9789140695574

SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

HANS ALMGREN

STEFAN HÖJELID

ERIK NILSSON

ANNA FUREVIK

ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP

12 ÄMNETS SYFTE

12 Kunskaper om samhället

12 Förmågor

13 ATT KUNNA UNDERSÖKA SAMHÄLLET

13 Formulera frågeställning

14 Välja metod och material

14 Att använda källkritik

16 Att analysera en text

17 Bearbetning och analys

19 Case: Krig på internet

INDIVID

21 KATEGORIER, RELATIONER OCH MAKT

22 NATIONALITET

24 ETNICITET

24 Det mångkulturella Sverige

28 KLASS

28 Klass, socialgrupp och socioekonomisk

indelning

29 Klassamhälle idag?

31 KÖN

33 Kön, genus och genusforskning

33 ATT ARBETA FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH

MÖJLIGHETER

34 Diskrimineringslagen och DO

35 Case: Flyktingarna och välfärdssamhället

36 Arbetsuppgifter

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

56 HÅLLBARA UTVECKLINGSMÅL

57 RÄCKER VÅR JORD TILL?

58 HOTEN MOT MILJÖN

58 Den förstärkta växthuseffekten

59 VAD KAN VI GÖRA?

60 Vad görs globalt?

62 Case: ... betala för grannarnas brakmiddag?

63 Vad gör EU?

63 Vad gör vi i Sverige?

MEDIER OCH SAMHÄLLE

50 G ENUS, JÄMSTÄLLDHET OCH FEMINISM

– EN SAMMANFATTNING

51 Case: Rutavdraget

52 Arbetsuppgifter

SÅ STYRS SVERIGE

SÅ STYRS KOMMUNEN

153 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN

153 Vad kommunerna måste göra

154 Vad kommunerna inte får göra

155 Vad kommunerna får göra, om de vill

157 DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN

157 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna

162

164

EU OCH EMU

STATSSKICK I ANDRA LÄNDER

240

VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

242 FRÅN ALLMOSA TILL BARNBIDRAG

242 Medeltiden

242 Reformationen

243 1800-tal

243 Vägen till välfärdssamhället

24 4 TRE VÄLFÄRDSMODELLER

244 Den socialdemokratiska välfärdsmodellen

245 Den liberala välfärdsmodellen

245 Den konservativa modellen

24 6 FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN

248 Socialförsäkringar

248 Försörjningsstöd

250 HUR BETALAS VÄLFÄRDEN?

250 Skatter

251 Arbetsgivaravgifter

251 Avgifter

252 Case: Vem ska ha hand om välfärden?

253 KLARAR VI VÄLFÄRDEN?

253 Åldersexplosionen

254 Hur fungerar pensionssystemet?

256 Arbetsuppgifter

LAG OCH RÄTT

258

ARBETE OCH ARBETSMARKNAD

259 N ÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD I STÄNDIG FÖRÄNDRING

262 Den digitala revolutionen förändrar arbetsmarknaden

263 F RÅN KONFLIKT TILL SAMFÖRSTÅND

264 Arbetsmarknadens parter i samhällsutvecklingen

264 A RBETSMARKNADENS PARTER

265 L AGAR OCH AVTAL

265 Medbestämmandelagen (MBL)

266 Lagen om anställningsskydd (LAS)

268 Arbetsmiljölagen

268 Kollektivavtalen

270 E N JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD?

270 Män och kvinnor arbetar i olika yrken

272 Männen har mer makt

273 Case: Ska låglönejobb lösa arbetslösheten och integrationen?

274 Arbetsuppgifter

233 Några arvsbestämmelser

235 ”AVTAL SKA HÅLLAS”

235 Konsumentköplagen, köplagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler

236 Kreditköp

238 Arbetsuppgifter

SAMHÄLLETS EKONOMI

330 Vad handlar man med?

332 W TO, FRIHANDELN OCH

PROTEKTIONISM

333 Protektionism

334 Varför protektionism?

336 Mot ökad protektionism?

336 FATTIGDOM OCH FATTIGA LÄNDER

337 Varför är de fattiga?

339 Hur ska de komma ur fattigdomen?

341 IMF, G7 och G20 – viktiga aktörer inom världsekonomin

343 Case: Är det bra med globalisering?

344 Arbetsuppgifter

INTERNATIONELLA RELATIONER

34 8 AKTÖRER I DET INTERNATIONELLA SYSTEMET

349 Stater

352 Förenta Nationerna – papperstiger eller mänsklighetens hopp

356 EU – en ny aktör i världspolitiken

357 Nato

358 Terrorgrupper och terrorism

359 KRIG OCH KONFLIKTLÖSNING

361 Militär krigföring

363 Dagens och morgondagens krig

365 Krigets lagar

36 8 MÄNNISKOR PÅ FLYKT

370 Flest flyktingar i fattiga länder

370 FN:s flyktingkonvention

371 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

372 Alliansfrihet och europeisk identitet

373 Internationellt samarbete

376 Case: Finns det rättfärdiga krig?

378 Arbetsuppgifter

38

Individ och identitet

Mirela går första året på gymnasiet , samhällsvetenskapligt program. Så här beskriver hon sig själv: ”Jag är svensk, jag är född i Sverige och har svenskt medborgarskap, så min nationalitet är helt klar. Men etniskt är jag kosovoalban. Jag är stolt över mitt ursprung, hemma talar vi både svenska och albanska. Nästan varje sommar åker vi och hälsar på släktingar i Kosovo. ”Nu kommer svenskarna” säger våra släktingar där nere. Här blir vi ofta kallade albaner. Min familj är muslimer men religionen har aldrig spelat någon större roll i vår familj. Inte för mig heller, men frågar någon säger jag att jag är muslim.

I Kosovo var pappa advokat och mamma arbetade som sjuksköterska. Hon har kunnat fortsätta i sitt yrke i Sverige men pappa kunde inte få något juristjobb här. Han har arbetat på ett lager, kört taxi och haft olika småjobb. Det känns som om jag har bytt både land och samhällsklass säger han.

Jag brinner för jämställdhet. Att jag är tjej ska ha betydelse på arbetsmarknad och i alla möjliga sammanhang kan jag aldrig acceptera. Därför är jag aktiv i en feministgrupp på skolan.”

Mirela beskriver sig själv, eller sin identitet , som att hon tillhör olika grupper eller kategorier. Vilken betydelse har de här kategoriindelningarna för Mirelas och alla andras liv och identitet? Om detta handlar det här kapitlet.

