9789140694249

till samhällskunskap 50

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Innehåll

ATT STUDERA SAMHÄLLET 8

Samhällskunskap handlar om dig! 9

Vad är ett samhälle? 9

Ämnet samhällskunskap 10

Hur kan man studera samhället? 12

Källor 12

Att analysera samhällsfrågor 16

Hur gör man? – Lite tips på vägen 18

Så kan du använda boken 21

D e MOKRATI 22

DEMOKRATI OCH DIKTATUR 24

Demokrati 26

Demokrati förr och nu 27

Demokratins kännetecken 29

Hur fattas ett demokratiskt beslut? 30

Hur mår den svenska demokratin? 31

Diktatur 33

Diktaturer idag 33

Demokrati i praktiken 35

Monarki eller republik 35

Parlamentarism 36

Valsystem 36

Arbetsuppgifter 38

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 40

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 42

Olika typer av rättigheter 43

De mänskliga rättigheterna är demokratins grund 44

Kollektiva rättigheter 45

Hur skyddas de mänskliga rättigheterna 46

Om dina rättigheter kränkts 46

Arbetsuppgifter 47

IDEOLOGIER OCH PARTIER 48

Ideologier 50

Konservatism – försiktig förändring 50

Liberalism – frihet till individen 51

Socialism – solidaritet och rättvisa 52

Icke-demokratiska ideologier 53

Nyare politiska ideologier 54

De politiska partierna 57

Politik utanför partierna 58

Arbetsuppgifter 61

MEDIA 62

Medias uppgifter 64

Granska 64

Informera och kommentera 65

Förmedla åsikter och vara ett forum för debatt 66

Vilka spelregler finns för media? 67

Tryckfrihetsförordningen 67

Yttrandefrihetsgrundlagen 68

Pressetiska regler 69

Nyhetsvärdering och nyhetsurval 69

Vad är en nyhet? 70

Nyhetsurvalet i traditionella medier 71

Det nya medielandskapet 73

Sociala medier 74

Det nya medielandskapet på gott och på ont 76

Kränkningar på nätet 77

Kränkt på nätet – vad göra? 79

Massmedier i en diktatur 80

Arbetsuppgifter 81

S å STYRS SV e RIG e

SVERIGES STATSSKICK 84

Våra fyra grundlagar 86

Statschefen 88

Rösträtt och val 89

Varför ska man rösta? 90

Arbetsuppgifter 91

82

KOMMUNER OCH REGIONER 92

Kommunernas uppgifter 94

Så styrs kommunen 96

Regioner 97

Arbetsuppgifter 98

RIKSDAG OCH REGERING 100

Riksdagen – den lagstiftande makten 102

Riksdagens uppgifter 103

Så arbetar riksdagen 104

Regeringen – den styrande makten 105

Olika sorters regeringar 105

Regeringens uppgifter 106

Så arbetar regeringen 107

Statsförvaltningen 108

Arbetsuppgifter 109

EUROPEISKA UNIONEN, EU 110

EU:s historia 112

EU – samarbete på olika sätt 114

EU:s institutioner 116

Utmaningar för EU 117

Arbetsuppgifter 119

SVERIGE I VÄRLDEN 120

Svensk säkerhetspolitik 122

Försvaret 123

Utrikespolitiska samarbeten 123

Arbetsuppgifter 127

e KO n OMI

128

DIN PRIVATA EKONOMI 130

Våra inkomster 134

Inkomst av arbete 13 4

Inkomst vid sjukdom 135

Utgifter 137

Skatt 138

En stor utgiftspost: Boendet och räntan 140

Att betala 142

Spara och låna 146

Att köpa på kredit 146

Att låna pengar 147

Arbetsuppgifter 148

VARDAGSJURIDIK 150

Att vara en smart konsument 152

Att skaffa bostad 154

Hyresrätt 15 4

Bostadsrätt 155

Att leva tillsammans 156

Att vara sambo 156

Att vara gift 157

Arbetsuppgifter 159

ARBETSLIV 160

Arbetsmarknaden 162

Konjunkturer 163

Arbetslöshet 163

Att söka jobb 165

Olika anställningsformer 167

Arbetsmarknadens parter 168

Kollektivavtal 169

Rätt lön 170

Att jobba svart 170

Arbetsmiljö 171

Arbetsuppgifter 173

SOCIA l A FR å GOR 174

FATTIGA OCH RIKA 176

Klass 179

Välfärdssamhället 181

Fattigdom i Sverige 181

KÖN, GENUS OCH SEXUALITET 184

Kön och genus 186

Könsroller 187

Jämställdhet 188

Sexualitet 192

ETNICITET 194

Vad är etnicitet? 196

Från utvandring till invandring 197

Vem får stanna i Sverige? 199

Etnicitet i dagens Sverige 200

Arbetsmarknad 200

Boende 201

Hälsa 202

Ekonomi 202

Olika levnadsvillkor 203

Bildförteckning 206

Register 207

Kartor pärmens insida

DEMOKRATI

I detta block behandlas punkt 1 och 2 i det centrala innehållet:

• ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.”

