9789140695581

SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

HANS ALMGREN

ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP

14 ÄMNETS SYFTE

14 Kunskaper om samhället

14 Förmågor

15 ATT KUNNA UNDERSÖKA SAMHÄLLET

15 Formulera frågeställning

16 Välja metod och material

16 Att använda källkritik

18 Att analysera en text

19 Bearbetning och analys

21 Case: Krig på internet

64 GENUSTEORI

65 Genus och makt

HAN, HON OCH HEN

66 Inte bara kvinna eller man

67 En del av vår identitet

68 Genus och sexualitet

69 JÄMSTÄLLDHET

69 Jämställdhetspolitiken växer fram

70 Sveriges jämställdhetspolitiska mål

71 FEMINISMER

71 Feminismens gemensamma

VETENSKAPSTEORI

24 VAD KÄNNETECKNAR EN VETENSKAPLIG STUDIE?

26 Problemställningar

26 Vad är en teori?

28 Förförståelse

29 Positivism eller hermeneutik?

33 VAD ÄR KUNSKAP?

34 Relativitetsproblemet

35 Paradigm och paradigmskifte

37 DET VETENSKAPLIGA STUDIET AV SAMHÄLLET

37 Statsvetenskap – det vetenskapliga studiet av politik

38 Sociologi – att förstå sociala fakta och socialt handlande

40 Case: Att analysera beslutsfattande

42 Arbetsuppgifter

INDIVID

OCH IDENTITET

45 KATEGORIER, RELATIONER OCH MAKT

46 NATIONALITET

48 ETNICITET

48 Det mångkulturella Sverige

52 KLASS

52 Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning

53 Klassamhälle idag?

55 KÖN

57 Kön, genus och genusforskning

57 ATT ARBETA FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER

58 Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen

59 Case: Flyktingarna och välfärdssamhället – räddning eller hot?

60 Arbetsuppgifter

MÄNNISKAN, MAKTEN OCH SAMHÄLLET

ETT HÅLLBART

145 DEMOKRATINS REGELBOK

146 Direktdemokrati och indirekt demokrati

148 Vilken form av demokrati är bäst?

148 Är demokratin hotad?

149 MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER

150 Case: Civil olydnad – brott eller solidaritet?

151 De mänskliga rättigheternas historia

152 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

154 FN:s barnkonvention

154 ”De mänskliga rättigheternas vakthundar”

155 VAD ÄR DIKTATUR?

156 Case: Simundervisning och de mänskliga rättigheterna

158 Olika slags diktaturer

159 Politiska ofriheter

159 Brist på fri opinionsbildning

160 Bristande fri­ och rättigheter

SÅ STYRS SVERIGE

EU OCH EMU

259 BROTTSUTVECKLINGEN

259 Varför blev det så?

261 Samhällets möjligheter att förhindra brott

26 4 HOT MOT RÄTTSSYSTEMET

VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

29 0 FRÅN ALLMOSA TILL BARNBIDRAG

290 Medeltiden

290 Reformationen

291 1800­tal

291 Vägen till välfärdssamhället

29 2 TRE VÄLFÄRDSMODELLER

292 Den socialdemokratiska välfärdsmodellen

293 Den liberala välfärdsmodellen

293 Den konservativa modellen

29 4 FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

296 Socialförsäkringar

296 Försörjningsstöd

29 8 HUR BETALAS VÄLFÄRDEN?

298 Skatter

299 Arbetsgivaravgifter

VARDAGSLIVETS

299 Avgifter

300 Case: Vem ska ha hand om välfärden?

3 01 KLARAR VI VÄLFÄRDEN?

301 Åldersexplosionen

302 Hur fungerar pensionssystemet?

304 Arbetsuppgifter

276 Gemensam underhållsskyldighet

276 Makar ärver varandra

277 Skilsmässa

277 Bodelning

ARBETE OCH ARBETSMARKNAD

3 07 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

I STÄNDIG FÖRÄNDRING

310 Den digitala revolutionen förändrar arbetsmarknaden

311 FRÅN KONFLIKT TILL SAMFÖRSTÅND

283 Konsumentköplagen, köplagen och distansoch hemförsäljningslagen

284 Kreditköp

286 Arbetsuppgifter

312 Arbetsmarknadens parter i samhällsutvecklingen

312 ARBETSMARKNADENS PARTER

313 LAGAR OCH AVTAL

313 Medbestämmandelagen (MBL)

314 Lagen om anställningsskydd (LAS)

316 Arbetsmiljölagen

316 Kollektivavtalen

318 EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD?

318 Män och kvinnor arbetar i olika yrken

320 Männen har mer makt

321 Case: Ska låglönejobb lösa arbetslösheten och integrationen?

322 Arbetsuppgifter

SAMHÄLLETS EKONOMI

325 PRODUKTIONSFAKTORERNA

327 NATIONALEKONOMISKA SYSTEM

327 Marknadsekonomier

328 Planekonomier

329 Blandekonomier

33 0 EKONOMINS AKTÖRER

330 Hushållen

331 Företagen

331 Den offentliga sektorn

332 Kreditinstituten

333 KRETSLOPPET, MARKNADEN OCH PRISBILDNINGEN

333 Prisbildning

336 När prismekanismen inte fungerar

337 Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket

339 BRUTTONATIONALPRODUKTEN

339 BNP inkluderar inte allt

340 Gini­koefficienten och fördelningen av BNP

340 Grön BNP och cirkulär ekonomi

341 HDI och GDI

342 Case: Köer, marknadshyror eller svarta pengar?

344 Arbetsuppgifter

KURS 1/2

3 47 DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL

34 8 EKONOMISK TILLVÄXT

349 BNP och konjunkturerna

350 Från hög­ till lågkonjunktur …

351 … från låg­ till högkonjunktur

351 Försörjningsbalansen

352 STABILT PENNINGVÄRDE 352 Inflationens orsaker 353 Inflationens skadliga följder

Deflation 355 LÅG ARBETSLÖSHET

BALANS I UTRIKESHANDELN 357 Den viktiga betalningsbalansen 358 FINANSPOLITIK

36 0 ARBETSMARKNADSPOLITIK

3 61 PENNINGPOLITIK

361 Penningpolitiken i praktiken

36 4 VALUTAPOLITIK

366 Case: Målkonflikter

3 67 EKONOMISK POLITIK SEDAN 1970-TALET

367 1970­talet

367 Avregleringar och högkonjunktur på

1980­talet

369 1990­talets ”stålbad”

370 Sverige efter u­svängen

372 Arbetsuppgifter

INTERNATIONELL EKONOMI

375 VÄRLDSHANDELN

377 Vem handlar med vem?

377 Vad handlar man med?

38 0 WTO, FRIHANDELN OCH PROTEKTIONISM

381 Protektionism

382 Varför protektionism?

384 Mot ökad protektionism?

38 4 FATTIGDOM OCH FATTIGA LÄNDER

385 Varför är de fattiga?

387 Hur ska de komma ur fattigdomen?

389 IMF, G7 och G20 – viktiga aktörer inom världsekonomin

391 Case: Är det bra med globalisering?

392 Arbetsuppgifter

KURS 2

NATIONALEKONOMISKA TEORIER

39 6 MERKANTILISMEN

397 Svensk merkantilism

397 Merkantilismen fram till idag

400 FYSIOKRATISMEN

4 02 DEN KLASSISKA EKONOMIN

402 Adam Smith och ”den osynliga handen”

404 David Ricardo och lagen om komparativa

fördelar

405 Thomas Robert Malthus

405 Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige

407 Den klassiska kvantitetsteorin

408 Den klassiska ekonomin och miljön

408 Klassisk ekonomi och nyliberalism idag

4 09 MARXISMEN

410 Den materialistiska historieuppfattningen

411 Socialdemokraternas ekonomiska tänkande

412 Den kommunistiska ideologin under 1900­talet

413 KEYNESIANISMEN

415 Nykeynesianismen

415 Stockholmsskolan och keynesianism i Sverige

418 MONETARISMEN

420 Den nyklassiska skolan

420 KRITIK MOT KAPITALISM

421 FINANSKRIS OCH PANDEMIKRIS

422 Case: Hur mycket får miljön kosta?

424 Arbetsuppgifter

INTERNATIONELLA RELATIONER

428 AKTÖRER I DET INTERNATIONELLA SYSTEMET

429 Stater

432 Förenta Nationerna – papperstiger eller mänsklighetens hopp

436 EU – en ny aktör i världspolitiken

437 Nato

438 Terrorgrupper och terrorism

439 KRIG OCH KONFLIKTLÖSNING

441 Militär krigföring

443 Dagens och morgondagens krig

445 Krigets lagar

4 48 MÄNNISKOR PÅ FLYKT

450 Flest flyktingar i fattiga länder

450 FN:s flyktingkonvention

451 SVENSK UTRIKES- OCH

SÄKERHETSPOLITIK

452 Alliansfrihet och europeisk identitet

453 Internationellt samarbete

456 Case: Finns det rättfärdiga krig?

458 Arbetsuppgifter

KURS 3

460

GLOBALISERING

4 61 VAD ÄR GLOBALISERING?

462 Globaliseringens historik

4 66 EKONOMISK GLOBALISERING

466 Globaliseringens tigersprång

468 Den ekonomiska globaliseringens drivkrafter

472 Globala aktörer – WTO, IMF och Världsbanken

474 Effekter av ekonomisk globalisering

476 Case: Made in China – det kinesiska miraklet och dess ljusa och mörka sidor

478 KULTURELL GLOBALISERING

478 Hur visar sig den kulturella globaliseringen?

480 Globala medier

481 Elitkulturer, gränsöverskridande förståelse eller kulturernas kamp?

4 83 POLITISK GLOBALISERING

483 Viktiga globala politiska aktörer

4 85 GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN

485 Utmaningar

487 Case: Olika perspektiv på globalisering

490 Arbetsuppgifter

49 2

Han, hon och hen

”Grattis! Vad blev det?” Den frågan ställs ofta till nyblivna föräldrar. Och frågan är inte så dum, för hela livet påverkas av om du är man eller kvinna. Det börjar redan när vi köper barnets första kläder. Gå in i en klädbutik, så ser du att avdelningen för flickor och pojkar skiljer sig åt. På flickornas avdelning finns pastellfärgade kläder, mycket rosa, klänningar och volanger. På pojkarnas avdelning är färgerna mörkare, passformen rymligare och materialen mer slitstarka. I leksaksaffären är mönstret detsamma. På pojkarnas avdelning finns bilar, robotar och dinosaurier, medan flickornas avdelning saluför sådant som dockor, leksaksspisar och glitterlim.

Men skillnader na slutar inte där. Vi beter oss också olika mot barnet beroende på vilket kön det har, både i familjen och inom barnomsorgen. Forskning har visat att vi håller barnen på olika sätt, tilltalar dem olika och uppmuntrar olika typer av aktiviteter. När barnen blir äldre börjar de se på TV, spela TV-spel och läsa tidningar. I Disneys filmer är de kvinnliga hjältarna smala och graciösa, medan de manliga hjältarna är starka och modiga, ofta av dubbel storlek rent fysiskt. I serietidningen Bamse är det de manliga figurerna Bamse, Skalman och Lille Skutt som ger sig ut på äventyr, medan Nalle-Maja och Nina Kanin stannar hemma med barnen. Allt detta påverkar förstås barnens bilder av vad det innebär att vara flicka respektive pojke. För att analysera hur dessa bilder ser ut och hur de påverkar oss, används begreppet genus.

Högklackade skor ingår inte i normen för hur män ska klä sig. Denna bild kommer från aktionen Walk a Mile in her Shoes som genomförs varje år för att uppmärksamma problemen med våldtäkter, sexuella trakasserier och våld mot kvinnor i nära relation.

Ordet genus kommer från engelskans gender som betyder socialt kön. Med socialt kön menar vi alla de föreställningar som finns om hur män och kvinnor ska vara. Man brukar skilja på kön och genus, där kön är en biologisk kategori, medan genus syftar på den könsroll som skapas genom uppfostran och kulturell påverkan. Genus är alltså inte något medfött eller naturgivet, utan någonting som ”görs”. Här är begreppet normer centralt.

