9789140697219

Page 1

Fรถrskolans historia Fร RSKOLEPOLITIK, BARN OCH BARNDOM

Anne-Li Lindgren & Ingrid Sรถderlind



Innehåll 1. Förskolans och barndomens historia. En statlig förskolepolitik växer fram Förskolans historia och förskolebarndom Utgångspunkter och upplägg Material och vägval

2. 1850–1900. Institutioner för barn innan skolåldern. Privata aktörer, samhällsförändringar och barndomsideal

9 10 12 19

23

Institutioner för de yngre barnen och skolan – frivillig respektive obligatorisk verksamhet Småbarnsinstitutioner och barndomsideal En- och flerförsörjarfamiljer samt behovet av barnpassning Småbarnsskolor – skolliknande verksamhet med inslag av lek Barnkrubbor – heldagsomsorg med barnpassning i fokus Barnträdgårdar – lek och pedagogiskt utformad halvdagsverksamhet

24 25 27 30 33 37

Småbarnsskola, barnkrubba och barnträdgård – komplement och konkurrens Avslutning

3. 1900–1950. Vetenskapliga perspektiv på barn och början på ett statligt engagemang Vetenskapliga perspektiv och barndom Ett vetenskapligt perspektiv med olika uttolkningar

45 47

51 52 58

Huvudmannaskap och finansiering. Mot större enhetlighet och ett visst statligt ansvar

60

Institutioner för barn innan skolåldern – en yrkeskår av, för och med kvinnor tar form Avslutning

67 70


4. 1950–1970. Lekskola och förskola, daghem och familjedaghem. Från halvdags- till heldagsverksamhet

73

Lek- och förskolor för halvdagsverksamhet – barn ska bli goda medborgare

74

Daghem för heldagsverksamhet – institutionell barndom med pedagogiska inslag Hälsa – länge en viktig fråga

80 85

Förskollärare om hel- och halvdagsverksamhet. Professionalisering och yrkesroller

86

Nytillskott i förskolepolitiken – familjedaghem för heldagsomsorg i privata hem Förskola – skola. Idéer om samgående Avslutning

5. 1970–1998. Förskola för alla. Förskolepolitik för expansion och nya perspektiv på barn 1970-talet. Andra vågens förskoleutveckling Statliga utredningar med nya perspektiv på barn

89 91 97

99 100 103

1980-talet. Förskola för alla barn. Statsbidrag men inte till privata bolag

109

1990-talet. Flera driftsformer och förskolan blir en del av skolväsendet Familjedaghemmen får Allmänna råd Idén om förskolan som en form av skola Avslutning

6. 1998–2016. Förskolan i skolväsendet. Förskola för lärande – och för lek Förskola med läroplan – statlig förskolepolitik för alla barn från ett år

114 119 121 124

129 130

Förskola med läroplan – Sverige del av internationell politik och kvalitet i fokus Förskola med läroplan – ”ömsom lek, ömsom lärande” Förskola med läroplan – och förskoleklass Förskola med läroplan – och pedagogisk omsorg Avslutning

133 138 146 149 151


7. Förskollärarutbildning och förskolepolitik. Från privat till statlig verksamhet Nuläge. Olikheter och likheter – kompetens, utbildning och kön

155 156

De första svenska seminarierna – Fröbelanknytning och utan statsbidrag Nya seminarier, mer psykologi, fler ämnen och statsbidrag Att bli antagen och vara elev Förskollärarutbildningen förstatligas Förskollärarutbildningen till universitetet Forskning och utbildad personal

8. Förskolebarndom i ett långt tidsperspektiv Förändring och kontinuitet i förskolans historia

159 161 166 170 173 175 181 182

Förskolehistoria – ett spännande och förhållandevis outforskat område Spårberoende och framtiden Slutord: Förskolehistoria och barndom

