9789144046495 by Smakprov Media AB

MITTPUNKT HISTORIA 1 50 P Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

MITTPUNKT HISTORIA 1, 50 P Elevpaket – Digitalt + Tryckt Mittpunkt historia 1, 50 p är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK I Mittpunkt Historia 1, 50 p beskrivs kortfattat och lättillgängligt den historiska utvecklingen från forntid till nutid samt hur man i olika tider använt historien för olika ändamål. Framställningen präglas av enkelt språk, tydlig struktur och en målsättning att skapa lust, möjlighet och historiskt medvetande hos alla elever.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. De tre kapitlen om tiden före modern tid presenteras här i en utförligare version. Dessutom ingår rikligt med faktafördjupningar och interaktiva uppgifter.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar och faktafördjupningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Mittpunkt

Historia 1 50 p

Mats Roslund Madeleine Nilzon Ingemar Ă&#x2013;berg

Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel. 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

Till boken hör också en digital del! På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets digitala del. I den digitala delen hittar du interaktiva uppgifter och fördjupningstexter till kapitlen. Där finns också hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag och form: Lennart Persson Grafisk formgivning Omslagsbild: Shutterstock. Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Faktagranskning: Professor Mats Greiff Art.nr 32404 ISBN 978-91-44-04649-5 © Författarna och Studentlitteratur AB 2014 Upplaga 1:1

Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

Välkommen till historien! ”Utan minne är vi inte människor. Utan rötter har vi ingen framtid. Historien och kunskapen om den är vårt minne och våra rötter. Därför ska vi läsa historia.” Så sa en svensk kulturminister om varför vi ska läsa historia och kunna vår egen historia. Mänsklighetens vagga stod i västra Afrika för cirka sju miljoner år sedan. Big Daddy, en apa som blev vår förfader, reste sig då upp på två ben och blickade ut över savannen. Årtusenden och århundraden har sedan dess avlöst varandra. Vi brukar dock säga att den historiska tiden börjar för cirka 5 000 år sedan, när skrivkonsten uppfanns. Det gamla och det nya i historien lever alltid sida vid sida. Fortfarande brukas jorden på många håll i världen utan hjälp av maskiner. Lär vi av historien?

En viktig fråga är: Lär vi oss något av historien? De positiva säger: Ja visst, utan kunskap om det som hände före oss, förstår vi inte det som händer nu. En tänkare sa en gång att vi måste blicka bakåt för att kunna sikta framåt. De mer negativa säger: Vi lär oss bara detta enda att vi ingenting lärt oss! Vi upprepar ju alla misstag, alla grymheter, krig och elände. Tja, vem har rätt? Använda historien

Människor, härskare, politiker och stater har i alla tider använt historien för att beskriva den så att den gynnar dem själva. Vi kallar det historiebruk. Vår historiebok börjar med att beskriva detta historiebruk. Så, välkommen till historien, välkommen till vår historiebok. Nu börjar vi. Klippan och Lund i maj 2014 Mats Roslund Madeleine Nilzon Ingemar Öberg

Innehåll 1. HISTORIENS VERKTYG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Detta är vår historiebok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vem i hela världen kan man lita på? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Sant eller falskt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

2. MÄNNISKAN BLIR SAMLARE, BONDE OCH SAMHÄLLSBYGGARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Forntiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Antiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3. MEDELTIDEN – 500 TILL 1500 . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Europa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Samtidigt i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

4. EN NY TID – 1500- OCH 1600-TAL . . . . . . . . . . . . 27 Europa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Övriga världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

5. UPPLYSNINGSTIDEN MED NYTT TÄNKANDE – OCH REVOLUTIONER . . . . . . . . . . . 31 En tid präglad av förändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Revolutioner mot orättvisor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Samtidigt i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Samtidigt i övriga världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

6. EUROPA 1800–1914 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 1800-talet – början till vår egen tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Mot en ny politisk ordning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Det moderna Europa växer fram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Samtidigt i övriga världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Avgörande steg för Europa 1900–1914 . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Sverige under 1800-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Samtidigt i övriga Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 4