Nor mer är idéer och förväntningar kring vad som anses normalt och önskvärt i ett visst sammanhang. Ett slags oskrivna regler som kan vara svåra att få syn på när man lever mitt ibland dem, men som märks tydligt då någon bryter mot dem. En norm kan till exempel vara att man ska stå till höger i rulltrappan eller att män inte ska bära kjol. Då någon bryter mot normerna ger det ofta upphov till irritation och förvirring. Den som står på ”fel” sida i rulltrappan kanske blir knuffad av en stressad medresenär, medan mannen i kjol blir utstirrad och kallad ”bögjävel”.

Nor merna för hur män och kvinnor ska vara skiljer sig åt på en mängd sätt, men de ser inte lika ut överallt. Det som anses kvinnligt i en tid eller kultur, kanske inte alls är det i en annan. Idealet för hur en ung kille ska se ut och bete sig är till exempel helt olika

beroende på om du befinner dig i Askims välmående villakvarter eller i miljonprogrammets Rosengård. Ett historiskt exempel är att färgen rosa ansågs passande för nyfödda pojkar fram till mitten på 1800-talet, medan den idag ses det som en typisk ”tjejfärg”. De som forskar inom det genusvetenskapliga området uttrycker det som att våra föreställningar om genus är föränderliga och att de skapas i en ständig växelverkan med det omgivande samhället.

Att arbeta med genusfrågor kan bland annat innebära att man analyserar och ifrågasätter de normer som råder i ett visst sammanhang. Målet är då att bredda normerna, så att det skapas flera sätt att vara kvinna och man på. Det kallas för att ha ett normkritiskt eller normkreativt förhållningssätt.

Genus och makt

Det finns också ett samband mellan genus och makt. Genushistorikern Yvonne Hirdman synliggör detta med hjälp av begreppet genussystem . Enligt henne är genussystemet en maktstruktur som organiserar förhållandet mellan könen. Systemet bygger på två principer, isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att manligt och kvinnligt görs till varandras motsatser. Normerna för hur kvinnor och män ska vara ser med andra ord helt olika ut. Den manliga överordningen tar sig uttryck i att det som uppfattas som manligt värderas högre än det som uppfattas som kvinnligt.

FAKTA

De senaste åren har det blivit vanligt med så kallad genuspedagogik på förskolor och skolor runt om i Sverige. Men vad handlar genuspedagogik om? Ska personalen hindra flickor från att ha prinsessklänningar och tvinga pojkarna att rita när de bara vill brottas? Kristna Henkel, jämställdhetsexpert och författare till boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2”, reder ut begreppen. – För mig handlar genuspedagogik inte om att alla ska stöpas i samma form. Det handlar inte heller om att vi ska förbjuda eller ta bort någonting. Jämställdhet handlar om att utöka handlingsutrymmet och att lägga till fler alternativ. Istället för att bara ha två alternativ, ett för killar och ett för tjejer, så skapar vi flera möjligheter att vara på, flera möjligheter att klä sig, flera möjligheter till vänskap och lek.

Kristina Henkel menar att de strikta genusnormerna som finns i samhället påverkar barnens självkänsla negativt. Ett barn som inte passar in i de snäva könsnormerna kan lätt känna sig misslyckat. Genuspedagogiken stärker barnens självkänsla och gör dem bättre rustade för livet. – När vi delar upp tjejer och killar och ger dem helt olika roller så får det oss alla att krympa. Det påverkar vår självkänsla, eftersom vi lär oss att vi måste passa in i en viss mall för att duga. Det skapar osäkra, otrygga barn. Istället för att hela tiden dela in barnen i pojkar och flickor, borde vi se dem som individer. Det gör att de känner att de duger som de är.

100 möjligheter istället för 2

Inkomstskillnader mellan män och kvinnor under livet

400 000

Efter 40 år minskar skillnaderna något mellan kvinnors och mäns inkomst.

300 000

200 000

100 000

Kvinnor och män har ungefär samma inkomst.

Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor.

Vid pensioneringen ökar skillnaderna åter.

Männen drar ifrån. De kommer snabbare ut på arbetsmarknaden eftersom kvinnor i större utsträckning utbildar sig.

Ett exempel på hur genussystemet fungerar finner vi om vi tittar på hur olika yrkesgrupper kodas som ”manliga” eller ”kvinnliga” och hur detta avspeglas i lön och status. Egenskaper som omvårdande och barnkär kopplas till exempel ihop med kvinnlighet, medan egenskaper som teknisk och händig kopplas ihop med manlighet. Problemet är att dessa egenskaper inte värderas likvärdigt. En tekniker tjänar till exempel betydligt mer än en förskollärare, trots att de har ungefär lika lång utbildning. Enligt Yvonne Hirdman återspeglas detta mönster på alla områden i samhället. Det män är och gör värderas systematiskt högre än det kvinnor är och gör.

* I åldrarna 30–40 år, då många har små barn, är skillnaderna som störts.

Genussystemet beskriver en strukturell maktordning i samhället. Strukturell är i det här sammanhanget en motsats till individuell. Maktordningen existerar alltså på gruppnivå och tar sig uttryck i att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Det innebär inte att alla män alltid har makt över alla kvinnor. Enskilda kvinnor kan mycket väl ha mer makt och status än enskilda män, samtidigt som männen är överordnade på ett strukturellt plan.

Inte bara kvinna eller man

När vi pratar om genus är det viktigt att tänka på att män och kvinnor inte är enhetliga grupper. En fattig kvinna med romskt ursprung har till exempel lite gemensamt med den kvinnliga chefen för ett av Sveriges största företag. Din livssituation påverkas med andra ord av fler faktorer än kön, till exempel klass, ålder och etnicitet. För att förstå hur livsomständigheterna ser ut för en enskild man eller kvinna, måste vi titta på hur dessa faktorer samverkar. Ett sådant förhållningssätt kallas för intersektionalitet . I Sverige har vi sedan 2009 diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet eller ålder.

Vi ska ta ett exempel på hur ett intersektionellt förhållningssätt kan

se ut i praktiken. År 2009 sökte en kvinna jobb på ett motell i Linköping. Hon fick komma på intervju, men under samtalet gång fick hon frågor som rörde hennes muslimska make, hans kultur och inställning till kvinnor. Intervjuaren sa att hon hade dålig erfarenhet av ”svenska tjejer som är tillsammans med invandrare”. Det slutade med att hon inte fick jobbet.

Hade kvinnan fått jobbet om hon varit gift med en kristen syrian från Libanon eller en svensk man som konverterat till islam? Hade hon fått det om hon haft manligt kön, men varit gift med en muslimsk kvinna? De frågorna har vi inget svar på, men däremot vet vi att olika former av diskriminering ofta samverkar och förstärker varandra. Vi vet också att kvinnan i det här exemplet inte accepterade den behandling hon blivit utsatt för. Hon gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO stämde motellet för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet och religion. Man gjorde alltså en intersektionell analys och kom fram till att alla tre skälen låg till grund för att kvinnan inte fått jobbet.

En del av vår identitet

Begreppet genus introducerades i Sverige på 1980-talet. Innan dess använde man oftast ordet könsroll, som har en likartad betydelse. Problemet med ordet könsroll är att det kan låta som någonting människor kan kliva in och ut ur, ungefär som ett klädesplagg eller en roll på teatern. Så är det förstås inte. Könsidentiteten är en ofrånkomlig del av människans självbild och känsloliv. Normerna kring genus finns alltså inte bara utanför oss själva, utan även inom oss.

Ordet internalisering används för att beskriva en process där människan införlivar samhällets värderingar och gör dem till en del av sin egen person. Idealbilden av hur en ”kvinnlig kvinna”

ska vara internaliseras och blir en del av kvinnans egna känslor och identitet. Det gör att hon kanske känner sig kvinnlig då hon sätter på sig en klänning, bakar bullar eller rakar benen. På

Begreppet intersektionalitet innebär att olika maktordningar samverkar och förstärker varandra. Ordet kommer från engelskans "intersection" som bland annat betyder vägkorsning eller skärning.

Sexualitet Genus

Klass Ålder

År 1979 ockuperades

Socialsyrelsens trapphus av aktivister som krävde att sjukdomsstämpeln på homosexualitet skulle tas bort. Demonstranterna fick gehör hos myndighetens generaldirektör Barbro Westerholm, som lovade att se över klassificeringssystemet. Senare samma år togs sjukdomsstämpeln bort.

motsvarande sätt internaliserar männen bilden av den ideala mannen, vilket kan göra att de känner sig manliga då de betalar på restaurang, spelar fotboll eller bygger om altanen. Genus är alltså inte bara något som skapas genom ett samhälleligt tryck, utan också något vi alla har inom oss. Även den som är kritisk till hur idealen för hur män och kvinnor ser ut, måste förhålla sig till dem.

Genus och sexualitet

Normerna kring sexualitet har förändrats mycket de senaste hundra åren. Lagen som förbjöd homosexuella handlingar togs bort 1944 och på 1950-talet bildades Sveriges första organisation för homosexuella (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL). År 1979 togs homosexualitet bort ur socialstyrelsens register över sjukdomar. Idag kan homosexuella par adoptera barn och gifta sig i kyrkan och vi har en lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering på grund av sexuell läggning. Trots detta finns många fördomar och negativa attityder kvar.

Den tidiga gayrörelsen strävade efter att homosexuella skulle få juridiska rättigheter och bli tolererade i samhället. Idag kombineras dessa krav med ett ifrågasättande av normerna kring genus och sexualitet generellt. Här är begreppet heteronormativitet viktigt. Ordet innebär att människor förväntas skapa romantiska och sexuella relationer samt bilda familj med personer av motsatt kön.Vi utgår med andra ord från att ”riktiga kvinnor” blir attraherade av män och att ”riktiga män” blir attraherade av kvinnor. Den som inte följer detta mönster faller utanför genusramarna och betraktas som avvikande.

Heteronormen är tätt sammankopplad med genussystemets första princip, som säger att män och kvinnor är varandras motsats. I en heterosexuell relation tänker man sig att mannen och kvinnan har olika roller och att det är genom att de kompletterar varandra som det uppstår harmoni i hemmet. Om två kvinnor lever ihop, vem är då ”mannen i sängen”? Och vem byter däck på bilen? En man som bär kjol

eller bryter mot genusnormerna på annat sätt, riskerar därför att definieras som homosexuell. Kränkningar kopplade till sexualitet och sexuell läggning är idag den vanligast förekommande kränkningen inom skolans värld.

Kr itiken mot heteronormen kan sammanfattas i begreppet queer Ordet betyder udda eller konstig på engelska och användes till en början som ett skällsord för homosexuella. På 1980-talet började begreppet ”tas tillbaka” av radikala gayaktivister med en normbrytande agenda. På 1990- och 2000-talet började Pridefestivalen firas. Det engelska ordet pride betyder stolthet, och syftet med festivalen är just att lyfta fram den egna identiteten och mångfalden av sexuella uttryck som någonting positivt. Festivalen är idag ett återkommande evenemang som firas på många orter i landet. För att inkludera flera sexuella minoriteter än just homosexuella talar dagens gayrörelse hellre om hbtqi-personer än om homosexuella, där h står för homosexuella, b för bisexuella, t för transpersoner, q för personer med queera uttryck och identiteter och i för intersexpersoner.

■ JÄMSTÄLLDHET

Vad betyder egentligen jämställdhet, och vad är det för skillnad på jämlikhet och jämställdhet? Begreppen förvirrar många svenskar och vissa använder orden felaktigt.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma juridiska rättigheter. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle där ingen grupp eller individ diskrimineras på grund av sådant som klass, kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexualitet.

Jämställdhet är detsamma som jämlikhet mellan könen och jämställdhet är därmed en av flera viktiga jämlikhetsfrågor. Begreppet innebär att män och kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämställdhetspolitiken växer fram

”Hur mycket hushållspengar har jag rätt till?” Det var den vanligaste frågan då kvinnor skrev in till tidningarnas ekonomisidor på 1940- och 1950-talet. Under denna period präglades Sverige av familjekonservativa värderingar och 1943 var nästan 80 % av alla svenska kvinnor hemmafruar. Det gjorde att de blev ekonomiskt beroende av sina män och att det var svårt att skilja sig om äktenskapet knakade i fogarna.