• ”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter”

Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Världens länder styrs på olika sätt. Vi pratar om demokratier och diktaturer där det antingen är folket som styr – demokrati – eller en ledare eller en grupp som har makten utan folkets stöd – en diktatur. I diktaturer är det bara tillåtet med ett enda politiskt parti medan det i demokratier ska finnas många olika politiska partier som har möjlighet att föra fram en mångfald av åsikter. Partierna i demokratiska länder bygger sina tankar utifrån ideologier, en samling idéer och värderingar om hur ett samhälle ska styras.

Mänskliga rättigheter som slår fast att alla människor är fria och har lika värde respekteras olika beroende på om ett land är demokrati eller diktatur. I en demokrati är det till exempel självklart att allt människor kan framföra sina åsikter medan det i en diktatur är den styrande makten som har kontrollen över media och det är heller inte tillåtet att kritisera makthavarna. En viktig grund i demokratier är alltså att medierna är fria så att de utan hinder kan förmedla en mångfald av åsikter och röster. Om allt detta handlar blocket Demokrati.

Demokrati och diktatur

Kapitlet handlar om vad som krävs för att ett land ska kunna kallas för en demokrati och hur diktaturen skiljer sig från demokratin. Det handlar också om hur människors liv och vardag påverkas av hur samhället styrs, med andra ord vad det innebär att leva i en demokrati respektive diktatur.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är för oss i Sverige en självklarhet men det är det inte för alla människor världen över. Kapitlet handlar om hur deklarationen om de mänskliga rättigheterna växte fram, vad den omfattar och hur länder och organisationer arbetar för att leva upp till deklarationen.

Ideologier och partier

I detta kapitel får du kunskaper om vad ideologier är och hur de kan kopplas ihop med de svenska politiska partierna. Kapitlet tar också upp hur du som individ kan vara med och påverka politiken och samhället.

Media

Detta kapitel handlar om medias roll och funktion i samhället och varför media är så viktigt i en demokrati. Kapitlet beskriver också hur det nya medielandskapet förändrats och pekar på vad som är viktigt att t änka på som mediekonsument.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Detta kapitel handlar om:

vad demokrati är, demokrati förr och nu, demokratins kännetecken, vad diktatur är, hur demokratier kan styras på olika sätt.

Här i Kenya köade man i timtal för att kunna rösta.

Hur ska det demokratiska samhället hantera intolerans?

300 nazister tågade under Nordiska motståndsrörelsens flagg i Borlänge på första maj. Organisationen hade fått tillstånd av polisen att demonstrera. Många av demonstranterna bar en sorts uniform bestående av vita skjortor med slipsen instucken mellan skjortknapparna. Demonstranterna kom från hela landet men också från Norge och Finland. På plats fanns ungefär lika många motdemonstranter. Ett stort antal poliser övervakade demonstrationen eftersom man befarade att det skulle uppstå våldsamheter. Bilden visar när en kvinna kliver ut i gatan och ställer sig framför de demonstrerande nazisterna i en tyst protest. Händelsen slutar med att polis kommer

Samma helg genomfördes en basketturnering i Borlänge. Ett av de besökande lagen har många spelare med utländsk bakgrund. Demonstranterna skulle samlas vid skolan där turneringen genomfördes och det var en obehaglig stämning. Flera spelare känner sig obekväma och rädda. Laget beslutar sig för att resa hem redan på lördagskvällen. I bussen på vägen hem går diskussionen högt. Hur kan nazister få demonstrera på gatorna? Varför skyddar polisen nazister? Är det rimligt att grupper som skrämmer människor får föra fram sitt budskap på gatorna?

UPPGIFT

Kanske tänkte inte ungdomarna på att de diskuterade demokrati och de utmaningar som det demokratiska samhället måste hantera.