7. 1914–1959 VÄRLDEN I SPILLROR . . . . . . . . . . . . . 83 Första världskriget 1914–1918 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Mellankrigstiden 1919–1939 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Andra världskriget 1939–1945 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Maktkamp efter kriget 1945–1959. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Samtidigt i övriga världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Sverige under perioden 1914–1959. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

8. DECENNIERNA 1960–2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 1960–1969 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Samtidigt i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 1970–1979 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Samtidigt i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 1980–2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Samtidigt i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

9. VÄRLDEN EN BIT IN PÅ 2000-TALET . . . . . . . . . 141 Millenniumskiftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 En på många sätt bättre värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 USA och Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Samtidigt i Sverige och Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 I övriga världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Slutet på vår resa – hur ser framtiden ut? . . . . . . . . . . . . . . 159 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 I den digitala delen I den digitala delen finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, utförliga versioner av kapitel 2

och 4

faktafördjupningar och interaktiva uppgifter.

HISTORIENS VERKTYG

1 Att skriva historia handlar alltid om att göra ett urval. Vad ska finnas med och vad ska väljas bort? Detta urval gör man utifrån olika utgångspunkter. Precis som en bonde brukar sin jord för att få en viss skörd, kan man säga att det går att bruka historia för att få fram en viss bestämd historisk beskrivning. Att använda historia på ett sådant sätt brukar kallas för historiebruk. I det här kapitlet ska du få lära dig vad historiebruk är och hur historia kan användas på olika sätt för att beskriva en verklighet. Historien kan användas för att både informera och propagera (påverka), beroende på vilket resultat (vilken skörd) man vill ha. För att veta vad man ska välja bort, eller ta med, behöver man värdera, tolka och undersöka det underlag som finns om historien. Man måste arbeta källkritiskt och detta arbetssätt kommer också att beröras i kapitlet. Vi inleder vår bok med att berätta om hur vi har tänkt när vi skrev.

Det centrala innehållet i det här kapitlet lär dig • att det finns olika uppfattningar om hur historien varit • hur du tolkar och använder olika slags källmaterial • hur individer och grupper också idag kan använda historien i samband med konflikter och samarbeten

Detta är vår historiebok Denna bok bygger på ämnesplanen för kursen Historia 1a1 och det centrala innehållet i kapitlen är kopplat till bestämmelserna om vad som ska behandlas i den kursen.

Tankar om urvalet Förr var historia i skolan i stor utsträckning lika med berättelser om ”kungar och krig”. Idag är det annorlunda och historieämnet handlar mer om förändringsprocesser och tolkningar av historiska händelser och skeenden. Ämnesplanen för historia lyfter även fram som viktigt att kunna förstå ”olika tiders levnadsvillkor” och ”förklara människors roller i samhällsförändringar”. Därför handlar vår historiebok också om de vanliga människorna, hur de har levt sina liv genom århundradena, ja årtusendena, och vad som har varit betydelsefullt i denna utveckling. Naturligtvis är kungar och andra statsmän också människor och även de får sin del av berättelsen i denna historiebok. Mittpunkt Historia 1 är skriven för dig, med dig i fokus, av oss som varit lärare länge. Vi vill här presentera det som vi tror att du behöver för din framtid och som förhoppningsvis kommer att intressera dig. Boken bygger vidare på den historia du har mött i grundskolan och därför tar vi här upp vissa delar väldigt kort, mest som repetition. Fakta är nödvändigt för att kunna bedöma historien. Det urval av fakta som vi ger dig här bygger på vår långa erfarenhet som lärare och vår kännedom om vad elever tycker är lätt respektive svårt. Vi har ansträngt oss för att använda ett lättfattligt språk. Och vi har kompletterat texterna med tydliga bilder, tidslinjer och kartor. Därtill kommer frågor och uppgifter av varierande slag som underlättar inlär ning och diskussioner. Kronologi och tidsindelning

Ordningsföljden i historien är viktig. Det nya som sker kommer ju ur det gamla och det gamla lever länge kvar i det nya. Att beskriva historien i tidsföljd kallas kronologi. Därför börjar vår historiebok när männi skoapan reser sig på två ben i Afrika, för att sedan följa människans utveckling och historia genom tiderna och sluta några år in på 2010 talet.