Under 1960- och 1970-talet förändrades attityderna radikalt. Den nya ungdomsgenerationen började ifrågasätta gamla sanningar om

En bild av 1950-talets familjeideal, som byggde på tydligt separerade könsroller. Mannen försörjde familjen, medan kvinnan skötte hem och barn. En tid då en vaxduk kunde kallas för "husmors hjälpreda nr 1".

hur livet ska levas och det fördes en livlig debatt om makt och könsroller.Tillvaron som hemmafru tedde sig plötsligt föråldrad. De unga kvinnorna ville kunna kombinera föräldraskap med utbildning, arbete och egen försörjning. Samtidigt rådde högkonjunktur, den svenska industrin expanderade och behovet av arbetskraft var stort. Det ledde till att över en halv miljon svenska kvinnor tog steget ut på arbetsmarknaden. Sverige gick från en enförsörjarmodell (familj med en familjeförsörjare) till en tvåförsörjarmodell (familj med två familjeförsörjare). arallellt med detta växte den svenska jämställdhetspolitiken fram. Om kvinnorna skulle kunna yrkesarbeta, krävdes det att välfärden byggdes ut och att männen tog ett ökat ansvar för hem och barn. År 1972 höll statsminister Olof Palme ett känt tal, där han betonade att ett jämställt samhälle kräver att männen tar sin del av ansvaret för hemarbetet. Talet väckte stor internationell uppmärksamhet och Sverige blev känt som ett föregångsland gällande jämställdhetsfrågor. År 1974 togs två viktiga beslut, dels infördes en ny föräldraförsäkring som gjorde det möjligt att dela på föräldradagarna och dels påbörjades en kraftig utbyggnad av barnomsorgen.

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

Sedan 1970-talet har det funnits en bred politisk enighet om att jämställdhet är eftersträvansvärt. Vilka metoder som behövs för att nå dit, råder det dock delade meningar om. Den svenska riksdagens jämställdhetspolitik har som mål att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta arbetar man med sex delmål:

● En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

● Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

● Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

● Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

● Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Hur det ser ut med jämställdheten på några av dessa områden kan du läsa om på sidorna 55-56, 263 och 318-320.

■ FEMINISMER

Det finns många föreställningar kring vad feminism är och vad feminismen står för.Vi ska här försöka reda ut begreppen lite genom att peka på den minsta gemensamma nämnaren som förenar all feminism och sedan titta på olika varianter av feministisk ideologi.

Feminismens gemensamma kärna

I Svenska Akademiens ordlista beskrivs feminism som en rörelse ”för kvinnors jämställdhet med män”. I denna definition ryms två antaganden. Det första är att kvinnor och män inte är jämställda idag, och det andra är att de borde vara det. Den som håller med om båda dessa antaganden är med andra ord feminist. Med denna definition borde de flesta människor kunna räkna sig som feminister. Beg reppet feminism är relativt nytt i Sverige, men det har fått ett stort genomslag de senaste åren. Trots detta är ordet fortfarande laddat, och det råder en mängd missförstånd gällande vad feminismen egentligen står för. Vissa menar till exempel att feminism är detsamma som manshat och att feminister vill införa en diktatur där männen fråntas all makt. En del av missförstånden beror troligen på att det finns en mängd olika sorters feminism, med olika tolkningar av vad underordningen beror på och vilka metoder som bör användas för att bryta den. De tre riktningarna liberalfeminism , socialistisk feminism och radikalfeminism ger till exempel olika svar på dessa frågor. Därför är det kanske bättre att tala om feminismer, i plural.

Kvinnlig rösträtt var en viktig fråga för den tidiga kvinnorörelsen. Här ses författaren Elin Wägner framför en hög med pärmar innehållande namnunderskrifter till stöd för kvinnlig rösträtt, som infördes i Sverige 1921.

Likhet eller särart?

En viktig distinktion är mellan det som brukar kallas likhetsfeminism och särartsfeminism . Likhetsfeminister utgår från att män och kvinnor är i grunden lika och att könsrollerna är sociala konstruktioner. Målet är att individerna ska få utvecklas fritt utan att begränsas av föreställningar om kön. Särartsfeminismen betonar att det finns en grundläggande skillnad mellan könen och att den har en biologisk grund. Därför är det naturligt att män och kvinnor har olika roller i samhället. Målet är att uppvärdera det kvinnliga och ge det större inflytande över samhällsutvecklingen.

Särar tsfeminismen var vanlig i den tidiga kvinnorörelsen, då man lyfte fram empati, moderlighet och fredlighet som särskilt kvinnliga egenskaper. Om kvinnorna gavs politiskt inflytande skulle vi få ett varmare och mer ”hemlikt” samhälle, tänkte man sig. Likhetsfeminismen är den riktning som är dominerande idag och den ligger nära den moderna genusteorin. Man kan till och med hävda att Sveriges jämställdhetspolitiska mål har sin grund i likhetsfeminismen, eftersom de utgår från att kvinnor och män ska dela lika på både försörjning och hemarbete. En särartsfeminist hade kunnat invända att det är naturligt att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn, men att statusen på detta arbete måste höjas.

Debatten om likhet och särar t har mycket gemensamt med diskussionen om arv och miljö.Vad är det egentligen som formar en människa, är det generna och biologin (arvet) eller är det sociala och kulturella faktorer (miljön)? Frågan är svår att svara på, eftersom vi inte kan låsa in människor i isolerade rum där de växer upp helt utan yttre påverkan. Det är också viktigt att påpeka att likhetsfeminister inte utesluter att det finns skillnader mellan könen och att särartsfeminister inte menar att könsrollerna är opåverkade av kulturella faktorer. Skillnaden ligger snarare i vilken betydelse man ger dessa skillnader och i vilken mån man tänker sig att de ska styra samhället.

Feministiska inriktningar

Det finns också feministiska inriktningar med kopplingar till andra politiska ideologier.Vi kommer här titta närmre på liberalfeminism , socialistisk feminism och radikalfeminism .

Liberalfeminismen har sitt ur sprung i den liberala ideologin, med

rötterna i upplysningstänkandet. De liberala feministerna ansåg att orsaken till att kvinnor befinner sig i underläge är att de genom historien har varit utestängda från politik, utbildning och arbetsliv. Underordningen upprätthålls också av förlegade traditioner och stereotypa idéer om könens natur. De kämpade därför för att kvinnor skulle få rätt till rösträtt, utbildning och arbete på samma villkor som män.Viktiga frågor för dagens liberalfeminister är bland annat ökad kvinnorepresentation inom politik och ledningsgrupper samt lika lön för lika arbete. Liberalerna beskriver dagens liberalfeminism så här på sin hemsida: ”Liberal feminism handlar om kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt.Vi kämpar mot fördomar och könsroller som stänger in människor i trånga fack.”

Socialistisk feminism har sin g rund i den socialistiska ideologin som växte fram i slutet på 1800-talet. Enligt denna ideologi har kvinnornas underordnade ställning sin grund i det ekonomiska systemet. Eftersom kvinnor historiskt sett har varit hänvisade till att sköta hem och barn har de inte kunnat försörja sig själva. Därigenom har de hamnat i en beroendeställning gentemot männen. Rätten till arbete och en lön som går att leva på ses därför som centrala frågor. Välfärdsinrättningar såsom förskola och äldreomsorg anses också viktiga, eftersom de är grunden för kvinnors yrkesarbete. Inom den socialistiska feminismen förenas socialismens klassanalys med en feministisk genusanalys. Fokus ligger på att förbättra villkoren för dem som har det sämst ställt. Högre lön till vårdbiträden och undersköterskor ter sig därför som en viktigare fråga än fler kvinnor i bolagsstyrelserna, för att ta ett exempel.

Radikalfeminismen utvecklades i USA i slutet på 1960-talet. Begreppet radikal kommer från det latinska ordet för rot och det syftar på att denna ideologi strävar efter att finna roten eller ursprunget till kvinnoförtrycket. Maktrelationen mellan män och kvinnor, som radikalfeminister kallar för patriarkatet, ses som den mest grundläggande strukturen i samhället. Den tidigare kvinnorörelsen hade fokuserat på att förbättra kvinnors position inom den offentliga sfären, med krav på rösträtt, utbildning och arbete. Radikalfeministerna vände istället blicken mot den privata sfären, mot

Under 2017 spred sig hashtagen #metoo som en löpeld i sociala medier, då tusentals kvinnor från vitt skilda yrkesgrupper gick samman för att diskutera sina erfarenheter av sexuella trakasserier. Idén om att ”det personliga är politiskt” kommer ursprungligen från radikalfeminismen men idag har frågor som rör våld i nära relation, våldtäkt och sexuella trakasserier blivit en självklar del i den svenska jämställdhetspolitiken. Ett av de sex jämställdhetspolitiska målen handlar om att mäns våld mot kvinnor måste upphöra och att alla har rätt till ”kroppslig integritet”.

familjen och sexualiteten. De menade att det är genom att kvinnor utsätts för våld, hot och sexuellt förtryck i det privata som patriarkatet upprätthålls. Dessa frågor måste därför lyftas fram ur det fördolda och ses som politiska frågor. ”Det personliga är politiskt” blev en viktig paroll. Idag är det ganska få som kallar sig radikalfeminister, men däremot har tanken om att det personliga är politiskt influerat andra feministiska riktningar. Radikalfeminismen var också viktig då kvinnojoursrörelsen (som arbetar med att motverka våld mot kvinnor i nära relation) byggdes upp från slutet av 1970-talet och framåt.

■ GENUS, JÄMSTÄLLDHET OCH FEMINISM – EN SAMMANFATTNING

Detta kapitel handlar om genus, jämställdhet och feminism, men hur förhåller sig dessa ord egentligen till varandra? Det som förenar begreppen är att alla tre används för att beskriva den samhälleliga relationen mellan män och kvinnor. Ibland används begreppen synonymt. Man kan till exempel prata om genusfrågor, jämställdhetsfrågor och feministiska frågor och mena ungefär samma sak. Men om man vill fånga skillnaden mellan orden, kan man säga de rör sig på olika plan. Genus är ett analytiskt verktyg som används för att beskriva den sociala konstruktionen av kön. Jämställdhet är målet , alltså ett samhälle där män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Feminism är ett ord som beskriver vägen dit, alltså en metod för att uppnå jämställdhet.

FAKTA

Hen

vad betyder det?

”Han, hon, hen” heter det här kapitlet. Vad betyder då hen? Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som kan användas istället för hon eller han då könet är okänt eller betraktas som oväsentligt. ”Om en person kör mot rött ljus, så blir hen bötfälld” är ett exempel på detta. Ordet används då istället för skrivningar som han/hon, vederbörande och liknande. Men begreppet kan också användas som en beskrivning av ett tredje kön, alltså för att benämna en person som varken känner sig som man eller kvinna. ”Robin har ända sedan barndomen känt att hen inte platsar bland pojkarna” är ett exempel på denna användning. Begreppets vara eller icke vara debatterades flitigt

från 2012 och framåt och 2015 kom ordet med i Svenska Akademiens ordlista. Idag används det av journalister så väl som forskare och politiker, främst i sammanhang där könet är okänt eller oväsentligt.

RUT-avdraget: Kvinnofälla eller jämställdhetsreform?

De politiska blocken är eniga om att jämställdhet är ett mål, men oeniga om vägen dit. En fråga som skiljer partierna åt är inställningen till det så kallade RUT­avdraget. RUT­avdraget infördes av den borgerliga regeringen år 2007, efter en motion som lades fram i riksdagen 2003. RUT är en förkortning för Rengöring, Underhåll och Tvätt. Avdraget innebär att man får skattereduktion för hushållsarbete i hemmet, så kallade hushållsnära tjänster. Man kan till exempel göra avdrag för städning, barnpassning och trädgårdsarbete. Priset för kunden blir ungefär hälften mot vad tjänsten hade kostat utan avdrag.

När avdraget infördes var det bland annat med hänvisning till kvinnors hälsa och jämställdhet. I motionen som föregick reformen uttryckte man det så här: ”Detta avdrag är något som vi kvinnor anser särskilt värdefullt.