I Sverige har alla rätt att demonstrera enligt grundlagen oavsett vilka åsikter man har. Organisationer kan inte heller förbjudas även om de har rasistiska åsikter. Däremot är det förbjudet att sprida rasistiska budskap. Brottet kallas hets mot folkgrupp. (Mötes- och demonstrationsfriheten regleras i 2 kap. 1§ i regeringsformen)

Exemplet ovan visar att demokrati inte alltid är så enkelt. Ibland uppstår svåra situationer och problem. Var går gränsen för vilka åsikter man får uttrycka? Ska Sverige förbjuda rasistiska organisationer? Ska nazister och rasistiska organisationer få demonstrera?

Diskutera vad ni tycker i dessa frågor. Försök hitta argument både för och emot. Återkom till frågorna när ni arbetat igenom blocket. Ta reda på vilka lagar som gäller i Sverige. Jämför gärna med andra länder som till exempel Tyskland.

fram och avlägsnar kvinnan. Polisen summerar dagen med att det gått lugnt till.

Tess Asplund, aktivist och engagerad i kampen mot rasism, gör en tyst protest mot demonstranterna. Bilden blev årets bild 2017.

Demokratiska län- der är rikare och lever i större ut- sträckning i fred än diktaturer. Varför är det så tror du?

Det är inte självklart hur ett samhälle ska organiseras och styras. Vilka ska bestämma och hur ska makten utövas? Vilka lagar och regler ska gälla? Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Samhällen där folkets vilja får styra kallas demokratier. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om människors möjligheter att vara med och bestämma.

Sverige är en demokrati och vårt demokratiska statsskick har vuxit fram under lång tid. Demokrati kan fungera på olika sätt i olika länder, men det finns vissa saker som ett land måste leva upp till för att kunna kallas demokratiskt.

Motsatsen till demokrati kallas diktatur. I en diktatur saknar människor många fri- och rättigheter och kan inte välja sina ledare och på så sätt påverka hur landet styrs. Världens länder kan placeras in på en skala från väl fungerande demokratier till hårda diktaturer där människor förtrycks.

Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati handlar om hur samhället styrs och hur gemensamma beslut fattas. Demokratiska beslut påverkar mycket i vår vardag som till exempel hur mycket skatt vi ska betala, hur utbildning och sjukvård ska fungera och vilka lagar vi måste följa.

I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor har lika värde och ska ha samma möjligheter att påverka samhället. Det är folkets vilja som avgör hur landet ska styras. Demokrati handlar alltså om makt och hur den ska fördelas.

I en demokrati har varje människa vissa friheter och rättigheter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter, ha möten och demonstrationer, starta partier och föreningar. Rätten att rösta i fria val är en grundläggande rättighet. Vi har också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri­ och rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri­ och rättigheter. De beslut som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa.

Demokrati handlar också om hur vi människor ser på och behandlar varandra. En fungerande demokrati bygger på att vi kan respektera varandras olikheter och lyssna på vad andra tycker. Möjlighet att kunna vara med och påverka i vardagen – hemma, på skolan eller arbetsplatsen och i olika föreningar ­ är också viktigt i en demokrati. Demokrati är något som vi behöver lära oss som barn och träna på.

Demokrati förr och nu

Den demokratiska idén föddes för mer än 2000 år sedan i Grekland. I det antika Aten deltog alla vuxna och fria män i viktiga och gemensamma beslut. Männen diskuterade och röstade. Majoritetens vilja skulle gälla, det vill säga det förslag som fick flest röster vann. Kvinnor och slavar hade däremot ingenting att säga till om, så någon demokrati för alla i samhället var det inte fråga om.

Den demokratiska idén fick inte något större genomslag förrän långt senare. På 1700­talet började tanken om alla människors lika värde få fotfäste. Auktoriteter som kyrkan och kungahusen kritiserades. Tanken att de som styrde fått sin makt av Gud började ifrågasättas. Varför skulle bara några få ha makt att bestämma? Varje människas frihet och rätt att uttrycka sina tankar var viktiga i det så kallade upplysningstänkandet. Den franska revolutionen 1789 handlade om att de grupper som saknade möjligheter att påverka samhället gjorde uppror. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet och broderskap”.

Svenska kvinnor fick rösträtt sist i Norden. Bilden visar ett rösträttsvykort som användes för att påverka politikerna att tillåta kvinnlig rösträtt.