MITTPUNKT HISTORIA 1

För att beskriva historien används ofta olika beteckningar på tidsperioder, så kallade epoker. En historisk epok är en avgränsad tidsperiod där till exempel en speciell tankeinriktning eller politisk organisationsform har varit ledande. Epokbegreppen bidrar till en gemensam uppfattning om vilken tidsperiod som behandlas. Dessa kan dock skilja mellan olika kulturer. För oss i Europa har till exempel antiken en viss bestämd betydelse, nämligen som den period då Grekland och Romarriket dominerade den europeiska kontinenten. I andra delar av världen kan, som i Kina, historien delas in i perioder som i stället bygger på en politisk grund efter de dynastier (släkter) som har härskat över landet.

1 Förenklad bild av människan som reser sig allt eftersom hon utvecklas.

Att känna till epokbegreppen gör det dessutom lättare att följa med i medier och i många privata sammanhang när historia diskuteras eller används som exempel. Brytpunkter och perspektiv

Då och då har historien ändrats påtagligt, något som vi i denna bok kallar för brytpunkter och som vi har valt att beskriva mer noggrant. Ett exempel på brytpunkt är de stora geografiska upptäckterna som gjordes runt 1500talets början. Europa blev då den dominerande makten i världen, vilket förändrade historien på ett avgörande sätt för väldigt många människor. Vi använder också begreppet förändringsprocess, ett ord som används mycket i kunskapskraven för historiekursen. Skillnaden mellan bryt punkt och förändringsprocess kan enkelt förklaras så att brytpunkten ofta inleder en förändringsprocess där historien förändras på lång sikt eller avslutar den. Valet av perspektiv påverkar naturligtvis också vilken historia som presenteras. I detta läromedel använder vi ofta ett jämförelseperspektiv. Vi gör jämförelser mellan då och nu, mellan det som händer samtidigt på andra platser i världen och med vad som händer sedan. Vi försöker på detta sätt göra historien tydlig för dig och knyta samman den. Ett annat viktigt perspektiv är demokratiperspektivet och därför skriver vi konsekvent genom hela boken om hur makten har fördelats. Länge var kungen enväldig, men ju längre fram vi kommer i historien, desto mer får många av de ”små” människorna att säga till om.

Envälde = innebär att makten ligger hos en enskild person, exempelvis en kung, som stiftar lagar, bestämmer straff och dömer ensam

1 HISTORIENS VERKTYG

Vanligt folks liv beskrevs som sagt inte så mycket förr och när det skedde var det ofta männens liv. Självfallet skriver vi här om männens liv, men lika självklart också om kvinnornas och barnens. Teknik och kultur

Tekniken har genom hela historien drivit på utvecklingen med uppfin ningar och nya metoder. Det gäller från tiden när människan blev bofast bonde via utvecklingen av industrier och fram till vår egen digitala tidsålder. Också konst, musik och litteratur har varit viktigt för många genom historien. Därför har varje kapitel särskilda avsnitt om teknik och kultur, som ligger i kapitlets digitala del. Källkritik och problematisering

Också när man läser historia ska man vara kritisk. Härskare har näm ligen alltid använt historien för att skapa en bra bild av dem själva. De har brukat historien utifrån sina syften och detta sätt att använda sig av historia kallas idag för historiebruk. Historien blir mer intressant om man studerar den med ett källkritiskt öga. Ibland kallas det för att man problematiserar det som sägs, det vill säga man ställer frågor om bland annat sanningshalt och äkthet.

