångspunkter som själva metoden kan vara renodlat kvantitativ respektive kvalitativ. Detta innebär att betrakta forskningsobjekt, teori, de frågeställningar man arbetar med, karaktären på resultat etc. som åtskilda och således varken kan eller bör blandas. En något mindre särskiljande ståndpunkt är att betrakta forskning mera generellt vad gäller teori och studieobjekt men att man skiljer på kvantitativa och kvalitativa metoder. En tredje ståndpunkt är mera eklektisk och forskning betraktas som en öppen verksamhet där alla verktyg och metoder kan tillämpas, enskilt eller i kombination, på ett fruktbart sätt. Något förenklat kan vi säga att med kvantitativt inriktad forskning menar man sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder och avser att belysa frågor som rör ”Mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan?” Om problemet 51 � 3 . Forskningsp rocessen

52 � 3 . Forskningsp rocessen

däremot handlar om att tolka och förstå till exempel människors upplevelser eller om vi vill ha svar på frågor som rör ”Vad innebär detta för undersökningspersonen? Hur kan vi beskriva och förstå sociala situationer och sammanhang?” så är kvalitativt inriktad forskning där datainsamlingen fokuserar på ”mjuka” data, till exempel i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, vanligare. De båda inriktningarna framställs ofta som om de är helt oförenliga, vilket knappast är fallet i praktiskt forskningsarbete, utan kompletterar varandra många gånger för att nå en fylligare belysning av ett forskningsproblem. I forskningslitteratur och i läroböcker om forskningsmetodik beskrivs ofta skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning/metod i form av dikotomier relaterat till olika aspekter som är centrala i vetenskapligt arbete, till exempel forskningens övergripande syfte och hur man uppfattar teorins roll, forskningsobjektet, dvs. det som forskningen handlar om, forskarens förhållningssätt, vilken typ av data man samlar in och datainsamlingsmetod, analysmetod och vilka kvalitetskriterier man använder samt hur man drar slutsatser. Det finns ett antal möjliga positioner vad gäller var och en av dessa aspekter, och beroende på hur man uppfattar dem kan flera olika beskrivningar av distinktionen kvantitativ–kvalitativ skapas. Trots att forskarsamhället grovt sett är enigt om de mest grundläggande dragen så går det inte att göra en enkel definition som alla är överens om. Vad gäller vetenskapsteoretiska aspekter så ligger kvantitativ forskning nära positivism och ett naturvetenskapligt förhållningssätt medan kvalitativ forskning i högre grad är inspirerad av hermeneutik, fenomenologi, diskursanalys etc. Inom samhälls- och beteendevetenskaperna dominerade kvantitativt inriktad forskning och forskningsmetodik fram till 1960-talet men det har sedan dess skett en förändring och i dag är kvalita tiva metoder väl etablerade. Man kan beskriva detta som att kvantitativ forskning i högre grad syftar till att bygga upp ett

teoretiskt system av heltäckande lagbundenheter baserade på empiri. En dylik lag ska helst ha så stor räckvidd och kunna tillämpas på samtliga de situationer där det studerade fenomenet uppträder. Detta är tydligast inom naturvetenskap och kan illustreras av till exempel tyngdlagen eller teorin om evolution och naturligt urval. Kvalitativ forskning innebär snarare att upptäcka nya problem och möjligheter samt att forskaren eftersträvar en djupare helhetsbeskrivning av en studerad situation, en företeelse eller fenomen. Ofta innebär detta att i hög grad ta hänsyn till den kontext i vilken det studerade fenomenet finns. I kvalitativ forskning inspirerad till exempel av ett hermeneutiskt förhållningssätt innebär detta att tolka och förstå livsvärlden och mänsklig existens. Som framgår av ovanstående fokuserar kvantitativ forskning ofta på att studera observerbara och mätbara företeelser som är ”objektiva”. Detta är enklast om det som studeras existerar rent fysiskt och kan observeras och mätas, till exempel längd, vikt, temperatur, tid etc. och betydligt svårare om det gäller ”subjektiva” företeelser som känslor och uppfattningar, som vanligen är studieobjekt för kvalitativ forskning. Studieobjektet för kvalitativ forskning kan vara människors upplevelser, livsyttringar, texter, samtal, interaktioner, sociala system etc. En kommentar om olika sätt att betrakta begreppet objektivitet kan vara på sin plats. Objektiv kan betyda att något existerar oberoende av vår uppfattning av det, till exempel ett hus eller ett träd finns fast vi inte nödvändigtvis är medvetna om dem (realism, materialism). Denna typ av objektivitet ligger nära idealet för kvantitativ metod. Men objektiv kan också betyda att två eller flera människor har samma uppfattning om ett fenomen (s.k. intersubjektivitet), även om dessa uppfattningar är subjektiva. Denna typ av förhållande till objektivitet är vanligare inom kvalitativ metod. Frågan om vad som är ”objektivt” eller ”subjektivt” är alltså inte helt enkel att reda ut och det är mycket vanligt att man till exempel inom samhälls- eller beteendevetenskap 53 � 3 . Forskningsp rocessen