(…) Om fler personer hade råd att köpa tjänster för att avlastas delar av det som behöver utföras i ett hem, är vi övertygade om att många kvinnor skulle må bättre och inte vara sjukskrivna så mycket som idag.” Man menade alltså att avdraget skulle göra det lättare för kvinnor att kombinera familj och yrkesliv. Men detta sätt att argumentera fick inte stå oemotsagt och frågan gav upphov till en infekterad debatt som kommit att kallas för ”pigdebatten”. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menade att man inte kan lösa bristen på jämställdhet i hemmet med att låta fattiga kvinnor städa rikare kvinnors hem. På så sätt återskapar man bara forna tiders ”pigsamhälle”.

Men debatten om RUT­avdraget har också kretsat kring dess samhällsekonomiska effekter. Ett annat syfte med avdraget var nämligen göra svarta jobb vita och att minska arbetslösheten genom att skapa fler arbetstillfällen för personer med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet. På så sätt skulle t.ex. nyanlända invandrare lättare kunna få in en fot på arbetsmarknaden, tänkte man sig. Men även här ställdes olika perspektiv emot varandra. Motståndarna till reformen

menade att de arbetstillfällen som skapas i RUT­branschen bygger på låg lön och dåliga arbetsvillkor och att skattepengar inte bör användas för att stödja ett sådant system.

Reglerna för RUT har gjorts om i flera omgångar, men avdraget är idag en etablerad del av det svenska skattesystemet. År 2017 hade RUT­branschen 30 000 anställda och omsatte drygt 10 miljarder och det har växt fram en mängd företag som profilerar sig på att erbjuda hushållsnära tjänster. Debatten om avdraget pågår däremot fortfarande och i denna fråga ställs relationen mellan kön, klass och etnicitet på sin spets.

Uppgifter:

1. Hur ställer sig riksdagens partier till RUTavdraget? Gör en sammanställning genom att söka på RUT på partiernas hemsidor. Hur påverkas synen på avdraget av partiernas position på höger­vänsterskalan? Används jämställdhet som argument i frågan och i så fall på vilket sätt?

2. Vad anser ni, är RUT­avdraget ett sätt att öka jämställdheten? Utgå från riksdagens definition av jämställdhet då ni diskuterar frågan.

3. Gör en intersektionell analys av RUT­avdraget, där ni tittar på hur klass, kön, ålder och etnicitet hänger ihop när det gäller denna fråga. Vilka grupper gynnas av RUT­avdraget? Finns det några förlorare? Till er hjälp kan ni använda statistik från Statistiska centralbyrån. Gå in på www.scb.se och sök på rut­avdrag.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Förklara skillnaden mellan begreppen kön och genus

2. Vad menas med normkritik?

3. Beskriv hur genus och makt hänger ihop enligt Yvonne Hirdman.

4. Vad innebär ett intersektionellt perspektiv?

5. Genus är något vi alla har inom oss, står det i texten. Vad innebär det?

6. Vad står bokstäverna i begreppet hbtqi för?

7. Hur används begreppet heteronormativitet av dagens hbtqi­rörelse?

8. På vilket sätt förändrades synen på familjen under 1960­ och 1970­talet?

9. Förklara skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet.

10. Hur hänger kvinnornas utträde på arbetsmarknaden under 1960­ och 1970­talet ihop med framväxten av den svenska jämställdhetspolitiken?

11. Hur förhåller sig begreppen genus, jämställdhet och feminism till varandra?

12. Beskriv skillnaden mellan likhetsfeminism och särartsfeminism

A1. Utgå från begreppet intersektionalitet och de sju diskrimineringsgrunderna och resonera kring hur genus hänger ihop med andra maktordningar när det gäller villkoren på arbetsmarknaden.

A2. Sveriges jämställdhetspolitik har som övergripande mål att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I vilken utsträckning är det så tycker ni? Välj ut några specifika områden som ni resonerar kring, t.ex. i skolan, i familjen och inom sporten.

A3. Titta på Sveriges sex delmål för att uppnå jämställdhet och resonera kring hur de förhåller sig till varandra. Anser ni att något av målen är viktigare än de andra? Hur hänger de ihop? På vilket område har vi kommit längst?

DISKUSSIONSFRÅGOR

D1. Hur ser idealbilderna för hur en kille/tjej ska vara ut i den miljö där ni rör er? Går de att leva upp till? Hur påverkas ni av dem?

D2. Varför väcker människor som bryter mot könsnormerna (tänk en man med nagellack eller en kvinna som är helt ointresserad av hur hon ser ut) så starka reaktioner?

A4. Frågan om arv och miljö har alltid diskuterats livligt i jämställdhetsdebatten. Vad anser du har störst betydelse hur vi blir som personer, arvet (alltså biologin) eller miljön (uppfostran, populärkultur mm)?

Vilka konsekvenser får din syn på arv och miljö för hur du ser på jämställdhet och feminism?

A5. Jämför hur de tre feministiska riktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism ser på

a) orsaken till kvinnors underordning,

b) maktordningens uttrycksformer och

c) vad som bör göras för att bryta den. Sammanställ resultaten på ett överskådligt sätt, t.ex. i en mindmap eller en tabell.

D3. Kristina Henkel menar att genusnormerna påverkar barns självkänsla negativt, vad menar hon med det? Håller ni med om hennes resonemang?

D4. Majoriteten av dem som engagerar sig i jämställdhetsfrågor är kvinnor. Varför är det så? Kan män ha något att vinna på jämställdhet mellan könen och i så fall vad?

D5. Den svenska riksdagen har arbetat med jämställdhetsfrågor sedan 1970­talet och på politisk nivå är de flesta överens om att jämställdhet är något vi vill ha. Ändå är samhället inte jämställt. Kvinnor utför fortfarande majoriteten hushållsarbetet, och de får lägre lön än männen för

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER

F1. I texten beskrivs hur könsuppdelat det är i butiker som säljer leksaker och barnkläder. Stämmer det? Gör en egen undersökning där ni går runt i butiker, fotograferar och analyserar på vilket sätt de kläder och leksaker som riktar sig till flickor skiljer sig från dem som riktar sig till pojkar. Analysera orsaken till denna uppdelning och diskutera vilka konsekvenser det får. Gör ett bildspel där ni presenterar vad ni kommit fram till med hjälp av de fotografier ni tagit.

F2. Intervjua en äldre person om hur genusnormerna såg ut då hen var ung. Hur såg mansidealen och kvinnoidealen ut? Hur såg man på kärlek, sexualitet och familjebildning? Hur förhöll sig personen till dessa normer? Hur har samhället förändrats när det kommer till dessa frågor och hur värderar personen dessa förändringar? Intervjua gärna någon som bröt mot normerna på något sätt, t.ex genom att skilja sig, leva ihop med någon av samma kön eller välja bort barn. Avsluta med att ställa samman alla berättelser och diskutera dem med utgångs­

NYCKELORD

enförsörjarmodell

feminism genus

genussystem

hbtqi­person

heteronormativitet

internalisering

jämlikhet

jämställdhet

liberal feminism

likhetsfeminism

normer

samma jobb, för att ta ett par exempel. Varför är det så? Varför är det så svårt att uppnå jämställdhet?

D6. Feminism är ett ord som väcker mycket känslor. Varför tror ni att det är så laddat? Kallar ni er för feminister? Varför/varför inte?

punkt i begreppen aktör/struktur. Vilken frihet att agera har en person inom givna strukturer? Hur påverkas strukturerna av enskilda aktörers agerande? Hur går det till då normer förändras?

F3. Intervjua en person som invandrat till Sverige från ett annat land i vuxen ålder. Ställ frågor om hur normerna kring genus och familjeliv ser ut i Sverige jämfört med det land personen kommer ifrån.

F4. Jämför situationen för hbtqi­personer i Sverige med hur det ser ut i något annat land. Du kan t.ex hitta information kring detta på RFSL:s hemsida eller på Sidas hemsida.

F5. Undersök de politiska partiernas jämställdhetspolitik och ta reda på hur de ställer sig till en eller flera av följande frågor:

a) Delad föräldraledighet

b) Vårdnadsbidrag

c) Kvotering till bolagsstyrelser

d) Surrogatmödraskap

queer

radikalfeminism

socialistisk feminism

strukturell

maktordning

särartsfeminism

tvåförsörjarmodell

Medier och samhälle

Medierna genomsyrar sedan länge vår vardag. En genomsnittlig dag under 2022 lade befolkningen närmare sju timmar på olika typer av medier. En genomsnittlig dag tittade hela 93 procent av befolkningen på rörlig bild i någon form – tablålagd och strömmad tv, webb-tv och videoklipp samt dvd eller blu-ray-filmer medan 85 procent använde sociala nätverkstjänster. De hade därmed en högre daglig räckvidd än både radion och dagstidningen, som hade en räckvidd på 78 respektive 73 procent inkluderat användning online.

Nyheter har en självklar och framträdande plats i moder na demokratier. Demokratiforskare talar om ”upplyst förståelse” som ett viktigt kriterium för en fungerande demokrati, det vill säga medborgarna i en demokrati måste ha information och kunskap om politik och samhälle för att kunna utöva sin roll som medborgare. Det är här medierna kommer in i bilden. Eftersom vi inte kan få kunskaper i alla frågor genom egna erfarenheter eller genom kontakt med andra människor är det genom medierna som människor navigerar i samhället och får information i olika frågor.

I det här kapitlet ska vi studera medier nas centrala roll i en demokrati; traditionella mediers utveckling (press, radio, tv); internet och sociala medier; olika perspektiv på mediers makt; regler som svenska medier måste följa i sitt arbete och den utmaning som internet har inneburit i det här avseendet.

Men vi börjar med att titta när mare på mediers betydelse för demokratin.

Under coronapandemin var presskonferenser en central plattform för information där regeringen, Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter snabbt kunde nå ut och informera om läget. På bilden ses Anders Nystedt, smittskyddsläkare från Norrbotten, delta via länk och vidare bl.a. Anders Tegnell, statsepidemiolog.

■ MEDIER OCH DEMOKRATI

Enligt den svenska riksdagen bör medierna ha följande uppgifter i samhället:

● att informera, det vill säga ge medborgarna information för att de ska kunna ta ställning i samhällsfrågor;

● att kommentera skeenden i samhället;

● att granska, det vill säga att kontrollera privata och offentliga makthavare.

Viktiga

I regeringsformen, en av de svenska grundlagarna, betonas i första kapitlet bl.a. att ”den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning”, i andra kapitlet att varje medborgare är garanterad yttrandefrihet , det vill säga ”frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”, och informationsfrihet , det vill säga ”frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden”

Traditionella nyhetsmedier är fortfarande den viktigaste informationskällan för politisk information. Tv dominerar klart medan ca sex av tio anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor. Siffran för partiernas egna webbplatser och Facebook är betydligt lägre.

Källa: Svenskarna och internet 2022

En av hörnstenarna i en demokrati är att medborgare fritt kan ta del av information från olika källor för att därigenom bilda sig en uppfattning i olika samhällsfrågor innan de röstar i

Andel av befolkningen 9–79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 1990–2022

”Totalt” gäller användning via både traditionella och digitala plattformar. Rörlig bild ersatte 2019 Television.

Rörlig bild (totalt)

Sociala nätverkstjänster

Radio (totalt)

Dagstidning (totalt)

Inspelad musik (totalt)

Bok (totalt)

Tidskrift (totalt)

Text­TV (totalt)

Källa: Mediebarometern 2021 (NORDICOM)

olika val eller försöker påverka makthavare. Det är också viktigt att olika röster kommer fram i debatten och att man som medborgare också lär sig att lyssna på argument som man inte själv delar.

I en diktatur är det precis tvärtom. Där missbrukar makthavarna ofta sin makt och lägger mycket energi på att kontrollera medier och medborgare och därmed också den fria opinionsbildningen.

Som diagrammet över medieanvändningen visar är det framför allt sociala nätverkstjänster och införandet av digitala plattformar hos traditionella medier som utgör den stora förändringen i mediekonsumtionen.

Under senare år har termen influerare i stället för opinionsbildare blivit allt vanligare. Termen kommer från engelskans influencer (”påverkare”). En influencer är ofta en bloggare, youtuber, instagrammare, twittrare eller motsvarande som gradvis nått en publik och fått många ”följare” genom att dela med sig av sitt liv och sina tankar på ett tilltalande sätt. Många av dem tjänar pengar dels genom att företag gärna vill lägga in reklam på sajter där många befinner sig, dels genom att lyfta fram och omtala vissa produkter och varumärken på ett positivt sätt. Detta gör influencern till både säljare och opinionsbildare.