Kritisk = betyder här genomtänkt, granskande, noggrann – och inte nödvändigtvis felsökande

Vi ställer sådana kritiska frågor genom hela boken, för dig att ta ställning till, att fundera över och diskutera i grupper eller i klassen. I bokens digitala del finner du fler fördjupningar och problematiserande texter.

Vem i hela världen kan man lita på? Du har en historia. Alla människor har en historia. Alla länder har en historia. Alla och allt har en historia. Men vad bygger historien på? Då det gäller oss själva kan vi säga att vår historia bygger på vad vi och våra släktingar själva kommer ihåg, fotografier som vi har sparat och hem mafilmer som har filmats. Naturligtvis kan berättelserna skilja sig åt lite grann, men i det stora hela stämmer de oftast överens. När det gäller länders historia kan det vara svårare att avgöra vad de bygger på. Historien kan se mycket olika ut beroende på vem som berättar om den. Inte sällan är det så att vi människor gärna uppfattar vårt eget lands historia som ”bättre”, till exempel mindre brutal, än andra länders historia. Vi ser vårt eget land som det bästa landet, medvetet eller omedvetet, och det speglas då i hur landets historia är skriven. Ett 10

MITTPUNKT HISTORIA 1

Rubriken på det här stycket är lånad från refrängen i en låt som Mikael Wiehe skrev för Hoola Bandoola Band på 1970-talet. Frågan är ständigt lika aktuell. (Du kan lyssna på låten om du vill på Youtube.)

exempel är synen på den svenske kungen Gustav II Adolf (1594–1632). I Sverige sågs han som en duktig och stor krigarkung, som lyckades bra i början på det 30åriga kriget. Men i de områden där Gustav II Adolf drog fram med sin armé sågs han istället som en hemsk fiende som dödade och tog mat från folket. Dock fanns också de som hyllade honom som befriare.

Bruk och missbruk av historien Som du sett är historiebruk ett sätt att använda historien för ett visst syfte. Det kan handla om att föra fram ett visst budskap eller att lyfta fram en speciell händelse eller person för att varna eller visa på en förebild. Så har det fungerat länge och det har i allmänhet inte uppfat tats som ett problem. Det kommer i ett helt annat läge om en grupp i samhället medvetet för ändrar eller lägger tillrätta en historisk händelse för att det ska tjäna gruppens politiska eller ekonomiska syften. Då börjar det handla om missbruk av historien. Detsamma gäller när man väljer att inte ta med fakta, som är mindre bra för gruppen, för att få anhängare till den egna åsikten. De mest klassiska exemplen på detta är när man i nazityskland under 1930 och 1940talet lät tillverka och begrava föremål, som sedan grävdes upp som fynd från forntiden, för att visa på en lång och fram

Historien brukas hela tiden. På några ställen i Berlin står fortfarande delar av muren kvar, men idag förmedlar den andra budskap, som här om frihet ... © Författarna och Studentlitteratur

1 HISTORIENS VERKTYG

stående utveckling av den så kallade ariska kulturen. Detta i syfte att visa att det fanns ett folk som är bättre än andra i den tidens Tyskland. Ett annat exempel är när tidigare betydelsefulla människor i statens styrelse har tagits bort, både på fotografier och i dokument, när andra kommit till makten.

Saklighet och värderingar – vad är skillnaden? Som du förstår är det mycket svårt att avgöra vilka historiska fakta som är mest rättvisande, eftersom alla ser historien ur sitt perspektiv och att det därför finns olika beskrivningar och tolkningar. Alla har vi också egna åsikter i olika frågor. Vi tänker inte och tycker inte alltid likadant om exempelvis historiska händelser. Därför kan det finnas olika värderingar i det som skrivs och berättas – nu som då. Jämför till exempel följande två påståenden: Alla människor är inte demokratiska. Tyvärr är inte alla människor demokratiska. Här är det bara ett enda ord som skiljer, ordet Tyvärr. Det ordet gör att meningen inte bara framför fakta utan också en värdering. Att vara saklig innebär att man håller sig till de fakta man känner till utan att lägga in egna värderingar. Osaklighet innebär att man inte tar hänsyn till fakta, utan låter egna känslor och tankar påverka det man skriver. Det gäller att vara uppmärksam och skilja på vad som är fakta och vad som är värderingar.