Som en följd av upplysningstänkandet och den franska och den industriella revolutionen, växte de politiska ideologierna fram. Socialism, liberalism och konservatism innebar olika sätt att se på samhället och människan. Politiska partier runt om i världen har hämtat sina idéer från dessa ideologier. (Läs mer om ideologier och partier, s. 48–61)

Demokratins utveckling under 1900-talet

I Sverige började de moderna politiska partierna att växa fram för drygt hundra år sedan. Det svenska samhället hade förändrats av industrialiseringen. Ståndssamhället med adel, präster, borgare och bönder hade spelat ut sin roll. Nya grupper som till exempel arbetarna i industrierna krävde rösträtt och inflytande. De framväxande

Turkiets president Erdogan har skaffat sig allt större makt de senaste åren. Det finns ett känt uttalande som han gjort om att demokrati är som en spårvagn som man hoppar på för att ta sig dit man vill, och sedan hoppar av när man är framme. Återstår att se hur utvecklingen blir i Turkiet.

partierna företrädde olika grupper, eller klasser, och deras syn på hur samhället skulle se ut.

År 1921 fick kvinnorna i Sverige rösta för första gången, vilket innebar att alla medborgare över 23 år nu hade rösträtt. Vi kan konstatera att den svenska demokratin inte ens är 100 år gammal.

Under 1920 ­ och 30 ­talen var demokratin i kris. Den bräckliga demokrati som införts i Tyskland efter första världskriget hade förvandlats till en nazistisk diktatur. I Italien hade fascismen tagit över. I Sovjetunionen styrde det kommunistiska partiet enväldigt. Förföljelse, tortyr och mord på människor som inte tyckte och tänkte på ”rätt” sätt eller tillhörde en viss grupp var vanligt inom dessa diktaturer. Miljontals offer krävdes. Länderna i före detta Sovjetunionen och Östeuropa avskaffade sitt kommunistiska styre efter Berlinmurens fall 1989. Den demokratiska utvecklingen i dessa länder har varit skakig och flera länder i området är idag långt ifrån fungerande demokratier.

Demokratiska länder är i genomsnitt rikare och lever i större utsträckning i fred än de länder som inte är demokratier. Idag är färre än hälften av medlemsstaterna i FN demokratier. De senaste åren har tyvärr

DiSkUtera

SEMESTER I PARADISET?

Är det rätt eller fel att resa till en diktatur på semester? Många svenskar väljer att åka på semester till länder som inte är demokratier. Exempel på sådana länder är Kuba, Thailand, Förenade Arabemiraten och Kina. Är det lämpligt att njuta av semester, sol och bad när befolkningen i landet saknar grundläggande demokratiska rättigheter? Eller är det så att turism kan hjälpa befolkningen i landet? Vilka argument kan du hitta för och emot att resa till diktaturer?

Diskutera frågan i klassen! Du kan formulera dina argument så här:

Det är fel att resa till sådana länder därför att...

Det är rätt att åka till diktaturer därför att … /Folket i dessa länder får det bättre om det kommer turister på så sätt att...

Granska och värdera argumenten! Håller de för granskning?

inte utvecklingen gått mot mer demokrati i världen. Tvärtom är det så att ett antal länder blivit mindre demokratiska och vissa länder utvecklats till diktaturer. Polen är exempel på ett land där demokratin minskat kraftigt genom att man hindrar oppositionen att arbeta fritt och friheten hos domstolsväsendet begränsats. Men också i stabila demokratier som Sverige måste vi ständigt försvara demokratin.

Demokratins kännetecken

Demokrati handlar om hur samhället ska styras, men också om vilka friheter och rättigheter vi har som människor. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en av grundpelarna i demokratin. I nästa kapitel kommer vi att lära oss mer om de mänskliga rättigheterna och varför de är så viktiga.

Demokrati utgår från att alla människor har lika värde och rättigheter. Alla människor ska ha möjlighet att påverka politiska beslut. Vad krävs då för att ett land ska vara demokratiskt?

Frihet: Det ska finnas frihet för alla att tycka och tänka som man vill, och möjlighet att föra fram sina åsikter på olika sätt genom yttrandeoch tryckfrihet.

Folket styr: I en demokrati ska det finnas allmän och lika rösträtt. Det betyder att alla vuxna medborgare har rätt att rösta och att alla har en röst var. Det måste också finnas olika partier att välja mellan. Ingen ska kunna påverka eller få veta vad någon röstar på och valen ska ske regelbundet. Vem som helst har rätt att starta ett parti och ställa upp i val.

majoriteten bestämmer:

Majoritetsprincipen gäller när beslut ska fattas. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner. Men det är viktigt att komma ihåg att majoriteten inte kan besluta vad som helst. Besluten måste ta hänsyn till alla människors fri­ och rättigheter.