Referenser Otryckta källor Litteratur och tryckta källor Offentligt tryck

185 187 190 193 193 193 205



1 Förskolans och barndomens historia. En statlig förskolepolitik växer fram I Sverige har förskolan idag en central plats i barns liv. Nästan alla barn i åldrarna två till fem år deltar i förskoleverksamhet och har därmed erfarenhet av att vara förskolebarn. Förskolan uppfattas både som en rättighet och som en möjlighet, men sett i ett längre perspektiv har institutioner för små barn långt ifrån varit självklara. För vilka barn, på vilket sätt och vems ansvar är frågor som varit aktuella alltsedan institutioner för yngre barn på privat initiativ började inrättas i Sverige under 1800-talet i form av småbarnsskolor, barnkrubbor och barnträdgårdar. Förskolan är de yngre barnens gemensamma arena. Vilka resurser som förskolan tilldelas, och vilket politiskt intresse som riktas mot institutioner för barn innan skolåldern, påverkar både institutionerna och personalens status. I Sverige hörde dessa institutioner länge till den sociala barnavården och i många fall vägde sociala skäl tungt vid intagning. En förändrad syn på barns behov och fler förvärvsarbetande mammor bidrog till att det som ursprungligen var en specifik hjälp, särskilt för ensamstående mammor, under 1970-talet började formuleras som en generell rättighet. På 1980-talet sades att förskolan skulle vara för alla barn och i slutet av 1990-talet flyttades den till utbildningssektorn. Idag är heltidsverksamhet med hög kvalitet ideal för förskolan samtidigt som förskolan är det första steget i ett livslångt lärande. Betraktat på det här sättet har således mycket hänt i synen på förskolans roll i samhället och familjelivet. Institutioner för barn innan skolåldern var länge få till antalet och det var inte givet vilka satsningar som skulle göras. Olika tillsynsformer har funnits och också utmanat varandra, exempelvis det egna hemmet, halvdag på institution, heldag på institution, och familjedaghem (idag pedagogisk omsorg). Det har förts en kamp mellan olika synsätt på barns behov och förmåga, om vad som setts som lämplig ålder för institutionsvistelse, hur lång den bör vara och vad den ska innehålla. Det har också förts politiska strider om vad som ansetts vara föräldrars ansvar, kommuners ansvar respektive statens ansvar, samt vilka ekonomiska 9


Förskolans historia resurser som ska satsas. När sådana frågor hanteras spelar föreställningar kring familjebildning och familjeliv liksom synen på barn och barndom en viktig roll. Det har också funnits olika uppfattningar kring hur utbildningen av förskollärare ska utformas och vilka krav som ska ställas. För den som ville bli förskollärare gällde till exempel fram till år 1977 krav på förpraktik inom barnavård, både från familj och institution. Andra frågor har gällt förhållandet mellan teori och praktik och förskolans roll i relation till skolan. Den här boken handlar om framväxten av förskoleverksamhet och dess plats i samhället. I boken beskrivs detta som en historia om hur en statlig förskolepolitik vuxit fram, det vill säga hur och varför det skapats ett statligt intresse för det vi idag kallar förskolan. I det ingår både hur olika synsätt på barn och barndom och olika syn på föräldraskap och familjeliv påverkat poli­ tiken. Till det hör även olika synsätt på professionen och professionens roll. Det statliga intresset har förändrats över tid och det är en viktig del av inne­ hållet i boken. I det här inledande kapitlet redogör vi som skrivit boken för våra utgångspunkter och hur vi gått till väga.

Förskolans historia och förskolebarndom Många länder har utvecklat institutioner för barn under åldern för obligatorisk skola, där de tillbringar delar av sin dag. Förskoleforskarna Harry Willekens, Kirsten Scheiwe och Kristen Nawrotzki (2015) menar att det speciella med detta är att barn tas om hand och utbildas av personer som får betalt för att göra det och som en del av en professionsutövning. Det är något annat än när barn tas om hand av sina primära vårdnadshavare eller av personer med personliga band till barnen och vårdnadshavarna. Dessa personer har som regel varit kvinnor. Gemensamt för utvecklingen av dessa institutioner är också, skriver författarna, att de drivits fram av att kvinnor gradvis integrerats på arbetsmarknaden. Detta har fått olika effekter. Dels har kvinnors deltagande på den formella arbetsmarknaden gjort dem mindre tillgängliga på en informell marknad inriktad på att ta om de små barnen. Dels har en minskad informell marknad för barnomhändertagande gett plats för institutioner där kvinnor kan arbeta på en formell arbetsmarknad. Institutionerna har således gjort kvinnor delaktiga i en formell arbetsmarknad, eftersom de erbjudit kvinnor arbete och möjlighet till yrkesutbildning. Samtidigt har de erbjudit barnavård, omsorg och ett pedagogiskt innehåll. Ett annat utmärkande drag, hävdar samma forskare, är att mål kopplade till utbildning blivit en allt viktigare del av institutionernas utveckling från början av 2000-talet och framåt (Willekens m.fl. 2015). Å ena sidan är utbildning ett sätt att genomföra riktade insatser för att få till stånd social integration av barn till immigranter eller för att erbjuda fattiga barn en god uppfostran (Michel 10