■ KATEGORIER, RELATIONER OCH MAKT

Kategori är en konstruerad grupp där saker eller personer förs samman för att de har något gemensamt. Detta innebär inte att det är någon sorts vetenskaplig indelning utan bara att det speglar de vanligaste föreställningarna om hur samhället ser ut. Kategorier är något

■ KLASS

Mirelas pappa bytte inte bara land. Han säger själv att han också bytte klass när han gick från ett kvalificerat juristjobb i Kosovo till ett tillfälligt arbete på ett lager i Sverige. Men vad innebär begreppet klass? Traditionellt har klassbegreppet syftat på de ekonomiska villkor som olika grupper i samhället lever under. Karl Marx definierade klasserna i förhållande till vad människor ägde. Borgarklassen ägde produktionsmedlen och köpte arbetskraft. Mot denna klass stod arbetarklassen som försörjde sig på att sälja sin arbetskraft. Allt enligt Karl Marx.

Max Weber hade en något annorlunda uppfattning om vad som skulle läggas in i klassbegreppet. Han menade att det fanns fler kriterier än ekonomiska om man skulle skilja på olika samhällsklasser.

Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning

Det gamla ståndssamhället med sin strikta indelning i adel, präster, borgare och bönder ersattes under 1800-talet av ett klassamhälle, uppdelat i över-, medel- och underklass. Det var framför allt inkomst och förmögenhet som avgjorde klasstillhörigheten. Men det fanns också andra egenskaper, klassmarkörer, som avgjorde vilken samhällsklass man räknades till. Det kunde vara hur man klädde sig, var och hur man bodde, om man hade tjänstefolk och så vidare.Till underklassen räknades framför allt det som Karl Marx betecknade som arbetarklassen.

I svensk statistik har man allt sedan 1911 tillämpat ett system med socialgrupper för att beskriva den sociala strukturen. Socialgrupp 1 bestod av högre tjänstemän, företagsledare och personer med yrken med traditionell universitetsutbildning och företagare med mer än 20 anställda. I socialgrupp 2 ingick tjänstemän på mellannivå och lägre, företagsledare med mindre än 20 anställda, ingenjörer och liknande. I socialgrupp 3, arbetarklassen, hittar vi arbetare och biträdespersonal i privat och offentlig sektor och småbrukare.

Statistiska centralbyrån använde under 1980- och början av 1990-talet ett annat system, den socioekonomiska indelningen, SEI , för att beskriva den sociala strukturen. SEI ses idag som en föråldrad indelning, men de flesta är fortfarande överens om att det finns en social och ekonomisk skiktning i samhället, där vissa har större möjligheter än andra. Det visar sig bland annat i statistiken över genomsnittlig lön för olika yrkesgrupper. Som du kan se i tabellerna till höger skiljer det 123 000 i lön mellan de yrkesgrupper som har högst genomsnittslön och de som har lägst.

Max Weber, 1864–1920. Tysk sociolog, nationalekonom och filosof. Webers arbeten räknas till klassikerna inom bl.a. sociologi, nationalekonomi och statsvetenskap.

Pierre Bourdieu, 1930–2002. Fransk sociolog, mest känd för sina teorier om det kulturella kapitalet. Har haft stort inflytande på tänkande och teoribildning inom sociologiämnet.

Klassamhälle idag?

Men har klassamhället försvunnit? Har verkligen alla lika chanser trots olika socialt ursprung eller lever den sociala strukturen från klassamhället kvar?

Sedan 1975 genomför SCB Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) där utvecklingen av levnadsförhållanden mäts och följs. Det gör att det finns statistik för olika välfärdsområden där förändringar för de socioekonomiska grupperna kan följas i tiden. En genomgång av undersökningsresultaten visar bland annat följande: Utbildning. Medborgarnas möjligheter att göra karriär med hjälp av utbildning handlar om våra chanser att förändra våra liv. Alla har eller bör ju ha samma möjligheter oberoende av social bakgrund. Undersökningarna visar att bland barn från dagens grundskolegeneration med en far som är tjänsteman på mellannivå eller högre tjänsteman är det 4,5 gånger vanligare med en universitets- och högskoleutbildning jämfört med barn som har

– Du som umgås med medelklassen, säj mej, hur har di det där nere, har di piano?

2021

Forskning visar att hälsoklyftan mellan rika och fattiga ökar. Att träna och leva hälsosamt har blivit en klassmarkör och i storstäderna har det växt fram en exklusiv gymkultur, där den som har råd kan lösa medlemskap som innefattar allt från personlig tränare och massage till hälsodrycker och hudvårdsprodukter.

en far i arbetarklassen. Arbetarbarnen tenderar oftare än andra att förbli i arbetarklassen och företagarbarnen att bli företagare.

Hälsa och dödlighet. Personer med låg utbildning har sämre hälsa än de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän. Ej fackutbildade arbetare har sämre hälsa än fackutbildade arbetare. Andelen rökare är dubbelt så hög bland arbetare jämfört med högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå. När det gäller överdödlighet går den stora skillnaden mellan arbetare och lägre tjänstemän å ena sidan och övriga kategorier å andra sidan. Högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå har 20–25 procent lägre dödsrisk än ej fackutbildade arbetare.

Här handlar det tydligen om olika klassers och gruppers livsstilar där faktorer som rökning, matvanor, alkoholkonsumtion och motion självklart har betydelse.Tobaksvanor, alkohol- och matvanor och fritidssysselsättningar är kanske de viktigaste klassmarkörerna i dagens samhälle.

Ekonomi. Det är tre till fyra gånger vanligare att befinna sig under socialbidragsnormen bland arbetare jämfört med högre tjänstemän. Arbetare har mer sällan pengar över att spara och har oftare problem med att klara löpande utgifter.

Fritid. Bland högre tjänstemän är det dubbelt så vanligt att idrotta jämfört med arbetare. ULF visar att högre tjänstemän är aktivare vad gäller att gå i skog och mark, att gå på teater eller ut och äta på restaurang, att låna böcker på bibliotek och att använda fritiden till att läsa böcker. Arbetarna gör också detta men i mindre utsträckning och de är oftare fritidsfiskare eller deltar i olika typer av idrottsevenemang.

Klass har tydligen betydelse för både livschanser och välfärd. Men det bör påpekas att det är en lång rad andra faktorer förutom klasstillhörighet som styr människors livschanser. Social ojämlikhet är mer än klass. Bourdieu pekar på det värde som det han kallar det kulturella kapitalet har. Det innefattar exempelvis att behärska språket i tal och skrift, att vara orienterad i samhället och i samhällsdiskussioner, att kunna uppträda obesvärat i olika sociala sammanhang osv. Många personer som har gjort klassresan , lämnat en klass och etablerat sig i en ”högre” samhällsklass, har vittnat om de svårigheter och pinsamheter som de upplevt i den nya omgivningen.