Varför är det så att många länder gärna kallar sig för demokratiska även om de inte alls är det?

Här vid Miljöpartiets kongress fattas beslut på demokratisk väg, dvs. majoritetsprincipen gäller.

Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. demokrati

2. direkt demokrati

3. majoritetsprincipen

4. folkomröstning

5. förtroendevalda

B. FrÅGor tiLL teXteN

6. indirekt-/representativ demokrati

7. diktatur

8. statschef

9. monarki

1. Hur fattas ett demokratiskt beslut?

2. Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati genom att sätta in orden i ett sammanhang och ge exempel.

3. Förklara skillnaden mellan proportionella val och majoritetsval. Vilka för- och nackdelar finns med de olika valsystemen?

Du kan börja ditt svar så här: En fördel/nackdel med … är …

C. aNaLYSera

1. Jämför ett demokratiskt styrelseskick och en diktatur genom att ta fram en lista på vad som kännetecknar en demokrati och sedan en lista på vad som kännetecknar en diktatur. Förklara skillnaderna utifrån dessa kännetecken. Jämför sedan hur människor kan påverka samhället i en demokrati med hur människor kan påverka samhället i en diktatur.

Du kan börja ditt svar så här: Skillnaden mellan demokratin och diktaturen är först och främst att ...

10. republik

11. parlamentarism

12. presidentstyre

13. proportionella val

14. majoritetsval

Något som är positivt/negativt med … är … Jag ser flera fördelar/nackdelar.

En fördel/nackdel är … En annan är … Jag menar att … är bra för/dåligt för …

4. Vad menas med parlamentarism?

Utgå från hur det svenska systemet fungerar. Använd följande ord i ditt svar: riksdag, regering, stöd, majoritet.

Det finns många skillnader. En är ... en annan är ...

Om man jämför ser man att ...

2. V ilka problem finns i den svenska demokratin? Diskutera och rangordna vilka problem du/ni tycker är störst?

Tänk på t.ex.: Valdeltagande, politikerförakt, minskade medlemsantal i partierna, odemokratiska/extrema grupper, politiskt ointresse bland medborgarna. Vilka orsaker och konsekvenser kan du se till problemen?

C. aNaLYSera

3. K an fler folkomröstningar öka intresset för politiska frågor? Vilka för- och nackdelar finns med fler folkomröstningar? I Schweiz folkomröstar man i en mängd olika frågor varje år. Ta reda på hur det fungerar där.

4. Hur fungerar elevdemokratin på din skola? Vilka frågor engagerar eleverna på skolan? Vilka frågor vill du vara med och påverka? Vilka frågor borde eleverna få vara med och bestämma om? Hur kan elevdemokratin utvecklas?

5. V ilka egenskaper tycker du att en politiker ska ha? Vilka förväntningar har vi på de människor som är politiker? Har vi rätt att kräva mer av våra politiker än vi kräver av oss själva? Rangordna

D. ta reDa PÅ

vilka egenskaper som är viktigast och kom gärna med egna förslag.

• Hög utbildning

• Ärlighet

• Erfarenhet

• Starka ledare

• Kunniga i politiska sakfrågor

• Framgångsrika

• Lyhörda

• Engagerade

• Diplomatiska

• Vara som ”vanliga” människor

• Har ålder och kön någon betydelse? Skulle du själv kunna tänka dig att vara politiskt aktiv i till exempel din kommun?

1. G ör en lista på de 10 rikaste och de 10 fattigaste länderna i världen och se om de är demokratier eller diktaturer. Använd dig av måttet BNP per capita.

2. Jämför några länders statsskick. Rita av och fyll i tabellen.

SVERIGES STATSSKICK

Detta kapitel handlar om: det svenska statsskicket, våra grundlagar, vilken roll statschefen har, hur valen fungerar, varför du ska rösta.

Så här kan det se ut i en helt vanlig svensk vallokal.

Varför ska man rösta?

I Sverige har vi något som människor i vissa andra länder är beredda att dö för. Tänk efter en stund vad det kan vara.

Det skulle kunna vara olika saker, men här handlar det om rätten att vara med och bestämma hur landet ska styras – rösträtten.