1. Förskolans och barndomens historia … 2015). Å andra sidan är utbildning något som kommit att förstås som en generell mänsklig rättighet för att ge varje barn möjlighet att utvecklas i enlighet med sina förmågor och resurser. Ofta kopplas denna rättighet, menar Willekens med flera (2015), till idén att barn ska bli fungerande framtida medborgare och kunna medverka till samhällets ekonomiska utveckling. Denna generella rättighet till utbildning följer i en europeisk kontext två modeller, som båda är relaterade till hur den offentliga politiken bidrar till institutioner för barn innan skolåldern. Den ena modellen är en utbildnings­ modell, som betonar att barn behöver utbildning och lärande innan de börjar den obligatoriska skolan. Den andra modellen avser att jämka samman (vårdnadshavares) arbete med omsorg (om barnen). I den senare modellen ligger fokus mer på barntillsyn och lek (Scheiwe & Willekens 2009). Att jämka samman arbete med omsorg har i de allra flesta fall handlat om mammors arbete och här kan ytterligare två synsätt spåras: ett där omsorgen i institutionerna ses som en negativ lösning på grund av att kvinnor är tvungna att arbeta, att jämföra med ett där mammors arbete uppfattas som önskvärt och nödvändigt för att förbättra såväl familjens ekonomi som hela samhällets ekonomiska utveckling (Willekens m.fl. 2015). Willekens, Scheiwe och Nawrotzki (2015) lyfter på olika sätt fram förskolan som en del i en samhällelig förändring, och deras resonemang och långa tidsperspektiv har varit inspirerande för den här boken. Förskolan är en del av ett större system och utifrån en svensk kontext är det tydligt att institutionerna för de små barnen rör sig inom och tangerar olika politikområden: skol­politik, familje­politik, socialpolitik, hälsopolitik, arbetsmarknadspolitik och jämställdhetspolitik. Pedagogik­historikern Kajsa Ohrlander (1992) menar att det skapats en barnpolitik i Sverige just genom att olika politikområden kopplats samman med frågor som rört barn. Vi menar att institutioner med det vi idag kallar förskoleverksamhet varit del av en sådan barnpolitik och formar ett slags förskolepolitik. Det betyder även att sådan verksamhet berörs både av politiska satsningar och brist på satsningar inom olika områden. Förskolan påverkas naturligtvis också av forskning, särskilt inom pedagogik och psykologi. Boken behandlar en lång tidsperiod. Den börjar med etableringen av de första institutionerna för barn innan skolåldern kring mitten av 1800-talet och avslutas ett par decennier in på 2000-talet. Boken handlar om hur förskole­ verksamheten i Sverige förändrats från att vara en privat driven verksamhet, med finansiering genom avgifter, donationer och ibland kommunala bidrag, till att bli en verksamhet med statsbidrag. I denna förändringsprocess har teorier om barns utveckling liksom personals, tjänstemäns, politikers och föräldrars engagemang påverkat förskolans verksamhet. Att få statsbidrag har varit förenat med olika villkor, som exempelvis krav på en ökad enhetlighet i organisation och innehåll. Från början fanns inga 11