En klassresenär »spelar på bortaplan i hela sitt liv«. Pendlar mellan dåligt självförtroende och övermod, känner sig inte hemma vare sig i den nya eller gamla klassen. Susanna Alakoski och Karin Nielsen i förordet till antologin: Tala om klass

Men som vi har sett finns det andra kategor iindelningar som självfallet har betydelse för livschanser och välfärd. Det återstår för oss att se vilken roll kategorin kön spelar.

■ KÖN

Mirela är redan klar över att hon ska fortsätta studera efter gymnasieskolan. Jag ska fortsätta på universitet eller högskola. Jag är intresserad av samhällsfrågor och människor så något som har anknytning till det kommer det att bli. Men jag har ju några år på mig att fundera. Och lite beror det ju på vad jag får för gymnasiebetyg.

Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att möta i sina fortsatta studier och sitt arbetsliv?

SCB:s undersökning På tal om kvinnor och män 2020 kan ge oss besked om tillståndet i Sverige. På samhällsprogrammet är mer än 60 % av eleverna flickor, så Mirela går nog i en klass där flickorna dominerar.

Flickorna dominerar säkert betygsmässigt i klassen också. Flickor som går ut gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoäng som är ungefär 1,4 poäng högre än pojkarnas. Det ser ju lovande ut för Mirela

Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 2020/21

Ersatta dagar för vård av barn 1974–2020

År FöräldrapenningTillfällig föräldrapenning

och när hon fortsätter studierna på högskolan så är flickorna fortfarande flest. De är 59 % av nybörjarna. Några faller ifrån, framför allt pojkar, så när det blir dags för examen så är flickorna ännu fler. Av alla som tar examen fortsätter knappt sex procent sina studier för att doktorera. Men nu har pojkarna kommit ikapp. Hälften av de som börjar doktorera är män och när det kommer till att avlägga en doktorsexamen är de 54 %.

Mirela knegar på och tar sin doktorsexamen och hoppas på någon lärar- eller forskartjänst på högskolan. Bland de lägre tjänsterna på högskolan är kvinnorna flest men sedan tar pojkarna över. Av professorerna är bara 30 % kvinnor. Mirela är välutbildad, lämnar högskolevärlden och får jobb på ett stort företags personalavdelning. Hon trivs med arbetet och även med sin lön. Men männen på hennes avdelning har i snitt 9 000 mer i månadslön än kvinnorna. Om kvinnorna funderar på att göra karriär inom företaget är deras chanser att nå absoluta toppen små. Av verkställande direktörer i börsnoterade företag är bara 13 % kvinnor.

Så här skulle vi kunna for tsätta och beskriva sektor efter sektor av svenskt samhällsliv. Bilden blir den samma. Fortfarande är det exempelvis vanligare att kvinnorna får huvudansvaret för hem och barn. Statistiken visar att det är mycket vanligare att kvinnorna stannar hemma och tar ut föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2020

för vård av barn. Det finns en genomgående skillnad i kvinnors och mäns möjligheter och chanser att göra sig gällande i samhället idag. Vinnarna är männen och förlorarna är kvinnorna.

Kön, genus och genusforskning

I debatten används både ordet kön och ordet genus? Vad är det för skillnad? Med kön avses oftast den biologiska skillnaden mellan man och kvinna. Den biologiska skillnaden har ofta använts för att motivera skillnader i andra sammanhang mellan könen. Med hjälp av den har man förklarat och bevarat maktordningen med mannen som överordnad och kvinnan som underordnad. Genus används för att betona att skillnaden är socialt konstruerad. Vi har fostrats in i våra könsroller och våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Inom genusforskningen utgår man ifrån att det finns en genusordning som hindrar och försvårar att uppnå jämställdhet. Det finns ett mönster av ojämlikhet mellan kvinnor och män och det återfinns på alla samhällsområden, skola, arbetsliv, social samvaro osv. Inom genusforskningen vill man granska förhållandena och ta fram en kunskapsbas som kan användas för att förverkliga en jämställdhet. Mer om genusordning och mäns överoch kvinnors underordning i kapitlet Han, hon, hen.

Killarna har makten i skolan?

»Eget rum i skolan. Det är vad tjejerna behöver nu. Makt är ett rumsligt begrepp. Killarna brer ut sig, koloniserar varenda kvadratcentimeter av skolan, sitter på skåpen och kastar glåpord när man går förbi, så att tjejerna ganska snart inte går förbi alls. Börjar ta andra vägar. Så börjar anpassningen.« Moa Elf Karlén, författare till boken Ta betalt! En feministisk överlevnadsguide.

Att diskutera:

Är det här en sann bild av skolan idag? Och vad kan man i så fall göra åt det?

■ ATT ARBETA FÖR LIKA RÄTTIGHETER

OCH MÖJLIGHETER

När Mirela beskrev sig själv kunde vi konstatera att hon tillhörde flera olika kategorier. Kategorier som kön, etnicitet och klass är självständiga i sig men också sammanvävda med varandra. De är sammanvävda på ett sådant sätt att deras betydelse varierar i olika sammanhang. Kön kan vara betydelsefullt i ett sammanhang, klass i ett annat. För Mirelas pappa var etniciteten mest betydelsefull för hans svårighet att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Som vi har sett kommer förmodligen könet att ha betydelse för Mirelas karriärmöjligheter. Samspelet mellan de olika kategorierna bidrar till att skapa ojämlikhet, en ojämlikhet mellan och inom olika grupper.

Svenska kvinnor har oftast en högre status på arbetsmarknaden än invandrade kvinnor och olika grupper av invandrare i Sverige möter inte samma typer av förtryck och diskriminering.

En del hävdar att individers åsikter och ställningstagande baseras

DEBATT

Så styrs Sverige

● Antag att statsministern har tröttnat på finansministern och i stället sätter in ordföranden i Skattebetalarnas Förening som finansminister? Har statsministern rätt att göra så?

● Antag att justitieminister n en lördagskväll på tv-nyheterna får veta att ytterligare en rymning har skett från en av Kriminalvårdens anstalter. ”Här krävs hårda tag” tänker hen och ringer omedelbart hem till Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör. ”Från och med nu är det slut med alla permissioner från alla slutna anstalter.” Har justitieministern rätt att göra så?

● Antag att kronprinsessan Victoria övergår till sin mors ursprungliga religion, katolicismen. Har Victoria rätt att bli katolik och fortfarande vara Sveriges tronföljare?