Vart fjärde år väljer vi politiker som ska representera oss och för många är det självklart att rösta. Men alla människor utnyttjar inte sin rösträtt. I riksdagsvalet 2018 röstade drygt 87 %. Ungefär var sjätte svensk väljare röstar alltså inte. Men det är viktigt att komma ihåg att vi har ett högt valdeltagande i Sverige jämfört med andra länder.

Ja, varför ska man rösta? Måste man det? Vilka argument håller du med om? Kommer du att rösta? Vad tror du händer om allt färre människor röstar?

UPPGIFT

Amina, 25 år: Det är självklart att jag vill vara med och påverka! Jag betalar hälften av mina inkomster i skatt och då vill jag vara med och bestämma hur de ska användas!

Algot, 84 år: Det är min plikt som medborgare att rösta!

Ahmed, 44 år: Om jag inte använder min rösträtt kan jag lika gärna leva i en diktatur. Tänk så många människor som kämpat för demokratin i det här landet.

Agneta, 65 år: Min röst är lika viktig som alla andras!

Anna, 22 år: Jag är inte intresserad av politik och det finns inget parti som jag tycker om. Min röst spelar ändå ingen roll!

Andreas, 18 år: Om du inte röstar har du inte rätt att klaga senare!

Gå ihop i små grupper och diskutera några kluriga frågor om rösträtt!

• Berättar du för andra vad du röstar på?

• Skulle du sälja din röst för pengar?

• Ska dömda brottslingar få rösta?

• Kan det finnas någon anledning att ta ifrån en människa sin rösträtt?

• Borde även människor som bor i Sverige, men som inte är medborgare, få rösta i riksdagsvalet?

• Varför är det vanligare bland unga människor att inte rösta tror du?

• Vad kan vi göra för att få fler unga människor att gå och rösta?

• Borde man få rösta redan från 16 års ålder?

• Skulle du kunna rösta på ett parti som bara engagerar sig i en enda fråga?

• Vad är det som gör att vi svenskar röstar i högre utsträckning än i många andra länder?

Sverige är en demokrati. Det finns spelregler för hur landet ska styras och de står i våra grundlagar. Spelreglerna talar om vilka som bestämmer i olika frågor och vem som ansvarar för hur besluten ska bli verklighet. Till exempel: Vem bestämmer hur stort studiebidraget ska vara? Om fritidsgården ska läggas ned? Om svenska soldater ska ingå i fredsbevarande styrkor i krigsdrabbade länder?

Grundlagarna beskriver alltså hur politiska beslut ska fattas, men de behandlar också våra demokratiska fri- och rättigheter. Exempel på sådana är rösträtt, yttrandefrihet och tryckfrihet. I grundlagarna står också hur valen ska gå till och vilka regler som gäller för rösträtten.

Grundlagarna slår också fast att Sverige är en monarki. Kung Carl XVI Gustaf är landets statschef. Kungen och kungafamiljen har ingen politisk makt utan representerar landet i olika sammanhang.

Det här kapitlet handlar om våra grundlagar, vilken roll statschefen och kungafamiljen har och om rösträtt och val.

Våra fyra grundlagar

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De talar bland annat om hur val ska gå till, hur riksdagen ska arbeta och regering bildas. De talar

Regeringsformen (RF)

Tryckfrihetsförordningen(TF)

Yttrandefrihetsgrundlagen (YG)

Successionsordningen (SO)

Riksdagsordningen (RO)

AaBbCcDdEeFf

Vanliga lagar

Jag tycker...

Grundlagarna ligger till grund för andra lagar och skapar ramarna för hur Sverige ska styras. De skyddar demokratin och står över alla andra lagar.

också om vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Grundlagar är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Väljarna kan då avsätta politiker som till exempel vill ändra grundlagarna för att gynna sitt eget parti, begränsa eller till och med avskaffa demokratin.

Sverige har fyra grundlagar som tillsammans utgör vår författning eller konstitution:

• Regeringsformen (RF) slår fast att Sverige är ett demokratiskt land, ”att all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Regeringsformen styr också hur valen ska gå till och hur beslut ska fattas på olika nivåer. Den reglerar statschefens, riksdagens och regeringens arbete och befogenheter. Här finns också varje medborgares fri- och rättigheter uppräknade.

• Tryckfrihetsförordningen (TF) reglerar vilka fri- och rättigheter vi medborgare och medierna har när det gäller att uttrycka våra åsikter i tryck till exempel i tidskrifter, tidningar och böcker.

• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – lagen skyddar yttrandefriheten i radio, tv, film och ljudinspelningar. I likhet med tryckfrihetsförordningen gäller reglerna såväl oss medborgare som våra medier.