Sant eller falskt? Kritik av källor ger en säkrare historia När man läser historia ska man vara källkritisk. Det innebär att man noga undersöker de källor som används för att beskriva historien. En källa är något som finns kvar från det förflutna och som kanske kan användas för att besvara frågor om vår historia. En källa är något som bevisar att exempelvis en händelse verkligen har hänt. För att vara så objektiv som möjligt gäller det att följa vissa råd och regler när man skriver om historia. Till en början ska man skilja på kvarlevor och berättelser. Kvarlevor är alla rester som finns kvar från förr, till exempel byggnader, ruiner, krukskärvor, gamla mynt och ursprungs 12

MITTPUNKT HISTORIA 1

Arkeologernas källor är ofta kvarlevor. Här visas en utgrävning av de stora ättekullarna utanför Helsingborg. Ättekullarna är gravhögar skapade för 3 500–3 000 år sedan, för den tidens överklass. I dem har arkeologer hittat kvarlevor av människor, klädda i sina vardagskläder och tillsammans (för kvinnornas del) med bland annat smycken.

texter. Berättelser är istället något som kommit fram som en följd av en händelse, till exempel en i efterhand nedskriven text eller muntlig framställning. När det gäller berättelser måste man tänka på vissa viktiga faktorer: 1 2 3 4 5

Tidssambandet mellan berättelsen och händelsen Äktheten hos berättelsen Beroendet av eventuella andra berättelser Tendenser i samhället/landet Berättelsens realism

Ursprungstext är till exempel ett fredsdokument, som har undertecknats i samband med fredsförhandlingar, eller en samtida beskrivning av en händelse.

1 Tidssambandet mellan berättelse och händelse

Man bör använda sig av den berättelse som ligger närmast händelsen i tiden. Varför? Jo, den berättelsen anses vara en bättre källa, eftersom berättelser som ligger längre från händelsen kan ha förändrats på grund av att människor börjar glömma hur det egentligen var. 2 Berättelsens äkthet

Äktheten innebär att man tittar på den berättande källan och funderar på om den verkligen är äkta eller inte. Ta ett brev som exempel, är det © Författarna och Studentlitteratur

1 HISTORIENS VERKTYG

verkligen skrivet av avsändaren vid den tidpunkt som framgår av brevet eller är det skrivet i efterhand, kanske till och med av någon annan och därmed en förfalskning? Denna bedömning, om äkthet, passar även bra in då det gäller kvarle vor. Man kan nämligen fråga sig om exempelvis en målning är äkta eller förfalskad. Bilder kan vara förfalskade. Delar i bilden kan vara arran gerade och visa motivet så som man tyckte att det skulle vara i stället för hur det verkligen såg ut. Andra delar kan ha tagits bort – allt för att förändra och förfalska historien i ett visst syfte. Äktheten är ett stort problem då man använder sig av internet som informationskälla. Här kan vem som helst enkelt göra tillägg och ändringar både av texter och i bilder, utan att det märks. 3 Beroende av eventuella andra berättelser

En berättelse kan vara beroende av en eller flera andra berättelser. Den kallas då för en andrahandskälla. Den eller de berättelser som den är påverkad av kallas för förstahandskälla. Andrahandskällan bygger på något som är skrivet tidigare och är alltså inte en självständig källa. I och med detta kan beskrivningen av en historisk händelse förändras lite grann varje gång som den skrivs om. Efter hand kan innehållet ha förändrats så pass mycket att innebörden har blivit en annan. Det är framförallt viktigt att fundera på vad som är förstahandskälla och vad som är andrahandskälla då man använder sig av internet, där det är vanligt att uppgifter återberättas flera gånger. 4 Tendenser i samhället/landet

Att det finns tendenser i samhället/landet kan innebära att ideologiska, religiösa och politiska uppfattningar kan påverka den historiska berät telsen. Ledarna i ett land kan påverka hur landets historia skrivs (det kan också andra grupper i samhället och media göra). De styrande i länder som är diktaturer kan som regel både skriva och styra sin egen historia. De censurerar sådant som de inte vill ska komma ut till all mänheten. Ett exempel är Sovjetunionens ledare Stalins agerande. I slutet av 1920talet lyckades han få sin politiske motståndare Trotskij utesluten ur partiet och ett par år senare såg Stalin till att Trotskij togs bort från alla gamla foton.