Svaren på dessa frågor får du i det här kapitlet som beskriver ramarna för hur det svenska styrelsesättet fungerar.

■ GRUNDLAGARNA

Författningen (konstitutionen) bestämmer hur ett land ska styras. I Sverige utgörs författningen i första hand av fyra grundlagar, som anger ramarna för styrelsesättet.

● Reger ingsformen från 1974 är den viktigaste grundlagen och innehåller bestämmelser om hur Sverige ska styras.

● Successionsordningen från 1810 reglerar tronföljden i Sverige.

● Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991 är till för att garantera yttrandefriheten och tryckfriheten i Sverige. Båda grundlagarna innehåller

ett förbud mot censur, förhandsgranskning. Ingen myndighet får i förväg granska vad som publiceras i en tidning eller vad som sänds i ett radio- eller tv-program.

För att ändra en av dessa fyra grundlagar krävs att riksdagen vid två tillfällen röstar för ändringen. Mellan besluten ska riksdagsval äga rum. Det räcker med enkel majoritet , det vill säga minst hälften av de röstande riksdagsledamöterna ska rösta ja.Våren 2010 fattade riksdagen det första beslutet om den största förändringen av regeringsformen sedan den antogs 1974. Bland annat infogades ett nytt stycke i första kapitlet ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” (RF 1 kap. 2 §).

Efter r iksdagsvalet 2010 fattade den nyvalda riksdagen i november 2010 det andra och definitiva beslutet om ändringarna i regeringsformen.

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) är den viktigaste av de grundlagar som bestämmer hur Sverige ska styras. Regeringsformen klargör främst vilka som har rätt att besluta i olika frågor. Portalparagrafen, den allra första paragrafen i regeringsformens första kapitel, ger en programförklaring för den svenska demokratin:

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”

FAKTA

Offentlighetsprincipen

En grundpelare i både statens och kommunernas verksamhet är offentlighetsprincipen som finns fastslagen i tryckfrihetsförordningen. Där står att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheten, t.ex. protokoll och skrivelser till och från myndigheten. Naturligtvis finns det många undantag som det mesta av socialtjänstens verksamhet, men alla undantag måste följa bestämmelserna i sekretesslagen. Man kan alltså inte hänvisa till offentlighetsprincipen

för att ta reda på vilka kommuninvånare som får bistånd, ”socialhjälp”, av kommunen.

I kommunala skolor gäller offentlighetsprincipen för skolkonferensprotokoll, elevernas betyg och frånvaro, rektors och lärarnas löner och liknande. Däremot är kuratorns och skolsköterskans register och anteckningar sekretessbelagda. En utredning (SOU 2015:82) har föreslagit att offentlighetsprincipen ska gälla även i fristående skolor. Men 2023 beslutade regeringen Kristersson att i enlighet med Tidöavtalet skrota idén eftersom friskolor inte är en myndighet.

Sverige är en demokrati och dit hör rätten till självbestämmande och full delaktighet även för personer med funktionsnedsättningar. Demonstration i Stockholm på internationella funktionshindersdagen 2016 mot nedskärning av rätten till personlig assistans.

Paragrafen slår fast fem grundläggande principer för det svenska styrelsesättet:

● demokratin

● det representativa statsskicket, det vill säga riksdagen representerar svenska folket

● parlamentar ismen, det vill säga regeringen ska vara ansvarig inför riksdagen

● den kommunala självstyrelsen, det vill säga kommunernas och regionernas rätt att sköta sina egna angelägenheter utan inblandning från staten

● den lagbundna maktutövningen, det vill säga domstolar och myndigheter beslutar enligt tidigare antagna lagar.

Regeringsformen innehåller alltså den svenska demokratins spelregler men betonar också det internationella samarbetet och fastslår:

”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta Nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.” (RF 1 kap. 10 §).

Fri- och rättigheter

I regeringsformen från 1974 handlar hela kapitel 2 om fri- och rättigheter. Lagstiftarna har ansett det viktigt att regeringsformen innehåller de grundläggande rättigheterna så att inte riksdagen i framtiden kan begränsa en minoritets rättigheter eller besluta om allmänna frihetsinskränkningar – kanske under påtryckningar av en

ockupationsmakt. Regeringsformens uppräkning av de medborgerliga fri- och rättigheterna är av två slag.

● ”Orubbliga rättigheter”. Vissa är så kallade orubbliga rättigheter som inte kan inskränkas utan att regeringsformen ändras. Det gäller t.ex. religionsfrihet, skydd mot att tvingas tala om sin åsikt i politiska, religiösa eller kulturella frågor, skydd mot åsiktsregistrering och skydd mot kroppsstraff och tortyr.

● Övriga fri- och rättigheter. Andra fri- och rättigheter kan inskränkas genom vanligt riksdagsbeslut. Det gäller bland annat yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet. Men sådana inskränkningar ”får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle” (RF 2 kap. 21 §). När det gäller yttrande- och informationsfriheten bestämmer regeringsformen uttryckligen att inskränkningar endast får göras med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, den allmänna ordningen, privatlivets helgd eller förebyggande av brott. Andra skäl får inte förekomma. Om ett politiskt parti t.ex. vill demonstrera vid en viss tidpunkt på en viss plats får polisen vid handläggningen av tillstånd eller inte enbart ta hänsyn till ordning och säkerhet, till trafiken etc.

Sverige har också skrivit under Europarådets konvention om mänskliga fri- och rättigheter, liksom barnkonventionen (s. 106).

■ RIKSDAGEN

”Riksdagen är folkets främsta företrädare.” Så står det i regeringsformen 1 kap. 4 §. Sverige har således ett representativt statsskick vilket betyder att riksdagens ledamöter representerar svenska folket. Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs för fyra år framåt den andra söndagen i september (2018, 2022 etc.). Riksmötet, som riksdagen kallas när den sammanträder, öppnar i mitten av september varje år, utom vid valår när öppnandet sker några veckor senare.

Riksdagens makt

Eftersom riksdagen företräder folket bestämmer den över regeringen och myndigheterna. Riksdagens uppgifter är:

● att utse statsminister

● att kontrollera regeringen och statsförvaltningen

● att stifta lagar

● att besluta om statens finanser

Val av statsminister

När en ny regering ska tillsättas är det riksdagen som utser statsminister. Det går till så att riksdagens ordförande, talmannen , diskuterar med partiledarna och med vice talmännen för att komma fram till vilken av partiledarna som har förutsättningar att bilda en fungerande regering. Talmannens förslag till statsminister ska sedan avgöras i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar emot talmannens förslag har förslaget fallit och talmannen får börja om från början igen. Om nej-rösterna är 174 eller färre har talmannens förslag gått igenom. Statsministern presenterar så sina ministrar i regeringen. Om talmannen skulle misslyckas fyra gånger i rad, blir det automatiskt extra val inom tre månader.