Förskolans historia rikt­linjer. Vid mitten av 1900-talet gavs råd via en statlig myndighet (Social­ styrelsen) och senare genom pedagogiska program. Idag är läroplanen ett centralt styrdokument som alla förskolor måste följa. Över tid har riktlinjer, förordningar och lagar fått ökad betydelse, vilket visar hur ett statligt intresse manifesterats. När en förskolepolitik vuxit fram har således krav på kvalitet och insyn ökat. Förskolepolitiken, med statsbidrag som en drivande motor, har samtidigt gett förutsättningar för såväl långsiktighet och möjligheter att planera som ökad tydlighet om förväntningar och krav. Forskning har också bidragit till att ge legitimitet åt den politik som förts, bland annat genom att användas i statliga utredningar. Där har olika perspektiv på vad som vid olika tidpunkter ansetts bäst för barn, i olika åldrar, varit viktiga argument exempelvis för hel- eller halvdagsverksamhet. Frågorna har varit komplexa och det har aldrig funnits några enkla lösningar. Här har också olika ideologiska ståndpunkter och parti­ politiska ställningstaganden haft betydelse. Förskoleverksamhet är och har varit del av en internationell företeelse för att gynna barns utveckling och lärande, samt motverka ohälsa. Den ger barn mer likartade förutsättningar. Verksamheten ses också som en rörelse som verkar för fred. Globalisering gör att mål och metoder liknar varandra oavsett nationella och lokala skillnader i hur verksamheter organiseras och drivs (Johnston & Nahmad-Williams 2009; Maynard & Powell 2014; Prochner 2017; Willan 2017). Vi menar att förskoleverksamheten i Sverige hela tiden har stått i dialog med idéer och praktiker där normer om en transnationell barndom påverkat politikens utformning (Lindgren 2017a). Med transnationell menar vi idéspridning över nationsgränser. Den rörelse mot att skapa en statlig förskolepolitik som vi beskriver har på många sätt influerats av en internationell kontext med likartade föreställningar om barn och barndom. Perioder då detta varit påtagligt var i början på 1900-talet, 1930-talet, runt 1960–1970-talen och i slutet av 1900-talet.

Utgångspunkter och upplägg Historiker talar gärna i termer av struktur och aktör, och vi har i denna bok influerats av hur den franske filosofen, idéhistorikern och teoretikern Michel Foucault (1972) förklarade vad han ansåg var ett givande sätt att förhålla sig till dessa begrepp. Att skriva en generaliserande historia som på förenklade sätt sammanfattade en tidsanda, en fas eller en epok är inte eftersträvansvärt, eftersom det gör tiden till en storhet där det oväntade, revolutionerna, för­ lorar i betydelse. Det är bättre, menade Foucault (1972), att ta fasta på samspelet mellan hur skillnader och likheter, autonomi och beroende förändras över tid. I sådana 12


1. Förskolans och barndomens historia … analyser kan man också följa hur förändring är kopplat till utbyten som går på tvärs över nationsgränser. Frågor om hur förändringar påverkar såväl relationer som vad människor omger sig med är viktigt att analysera. Hur institutioner för barn innan skolåldern vuxit fram kan analyseras på det sättet. Frågor om vilka idéer som formar verksamhetens innehåll, liksom miljöns utformning, blir då delar av flöden i tid och rum. Ett innehåll som tagits fram på en plats vid en tidpunkt kan flyttas till andra platser och andra tider. I sådana förflyttningar sker som regel förskjutningar av innehållet när nya personer gör sina tolkningar av såväl idéer som hur pedagogiska verktyg bör användas. Det betyder att historiska analyser påverkas av både strukturer, det vill säga sätt att organisera, och aktörer, det vill säga de som tolkar en organisation. Därtill kommer de material som finns i en verksamhet. Samtidigt som en verksamhet kan förändras kan den fortsätta i gamla spår. Det handlar således om att hantera kontinuitet och förändring på samma gång i analysarbetet. Boken följer en kronologisk ordning och det är förändringarna i förskole­ politiken som varit styrande för kapitelindelningen. Kapitel 2 behandlar perioden 1850–1900, när institutioner för barn innan skolåldern började växa fram, och beskriver etableringen av småbarnsskolor, barnkrubbor och barnträdgårdar. Kapitel 3 omfattar åren 1900–1950 och handlar om hur olika utvecklingspsykologiska perspektiv fick betydelse för hur verksamheten borde organiseras. Kapitel 4 presenterar perioden 1950–1970, när benämningen daghem slog igenom och det fördes politiska strider om huruvida satsningar skulle göras på hel- eller halvdagsomsorg. Här tar vi även upp alternativ till institutionerna, nämligen familjedaghem drivna av dagmammor. I kapitel 5 är expansionsperioden från 1970-talet till läroplanens införande år 1998 i fokus. Kapitel 6 handlar om tiden från läroplanens införande fram till 2010. Där skriver vi om hur Sveriges medlemskap i EU får betydelse för läroplanens införande och nya sätt att tala om kvalitet i förskolan. Kapitel 7 sträcker sig över hela tidsperioden och tar upp hur förskollärarutbildningen sett ut och förändrats. Kapitlen har olika karaktär – delvis beroende på vilken tid de analyserar och vilket material som aktualiserats av den samtida förskolepolitiken. Tids­ perioderna är ungefärliga. I kapitlen görs ibland fördjupningar i enskilda frågor som kan sträcka sig utanför kapitlets tidsperiod. Den struktur på förskolans historia som vi skapat med den här boken innefattar analyser av texter som producerats på statlig nivå och texter som producerats av praktiker i förskolefältet. Här kombineras således olika aktörers utsagor i en sammanhållen analys av förskolans historia.

13


Förskolans historia

Aktörer De aktörer i samhället som, med olika intressen vid skilda tidpunkter, intresserat sig för förskolan kan sammanfattas i en modell (fig. 1): Lagstiftning Utredningsväsende

Forskning

Utbildning Stat

Medier

BARN

FRIVILLIGSEKTOR Civila samhället Filantropi

FÖRSKOLA PERSONAL

Enskild verksamhet

Kyrka Kommun

Familj/ vårdnadshavare

Figur 1  Aktörer med relationer till förskolan och barn och personal i förskolan. Källa: I författarnas ägo.

Aktörerna har på olika sätt påverkat utformningen av förskolans verksamhet samt vilka föreställningar och bilder av förskolan som spridits i sam­hället. De har också påverkat varandra och samverkat på olika sätt. Lagstiftning och utredningsväsende styrs av såväl regeringspolitik som riksdagens arbete och har därför en särskild betydelse, eftersom det är här de regler som ska gälla i samhället bestäms. Lagstiftning och utredningsväsende påverkas av andra aktörer, men just dessa instanser ger staten en speciell möjlighet att formulera initiativ via utredningar, förordningar och lagar. Som figur 1 visar sätter vi barn, personal och förskola i centrum, vilket betyder att vi analyserar olika aktörer i relation till hur förskolan ger förutsättningar för barns vardagsliv och olika barndomar. Vår utgångspunkt är att de föreställningar och idéer som formas har betydelse för hur människor kan leva sina liv; medierapportering, lagstiftning och ekonomiska resurser skapar de konkreta villkor som blir bestämmande för vardagslivet. Detta är under kontinuerlig förhandling och förändring. Vi menar att det som brukar beskrivas som en svensk modell för förskolan är del av en bred nordisk och internationell normbildning kring institutioner för de yngre barnen och barndom. Inspirationen till småbarnsskolor och barnkrubbor hämtades från andra länder och utländska influenser förstärktes tydligt med barnträdgårdsrörelsens inträde och position i förskolefältet i början av 1900-talet. 14


1. Förskolans och barndomens historia … Nästa steg var att utvecklingspsykologisk och pedagogisk barnforskning skapade relationer med ett internationellt fält, som fick inflytande på förskole­ politikens och förskoleverksamhetens utformning i Sverige. Detta inflytande har fortsatt genom nya internationella forskningsperspektiv, liksom även genom globaliseringen via den så kallade fria marknaden som medfört att varor och idéer förflyttats med ökad hastighet. Till detta hör en ökad konkurrens mellan länder om skolresultat och prestationer, vilket exempelvis PISA-mätningarnas ökade betydelse i den offentliga debatten visar. Sveriges medlemskap i EU och reformen att göra förskolan till en del av skolväsendet har skapat ytterligare rörelser där transnationella barndomsideal influerar svenska barns förskolebarndomar. Detta har även förstärkts av digitalisering och en alltmer internationell marknad för barnkultur som påverkar barn i såväl deras privata hem som i förskolan. Internationella influenser har således påverkat framväxten av en statlig förskolepolik och utgör en viktig utgångspunkt för vår analys av förskolans svenska historia.