MITTPUNKT HISTORIA 1

Ideologi = politisk åskådning, system av idéer och värdering

Censur = när myndigheter i förväg granskar och till och med förbjuder texter av exempelvis journalister som anses vara motståndare till dem som styr

5 Realistisk berättelse

Man kan oftast använda sitt sunda förnuft för att avgöra om en berät telse verkar sannolik eller inte. Stämmer berättelsen med det som vi redan vet om händelsen? Verkar berättelsen realistisk och rimlig? Om en berättelse motsäger allt annat som man vet om händelsen, gäller det att vara kritisk och kanske ta hjälp av mer fakta för att ta reda på hur det egentligen var.

Dagens samhälle kräver ett annat tankesätt Samhället förändras oerhört snabbt och den nya tekniska utvecklingen går i rekordfart. Internet har blivit en självklarhet när vi söker informa tion och det kräver till viss del ett nytt sätt att tänka källkritiskt. När du använder internet för att söka information måste du vara kritisk på ett annat sätt jämfört med när du använder dig av tryckta källor som tidningar och böcker. På internet finns allt från korrekt objektiv infor mation till propaganda och information som har till uppgift att vilseleda dig. Internet fungerar ofta som ett klotterplank och ett språkrör för åsikter. Därför ska du vara extra uppmärksam på vad du läser. När det gäller källor på internet är det oftast du själv som måste göra all granskning. Börja med att fundera på vilket slags webbsida det rör sig om. Handlar det om underhållning, reklam, faktasamling, nyheter, propaganda eller är det en personlig webbsida? För att därefter få en klarare bild av webbsidan bör du fundera kring frågorna på nästa sida.

Propaganda = en film, en text eller annan form av budskap vars syfte är att påverka människor att tycka och göra på ett visst sätt

Datorn och internet har öppnat helt nya möjligheter att nå information, kunskap och kontakter, men kräver också en mycket kritisk blick. © Författarna och Studentlitteratur

1 HISTORIENS VERKTYG

1 2 3 4

Vem/vilka har lagt ut sidan på internet? Varför finns texten på internet? Vad står i texten? Finns det datum på webbsidan?

1 Vem/vilka har lagt ut sidan på internet?

För att ta reda på vem eller vilka som lagt ut sidan kan du börja med att titta på de sista bokstäverna i wwwadressen. Där kan man få en liten aning om hur seriös webbsidan är. Här nedan ser du ett antal vanliga webbplatser: .se

ursprungligen var det bara svenska myndigheter eller företag som hade denna webbadress, idag kan vem som helst ha denna typ av adress

.se = förkortning för Sweden

.com ursprungligen en sida med kommersiellt intresse (det vill säga någon form av handel), kan idag vara vad som helst

.com = förkortning för commercial, som betyder affärsmässig

.org mer eller mindre seriösa organisationer, kan idag köpas av

vem som helst

.gov anknytning till ett lands styrelse, till exempel regeringen,

.gov = förkortning för government, som betyder styrelse, styrande

främst USA

.edu anknytning till någon utbildningsinstitution, framförallt i USA .nu

kan köpas av vem som helst

.edu = förkortning för education, som betyder utbildning

.net ursprungligen internetleverantörer, kan idag köpas av vem

som helst

Vem som helst kan publicera texter, bilder, ljud och filmer på nätet idag. Det är därför viktigt att se om det finns någon ansvarig utgivare, upphovsman eller författare för sidan och se om denna person går att nå. Finns inte sådana uppgifter om avsändaren är det tveksamt om du ska använda dig av den information som finns på sidan. 2 Varför finns texten på internet?