54 � 3 . Forskningsp rocessen

studerar företeelser som inte omedelbart kan observeras och att både kvantitativ och kvalitativ metod då kan tillämpas. Forskarrollerna skiljer sig också åt. Den kvantitativt arbetande forskaren betraktar forskningsobjektet logiskt och ana lytiskt och står i en yttre relation till det som studeras. Forskarens känslor, upplevelser, politiska uppfattning, religion, kön etc. ska inte påverka forskningsarbetet. Forskarrollen innebär att kunna distansera sig och att tillämpa ett många gånger mer standardiserat arbetssätt – forskaren ska kunna bytas ut och resultatet ska bli detsamma. Den kvalitativt arbetande forskaren, å andra sidan, är en del av samma verklighet som den eller de som studeras. Analys, tolkning och resultatet från forskningen kan då i högre grad färgas av forskarens förförståelse och erfarenheter. Forskaren söker fånga människors upplevelser och handlingar samt tolka innebörden av dessa och då är just förförståelsen en tillgång. Olika forskare kan då komma fram till skilda resultat trots att de studerar samma företeelse, men detta betraktas som en tillgång snarare än en begränsning då en mångfald av tolkningar antas ge en fylligare kunskap om det studerade. Kvalitativ forskningsmetodik är inte heller så strikt beskriven eller reglerad som den kvantitativa. Inom kvantitativ forskning är man intresserad av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp och teori. Ofta innebär detta ett deduktivt arbetssätt där forskaren lägger stor tonvikt vid att grundligt läsa in sig på tidigare forskning och utifrån detta formulera frågeställningar och hypoteser. De hypoteser som kan härledas ur en teori ska också kunna testas empiriskt och verifieras eller falsifieras. Det är med andra ord en metodik som inspireras av ett hypotetiskt-deduktivt arbetssätt. De företeelser som ska studeras måste översättas till mått för att en mätning ska kunna genomföras. Det är det måttet som sedan utgör de konkreta variablerna i studien. Vidare är frågor om kausalitet ofta centrala, dvs. forskaren vill belysa om

det finns orsakssamband mellan olika företeelser. Ofta är önskan också att kunna generalisera resultatet från det studerade stickprovet till en hel population och då blir urvalet av stickprovet mycket viktigt. Ambitionen att generalisera kan ses mot bakgrund av möjligheterna att kunna formulera mera heltäckande teorier på en högre abstraktionsnivå. En kvantitativ studie ska också kunna replikeras, alltså kunna utföras flera gånger, och då ska samma resultat erhållas. Resultatet får alltså inte vara unikt för ett specifikt tillfälle, en viss situation, plats eller tidpunkt och inte heller beroende av forskaren som person, dennes egna uppfattningar eller åsikter. Slutligen kopplas kvaliteten i den kvantitativa forskningen i hög grad till säkerheten i mätningen, dvs. att vi verkligen mäter det vi avser att mäta och att vi gör det på ett tillförlitligt sätt. Kvalitativa studier kännetecknas ofta av att tonvikten ligger på ord och språk och inte siffror. Forskningsstrategin är i betydligt högre grad induktiv med öppna forskningsfrågor som kan förändras/specificeras under forskningsprocessen. Forskaren kan arbeta med ett växelspel mellan teori och data där läsning av forskningslitteratur, teori och tidigare forskning kan varvas med datainsamling och analys. Även undersökningsuppläggningen kan vara flexibel där olika datakällor och datainsamlingsmetoder kan varvas (s.k. triangulering). Forskaren arbetar med tolkning och försöker komma fram till en beskrivning som ger en djupare insikt i lokala företeelser och fenomen. Forskaren tar också stor hänsyn till sammanhanget, kontexten i hela forskningspro cessen. Växelspel mellan teori och data/datainsamling kan i analysen leda fram till en lokal teori (Grounded Theory). Den resul terande lokala teorin ska vara giltig i så måtto att den är nära kopplad till data som samlats in om det studerade fenomenet. Även när det gäller hur man betraktar relationen mellan olika studerade företeelser kan en åtskillnad göras mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. I en kvantitativ analys, ofta med statistiska metoder, kan relationen mellan olika företeelser beskrivas 55 � 3 . Forskningsp rocessen

56 � 3 . Forskningsp rocessen

som ”utvändig”, exempelvis kan man studera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa genom att analysera olika arbetsmiljöer och individerna som arbetar i dessa och sedan jämföra dessa individers hälsa och dra generella slutsatser om arbetsmiljöns inverkan på hälsan. I detta fall existerar arbetsmiljön för sig och individernas hälsa för sig och båda dessa företeelser kan mätas var för sig. Analysen innebär att beräkna sambandet, dvs. en ”utvändig” relation mellan två mått. Alternativet att studera ”invändiga” relationer innebär att betrakta två företeelser som tillsammans skapar en helhet. Exempelvis kan ”glädje” och ”sorg” tolkas i relation till varandra som en helhet för att få en djupare förståelse – de två aspekterna förutsätter varandra och man kan inte på djupet förstå dem var för sig. Ett annat exempel kan vara hur frihet och handlingsutrymme kan leda till svåra valsituationer och osäkerhet, men att frihet och osäkerhet förutsätter varandra och skapar en helhet. Detta kan illustrera hur delar kan analyseras som ”invändigt” relaterade till varandra och att helheten i det studerade är något mer än bara summan av delarna. I tabell 1 har vi försökt att sammanfatta några i litteraturen vanligt förekommande kännetecken för kvantitativ respektive kvalitativ forskning och forskningsmetodik. Observera att sammanställningen är ett försök att föra samman olika ståndpunkter och beskrivningar av dimensionen kvantitativ–kvalita tiv forskning och metod, och bör därför inte tolkas för exakt. Mot bakgrund av ovanstående försök att beskriva några allmänna kännetecken för kvantitativ–kvalitativ forskning och forskningsmetod så är förhoppningen att läsaren kan ha denna dimension i bakhuvudet då vi går vidare och beskriver de olika stegen i forskningsprocessen.

Tabell 1 Ett försök att beskriva skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod i forskning. Kvantitativ forskning/ metod

Kvalitativ forskning/ metod

Forskningens syfte/sanningsanspråk

Bygga upp en heltäckande teoretisk struktur i form av lagbundenheter.

Beskrivning, tolkning och förståelse av mänsklig existens, livsvärlden, sociala system och kulturella uttryck. Lokala teorier.

Forsknings objekt

Observerbara, mätbara företeelser i den fysiskt- materiella verkligheten; oftast företrätt inom naturvetenskaperna.

Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom samhälls-, beteende-, kulturoch humanvetenskap.

Forskarens förhållningssätt

Logiskt, analytiskt och objektivt förhållningssätt; forskaren står i en yttre relation till forsknings objektet.

Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras.

Empiri/ datainsamling

Precision, tydligt definierade variabler, noggrannhet i mätningar, systematisk och strukturerad datainsamling, kontroll av situationer och studieobjektet. Studerar stickprov för att kunna generalisera resultat till populationer.

Fyllig information om det studerade. Öppna frågeställningar som kan förändras under processen. Lägre grad av strukturering vid datainsamling. Känslighet för kontext och undersökningspersoner. Forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen.

Metodologi/ analys

Hypotetiskt-deduktiv; empirisk prövning av hypoteser, samband mellan variabler, analys av orsak och verkan, förklaring.

Induktiv; inlevelse, tolkning och förståelse. Fokus på helhet, sammanhang och strukturer.

57 � 3 . Forskningsp rocessen

Vad ska studeras? De första stegen i forskningsprocessen har att göra med att vi måste bestämma oss för vad vi ska undersöka. Till att börja med måste vi komma underfund med vad som är vårt problem. Därefter måste vi undersöka vilken kunskap som finns inom just det problemområdet. Utifrån den kunskap som redan finns kan vi slutligen bestämma exakt vad vi ska undersöka.

Problemområden uppkommer på olika sätt. Ett problemområde kan uppstå på grund av att vi är nyfikna och undrar hur saker och ting förhåller sig. Ett problemområde kan också uppstå på grund av att vi upplever någonting som problematiskt. Oavsett på vilket sätt problemområdet uppkommer, måste vi granska det i några avseenden innan vi går vidare. Till att börja med måste vi fråga oss om det verkligen finns behov av kunskap kring problemområdet. Kommer en undersökning att bidra till kunskapstillväxten inom området, dvs. är en undersökning inomvetenskapligt intressant? Kommer någon att ha praktisk nytta av att vi genomför en undersökning, dvs. är en undersökning utomvetenskapligt intressant? Om vi finner att det verkligen finns behov av kunskap inom problemområdet, måste vi därefter fundera över om en undersökning är möjlig. Är en undersökning praktiskt möjlig att genomföra? Vissa frågor kan vi inte undersöka empiriskt, till exempel frågan om Guds existens. När vi har konstaterat att en undersökning är praktiskt möjlig att genomföra, måste vi granska problemområdet ur etisk synvinkel. Är den tänkta undersökningen etiskt försvarbar? Vi får inte utsätta människor för fara eller skada. Det kan låta ganska självklart, men vi bör ändå tänka efter om en undersökning kan vara till skada för någon. Det kan antingen vara de individer som har medverkat eller individer som blir berörda av resultaten. 58 � 3 . Forskningsp rocessen

Identifiering av problemområdet

Vi måste också fundera över om en undersökning inom problemområdet är möjlig med tanke på de resurser som vi förfogar över. Har vi den tid och de pengar som behövs? I det här skedet, när vi inte vet exakt vad vi ska undersöka, handlar det om att göra en rimlighetsbedömning. Det slutgiltiga ställningstagandet när det gäller tid och pengar måste vi göra i samband med att vi planerar hur undersökningen ska genomföras. Det problemområde som vi bestämmer oss för att undersöka är till att börja med oftast otydligt i den bemärkelsen att det är svårt att förstå exakt vad som ska undersökas. Redan tidigt i forskningsprocessen är det klokt att arbeta med problem formuleringen. Problemformuleringen uttrycks i syfte och frågeställningar. Dessa återfinns vanligen i den slutgiltiga rapportens inledning. Det är dock vanligt att man börjar med ett preliminärt syfte och frågeställningar och att dessa förändras och förfinas under forskningsprocessen, inte minst som en följd av att vi söker och går igenom relevant litteratur om problemområdet. All forskning syftar till att komma fram till ny kunskap och det är centralt att kontinuerligt reflektera över vilket tillskott som just detta forskningsarbete kan bidra med. Avvägningen av vad som är en rimlig ambition görs mot bakgrund av resurser och det aktuella forskningsfältet. Det är önskvärt att det egna bidraget anknyter till forskningen inom området i beaktande av den kunskap som redan finns och de teoretiska och metodiska ansatser som tillämpas. Problemformuleringen kan mot denna bakgrund göras ”smal” eller mera ”öppen”. Om problemområdet redan är väl beforskat går det ofta att precisera problemet och anknyta till tidigare forskning. Det är också vanligare i en positivistisk, kvantitativ tradition att sträva mot en tydlig avgränsad och preciserad problemformulering. I kvalitativt och induktivt inriktade studier är det vanligt att problemformuleringen är öppnare för att inte begränsa möjligheten av att upptäcka nya aspekter på det studerade problemet. 59 � 3 . Forskningsp rocessen