Kontinuitet och förändring I vår text har vi beaktat både kontinuitet och förändring. Förskolans verksamhet präglas av kontinuitet. Barn kommer till en lokal med en gård. De har samling, de leker egna och vuxeninitierade lekar inomhus och utomhus, de har pedagogisk verksamhet med estetiska aktiviteter och konstruktion, de äter tillsammans, och de yngsta barnen sover en stund. En förälder eller vårdnads­havare, fler kvinnor än män, lämnar och hämtar. Personalen, oavsett utbildning, är nästan alltid en kvinna. Föräldrar och vårdnadshavare uppmuntras att ta del av vad som händer på förskolan. Förskolan ska utgå från barns intressen, den anses gynna barns utveckling och välmående, och det är (numera) en rättighet för barn att få en plats i förskolan. Mycket har varit sig likt över lång tid. Likheter över tid har uppmärksammats av den brittiska förskolehistorikern Patricia Giardiello (2014). Hon menar att samstämmigheten är stor mellan den utbildningskultur som finns i förskolan idag och den som växte fram under tidigt 1900-tal. Det finns, skriver hon, en likhet i vilka värden och aktiviteter som hålls fram som viktiga, nämligen att: lära genom lek, observera barn, planera för barns intressen och utifrån barns intressen och att det ska råda ett slags partnerskap mellan de professionella och föräldrar/vårdnadshavare. Men om man börjar ställa frågor om hur lokalerna och gården utformats, om hur samlingen går till, vilka lekar som leks och hur det leks, vilka pedagogiska och estetiska aktiviteter och konstruktioner som pågår vid olika tidpunkter, vilken mat som äts och hur hygien hanteras, är det troligt att förändring snarare än kontinuitet blir ett framträdande drag. Utifrån en teoretisk förståelse kan man tala om path dependence eller spår15


Förskolans historia beroende. Spårbeorende är ett begrepp som använts för att förklara trögheter i samhället, och man kan beskriva det som att de beslut som fattas och den praktik som formas är beroende av tidigare val. Detta ger en inneboende tröghet. På ett formellt plan genom till exempel lagstiftning och föreskrifter, och informellt genom hur människor agerar i vardagliga aktiviteter – som att vara på förskolan. Historien finns på det sättet i samtiden. Utformningen av dagens förskola är med andra ord beroende av vad som hänt tidigare, samtidigt som vår tids beslut påverkar framtiden (North 1993; Myrdal 2008; Scheiwe & Willekens 2009; Willekens m.fl. 2015). Vad i dagens verksamhet är fortsättning på tidigare praktiker, och vad har förändrats och på vilket sätt? Det är först med ett längre perspektiv som vi kan säga något om mer varaktiga förändringar och vad som förblir konstant. Ett exempel är att ett historiskt perspektiv synliggör att diskussioner om barnets bästa inte enbart förekommer idag, utan att åsikter om vad som är barns bästa varierat över tid. Ett historiskt perspektiv hjälper oss därmed att uppmärksamma och reflektera kring vad som tas för givet i samtiden. Det ger uppslag till nya frågor om vår egen tid liksom om framtida utmaningar. En viktig aspekt är även att historisk kunskap kan motverka förenklingar och schablonbilder om förr i tiden, schablonbilder som i sin tur påverkar hur samtiden värderas.