Om du kan få svar på varför texten finns på internet, så kan du också få en uppfattning om texten är tänkt att övertala läsaren och därmed är propaganda eller om den bara vill presentera fakta. Fråga dig också varifrån eventuella siffror och annan fakta har tagits. Fundera också på om det är en förstahandskälla eller en andrahandskälla. Ytterligare frågor du kan fundera över är om det finns någon källförteck ning på webbsidan och vilka sidor man länkar vidare till. 16

MITTPUNKT HISTORIA 1

3 Vad står i texten?

Gör en egen bedömning genom att läsa texten på webbsidan. Vad vet du själv om det som sidan behandlar, stämmer dina kunskaper överens med texten? Jämför gärna sidan med säkra tryckta källor. Vilken kom petens har avsändaren, den som publicerat texten? Gör den kompeten sen texten mer trovärdig? Kan man se om webbsidan lyfter fram en viss politisk, social eller kulturell uppfattning? Hur ser språket ut, några stavfel? Finns det andra språkfel i texten? Vad betyder det för textens värde som källa? Studera också valet av vaga ord som ”institut”, ”frihet”, ”rättighet” eller liknande. Vad betyder de egentligen? Försök skilja mellan vad som kan vara fakta, förklaringar, tolkningar eller rena åsikter.

Kompetens = handlar i detta fall om den som skrivit texten till exempel har utbildning om eller erfarenhet av det som behandlas Vaga ord = ord som kan tolkas på olika sätt, är ofta abstrakta

4 Finns det datum på webbsidan?

Datum finns inte alltid på webbsidan. Ett datum kan stå för tre saker: • när informationen på sidan skrevs för första gången • när informationen lades ut på nätet • när informationen senast uppdaterades Det är viktigt att kunna avgöra om de fakta som finns på webbsidan har funnits en längre tid och blivit inaktuella eller om de fortfarande är aktuella och därmed användbara. 1:1 Undersök och diskutera a) Studera ett par gamla dagstidningar och se hur de belyser olika händelser. Det går oftast att få tag i gamla tidningar via bibliotek, som har dem bevarade på mikrofilm eller i digital form. Välj ut en större händelse och jämför hur de olika tidningarna skrev om händelsen i anslutning till det inträffade.

b) Vad säger annonserna i de gamla tidningarna dig om samhället som fanns då? Hur såg till exempel annonser om lediga tjänster ut jämfört med hur de ser ut idag? Hur såg reklam för olika produkter ut? Prova att studera reklamannonserna ur ett genusperspektiv. Säger de något om hur kvinnor och män förväntas vara? Säger det något om hur man vill att de ska vara?

Kan du få en klar bild av händelseförloppet eller beskriver tidningarna det på olika sätt? Om tidningarna skildrar händelsen på olika sätt, vad skulle orsaken kunna vara till det?

I den digitala delen hittar du en sammanfattning av kapitlet och fler uppgifter .

1 HISTORIENS VERKTYG

Madeleine Nilzon, Mats Roslund och Ingemar Öberg – alla med lång erfarenhet som gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Tillsammans har de även skrivit Mittpunkt Samhällskunskap 50 p.

Mittpunkt Historia 1 50 p I Mittpunkt Historia 1 50 p ligger fokus på det centrala i historiekursen 1a1. Här har mycket av historiens myller av händelser valts bort till förmån för de större linjerna. I läromedlet beskrivs den historiska utvecklingen – från forntiden fram till början av 2000-talet – och hur man i olika tider och sammanhang använt historien för olika ändamål. Stor vikt läggs på olika förändringsprocesser, bland annat demokratins utveckling. De många uppgifterna i läromedlet uppmuntrar eleverna att ställa frågor och analysera historiska problem och utvecklingstendenser. I den digitala delen finns en interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning, faktafördjupningar och interaktiva uppgifter.

Art.nr 32404