Vissa experter anser att auktoriteter inte tycks betyda lika mycket längre när det gäller vem man lyssnar på. Relationer spelar nu större roll. IRL kan det vara familj och vänner, på nätet är det influencers. Ibland har sociala medier liknats vid en enda stor mingelfest. Man lyssnar på och tyr sig till den

man har en relation till sedan tidigare, den som man ”följer” på sociala medier. Till och med kreditinstituten har enligt kritikerna förstått kraften i detta nya mediefenomen. När många svenskars skuldsättning ökar berättar influencern lyriskt om hur enkla tjänsterna är. Samtidigt har nya bolag växt fram, som bland annat säljer fejkföljare, kommentarer och lajks för billiga summor.

Men visst finns det också positiva sidor påstår många. Vissa influencers lyfter saker som tidigare varit dolda – t.ex. psykisk ohälsa, kränkningar, dåliga uppväxtvillkor etc.

De senaste åren har användandet av internet i mobilen tagit fart ordentligt och bland dagliga internetanvändare i Sverige 2021var det 95 procent som använde mobilen jämfört med 82 procent datorn. Yngre använder föga överraskande mobilen mer än äldre. Enligt statistik från 2023 så sker ca 55 procent av världens online-besök via mobilen, ca 43 procent via stationär dator.

■ SVENSKARNA, INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

Mellan 2005 och 2019 ökade den totala andelen internetanvändare i världen från 16 till 57 procent, dvs. klart mer än hälften av världens befolkning använde internet. De flesta av dessa bodde i fattiga länder. Som framgår av diagrammet låg Sverige i en global jämförelse främst, följt av Europa och Amerika.

Att internet omformat våra sociala liv är ett obestridligt faktum. Enligt den årliga undersökningen ”Svenskarna och internet” hade (2019) 98 procent tillgång till internet. Användningen av internet ökade i alla åldersgrupper även om yngre åldersgrupper är större användare än äldre. 91 procent använder internet dagligen och 90 procent använder internet i mobilen.

Nyheter på nätet

Befolkning som använder internet 2005–2020

050607080910111213141516*17181920 Källa:

Under 2000-talet har traditionella former av nyhetsförmedling som tryckt press och radio- och tv-nyheter fått en krympande publik samtidigt som digital nyhetsförmedling vunnit ny mark. Nyhetsbranschen förlitar sig nu i större grad på ”dela-kulturen” i sociala medier som Facebook och Twitter. Detta kan ske genom att man på sajten lägger dela-knappar med vars hjälp sedan användarna enkelt kan lägga artikeln i sitt flöde i sociala medier. Detta är ett sätt för branschen att få mediekonsu-

menter att komma in i exempelvis tidningen och börja läsa den. Antalet klick lockar annonsörer eftersom de vill att deras annonser ska synas.

Undersökningar visar att cirka en tredjedel av användare av digitala medier anger sociala medier som en daglig nyhetskälla. Nyheter via sociala medier når i huvudsak en yngre och medelålders publik.

Filterbubblan

Användning av sociala nätverksplatser/sociala medier de senaste tolv månaderna – gymnasiet

Minst varje dag Minst varje vecka Minst någon gång

Den information som vi får är till stor del beroende av våra tidigare sökningar och ”gillanden”. I Eli Parisers uppmärksammade bok The Filter Bubble, 2011, beskrivs vad som händer när nyheter personanpassas med hjälp av algoritmer. Han bad i samband med oljeläckan i Mexikanska gulfen 2010 två vänner att googla ”BP”. Den ene vännen var miljöintresserad medan den andre höll på med aktier. Den förstnämnde fann nyheter om miljökatastrofen, den andre helt annan information som istället handlade om investeringsmöjligheter i BP:s aktie. Googles algoritmer hade helt enkelt tolkat söktermen som två helt skilda förfrågningar och sedan personanpassat informationen.

Ar tikellänkar på Facebook står idag för en stor andel, cirka tjugo procent, av trafiken till tidningarnas nyhetssajter. En viss typ av nyhetsinnehåll prioriteras högre, en annan typ lägre. Algoritmerna iakttar noga vad du ”gillar” och sållar effektivt nyheterna åt oss. Många tidningar har både skrämts och inspirerats av Facebooks framgångar på det här området och vissa tidningar sägs enligt kritikerna ha planer på att själva personanpassa nyhetsvärderingen på sina egna sajter så att förstasidan blir ”just så” som du vill ha den. Det skulle vara ett sätt att möta konkurrensen från bl.a. sociala medier. Ytterst handlar det om att ”sälja” annonsplatser. Annonsörerna vill lägga sina annonser vid texter och bilder som läsaren uppmärksammar. Om en artikel blir mycket klickad så uppmärksammas ju även den annons som ligger vid artikeln.

Även om som tidigare konstaterats dela-kulturen är vanlig, vet man ännu inte helt säkert i vilken utsträckning som användare i nätverk uppmärksammar och eventuellt går vidare och läser delade nyheter.

Användningen av sociala medier är hög i samtliga skolåldrar. Högstadieelever och gymnasieelever är de som använder sociala medier mest. I princip alla (98 procent) använder sociala medier dagligen. På gymnasiet används Snapchat, Youtube och Instagram mest. Först därefter kommer Tiktok och sedan Facebook. Hur ser din användning ut i jämförelse med diagrammet?

Källa: Svenskarna och internet 2022

En ny era i Europas historia inleddes den 24 februari 2022 när Vladimir Putin beordrade den ryska krigsmakten att angripa grannlandet Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjorde under våren en virtuell världsresa när han vände sig till det ena parlamentet efter det andra för att vädja om hjälp till Ukraina. Här talar Zelenskyj till Portugals parlament i april 2022.

Demokrati och diktatur

Demokratin som idé skapades redan i antikens Grekland och är således mycket gammal, men det skulle dröja länge innan den slog igenom. Först i början av 1900-talet genomfördes demokratin i Västeuropa och i Nordamerika när allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i land efter land. Men demokratins anhängare tvingades under 1900-talet kämpa för sina idéer. Och den kampen pågår än idag.

Det här kapitlet beskr iver vad som kännetecknar demokrati och diktatur, men visar samtidigt att det finns många länder i världen som är ett slags mellanting med drag av båda. Kapitlet handlar också om mänskliga fri- och rättigheter och de politiska ideologierna.

■ DEMOKRATINS REGELBOK

Demokratins spelregler skulle kunna sammanfattas så här:

● Regelbundna politiska val och fri partibildning. Demokratin kräver att politiska val hålls regelbundet, och att det finns minst två politiska partier att välja mellan. Det ska vara tillåtet att bilda politiska partier.

● Allmän och lika rösträtt. Alla medborgare över en viss ålder ska ha rätt att rösta. Det får alltså inte förekomma några inskränkningar i rösträtten på grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet, religion osv. Lika rösträtt innebär att alla röstberättigade har en röst var.

● Valhemlighet. Alla ska kunna rösta utan att tvingas avslöja vilket parti eller vilken kandidat de röstar på.

● Fri opinionsbildning. För att alla fritt ska få bilda sig en uppfattning krävs fri åsikts- och opinionsbildning i landet. Friheten gäller både medier och internet.

● Majoritetsprincipen. Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.

● Rättssäkerhet. En demokratisk stat kräver att ingen häktas eller straffas utan stöd i lagen. Laglöshet eller godtyckliga domar hör inte hemma i ett demokratiskt land.

Enligt den här definitionen är demokrati en metod att fatta beslut. Om de sex reglerna följs kan man vara säker på att beslut fattas på ett demokratiskt riktigt sätt. Folket, via sina representanter i folkrepresentationen, förutsätts alltid fatta ”rätt” beslut. Med det här synsättet blir demokratin ett slags överideologi som täcker olika politiska åsikter och värderingar. Man är demokrat men dessutom t.ex. liberal, konservativ eller socialist.

Demokratin för utsätter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för många olika konkurrerande uppfattningar. Detta kallas för pluralism , ”många åsikter”, av latinets plures som betyder många. I demokratiska stater kan människor vara oeniga om det mesta, utom om värdet av pluralismen och den fria opinionsbildningen. Lite tillspetsat kan man säga att demokratin förutsätter oenighet. Det är synen på oppositionen som skiljer demokratin från diktaturen: för en demokrati är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen ett hot.

Direktdemokrati och indirekt demokrati Ordet demokrati betyder folkmakt, och i en demokrati ska folket ha makten. Folket kan sedan utöva makten på två sätt: direktdemokrati genom folkomröstningar och indirekt demokrati genom att välja ledamöter som representerar folket.

Direktdemokrati

Schweiz är det land där direktdemokratin är vanligast.Varje år har medborgarna möjlighet att delta i några nationella folkomröstningar och i hundratals lokala. Omröstningarna gäller sådant som i andra länder avgörs av parlamenten eller kommunen, från tillsättande av polismästare, till byggande av en motorväg eller, som i februari 2017, om det ska bli lättare för tredje generationens invandrare att bli schweiziska medborgare (Majoriteten röstade ja). Resultaten av folkomröstningarna i Schweiz är alltid beslutande, dvs. parlamentet måste följa folkomröstningens resultat.

Staden Glaurus i östra Schweiz är en av de två städer i Schweiz som fortfarande håller fast vid den gamla modellen av direkt demokrati. Första söndagen i maj varje år träffas stadens röstberättigade på en äng utanför staden för att besluta om viktiga frågor.

Indirekt demokrati

Indirekt demokrati (eller representativ demokrati) är det normala i alla demokratiska länder. Folket väljer representanter som sedan fattar beslut i folkets ställe. I den svenska regeringsformen klargörs tydligt att det är riksdagen som representerar folket: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”. I kommunerna är det de valda ledamöterna i kommunfullmäktige som beslutar. Den representativa demokratin finns på många håll i samhället – den är billig och praktisk. Men för att besluten ska accepteras av folket är det viktigt att de valda verkligen är representativa för väljarna.

FAKTA

Folkomröstningar i Sverige

Alla folkomröstningar i Sverige är endast rådgivande så politikerna måste inte rätta sig efter resultatet. Vid 1955 års omröstning röstade en kompakt majoritet av svenska folket för att vi skulle behålla vänstertrafiken, men det hindrade inte riksdagen att några år senare att besluta om övergång till högertrafik.

Följande nationella folkomröstningar har hållits i Sverige:

1922 införande av allmänt alkoholförbud Nej­sidan segrade

1955 övergång till högertrafik Nej­sidan segrade

1957 tilläggspension

1980 kärnkraftsfrågan

1994 medlemskap i EU Ja­sidan segrade

2003 införande av euro som Sveriges valuta Nej­sidan segrade

Resultatet av folkomröstningarna om tilläggspensions­ och kärnkraftsfrågan kan inte bara besvaras med ett ja eller nej, eftersom det fanns tre alternativ att rösta på. I kommunerna har det blivit vanligare med folkomröstningar. I Strängnäs t.ex. kunde medborgarna rösta om skolstrukturen i kommunen. En klar majoritet gick emot kommunfullmäktiges beslut att lägga ned flera landsbygdsskolor. Men det är kommunfullmäktige som beslutar.

Transitländer kallas ofta länder som under kalla krigets tid var kommunistdiktaturer och som sedan började utvecklas i demokratisk riktning. Men spikrakt går det inte alltid: EU-staterna Polen och Ungern har gått tillbaka de senaste åren. Serbien och Montenegro, båda kandidatländer till EU, går också åt fel håll.

Demokratinivåer

Vilken form av demokrati är bäst?

Den direkta demokratin är omständlig och kostsam. Dessutom finns risken att folk tröttnar och inte går till valurnorna. I Schweiz är valdeltagandet i genomsnitt 40 procent. Ett starkt argument för den indirekta demokratin är att valda ledamöter har större möjligheter att få överblick över de politiska frågorna och därigenom får en större politisk mognad än väljarna. Med indirekt demokrati blir besluten ofta helt enkelt av högre kvalitet.

Lite tillspetsat innebär det här resonemanget att folket inte alltid förstår sitt eget bästa, och kanske skulle rösta ”fel” i en rad frågor, om de hade fått möjlighet. En total överensstämmelse mellan väljare och valda är svår att uppnå, men om klyftan blir för stor kan det bli problem.