Läs mer om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i kapitlet om media s. 62.

• Successionsordningen (SO) reglerar tronföljden. Det betyder att den slår fast vem som blir ny kung eller drottning när tronen blir ledig. Lagen har funnits sedan 1810. Sedan 1980 har vi både manlig och kvinnlig tronföljd, det vill säga att den förstfödda i kungafamiljen ärver tronen oavsett kön. Det innebar att Victoria blev kronprinsessa och kommer att bli vår nästa statschef.

Förutom de fyra grundlagarna finns också Riksdagsordningen (RO) som innehåller regler för hur riksdagen ska arbeta. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag men har nu en mellanställning mellan en grundlag och en vanlig lag.

Tycker du att någon grundlag är viktigare än de andra? Mindre viktig?

Vilka fördelar tycker du att det finns med den svenska monar- kin? Skulle det vara bättre med en folk- vald president?

Statschefen

Sverige är en monarki. Monarki betyder kungadöme, ett land med en kungafamilj eller ett kungahus. Statschefen, som kan vara en kung eller en drottning, utses ur den kungliga familjen eller släkten. Sverige har varit en monarki i mer än tusen år. Familjen Bernadotte har suttit på den svenska tronen sedan 1800-talets början. Vår nuvarande statschef är kung Carl XVI Gustaf.

Vilken uppgift har vår statschef? Man kan säga att kungen och hans familj fungerar som symboler för Sverige. De representerar landet. Statschefen har ingen politisk makt utan får endast information från regeringen om viktiga politiska händelser. Kungen inviger också riksdagen varje år. Kungafamiljen besöker ofta andra länder vid så kallade statsbesök . Syftet är att skapa kontakter och göra reklam för Sverige. De som är kritiska till den svenska monarkin menar bland annat att det är odemokratiskt att statschefen ärver sitt ämbete. De som stöder monarkin menar att den har en lång tradition och är en viktig symbol för landet. Det svenska kungahuset är populärt och så länge en majoritet i riksdagen vill behålla monarkin så kommer den att vara kvar.

Enligt successionsordningen ärver det äldsta barnet i kungafamiljen tronen. Den dag kung Carl XVI Gustaf dör eller lämnar över tronen blir kronprinsessan Victoria drottning. Då blir hennes äldsta barn, Estelle, kronprinsessa. På bilden syns från vänster prins Daniel, drottning Silvia, prinsessan Estelle, kronprinsessan Victoria, prins Oscar och längst till höger kung Carl Gustaf.

Rösträtt och val

Den andra söndagen i september vart fjärde år är det val i Sverige. Då väljer alla röstberättigade vilka personer och partier som ska representera dem i kommunen, regionen och riksdagen de kommande fyra åren. Tiden mellan valen kallas för mandatperiod och den är alltså fyra år i Sverige. Rösträttsåldern är 18 år. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att rösta i riksdagsvalet. I kommunal- och regionval får även utländska medborgare rösta om de varit bosatta och folkbokförda i landet i tre år. EU-medborgare samt isländska och norska medborgare får rösträtt i kommunal- och regionval direkt när de folkbokför sig i Sverige.

För att den svenska demokratin ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Därför kan man göra det på olika sätt. Du kan rösta i vallokalen på valdagen. Du kan också rösta före valdagen. Platser för förtidsröstning kan vara biblioteket eller kommunhuset.

Människor som av olika anledningar inte själva kan rösta, kan göra det med hjälp av ett ombud. Om du befi nner dig i ett annat land kan du rösta på ambassaden eller på ett konsulat.

Du röstar alltid på ett parti men du kan påverka vilka kandidater som ska representera partiet. Genom att sätta ett kryss i rutan framför din favoritkandidat har du gjort ett personval. Du kan däremot inte stryka någon kandidat.

Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Vi väljer därför också representanter till Europaparlamentet. Sverige har 21 mandat av parlamentets

705 platser. Val till Europaparlamentet sker vart femte år och hålls alltså inte samtidigt som våra övriga politiska val.

Valsedlarna har olika färger för att de inte ska blandas ihop: gul valsedel för riksdagsvalet, vit för valet till kommunfullmäktige och blå används i valet till regionfullmäktige. Valet till Europaparlamentet sker vid ett annat tillfälle och därför är också den valsedeln vit. Det är partierna själva som bestämmer vilka personer som finns med på valsedlarna och i vilken ordning de ska stå.