Om en statsminister sitter kvar efter ett riksdagsval ska ändå riksdagen senast efter två veckor rösta om statsministern har stöd att regera eller inte. Om minst 175 ledamöter då röstar nej på frågan ska statsministern entledigas som statsminister, i annat fall sitter hen kvar. Det krävs således ingen aktiv majoritet för en ny regering. Det räcker med att det inte finns en aktiv majoritet mot en regering.

EU-politisk partiledardebatt i november 2022 i riksdagen: statsminister Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S).

Talman Andreas Norlén (M)

Makten i Sverige

I historieboken kan man läsa om dem som hade makten förr i tiden: patricierna och de rika senatorerna i antikens Rom, storgodsägarna under medeltiden, industriägarna och godsägarna under 1800-talet... I brukssamhällena vid förra sekelskiftet var gränsen mycket tydlig mellan de båda grupperna: det var bara att se på och lyssna till brukspatronen för att förstå att det var han som bestämde.

Vilka har då makten i dagens Sverige? Folket, naturligtvis, för så står det ju i Regeringsformen. Men så enkelt är det inte alltid ... På 1980-talet tillsattes Maktutredningen, som visade att de makthavande i Sverige bestod av 2000 personer, uppdelade i två grupper, den politiska och den ekonomiska eliten. Den politiska eliten var ledande politiker inom t.ex. socialdemokratin, fackföreningsrörelsen och konsumentkooperationen. Politikerna har makt genom att de kan påverka lagstiftningen i en viss riktning. Den ekonomiska eliten var topparna inom storföretagen.

År 1997 tillsatte regeringen Demokratiutredningen med syfte ”att studera det låga valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i samhället". Demokratiutredningen slog fast i sitt slutbetänkande (SOU 2000:1): ”Och även om det rent formellt inte finns några hinder, så finns det otvivelaktigt ofta mer eller mindra dolda maktstrukturer, värderingar och attityder som kan försvåra deltagande, som exempelvis kvinnor kan vittna om.”

Kvinnomaktutredningen jämförde kvinnors och mäns villkor på en rad områden. I slutbetänkandet (SOU 1998:6) framfördes den drastiska åsikten att bästa sättet för en kvinna att få högre lön var att byta kön!

Politisk och ekonomisk makt År 2014 tillsattes ytterligare en utredning, 2014 års demokratiutredning, som lade fram sitt betänkande 2016 (”Låt fler forma framtiden!” SOU 2016:5). Utredningen ägnade sig i första hand åt ”mellanvalsdemokratin” och åt den kommunala demokratin, som inte är grundlagsstyrd på samma sätt som riksdagens och regeringens verksamhet. Man

konstaterar att de politiska partierna har blivit mer elitistiska i takt med att de tappar medlemmar eftersom det enbart är de mest medvetna och intresserade som engagerar sig – sedan 1980-talet har antalet partimedlemmar minskat med en miljon. Särskilt Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet har förlorat medlemmar: 1983 hade dessa tre partier sammanlagt 1,5 miljoner medlemmar. Detta var 24 % av väljarkåren, mot 2,4 % år 2010. Däremot har övriga politiska partier ett stabilare medlemstal liksom nybildade partier som Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna.

Mellan valen är det bara 15 % av de röstberättigade som anser sig ha möjlighet att kunna påverka politiska beslut. Dessutom är den fyraåriga valperioden i Sverige längre än i flertalet demokratiska länder. 2014 års demokratiutredning pekar på att det är stora grupper som befinner sig i ett politiskt utanförskap i Sverige: främst utlandsfödda, ungdomar och lågutbildade. I kommun- och regionfullmäktige är unga människor under 29 år den absolut mest underrepresenterade gruppen, medan de äldre är kraftigt underrepresenterade i riksdagen.

Storföretagens ägare och företagsledning är makthavare med stort inflytande över människor och kommuner, ibland med positiva följer, ibland med negativa följder. Kommuninvånarna, facket, kommun- och riksdagspolitiker kan bara protestera när företag och fabriker flyttas utomlands och därigenom skapar arbetslöshet.

Makten över opinionen

Makt handlar inte bara om ekonomi och politik utan också om opinionen: det gäller att nå ut med sitt budskap. De människor som har makt över opinionen kan få människor att ha en viss åsikt. De som mest kommer till tals

är inga ”vanliga” Svenssons utan journalister, författare, generaldirektörer, biskopar, partiledare, forskare, fackförbundsordförande, riksdagsledamöter … De här grupperna inbjuds inte bara till tv- och radiostudiorna utan de har också tillgång till de stora dagstidningarnas kultur- och debattsidor

och blir på så vis opinionsledare. En ny grupp opinionsbildare är bloggarna, t.ex. Bianca Ingrosso med hundratusentals följare. Andra,

t.ex. sångerskan Malena Ernman använder Facebook för att sprida sitt budskap och når på så vis hundratusentals människor.

Uppgifter:

1. Gör en enkel maktanalys över vilka makthavare som är mäktigast. Är det politikerna, de stora företagens ledare, tidningarnas ledarskribenter eller inflytelserika kulturpersonligheter? Vilka maktmedel har de till sitt förfogande? Hur utövar de sin makt?

2. Resonera kring hur makten skulle kunna fördelas någorlunda lika i ett samhälle. Eller är det naivt att tro att det är möjligt?

3. Vilka är den ekonomiska eliten i din kommun? Den politiska? Den sociala eliten? Finns det andra eliter? Vilka är elitens kännetecken idag? (På 1700-talet bar eliten bland folket peruk.

På 1800-talet hade eliten tjänstefolk, häst och vagn).

4. Har kvinnor mindre makt än män? Motivera ditt svar.

5. Läs delar av 2014 års demokratiutrednings slutbetänkande som finns på nätet. Finns det några förslag som du tycker verkar rimliga och intressanta?

6. Ett av förslagen från av 2014 års demokratiutredning var att låta några kommuner på försök införa 16 år som rösträttsålder vid kommunalvalen 2018 och 2022. Är det här ett bra förslag? Diskutera och motivera vad du anser.

Fyra av Sveriges makthavare: influcencern m.m. Bianca Ingrosso, LO-ordföranden Susanna Gideonsson, finansmannen Marcus Wallenberg och tv-journalisten Anders Holmberg.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vilka är Sveriges grundlagar?