Är demokratin hotad?

Det är lätt att tro att världen blir mer och mer demokratisk, och att ett land, som en gång blivit en stabil demokrati, förblir det. Men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. I en rapport från människorättsorganisationen Freedom House 2017 beskrivs hur läget har försämrats, inte bara i auktoritära stater där ”allvarliga vidrigheter” begås, utan också i demokratiska stater där populistiska och nationalistiska krafter vinner terräng. Den största nedgången i demokrati och frihet skedde i de etablerade demokratierna.

I Europa monterar länder som Polen och Ungern ned domstolar och myndigheter som skulle ha kontrollerat regeringens verksamhet men som i stället förvandlas till regeringens förlängda arm. Radiooch tv-stationer stängs eller trakasseras på olika sätt, t.ex. genom att journalister utestängs från presskonferenser. Ansvariga utgivare hotas av höga böter vilket leder till självcensur bland journalisterna. Minoriteter trycks ned eller hotas. Andra åsikter än den styrande regimens kommer inte till tals. Det förenklade budskapet från regimen står oemotsagt eftersom inga journalister eller oppositionella släpps fram.

för några transitländer i Europa

Ungern Montenegro Serbien

Källa: Freedom House: Nations in Transit. Dropping the Democratic Facade. Hela rapporten finns på nätet.

Statsvetarprofessorn Ayscha Mounk vid Harvarduniversitetet i USA och hans kollega Roberto Fo har sedan 00-talet undersökt människornas inställning till demokrati i flera länder, bland annat har de frågat hur viktigt man tycker det är att leva i en demokrati och hur öppna medborgarna är för icke-demokratiska styrelseformer. Deras undersökningar visar hur stödet för demokratin minskar och öppenheten för auktoritära alternativ ökar, särskilt bland yngre.

Även i Sverige finns de här tendenserna. Särskilt bland unga finns en stor skepsis mot demokratin: Hela 30 procent av de unga väljarna sympatiserar med tanken på en stark ledare som inte behövde bry sig om de politiska valen och riksdagen. Det är en fördubbling sedan 2005 när den första undersökningen gjordes.

■ MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER

Demokratins regelbok är ofullständig om man inte tar med skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna. Skulle man nöja sig med de sex punkterna i avsnittet Demokratins regelbok är det risk att demokratin leder till ”majoritetens tyranni”, som den franske politikern Alexis de Tocqueville [tɔkvi´l] uttryckte det på 1830-talet. Risken med alla former av demokrati är ju att majoriteten kör över minoriteten.

Här ser vi anhängare till Malawi Congress Party som före presidentvalet 2020 var det främsta oppostionspartiet med Lazarus Chakwera som ledare. Chakwera vann – och valresultatet accepterades även av förloraren. Malawi är en demokratisk ljuspunkt i Afrika.

Civil olydnad – brott eller solidaritet?

Dessutom hävdar de allra flesta aktivister att civil olydnad förutsätter icke­våld.

En av 1900­talets stora statsmän var den amerikanske baptistpastorn Martin Luther King som med fredliga medel kämpade för de svartas rätt i det amerikanska samhället. Slutligen fick King med sitt liv betala priset för sin kamp. Hans inställning till civil olydnad har blivit klassisk: ”Den som bryter mot en orättfärdig lag måste göra det öppet, kärleksfullt och med beredvillighet att acceptera straffet.”

SVT-journalisten Fredrik Önnevall hjälpte 2014 av medmänsklighet en syriansk pojke att ta sig från Grekland till Sverige. Malmö tingsrätt dömde Önnevall för människosmuggling till 75 timmars samhällstjänst.

Det demokratiska samhället hotas inte bara av rasister och terrorister som inte accepterar de demokratiska spelreglerna. Det kan också vara trädkramare, älvräddare, djurrättsaktivister som kämpar för det de tror på. Det kan vara ungdomar som ockuperar hus i storstäderna för att protestera mot bostadsbrist. Att bedöma sådana utslag av civilt motstånd är inte alltid så enkelt, allra minst om man tittar bakåt i historien. Arbetarrörelsen och frikyrkorna var en gång tvungna att kämpa sig till en plats i samhället bland annat genom civil olydnad .

Civil olydnad förutsätter att det finns en högre rätt än lagen. Ett politiskt beslut får legalitet när det har tillkommit i laga ordning. Men därigenom får beslutet inte automatiskt legitimitet, det vill säga blir moraliskt oantastligt. Civil (i betydelsen medborgerlig) olydnad förutsätter lagbrott men den som utför handlingen ska inte göra det som privatperson utan som samhällsmedborgare. Handlingen utförs för att påverka samhället – inte för att enbart man själv ska få fördelar.

Hur ska man då i det demokratiska samhället ställa sig till djurrättsaktivister, flyktinggömmare och andra som aktivt begår civil olydnad? Aktivisterna ifrågasätter inte att lagarna har tillkommit på ett demokratiskt sätt utan protesterar mot en enskild orättfärdig lag. En statlig utredning, Demokratiutredningen, håller med: ”… civil olydnad bör ses som en symbolisk och öppen handling som bör syfta till att väcka frågor och skapa en dialog. […] Det är exempelvis inte rimligt att ett modernt rättsväsende, vid bedömningen av en civil olydnadsaktion, inte tar hänsyn till ’brottslingens’ moraliska motiv. […] Vid det nya millenniets början är inte medborgaren en lydig undersåte som ser lagen som det högsta värdet. Det moraliska ställningstagandet måste därför vägas in i bedömningen.” (SOU 2000:1 s. 205, 206).

Men dessa synpunkter har hittills inte förändrat lagtexten och knappast heller förändrat praxis i domstolarna.

Diskutera och analysera:

1. Vi tänker oss en djurrättsaktivist som släpper ut minkar i naturen från en minkfarm. Vid rättegången framförs tre perspektiv på den här handlingen: Åklagarens (som representerar samhällets perspektiv), minkfarmarens och djurrättsaktivistens perspektiv. Sammanfatta i en mening vardera de tre perspektiven.

2. Borde lagen tillåta att domaren väger in ”det moraliska ställningstagandet” i domen? Argumentera för eller emot.

3. Kan du tänka dig att genomföra någon form av civil olydnad? I så fall, vilken? Och vilka medel skulle du kunna tänka dig?

De mänskliga rättigheternas historia

När började man tala om mänskliga fri- och rättigheter? Redan långt före vår tideräkning fanns det tänkare som menade att människor inte har rätt att göra vad som helst. Den gyllene regeln Gör mot andra som du själv vill bli behandlad skrevs ned av den kinesiske filosofen Konfucius på 400-talet f.Kr. Såväl kristendomen, judendomen som islam och andra religioner har uttryckt sig på samma sätt. Den romerske filosofen Cicero (106–43 f.Kr.) menade att det finns en naturlig lag för alla människor som ingen regering eller härskare kan bryta mot.

Men det var först på 1700-talet som idén om alla människors grundrättigheter började diskuteras på allvar.Voltaire [vɔltɜː´ r] och andra upplysningsfilosofer betonade tolerans och framförde idén om alla människors lika värde, oavsett hudfärg, kön och social tillhörighet. Dessa idéer skrevs sedan ned i den amerikanska själv-

FAKTA

Här är fem personer som får representera kampen för alla människors lika rättigheter:

• Martin Luther King (1929−1968) var en amerikansk baptistpastor från Atlanta i Georgia och fredlig förkämpe för de svartas rättigheter i USA. Luther King mördades av en vit fanatiker 1968. Mottagare av Nobels fredspris 1964. Hans mest kända tal, I have a dream kan du se och höra på YouTube.

• Anna Politkovskaja (1958−2006) var en amerikansk­rysk journalist som ofta skrev om den ryska arméns krig i Tjetjenien: kriget var inget krig mot terrorism, utan ett utrotningskrig där tortyr, våldtäkter och gisslantaganden hörde till vardagen. Hon mördades 2006.

• Nelson Mandela (1918−2013) var en sydafrikansk politiker som bekämpade den rasistiska apartheidpolitiken i Sydafrika innan han fängslades 1962. Efter närmare 28 år i fängelse beslutade president F.W. de Klerk att frige Mandela 1990. Mandela manade till försoning och valdes till det demokratiska Sydafrikas första president. Mandela erhöll tillsammans med de Klerk Nobels fredspris 1993.

• Parvin Ardalan (1967−) är en iransk journalist och medborgarrättskämpe som i ständig strid

mot regimens censur försöker informera om förtrycket av kvinnor i Iran. Hon deltog i flera protestdemonstrationer, som slogs ned med våld. Hon blev Malmös första fristadsförfattare och har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

• Malala Yousafzai (1997–) bloggade redan i tidiga tonåren för flickors rätt att gå i skolan i sitt hemland Pakistan. 2012 försökte talibanerna mörda henne när hon var på väg till skolan. 2014 tilldelades Malala Nobels fredspris för sin kamp för flickors rätt till utbildning.

Några förkämpar för mänskliga fri- och rättigheter

Den iranska journalisten och författaren Parvin Ardalan.

en nation. Nationalismen förutsätter att det som rör nationen är viktigare än andra värden och intressen. Om nationens intressen ska förverkligas krävs att de styrande politiskt kontrollerar ett territorium som ju oftast är en suverän stat, t.ex. Sverige. Ofta beskrivs nationalismen som en åsiktsriktning som växte fram på 1800-talet och enade Italien och Tyskland, samtidigt som nationalistiska idéer splittrade Osmanska riket och habsburgarnas rike. I kampen mot förtryck och för självständighet mot kolonialmakterna spelade nationalismen en stor roll.

Vid för ra sekelskiftet var nationalism och patriotism detsamma, man lyfte det egna landet och det egna folket på andras bekostnad. Sedan flera decennier tillbaka trodde man att sådana nationalistiska övertoner var borta i stora delar av världen. Men idag med de mer aggressiva regeringar som sitter vid makten eller kan komma till makten hörs sådana argument allt oftare. Donald Trumps kampanjord America first! liknar argument som framförs av de högernationalistiska partierna i Frankrike och Tyskland, Front National och Alternative für Deutschland (AfD), eller de nationalistiska regeringarna i Ryssland, Polen och Ungern. Den här typen av militant nationalism är väldigt annorlunda från den demokratiska nationalism som för Sverige kanske kan förknippas med Kalle Anka på julafton, köttbullar och Lilla Idas sommarvisa. Den typen av nationalism är en följd av och orsak till den samhörighetskänsla som är nödvändig för att ett samhälle ska hålla ihop.

■ SVERIGES POLITISKA PARTIER

I början av 1900-talet var huvuddragen av det svenska partisystemet utvecklat. Länge var det partisystemet stabilt och med undantag av vissa partisplittringar hade riksdagen fem partier: Socialdemokraterna, Vänstern , Moderaterna, Centern , Liberalerna. Ideologierna låg till stor del till grund för dessa partier: Socialdemokraterna vilade på den demokratiska socialismen;Vänsterpartiet den revolutionära socialismen, Centern och Moderaterna konservatismen; Liberalerna liberalismen.

Först på 1980-talet kom ytterligare partier in i riksdagen. I valsamverkan med Centern fick Kristdemokraterna ett mandat i riksdagen 1985. Riksdagsvalet därefter, 1988, kom Miljöpartiet de gröna in i riksdagen. Ny demokrati var ett kortlivat, populistiskt parti i riksdagen 1991-1994.

Efter 1960-talet var blockpolitiken det normala i riksdagen. Det socialistiska blocket bestod av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet medan det borgerliga blocket bestod av Moderaterna, Centern,

Liberalerna och Kristdemokraterna. De borgerliga partierna bildade 2004 en gemensam valplattform, Alliansen , som bildade regeringar 2006-2014. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och tog länge avstånd från blockpolitiken, men har närmat sig Moderaterna och Kristdemokraterna.

Höger-vänster skalan och GAL-TAN-skalan

Det är vanligt att placera partierna efter en höger-vänster-skala , med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vänster. Hur de olika partierna placeras beror främst på deras uppfattning om hur stor den offentliga sektorn bör vara: ju mer stat och kommun ska ta hand om med skattpengar, desto längre till vänster, och ju mer enskilda människor ska sköta, desto längre till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. Liberalerna och Centern är inte alltid given.