Politiska och samhälleliga kontinuiteter och förändringar I den här boken intresserar vi oss framför allt för den politiska kontext som omgett förskolans verksamhet sedan 1800-talets mitt fram till idag. De politiska och samhälleliga förutsättningarna för förskoleverksamhet har förändrats dramatiskt under denna period, men kanske inte på ett så entydigt sätt som man skulle kunna tro. Vid sekelskiftet 1900 drevs institutioner av privata aktörer. Hundra år senare, vid sekelskiftet 2000, finns också många privata aktörer. En skillnad är dock att år 2000 kan dessa aktörer, även vinstdrivande sådana, få ekonomiska bidrag från staten och de ska följa läroplanen. År 1900 kunde privata aktörer få ekonomiskt bidrag från kommunen ­eller staden, men pengarna var inte statliga, och det fanns ingen läroplan att följa. Yngre barn som var inskrivna vid det sena 1800-talets och det tidiga 1900-­talets institutioner uppträdde ibland för att samla in pengar till verksamheten. Exempel­vis spelade de teater eller sjöng vid högtider. Idag uppträder barn i lucia­tåg för att skapa delaktighet och ge föräldrar och vårdnadshavare en självklar plats i förskolan. Ett gemensamt drag är således att barn uppträder i verksamheterna, men formerna för det och syftet med det har varierat. En skillnad är att kraven på utbildad personal är tydliga år 2000. Universitetsutbildning erbjuds utan avgift och granskas av en statlig myndighet (Universitetskanslerämbetet, UKÄ). Två statliga myndigheter, Skolverket och 16


1. Förskolans och barndomens historia … Skolinspektionen, utför kontroll och ger stöd till både kommunala förskolor och förskolor som drivs med annan huvudman. En likhet är att de flesta som arbetar i förskolan är kvinnor, även om behov av fler män i förskolan ofta uppmärksammas. En annan likhet är att år 1900 hämtades många idéer om den pedagogiska verksamheten från andra länder i Europa. År 2000 är Sverige medlem i EU och del av en globaliserad utbildningskultur med fokus på kvalitet, utvärdering och bedömning av barns prestationer. I boken framträder att det finns både likheter och skillnader, kontinuitet och förändring, i sättet att förstå förskolans historia, och hur staten, det offentliga, blivit en del av verksamheten. Skälen till det sistnämnda har varierat och drivits av olika aktörer, inklusive de som varit aktiva i förskolefältet, liksom föräldrar och vårdnadshavare. Ofta har de utgått från olika perspektiv på vad som varit barns bästa och vad som utgjort en önskvärd barndom. Vår utgångspunkt är att analysera förskolans historia med hjälp av begreppen kontinuitet och förändring. Boken undersöker hur formandet av en statlig förskolepolitik har skapat förutsättningar för barn att leva sina barndomar. Den handlar om hur råd, riktlinjer, pedagogiska program, ekonomiska bidrag, läroplaner och lagstiftning har skapat ramar i form av tid, rum och materiella resurser för vilka barndomar som varit möjliga. Boken handlar även om hur den svenska förskolan varit sammanvävd med förskolors förändring i andra länder liksom med mer allmänna samhällsförändringar.

Early Childhood Studies Vi har haft stor hjälp av att befinna oss i två mångvetenskapliga fält med intresse för barn, barndom och historia (Childhood Studies, där History of Childhood finns som ett delfält) och barn, barndom och förskola (Early Childhood Studies). Dessa fält har det gemensamt att de studerar samhällets betydelse för barn, men också barns betydelse för samhället. Detta är en viktig teoretisk utgångspunkt för oss. En tydlig skillnad mellan fälten är att forskare inom Childhood Studies sällan skriver om förskolan och än mindre med förskollärare som målgrupp, medan Early Childhood Studies gör precis det. Early Childhood Studies för även in globaliseringsperspektiv på dagens förskoleverksamhet bredvid förskolehistorisk forskning om transnationella perspektiv. Inom Early Childhood Studies har dock inget historiskt perspektiv på förskolan utvecklats. Det finns beskrivningar av olika barndomsideal, liksom om historiskt förankrade lärteorier och teorier om barns utveckling som vuxit fram under 1900-talet, men de analyseras inte som en del av en bredare samhällsutveckling där både förskoleverksamhet och barndom ingår som delar. Vi lägger också till ett historiskt intresse för förskollärarutbildning, som inte är uppenbart inom vare sig Early Childhood Studies eller Childhood Studies. 17


Förskolans historia Förskolepolitik, barn och barndom Anne-Li Lindgren & Ingrid Söderlind

Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken. Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar. Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram. Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla. Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom. Anne-Li Lindgren är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Ingrid Söderlind är docent i tema Barn vid Linköpings universitet.

ISBN 978-91-40-69721-9

9 789140 697219


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.