De vanligaste källorna där vi hämtar kunskap är böcker, artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller rapporter. Dessa källor finns ofta i tryckt form men publicering i digital form är numera mycket vanligt och ökar hela tiden, främst vad gäller artiklar och rapporter men även vad gäller böcker. Den som arbetar med en litteratursökning kommer troligen att få hantera både tryckta källor och elektroniska dokument. I böcker hittar vi oftast försök att sammanställa och systematisera den kunskap som finns inom ett problemområde. Det betyder att det är i böcker vi lättast hittar teorier och modeller utvecklade i sin helhet. Om vi är intresserade av de absolut senaste rönen, hittar vi dem i artiklar, rapporter och konferensskrifter eftersom böcker tar relativt lång tid att förlägga. Den litteratur vi behöver får vi genom att söka i biblioteken. Biblioteken har olika hjälpmedel som vi kan använda oss av, till exempel datorbaserade söksystem där litteratur finns katalogiserad, dels för universitets- och forskningsbiblioteken, dels för folkbiblioteken. Bibliotekens hjälpmedel täcker sökandet efter böcker, artiklar, konferensbidrag men även dokument och r apporter från myndigheter. Numera går det enkelt att få tillgång till stora mängder litteratur i digital form genom de databaser som biblioteken tillhandahåller. Detta gäller såväl böcker som artiklar i fulltext, vilka brukar kallas för e-böcker respektive e-artiklar. Ett exempel är databasen Web of Science där det finns över 12 000 tidskrifter indexerade. Om inte boken eller artikeln finns tillgänglig i fulltext finns ofta en kortare sammanfattning vilket brukar kallas för abstract. På grund av utvecklingen under senare år har såväl mängden litteratur som antalet databaser, sökmotorer och hjälpmedel för att söka information på internet, ökat och det är inte självklart hur man ska gå tillväga, speciellt om man inte har erfarenhet. Antalet tidskrifter har ökat under en längre tid och i och med att den elektroniska publiceringen har ökat tillgängligheten så kan det vara svårt att få överblick över hela fältet. Ett bra tips är 60 � 3 . Forskningsp rocessen

Att söka och gå igenom litteratur

att ta kontakt med det bibliotek där man tänker söka litteratur. Forskningsbiblioteken kan tillhandahålla information och även kurser för hur man söker litteratur för sin undersökning. Ofta har biblioteken hemsidor med information om hur man kan gå tillväga. Om man skaffar ett lånekort på biblioteket kan man vanligen använda de elektroniska resurserna fritt på plats men inte hemifrån, dvs. utanför domänen. Om litteratursökningen ska ske utanför domänen på till exempel ett forskningsbibliotek är det dessutom nödvändigt att vara registrerad på en kurs eller anställd på det aktuella universitetet för att få användarnamn och lösenord som behövs för att göra litteratursökningarna. På det hela taget är litteraturgenomgången en relativt tidskrävande process. Det är inte ovanligt att sökningen resulterar i en oöverskådlig mängd träffar och det gäller att kunna avgränsa och sålla för att komma vidare. Slutligen tar det tid att gå igenom den litteratur vi har lånat. Vi måste med andra ord ta med detta i beräkningen när vi börjar med vår undersökning. För att kunna komma fram till problemformuleringen i den undersökning vi arbetar med så måste vi ha relativt god kunskap inom vårt problemområde, dvs. vi måste ha hunnit gå igenom en hel del litteratur. Däremot är inte litteraturgenomgången avslutad i och med att vi formulerat vårt problem. Vi fortsätter att söka kunskap om problemområdet i stort sett tills undersökningen är avslutad. Forskningsarbete kan beskrivas som ett växelspel mellan att söka och läsa litteratur och att arbeta med andra delar av under sökningen. Oavsett om vi söker litteratur i form av tryckta källor eller i digital form så är tillvägagångssättet i stort detsamma. En typisk arbetsgång vid litteratursökning kan se ut på följande sätt: 1.

Förberedelser Utgå från undersökningens syfte och frågeställningar. Till vilket ämnesområde kan syfte och frågeställningar kopplas? Vad är centralt och hur kan ämnesområdet avgränsas? Vilka begrepp/ämnesord ingår? 61 � 3 . Forskningsp rocessen

Skaffa en introduktion till ämnet Läs till exempel översiktslitteratur som encyklopedier och handböcker. Välj lämpliga sökverktyg Vilka sökverktyg har relevant litteratur för problemet? Vilken typ av litteratur finns sökbar i respektive verktyg? Sök litteratur Olika sökverktyg kan ha olika tekniker för sökningen. Vilka finesser finns som är bra att använda för att få relevanta träffar, till exempel möjlighet att vidga respektive precisera sökningen? Begränsningsfunktioner brukar finnas på olika sätt. Ta fram material Hur är träffarna? Av vem och för vem är materialet skrivet? Svarar materialet på frågan? Utvärdera Finns tillräckligt material? Vad behöver kompletteras/ korrigeras/tas bort?