2. Hur går det till när en grundlag ändras?

3. Sammanfatta regeringsformens allra första paragraf.

4. Hur går det till när en statsminister ska utses?

5. Förklara ordet parlamentarism.

6. Vilka uppgifter har riksdagen?

7. Vad innebär valmetoden med proportionella val?

8. Vilken makt har regeringen?

9. Vad är skillnaden mellan utbildningsde-

partementet, utbildningsutskottet och Skolverket?

10. Vem är Sveriges statschef och vem är tronföljare?

11. Vad innebär myndighetsutövning?

12. Vilka typer av ärenden kan förvaltningsdomstolarna avgöra?

13. Vad är svaren på frågorna i ingresstexten till det här kapitlet?

14. Hur gick riksdagsvalet 2022? Vilka partier backade mest, vilka partier gick framåt? Påverkades regeringen av valresultatet?

A1. Vilka teoretiskt möjliga regeringsalternativ fanns det efter valet 2022? Vilka av dessa var realistiska?

A2. Hur skulle regeringsbildningen förändras (försvåras/underlättas) om regeringsformen i stället skulle kräva en majoritet av riksdagens ledamöter för talmannens förslag till statsminister?

A3. Vad är orsaken till att Sverige är en monarki och vilka konsekvenser tror du en övergång till att vara en republik skulle få?

A4. Sverigedemokraterna har på kort tid blivit

DISKUSSIONSFRÅGOR

D1. Numera består regeringen och riksdagen av ungefär hälften kvinnor. Finns det andra grupper i samhället som inte har lyckats lika bra att bli representerade? Varför?

D2. Varför, tror du, ägnar riksdagsledamöter tid åt att skriva motioner när nästan alla avslås? Maila gärna en riksdagsledamot från din valkrets och fråga.

D3. Den grundlagsgivna mötes- och demonstrationsfriheten kostar ibland

riksdagens näst största parti. Vad beror det på? Kommer SD att ytterligare gå framåt eller kommer det att backa? Försök att hitta argument som talar för det enda och det andra alternativet. Vilka partipolitiska preferenser du har är här irrelevanta.

A5. Vilka frågor var viktiga vid 2022 års riksdagsval?

A6. Analysera det svenska partipolitiska landskapet av idag utifrån höger-vänsterskalan och GAL-TAN-skalan (s.119). Är den partipolitiska verkligheten överens med den avbildade GAL-TAN-kartan?

skattebetalarna mycket pengar: Stora polisstyrkor behövs för att skydda demonstranter och för att förhindra våld. Borde kostnaderna vägas in i beslutet för om en demonstration ska tillåtas eller inte?

D4. Är det politiska utanförskapet ett problem? När människor väljer att inte rösta och inte försöka påverka politiken, är det då inte deras eget fel? Diskutera och lyft fram argument!

FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER

F1. Vad handlar den inrikespolitiska debatten om just nu? Följ debatten i tidningar och tv. På vad sätt skiljer sig de politiska partiernas åsikter åt?

F2. Kontakta en riksdagsledamot från din valkrets och be honom eller henne berätta om riksdagsarbetet. Hur snärtig är partipiskan? Hur går debatten i det utskott hen sitter i - diskuterar man förutsättningslöst eller har partierna pratat ihop sig före utskottsbehandlingen? Vilka frågor driver riksdagsledamoten? Vilka motioner har riksdagsledamoten lämnat in under denna mandatperiod?

F3. Välj en fråga som du och några till i klassen tycker är viktig, t.ex. landsbygdens utveckling, arbetslöshet bland unga eller

NYCKELORD

central förvaltningsmyndighet

departement

extra val

förvaltningsdomstolar grundlagar

kabinettsfråga

koalitionsregering

kommitté

konselj

konstitution

lagrådet

damidrottens framtid. Kontakta några politiska partier och ställ raka frågor om vad de gör i den frågan så att det ska bli bättre.

F4. Ta med hjälp av hovets hemsida reda på vad kungen eller de övriga i kungahuset gjort de senaste veckorna eller gör de närmaste veckorna.

F5. Vilka av statsråden syns mest i medierna? Kolla tidningar eller radio- och tv-nyheter under någon vecka. Vad gäller frågorna?

F6. Undersök senaste budgeten: vart går pengarna? Finns det några markanta förändringar i budgeten jämfört med året dessförinnan? Hur skiljer sig oppositionens förslag från regeringens?

landshövding

länsstyrelse

mandat

ministerstyre

misstroendeförklaring motioner

myndighetsutövning

offentlighetsprincipen parlamentarism

personval

prejudikat

proportionella val propositioner rambeslutsmodellen remissyttranden samarbetspartier

Sametinget

statschef

Tidöavtalet

utjämningsmandat utredning

utrikesnämnden

Hur stora resurser ska satsas på förskolan och skolan? Det är en av många viktiga ekonomisk-politiska frågor.

Ekonomisk politik

Nationalekonomin som den beskrevs i förra kapitlet kan verka enkel och okomplicerad. Ändå föreslår olika nationalekonomer olika ekonomisk-politiska åtgärder för att skapa god ekonomi i ett samhälle. En orsak till detta är skillnaden i politiska och ideologiska värderingar mellan ekonomerna. En annan orsak till oenigheten hänger samman med att de inte kan göra kontrollerade experiment för att ta reda på effekten av olika åtgärder. Det här kapitlet beskriver de ekonomisk-politiska mål som riksdagen och regeringen eftersträvar och de medel som finns för att uppnå dessa mål.

■ DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL

Vilka är då den ekonomiska politikens mål? Under senare decennier har de politiska partierna i Sverige i stort varit eniga om följande ekonomisk-politiska mål:

● stabilt penningvärde, det vill säga inflationen ska vara låg;

● ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard, det vill säga ökad BNP;

● så hög sysselsättning som möjligt och låg arbetslöshet;

● balans i utr ikeshandeln, det vill säga exporten och importen ska på lång sikt väga jämnt;

● hänsyn till miljön för att säkerställa ett hållbart samhälle.

Den första punkten, stabilt penningvärde, är numera fastslagen i lag och den måste Riksbanken rätta sig efter.Även den sista punkten, hänsyn till miljön, finns fastslagen i regeringsformen.Ytterst är det regeringen som sätter upp målen för den ekonomiska politiken vilket gör

att målen varierar beroende på vilken regering som sitter vid makten.