Men höger-vänster-skalan är inte självklar. På 1970-talet var det populärt att rangordna partierna efter ekologi-tillväxt , där Miljöpartiet,Vänstern och Centern stod för ekologi, Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna för tillväxt. Numera diskuterar statsvetare ytterligare en rangordning, GAL-TAN-skala där akronymerna GAL står för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig) och TAN för Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk. GAL-TAN fokuserar inte bara på pengar och fördelningspolitik utan även på sociala och kulturella värden. Detta skulle exempelvis kunna röra globalisering och migration, EU-medlemskapet, HBTQ-frågor, bensinskatt och andra transportfrågor.

Olika sätt att inbördes placera partierna

Grön/Alternativ/Libertär

Vänster

Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk

Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson har S- och M-väljarna stor spännvid på GAL-TAN-skalan. SD-väljarna däremot ligger fast på GAL-TAN men har stor spännvidd på höger-vänsterskalan.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vilka krav måste uppfyllas för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt?

2. Vilken är skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati?

3. Hur tillämpas direktdemokrati i Schweiz och i Sverige?

4. Beskriv diktaturens kännetecken.

ANALYSERA OCH RESONERA

A1. Vad kan det finnas för orsaker till att nationalismen har ökat i världen? Vilka kan konsekvenserna bli? Vilka åtgärder kan vi ta till för att förhindra detta?

A2. I ett demokratiskt samhälle måste majoriteteten värna om minoritetens rättigheter. Varför det?

DISKUSSIONSFRÅGOR

D1. Borde kommunala folkomröstningar förekomma oftare? Vilka frågor skulle i så fall vara lämpliga att avgöras genom folkomröstningar?

D2. Numera är det tekniskt enkelt att genomföra folkomröstningar via internet: är det en bra eller dålig metod för att vägleda politiker?

D3. Vi antar att en av dina kompisar i klassen är klart naziinfluerad. Hur skulle du agera om det vore så?

D4. Finns det någonting som du och dina klasskompisar skulle kunna göra för att

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER

F1. Studera någon av de mänskliga rättigheternas vakthundar: Amnesty, Civil Rights Defenders, Human Rights Watch, Freedom House, Reportrar utan gränser. Välj ut ett land och ta reda på hur det

5. Vilka typer av diktaturer nämner boken?

6. Sammanfatta kort innehållet i konservatismen, i liberalismen och i socialismen.

7. Vad är grundtanken i feminismen? Ekologismen? Nationalismen?

8. Vad är skillnaden mellan demokratisk nationalism och militant nationalism?

A3. Thailand är ett turistparadis, men också en militärdiktatur. Borde Thailand bojkottas som turistland? Ge argument för och emot.

A4. När Donald Trump blev amerikansk president introducerades begreppet "alternativa fakta". Resonera kring varför det är viktigt att ett samhälle kan enas om samma fakta när ett beslut ska fattas.

försöka påverka regimerna i t.ex. Iran eller Kina att införa demokrati? Diskutera och kom med något förslag!

D5. Är de antidemokratiska krafterna, särskilt bland yngre personer, på framgång? Vad skulle det i så fall bero på?

D6. Ett politiskt parti uppkommer som ett svar på ett upplevt problem i samhället som de befintliga partierna inte har ett svar på. Vad ser du som nästa partibildning i Sverige? Motivera och ta fram belägg för ditt svar.

landet enligt organisationen bryter mot de mänskliga fri­ och rättigheterna. Jämför med hur landets styrande framställer landet på sin hemsida.

F2. Hur används de ideologiska etiketterna (konservativ, liberal, socialistisk etc) av de politiska partierna i Sverige? Studera något partis hemsida och notera hur partiet ideologiskt benämner sig.

F3. Du har precis blivit tillsatt som ny demokratiminister och ska försöka neutralisera hoten mot demokratin i Sverige. Följande hot har blivit identifierade: 1) Allt färre vill bli politiker 2) Undersökande kvalitetsmedia har svårt att överleva 3) Allt mer kränkningar mot människor med annan åsikt på internet. Skissa fram en handlingsplan för att lösa dessa problem.

F4. Fördjupa dig i någon av de nationella folkomröstningar som hållits. Hur såg alternativen ut? Hur löd argumenten för de olika sidorna? Vilka ståndpunkter intog de olika partierna?

F5. Diagrammet visar utvecklingen i världen sedan 2005 vad gäller demokrati:

a) Hur många procent, enligt Freedom House, levde i ett fritt land år 2005? År 2021?

b) Vad var den främsta anledningen till det stora dippet 2020–2021 i den fria världen?

c) Hur många procent levde i icke fria länder 2021?

d) Hur många procent levde i delvis fria länder 2021?

e) Vilka är enligt Freedom House (sidan 155) the good guys, de positiva föredömena i Afrika, i Asien? Vilka är the bad guys i Amerika?

Källa: Freedom House. Freedom in the World 2022. Hela rapporten finns på nätet.

Efter den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929 sjönk börskurserna som gråstenar. Ska de köande människorna på Wall Street köpa eller sälja aktier, tror du?

Nationalekonomiska teorier

I hundratusentals år levde människan i huvudsak genom att göra som far och mor gjort. Det ekonomiska system de använde sig av kallas idag naturahushållning, eller traditionell ekonomi. Ännu in i vår tid har det funnits civilisationer som har levt på detta sätt, t.ex. boskapsskötande massajer i Kenya eller inuiter på Grönland, men dessa samhällen har svårt att stå emot den moderna utvecklingen. Kapitlet beskriver de vanligaste ekonomiska teorierna från 1500-talet till idag, men också hur teorierna har tillämpats. Med undantag av marxismen finns det något gemensamt hos dem alla: de förutsätter ett kapitalistiskt samhälle.

Kapitalism är ett ord som ofta dyker upp i det här kapitlet. Köpare och säljare av varor och tjänster träffas på marknaden (av latinets mercari, handla) för att utbyta varor. Under 1500-talet och något århundrade framåt blomstrade städer som belgiska Brügge och nederländska Antwerpen och Amsterdam. De hade gjort sig rika genom handel, både i Europa och med Amerika, den nya världen. Förkapitalism (eller handelskapitalism) kallas den här tidiga formen av kapitalism. Kapitalism är ingen enhetlig ekonomisk teori utan ett paraplybegrepp som kan ha olika innebörd.

Det här kapitlet beskr iver några av de viktigaste nationalekonomiska teorierna och försöker besvara varför teorin uppstod just då och vilka följder den fick för människor, samhälle och miljö.

För vänstergrupper är ordet kapitalism ett pejorativt, negativt ord som den här graffitin på en toalettvägg på Stockholms universitetsbibliotek: ”Ingen fred med kapitalismen”.

Utbuds- och efterfråga med jämviktspriset. Ju högre pris, desto större utbud och desto mindre efterfrågan. Där kurvorna möts finns jämviktspriset, det pris som ”den osynliga handen” sätter och som gör både säljare och köpare nöjda.

■ DEN KLASSISKA EKONOMIN

År 1776 gav den skotske filosofen och ekonomiprofessorn Adam

Smith (1723–90) ut boken An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, ofta bara kallad Wealth of Nations, Nationernas välstånd. Där tog han avstånd från merkantilismens uppfattning att staten ska lägga sig i och dirigera näringslivet och att tillgången på ädla metaller utgör grunden för ett lands välstånd. I stället, menade Smith, är det arbetet som skapar ett lands välstånd: ”Arbetet år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever på, allt som årligen förbrukas till livets nödtorft och bekvämlighet utgör antingen den omedelbara frukten av ett nationellt arbete eller något som för den omedelbara frukten av ett nationellt arbete köps av främmande nationer.” Adam Smith inledde den klassiska nationalekonomins tid , som kom att vara i ungefär 100 år. Etiketten kom ursprungligen från Karl Marx. En bärande tanke hos alla klassiska nationalekonomer var tron på fri konkurrens och marknadshushållning.

Adam Smith och ”den osynliga handen”

För att öka arbetsinsatsen bör staten hålla sig borta från näringslivet och ta bort alla hinder som ligger i vägen. Staten ska bara se till att domstolar, krigsmakt och andra nödvändiga samhällsinstitutioner fungerar. Genom fri konkurrens skulle var och en liksom av en ”osynlig hand” ledas att arbeta med det han eller hon är bäst på. På så vis uppstår en arbetsfördelning, både inom ett land och mellan länder, som gynnar både den enskilde och landet. Särskilt vände sig Smith mot det medeltida skråtvånget som innebar yrkesförbud för många hantverkare, hur duktiga de än var. En tunnbindare kunde inte öppna verkstad om inte tunnbindarskråets mästare godkände detta. Det var ju inte säkert att de ville ha ytterligare en konkurrent i staden. Den personliga egennyttan var till glädje för hela nationen:

”Det är inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens godhet som vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sitt eget intresse. Vi vädjar inte till deras människovänlighet utan till deras egennytta …”.

För Adam Smith var det marknadskrafterna, utbud och efterfrågan , och inte skrået som skulle avgöra vilka som skulle bli t.ex. tunnbindare. Den som gjorde tunnor som inte höll måttet fick till sist inga kunder och blev tvungen att söka sig ett annat yrke. Monopol, skrev Smith, tenderar att höja marknadspriset ovanför det naturliga priset, det som vi idag kallar jämviktspriset . Och därigenom hämmas tillväxten och landet utvecklas inte optimalt. Smiths låt-gå-politik ,

Pris

laissez-faire [lɛsɛfɛːˊr], innebar att människans egoism faktiskt gynnar henne själv, men också landet. ”Som av en osynlig hand” leds ett land i rätt riktning.

Smith menade att den fria konkurrensen också borde tillämpas i den internationella handeln. Tullar och andra protektionistiska bestämmelser borde avskaffas och i stället borde frihandel införas. På så sätt blev varje land tvingat att specialisera sig på det landet var bäst på. Frihandeln skulle öka både varuutbytet mellan länderna och välståndet i världen.

Adam Smith var påverkad av fysiokratismen – ett drygt halvår 1766 bodde Smith i Paris och umgicks med Quesnay och andra fysiokrater. Nationernas välstånd betraktas som grundstenen för klassisk nationalekonomi och än idag känns Smiths tes om marknadsekonomi och frihandel som ovanligt modern för flertalet människor. Allmänt betraktas Adam Smith som den ekonomiska liberalismens fader. Också Smiths syn på arbetet som välståndsskapande fördes i arv under 1800- och 1900-talen och präglar samhället än idag. ”Full sysselsättning” är ett mantra som dagens finansministrar ständigt återkommer till.

Adam Smith och de tidiga liberaler na, liksom kapitalisterna före 1700-talet, menade att det var handel som skapar tillväxt i ekonomin. I motsats till merkantilismen ansåg de tidiga liberalerna att

I stadsdelen Little India i Singapore, liksom i andra städer i fattiga länder, domineras gatulivet av otaliga småbutiker där konkurrensen är stenhård. Även om affärsinnehavarna troligen inte har läst Adam Smith har de säkerligen utbuds- och efterfrågekurvans jämviktspris i bakhuvudet.

handeln var ett positivsummespel, det vill säga båda parter vinner på att handla med varandra. Den moderna kapitalismen däremot bygger ofta på innovationer som motorn bakom tillväxten. Bilismen och datoriseringen är exempel på sådana innovationer som har fört med sig konsekvenser som ingen var medveten om när den första ”automobilen” och ”datamaskinen” kom.