När vi söker litteratur kan vi inledningsvis avgränsa och placera sökningen i något ämnesområde. Utgå från undersökningens syfte och försök att hitta lämpligt ämnesområde. Forskningsbiblioteken har ämnesguider som kan hjälpa till att orientera oss vad gäller ämnesområde, till exempel mot beteendevetenskap, ekonomi, humaniora, medicin, vård och hälsa, naturvetenskap, samhällsvetenskap, språk och teknik. Hör vårt problem hemma inom ämnesområdet ”inlärningspsykologi” eller ”vuxenpedagogik” eller ”etik”? Därefter tar vi reda på hur det ämnesområdet är klassificerat och skaffar oss en överblick av vad det finns för litteratur. Vi kommer då att hitta litteratur som har med vårt problem att göra och sådan som inte har med vårt problem att göra. Ur den litteratur som verkar höra ihop med vårt problemområde går vi igenom några verk så att vi orienterar oss om problemområdet. Det kan till exempel vara uppslagsverk, encyklopedier, 62 � 3 . Forskningsp rocessen

läroböcker eller översiktsverk, s.k. handböcker, som båda ger översikter över kunskapen inom ett visst område. I dessa hittar man ofta de viktigaste teorierna beskrivna och hänvisningar till de främsta forskarna inom området. I litteraturförteckningarna i dessa böcker får vi ofta tips på ytterligare litteratur. När vi kommit en bit på väg och satt oss in lite mer i den kunskap som finns inom problemområdet, börjar vi se vad som kan vara intressant att lägga betoningen på. Vi kan då plocka ut några begrepp som är centrala. Dessa begrepp, som vi då kallar ämnesord, används sedan som sökord i litteratursökningen, och på detta sätt kan vi hitta litteratur som mer exakt leder oss i den riktning vi önskar. Det är vanligt att även svenska publikationer indexeras så att ämnesorden är på engelska. Det är då av vikt att vi finner dessa sökord för att sökningen ska bli så täckande som möjligt. Exempel på sökord kan vara: ledning (management), tyst kunskap (tacit knowledge), lärande (learning) etc. I en litteratursökning går det att kombinera sökorden på olika sätt. Vissa sökord och kombinationer kan ge mängder av träffar och andra kombinationer endast några få. Det är viktigt att testa olika varianter på sökord och även synonymer, förkortningar och olika kombinationer. Vi kan naturligtvis också fortsätta sökningen kring några av de främsta forskarna på området. Vi använder då helt enkelt deras namn som sökord. Det finns också olika databaser att söka i och en klok regel är att söka i flera databaser och utvärdera utfallet. Exempel på användbara databaser som finns tillgängliga genom bibliotek är till exempel följande: Academic Search Premier, Artikelsök (referenser till svenska dagstidningar), CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), ERIC (Education Resources Information Center), Libris (De svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog), Nationalencyklopedin, PsycINFO, Sociological abstracts, Scopus samt Web of Science. Givetvis går det att använda de på internet vanliga sökmotorerna för att söka information och att då använda författare eller 63 � 3 . Forskningsp rocessen

Runa Patel och Bo Davidson har mångårig erfarenhet av att undervisa i forskningsmetodik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet.

Forskningsmetodikens grunder Att Planera, Genomföra Och Rapportera En Undersökning

Denna introduktionsbok i forskningsmetodik beskriver på ett enkelt och konkret sätt hur man planerar, genomför och rapporterar en mindre undersökning. Oavsett om man gör en utredning, bedriver ett forsknings- eller utredningsarbete eller genomför ett projektarbete i utbildningssyfte bör vissa metodiska krav uppfyllas. Författarna ger praktisk vägledning genom forskningsprocessens alla faser, från det att ett problemområde har identifierats till dess att undersökningen rapporteras. Vidare behandlas granskning av vetenskapliga texter och förfarande vid seminarier. I särskilda avsnitt behandlas vetenskapsteoretiska frågor, problemformulering, tekniker för att samla information, kvantitativa och kvalitativa bearbetningar av den insamlade informationen samt rapportens utformning. Boken är avsedd för studerande i samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen som för första gången ska genomföra en vetenskaplig undersökning. Den är därmed lämplig för grundläggande kurser i forskningsmetodik inom till exempel vård- och lärarutbildningar, i sociologi, pedagogik, statsvetenskap och psykologi. I denna femte upplaga har texten uppdaterats vad gäller samtida vetenskapliga förhållningssätt, distinktionen mellan kvantitativ respektive kvalitativ forskning, olika typer av undersökningar samt insamling och bearbetning av information.

Femte upplagan Art.nr 3095

studentlitteratur.se