För att genomföra de ekonomisk-politiska målen kan riksdagen, regeringen och Riksbanken använda följande ekonomisk-politiska medel:

● finanspolitik

● arbetsmarknadspolitik

● penningpolitik och valutapolitik

Det här kapitlet beskriver först de ekonomisk-politiska målen, därefter de ekonomisk-politiska medlen.

■ EKONOMISK TILLVÄXT

För nästan alla människor är ekonomisk tillväxt något positivt. Då ökar produktionen så att det finns fler varor och tjänster att tillgå. Folk kan konsumera mer men den offentliga sektorn kan också anställa fler sjuksköterskor, lärare och poliser.

Hur kan man då f å ekonomisk tillväxt, dvs. öka BNP? I princip finns det tre sätt: att öka insatserna av produktionsfaktorer, att öka produktiviteten hos befintliga produktionsfaktorer, eller en kombination av dessa.

● Om man använder sig av mer personal och av fler maskiner ökar man mängden produktionsfaktorer, vilket leder till ekonomisk tillväxt. Produktionsfaktorn arbetskraft har i många länder ökat genom invandring och genom att kvinnor har börjat förvärvsarbeta i allt större utsträckning. Produktionsfaktorn realkapital ökar genom investeringar. Produktionsfaktorn råvaror ökar när ett land utnyttjar nyfunna mineral- eller oljetillgångar.

● Om man utnyttjar de produktionsfaktorer man redan har på ett effektivare sätt, leder det också till ekonomisk tillväxt utan att produktionsfaktorerna behöver öka i antal. Det här kallas att öka produktiviteten , det vill säga produktionsresultatet i förhållande till insatsen av produktionsfaktorer. Ofta handlar det om att ta bort ”flaskhalsar” i produktionsledet. Om kvaliteten på arbetskraften höjs genom att de anställda får bättre utbildning och större motivation, ökar produktiviteten och därmed produktionen. Produktiviteten i Sverige, alltså produktionen per arbetad timme, var 33 gånger högre 2005 än 1870.

● Ofta sker emellertid BNP- och produktivitetsökningen genom en kombination: ökad volym av produktionsfaktorerna och bättre resursutnyttjande.

BNP och konjunkturerna

De allra flesta åren sedan 1900-talets början har Sveriges BNP ökat men vid några få tillfällen har det förekommit stora BNP-minskningar, senast under 1990-talet och under finanskrisen 2008–2009. Dåliga tider med arbetslöshet och minskad tillväxt kallas för lågkonjunktur. Den totala efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad som skulle kunna produceras. Företagens orderböcker gapar tomma och maskiner står stilla. Företagarna kan då inte behålla sina anställda. Att investera i nya maskiner är inte aktuellt när man inte ens får de varor sålda som producerats och ligger i lager. Lågkonjunkturens problem är alltså att företagen går på halvfart, vilket leder till att arbetslösheten breder ut sig. En lågkonjunktur med minskande BNP under en längre tid kallas recession . En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression , t.ex. efter den stora börskraschen 1929.

Vad händer med priserna vid en lågkonjunktur? Eftersom efterfrågan är låg, blir det små eller inga prishöjningar. Det kan till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation . I Sverige har en djup deflation inte förekommit sedan krisen i början av 1930-talet. Men efter finanskrisen 2008 förekom deflation 2009 och även några år vid mitten av 2010-talet.

Automatisering är en viktig orsak till den ökade produktiviteten och till att industrijobben blivit färre. Industrirobotar kräver ju varken semester eller åtta timmars arbetsdag, inte ens fikapauser. Bilindustrin blev tidigt automatiserad och det är främst vid slutmonteringen som den mänskliga arbetskraften helt tar över.

Lågkonjunktur karakteriseras av

• låg tillväxt

• stora lager

• hög arbetslöshet

• lågt inflationstryck

• små skatteintäkter

Högkonjunktur

karakteriseras av

• hög tillväxt

• lagerminskningar

• låg arbetslöshet

• högt inflationstryck

• stora skatteintäkter

När industr in producerar för fullt råder högkonjunktur. Alla som vill har arbete. Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: när hjulen snurrar för fullt och folk har gott om pengar vill de handla alltmer. När de vill köpa mer än vad som finns tillgängligt stiger prisnivån, det blir inflation

Konjunkturcykel med uppåtgående trend Produktion

Förenklat kan man visa den ekonomiska utvecklingen som i diagrammet. Den slingrande kurvan visar konjunkturutvecklingen. Ibland stiger kurvan och ibland sjunker den. Den långsiktiga utvecklingen utgör trenden . Topparna i kurvan betyder högkonjunktur och dalarna innebär lågkonjunktur. Tiden mellan två toppar eller två dalar kallas för en konjunkturcykel [cy:kel, plural cy:kler].

Från hög- till lågkonjunktur …

Varför fortsätter inte konjunkturcykelns kurva snett uppåt hela tiden så att vi får en ständig högkonjunktur? Ett svar på frågan kan vara att den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. Då skapas lätt flaskhalsar i produktionen eftersom investeringarna inte alltid sker likartat i hela produktionsledet. Till sist finns det inga fler produktionsmedel att ta till, och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist på vissa råvaror, brist på vissa maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna och få tillgång till de sista resurserna kommer företagen att bjuda över varandra genom att betala allt högre priser för råvaror och maskiner och allt högre löner för personer med specialkompetens. Till sist har priserna på varor och tjänster stigit så mycket att efterfrågan börjar sjunka. Då har högkonjunkturen nått toppen, och ekonomin kommit in i en nedförsbacke. Ekonomin går mot en lågkonjunktur med minskad efterfrågan på varor och tjänster.

Ytterligare en förklaring är att ett land som Sverige med stor utrikeshandel påverkas av en lågkonjunktur utomlands. Om Sveriges största handelspartner Tyskland minskar sina beställningar från svenska företag, bidrar det till att minska efterfrågan i Sverige, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Ett litet land som Sverige har ett stort utlandsberoende och en stor del av BNP används till export.

Inköpschefsindex – tillverkning 1994–2023

… från låg- till högkonjunktur

När väl konjunkturkurvan svängt av nedåt, varför fortsätter den då inte nedåt i all oändlighet? En förklaring är att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur. Konjunkturcykeln är därmed sluten. Ökad efterfrågan från utlandet på svenska produkter är en annan förklaring till varför konjunkturkurvan rör sig uppåt. Kraftiga konjunktursvängningar skapar osäkerhet för både företag och hushåll och riskerar att landet på längre sikt får sämre tillväxt. Hur regeringen gör för att dämpa konjunktursvängningarna, dvs. hur den bedriver stabiliseringspolitik beskrivs i avsnittet Finanspolitik.

Försörjningsbalansen

SCB, Statistiska Centralbyrån, sammanställer Sveriges nationalräkenskaper, där försörjningsbalansen är en viktig del. Tillgångssidan visar vilka tillgångar vi har att röra oss med: BNP och importen. Användningssidan visar hur vi använder våra tillgångar: till konsumtion, investeringar och export.

Försörjningsbalansen är på så vis ett slags balansräkning för Sverige och genom jämförelser under flera år kan ekonomer och politiker studera hur ekonomin utvecklas.

Konsumtionen på användningssidan delas ofta upp i offentlig och privat. Den offentliga är alltså vad stat och kommuner konsumerar. Lagerförändringar betyder att den faktiska produktionen 2021 varit större än den totala efterfrågan så att företagens lager ökat, 2021 med 20 miljarder kronor. De båda totalsummorna blir alltid lika stora i försörjningsbalansen.

Inköpschefsindex är en snabb konjunkturmätare där 200 inköpschefer varje månad rapporterar inköpsstatistik. Över 50 anger att läget är bättre än månaden dessförinnan.

Den unge mannen demonstrerar mot den skyhöga inflationen i Venezuela som inte bara har lamslagit hans liv utan hela landets ekonomiska och sociala utveckling. 2018 var inflationen 1,7 miljoner procent! Det betyder att 10 000 bolivar på ett konto den 1 januari hade en köpkraft på lite drygt en halv bolivar den 31 december.

■ STABILT PENNINGVÄRDE

Ett stabilt penningvärde är viktigt, bl.a. för att landets egna företag och handelspartner ska veta vad landets valuta är värd, inte bara idag utan också i morgon. Därför eftersträvar alla länder ett stabilt penningvärde. Men alla lyckas inte.Venezuela till exempel hade 2018 en inflation på ofattbara 1,7 miljoner procent! Sådan hyperinflation har Sverige aldrig varit i närheten av men ändå är ett stabilt penningvärde ett mycket viktigt ekonomisk-politiskt mål. Riksbankslagen säger att penningvärdet ska vara stabilt och att Riksbanken ska eftersträva en årlig inflation på 2 procent – eller, för att uttrycka det mer exakt, en årlig ökning av konsumentprisindex, KPIF på

2 procent (se faktarutan s. 306). Med en sådan låg inflation skapas förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Inflation innebär alltså att penningvärdet sjunker, eller uttryckt på ett annat sätt, att den allmänna prisnivån höjs. Man får alltså betala mer för samma mängd varor.

Inflationens orsaker

● Efterfrågeinflation uppstår när efterfrågan i samhället är större än utbudet av varor och tjänster. Efterfrågeinflationen förekommer ofta vid högkonjunkturer. Konsumenterna är då villiga att betala högre priser för varor och tjänster.

● Kostnadsinflation beror på att produktionskostnaderna stiger så att producenten måste ta ut högre priser för att kompensera sig. Kostnadsinflationen uppstår alltså på utbudssidan och inte på efterfrågesidan. Lönerna är en sådan kostnad för företagen. När lönenivån stiger utan motsvarande ökning av produktionen måste företagen kompensera sig genom att höja priserna. De anställda vill sedan kompensera sig med höjda löner därför att priserna stigit (”löne-pris-spiralen”).Vi tänker oss Sverige som ett företag:

produktionens värde ökar under ett år med 5 %, vilket innebär att företaget tillverkar 5 % mer varor och tjänster. Men om de anställda får 8 % högre lön måste företaget höja priserna med 3 % för att täcka de ökande kostnaderna. Enkelt räknat blir resultatet 3 % inflation med en sådan ökning av lönerna.

Inflationen i Sverige 1980–2023

● Importerad inflation beror på att företagens kostnader ökar genom prisstegringar på utländska varor – ofta olja eftersom det finns ett ”oljeinnehåll” i princip alla varor och tjänster, om inte annat för uppvärmning och transporter. Importen motsvarar en tredjedel av BNP (se försörjningsbalansen s. 303). Därför är det självklart att prisnivån i utlandet också påverkar den svenska prisnivån.

1980-talet inleddes med samma höga inflation som hade börjat i slutet av 1960-talet. Den ekonomiska politiken var expansiv och alla räknade med fortsatt hög inflation, inte minst fackets förhandlare vid löneförhandlingarna. Ända fram till den ekonomiska krisen i början av 1990-talet hade Sverige hög inflation. Det rejäla dippet kom först under budgetsaneringen i början av 1990-talet. Då skedde ett trendbrott och idag har Riksbanken satt upp mål att inflationen ska ligga kring 2 procent. I februari 2020 var inflationen 1,0 %, i februari 2022 4,5 % i februari 2023 hela 8,2 %, den högsta sedan 1991.

● Inflation ”via sedelpressarna” innebär att ett land löser problemet med underskottet i statsbudgeten genom att trycka sedlar i en mängd som inte motsvarar landets resurser. På sikt leder en sådan politik obönhörligt till inflation. Det är så Venezuelas regering gör. Att en sådan politik är förkastlig är inte svårt att förstå – folk får ju bara ”luftpengar”.

Inflationens skadliga följder

Även en måttlig inflation skadar ekonomin. Om Sverige har högre inflation än omvärlden kan Sverige helt enkelt inte sälja så mycket till utlandet, eftersom den svenska exporten blir dyrare i förhållande till motsvarande varor och tjänster i andra länder. Det i sin tur leder till att BNP minskar och att arbetslösheten ökar i Sverige. Inflation leder också till att vissa blir vinnare, andra förlorare. Anta att en person har 100 000 kr på banken där hen får 2 % ränta. Om inflationen det året är 5 % har de sparade pengarnas värde efter ett

år minskat med 5 000 kr – men spararen får bara 2 000 kr i ränta!

Inflationen kan förklaras på samma sätt som priset på jordgubbar på Hötorget. Om fler sedlar trycks och kommer i omlopp, ökar utbudet från U1 till U2. Då minskar på priset på pengar från P1 till P2, dvs. penningvärdet sjunker.

pengar

Reflex Plus är skriven för att i första hand passa kursen Samhällskunskap 1b.

Reflex Plus förklarar utförligt olika samhälls vetenskapliga begrepp och företeelser och sätter in dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika samhälls vetenskapliga modeller och teorier introduceras.

Reflex Plus är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debattrutor som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

Reflex Plus finns även som digitalt läromedel.

Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik

är författare till Reflex Plus. Alla fyra har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola –Hans i Arboga, Stefan i Växjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.