David Ricardo och lagen om komparativa fördelar

Den som bäst visade på att utrikeshandel är fördelaktig för alla länder var den brittiske ekonomen David Ricardo (1772–1823). Han blev inspirerad av Adam Smith och vidareutvecklade Smiths tankar om ”naturliga priser” och om arbetets betydelse för välståndet. Mest ihågkommen har Ricardo blivit för lagen om komparativa (relativa) fördelar. Storbritannien var vid den här tiden världens ledande industri- och handelsnation. Alla britter trodde på frihandel, utom den konservativa jordägande adeln som var rädd att konkurreras ut om man tog bort spannmålstullarna. Men, skrev Ricardo, två länder har alltid nytta av att handla av varandra, även om det ena landet är effektivare än det andra på att producera alla varor. De båda länderna borde specialisera sig på det de relativt sett är bäst på – eller minst dåliga på. Ricardo illustrerar sin teori med hur många arbetstimmar som England och Portugal behöver för att producera en tunna vin respektive en tygrulle:

Portugal är alltså bättre än England, både på att producera vin och tyg. Men, säger Ricardo, England är inte lika dåligt på båda: det är mindre dåligt på tyg- än vinproduktion. England har en komparativ fördel i att producera tyg. Därför borde England göra tyg för båda ländernas behov och Portugal vin för båda:

Portugal tjänar 10 timmar på att enbart producera vin, England 20 timmar på att enbart producera tyg. Båda länderna tjänar alltså på att handla med varandra. Utifrån det här resonemanget var frihandel självklar, menade Ricardo, och inga tullar eller andra handelshinder skulle få störa den internationella handeln. År 1846 nådde Ricardo en postum seger när Storbritannien avskaffade spannmålstullarna och införde frihandel även på spannmål. Ricardos teori är än idag aktuell för att motivera frihandel mellan fattiga och rika länder.

Thomas Robert Malthus

David Ricardo och Thomas Robert Malthus (1766–1834) var Adam Smiths mest namnkunniga elever. Medan Ricardo forskade i välståndet och dess ökning, kom Malthus att ägna sig åt sambandet mellan fattigdom och befolkningsutveckling. I boken An Essay on the Principle of Population (1798) menade Malthus att livsmedlen aldrig kan öka i samma takt som befolkningen. För att livnära den ökande befolkningen måste allt fler åkrar tas i bruk och eftersom nyodlingarna sker på åkrar av sämre kvalitet krävs mer arbete för att bruka dem. Detta i sin tur kommer på sist att leda till livsmedelsbrist och hinder för den ekonomiska utvecklingen.

Den andra industr iella revolutionen med den enorma utvecklingen av jordbrukets effektivitet samt det moderna samhällets mindre barnkullar bekräftade knappast Malthus dystra tes. Men idag medger många ”nymalthusianer” utifrån utvecklingsländernas situation att Malthus nog hade rätt: det blir omöjligt att skapa ett hållbart samhälle och försörja världens befolkning om vi blir alltför många.

Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige

Under frihetstiden förekom en livlig ekonomisk debatt i Sverige men den kom av sig under den gustavianska tiden med sin censur och minskande yttrandefrihet. De professorer som tog till orda

Från 1770-talet och fram till 1810 sjönk reallönerna i Sverige men efter 1840-talet, med industrialiseringen, kom det rejäla uppsvinget.

Den omfattande fattigdomen, ”pauperismen” var synlig överallt, ännu i början av 1900-talet. Här ser vi en av Sveriges otaliga backstugusittare i ”Mor Nillas stuga” vid galgbacken i Hässleholm.

byggde på Adam Smiths klassiska liberalism där statens inflytande skulle vara begränsat. Erik Gustaf Geijer, historieprofessor i Uppsala och en gigant i Sveriges kulturliv under 1800-talets första decennier var påverkad av Malthus och menade att en utbyggd fattigvård bara skulle leda till folkökning. Mot slutet av sitt liv menade Geijer att ”maskindustrin” skulle lösa problemet med pauperismen, fattigvårdsfrågan, som var livligt diskuterad under hela 1800-talet.

Den främste klassiske ekonomen i Sverige var brukspatronen och friherren Johan August Gripenstedt (1813–1874). Han var statsråd i 18 år, de flesta åren som finansminister, och verkade för att Sverige skulle följa Storbritanniens politik med frihandel och näringsfrihet. På 1850- och 1860-talet gick Sverige över till frihandel. 1846 års näringsfrihetsstadga utvecklades 1864 när det slogs fast att ”svensk man eller kvinna är … berättigad i stad eller på landet idka handelseller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering”. Näringsfriheten gällde alltså också för kvinnor, dock hade gifta kvinnor fortfarande kvar sin man som förmyndare.

Den industr iella revolutionen och marknadsekonomin gick hand i hand. Liberalismens frihetssträvanden och marknadsekonomi gjorde att de som ville starta fabriker eller anlägga järnvägs- eller ångbåtslinjer fick göra det. 1848 tillkom en ny typ av företag, aktiebolag, som underlättade för entreprenörer att skapa medelstora eller stora företag eftersom aktieägarna endast hade ett begränsat (eng. limited, ltd ) ansvar och riskerade endast sina aktieandelar.

De nya entreprenörerna gjorde stora vinster medan arbetarna slet hårt för att få ihop brödfödan. Arbetarrörelsen hade ännu inget

större inflytande och lönerna sattes utifrån marknadsekonomiska principer: när det fanns ett överskott av tillgänglig arbetskraft fanns det ingen anledning för arbetsgivaren att betala mer än nödvändigt. Enligt den klassiska ekonomin ansågs arbetslöshet bero på att lönerna var för höga. Marknaden justerade ned lönerna när arbetsgivaren ställde ultimatum: acceptera lägre lön eller få sparken!

Vid mitten av 1800-talet kom det till diskussioner i många länder om inte staten måste engagera sig för att hjälpa de alla fattigaste. Den här socialliberalismen fick stöd av de konservativa som betraktade samhället som en familj: ingen ska behöva lida nöd, å andra sidan ska det inte vara något tvivel om vem som bestämmer.

Den klassiska kvantitetsteorin

De klassiska ekonomerna förespråkade knappast någon stabiliserande finanspolitik utan normalläget var att statens budget var balanserad, dvs. utgifter och inkomster gick jämnt ut. Men penningvärdet var viktigt och där gällde den klassiska kvantitetsteorin som säger att det finns ett långsiktigt samband mellan volymen pengar och den allmänna prisnivån i ett land. Om penningmängden ökar blir följden stigande priser, dvs. inflation, om penningmängden minskar blir det deflation. 1500- och 1600-talens inflation i Europa var ett bevis: när stora mängder silver och guld från Latinamerika via Spanien kom i omlopp blev resultatet inflation.

FAKTA

Knut Wicksell och neoklassicismen i Sverige

Ännu i början av 1900­talet dominerade den klassiska ekonomin i Sverige. För att skilja den nyare generationen ekonomer från Adam Smith och de övriga kring sekelskiftet 1800 används benämningen neoklassiker. Sveriges främste neoklassiker var Lundaprofessorn Knut Wicksell (1851–1926). Som ekonom framstod Wicksell som oerhört klarsynt när han påvisade betydelsen av en fast prisnivå. Penningpolitiken skulle vara stabiliseringspolitikens viktigaste redskap. Räntenivån och penningmängden bestämde inflation och deflation och båda var lika förkastliga eftersom de leder till godtyckliga omfördelningar av förmögenheter i samhället.

Men Wicksells teorier om prisstabiliteten slog inte igenom eftersom den förutsatte en rörlig växelkurs. För att prisnivån ska kunna hållas

konstant krävs att kronans värde kan fluktuera och det fungerade ju inte när kronan var knuten till guldet – vilket den svenska kronan var sedan 1873. Men 1931, när Riksbanken övergav guldmyntfoten och införde rörlig växelkurs, fick Wicksell ett postumt erkännande när målet för penningpolitiken blev att upprätthålla kronans inhemska köpkraft. Sverige blev det första landet som öppet förklarade att penningpolitikens mål är prisstabilitet.

”BT Kemi-affären” är en av Sveriges stora miljöskandaler. Svenska staten fick betala saneringskostnaden på 50 miljoner kronor.

Den klassiska ekonomin och miljön

Vilket inflytande hade den klassiska ekonomin på miljön? Svaret är nog enkelt för de allra flesta: katastrof eller snudd på katastrof. När människorna fick göra i stort sett som de ville, kom de snabba pengarna i första hand, omsorgen om de anställda i andra hand. Först i tredje hand, om ens då, kom omsorgen om naturen. Ordet miljöfrågan dök upp långt in på 1900-talet. Otaliga var de miljöskador och miljökatastrofer som orsakades av industrier och människor. Bara de största har fått en etikett, t.ex. BT Kemi i Teckomatorp vid Braån i Skåne. Företaget tillverkade ogräsbekämpningsmedel som innehöll fenoxisyror. Från start 1965 grävde företaget ned stora mängder miljöfarligt avfall. Men ingen dömdes eftersom preskriptionstiden på två år hade gått ut. Men svaret på den inledande frågan är ändå inte så enkelt. Miljöförstöringen i planekonomins Sovjetunionen och DDR var enorm och här var det inte penninggiriga kapitalister som bestämde.

Klassisk ekonomi och nyliberalism idag

Den klassiska nationalekonomin finns på många håll i dagens värld. När IMF krävde och ännu kräver att Grekland ska spara sig ur den ekonomiska krisen, i stället för att expandera sig ur krisen, är det ett exempel på ekonomisk liberalism. En av de viktigaste reformerna som IMF krävde av Grekland för att landet ska få krediter var att liberalisera alla skyddade branscher, t.ex. taxiverksamheten, som hade levt väl i skydd av sina monopol, med följd att priserna varit höga och tillväxten låg. Inom världshandeln tillämpar WTO den klassiska nationalekonomin som grundprincip, men lyckas ju inte alltid ända fram. EU:s jordbrukspolitik är ett av många undantag från den klassiska nationalekonomins tumregel om frihandel.

I Sverige har nyliberalism och klassisk ekonomi genomsyrat många reformer under senare decennier, såväl inom socialdemokratiska som borgerliga regeringar, t.ex.1990-talets avregleringar och reducering av den offentliga sektorn med ökad konkurrens som följd. Regeringen Reinfeldts satsning på ”arbetslinjen” innebar att de förvärvsarbetande hade förmåner som övriga inte hade. Ett led i den politiken var att arbetslöshetsersättningen sänktes – med den underförstådda meningen att det skulle sporra människor att söka jobb. Den politiken hade inletts redan under de socialdemokratiska regeringarna före valet 2006.

■ MARXISMEN

Den industriella revolutionen skapade välstånd för en del men de allra flesta levde under svåra förhållanden. Under 1800-talets början och mitt var politikerna uppmärksamma på ”arbetarefrågan” som den hette i den svenska debatten.Vad skulle man göra med industriarbetarna? Många inom medel- och överklassen kände nog en ärlig och djup empati med arbetarna, och särskilt då med barnen. Men även de mer känslokalla insåg att något måste göras för att undvika våld och revolution.

Socialister na var de som mest ville förbättra villkoren för arbetarklassen. Störst betydelse fick tysken Karl Marx (1818–1883). År 1843 flyttade Marx till Paris och lärde där känna Friedrich Engels (1820–95), son till en välbärgad tysk textilfabrikant. År 1845 skickades Engels till Manchester för att arbeta på familjens textilfabrik. I boken De arbetande klassernas läge i England (1845) beskrev Engels utförligt hur eländigt arbetarna hade det. När februarirevolutionen 1848 hade spridit sig från Paris till Berlin och andra delar av Tyskland blev både Marx och Engels engagerade – och båda blev landsförvisade till Storbritannien.

Åren 1847–48 skrev Karl Marx och Friedrich Engels en lättläst 20-sidig pamflett, Kommunistiska manifestet, där deras idéer slås fast. Därefter gav Karl Marx ut Kapitalet (1867, del 2 och 3 fullbordades senare av Engels). Marx och Engels fick ett enormt inflytande under slutet av 1800-talet och 1900-talet. Socialismen (eller kommunismen som man lika ofta sade) präglade ju i mycket hög grad 1900-talets historia i många länder. Utan att förringa Engels insatser kallas ofta deras tankar marxism

Att arbeta som ”botgörare” i kolgruvan var ett av de absolut farligaste jobben under 1800-talet. Varje natt tände han den metangas som helt naturligt hade bildats i gruvan under dagens arbete. Industrialiseringen under den klassiska ekonomins tid slet hårt på människor och miljö.

Reflex 123 omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap. Innehållsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika kurserna.

Reflex 123 förklarar utförligt olika samhälls vetenskapliga begrepp och företeelser och sätter in dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika samhälls vetenskapliga modeller och teorier introduceras.

Reflex 123 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debattrutor som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

Reflex 123 finns även som digitalt läromedel.

Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik

är författare till Reflex 123. Alla fyra har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola –Hans i Arboga, Stefan i Växjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.