I vissa länder som till exempel Belgien och Australien är det obli- gatoriskt att rösta och den som inte röstar kan straffas med böter. Är röstplikt ett bra sätt att stärka demokratin?

Varför ska man rösta?

I Sverige finns ca 7,5 miljoner röstberättigade. I riksdagsvalet 2022 röstade 84,2 %. Vi har ett högt valdeltagande, men var sjätte väljare valde att inte använda sin rösträtt.

Du kanske tänker att din röst inte gör någon skillnad, men kom ihåg att vi alla påverkar valresultatet lika mycket! Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, rik eller fattig, på valdagen väger alla röster lika tungt. Om du väljer att inte rösta kan man säga att det gör andras röster mer värdefulla! Om många unga människor väljer att inte rösta får de äldre i samhället mer makt.

Politikernas mål är att vinna väljarnas förtroende och röster. Inför varje val lägger de politiska partierna ner mycket tid och pengar på att föra fram sin politik på olika sätt.

Tycker du att det är svårt att veta vilket parti du ska rösta på? Fundera på vilka frågor som är viktigast för dig. Kolla vad de olika partierna tycker till exempel på deras hemsidor. Följ debatterna på TV. Lyssna på politiker som håller tal och besök valstugor där representanter för de olika partierna möter väljarna. Genom att hänga med i debatten, lyssna och ställa frågor kan du hitta det parti som ligger närmast dina egna åsikter.

UPPGIFT

VALDELTAGANDE I OLIKA GRUPPER

I riksdagsvalet 2022 minskade valdeltagandet med 3 procentenheter jämfört med valet 2018 till 84,2%. Det är första gången valdeltagandet minskar efter fyra tidigare val med ökat valdeltagande. Valdeltagandet varierar mellan olika delar av landet och olika befolkningsgrupper. Så här såg det ut i valet 2014:

1. Hur många procent av åldersgruppen 18–29 år utan gymnasieutbildning röstar?

2. Hur många procent av de i samma ålder med eftergymnasial utbildning röstar?

Utbildningsnivå/ röstande i procent av röstberättigade.

SVERIGE

3. Jämför andelen som röstar i åldersgruppen 30–49 utan gymnasieutbildning, med de som har eftergymnasial utbildning. Vad tror du skillnaderna beror på?

4. Varför ökar röstandet med åldern i alla grupper?

Arbetsuppgifter

Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. grundlagar

2. konstitution

3. författning

4. regeringsformen

5. y ttrandefrihetsgrundlagen

B. FrågOr tiLL teXteN

6. tryckfrihetsförordningen

7. successionsordningen

8. riksdagsordningen

9. monarki

1. V ilka är våra fyra grundlagar?

2. Hur går det till att ändra en grundlag?

3. Varför är grundlagarna svårare att ändra än andra lagar?

4. Vem är Sveriges statschef?

c . aNaLySera

1. Avskaffa monarkin?

a) V ilka argument kan finnas för att avskaffa monarkin och införa republik i Sverige?

b) Hur kan vi på demokratisk väg införa republik dvs. vad krävs för att införa republik vad gäller ändringar i grundlagarna?

2. Jämför Sverige som är en monarki med ett land som har republik. Ett förslag kan vara att jämföra med vårt

10. statschef

11. statsbesök

12. mandatperiod

13. personval

5. Sverige är en monarki. Vad betyder det?

6. V ilka uppgifter har kungen och kungafamiljen?

7. Vem har rösträtt i riksdagsval, regionval och kommunalval?

grannland Finland. Försök hitta likheter och skillnader mellan statschefens roll i de olika länderna. Vilka för- och nackdelar kan du se med monarki respektive republik? Du kan formulera dig på följande sätt: Likheten mellan rollerna är … Om man jämför … ser man att … Det som är bra med... är … En nackdel med … är … Det mest positiva/negativa med … är …

1. Ta reda på något exempel när någon av grundlagarna ändrats. På vad sätt ändrades grundlagen och varför?

2. Hur har valdeltagandet sett ut de senaste 20 åren? Information finns på val.se

D. ta reDa På

till samhällskunskap 50

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Kompass till samhällskunskap 50 är skriven för gymnasieskolans 50p-kurs i samhällskunskap för de yrkesförberedande programmen. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion.

Kompass till samhällskunskap 50 finns även som digitalt läromedel.

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 100 för kurs 1b i samhällskunskap.

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson, verksamma inom Jämtlands gymnasium. Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkesprogammen.