extra på och som ibland kan ställa till vissa svårigheter då vardagserfarenheterna krockar med matematikens värld. Om barnen sitter med sin vardagsförståelse av ordet i huvudet när ni egentligen talar om den matematiska betydelsen kan missuppfattningar uppstå. Till denna kategori hör begrepp som bråk och volym (vilket i barnens värld ofta kopplas till ljud), hit hör också begreppet massa och även ett ord som kurva. I vår vardagsvärld är kurva något som är böjt medan man inom matematiken kan tala om raka kurvor. Det här
betyder inte att man ska undvika dessa ord, tvärtom, vi ska använda dem frekvent och vi ska uppmärksamma eleverna på deras betydelse. Vi bör också uppmuntra eleverna att använda de matematiska begreppen och spegla det de säger med en korrekt terminologi utan att förenkla eller komma med pekpinnar. Om en elev till exempel säger att hen ”plussar” talen så kan du som lärare spegla svaret genom att upprepa förklaringen men ersätta ordet ”plussa” med att addera.
Att arbeta formativt De senaste åren har mycket fokus legat på formativ bedömning. Dylan Wiliam, en brittisk bedömningsforskare har formulerat sig så här kring formativ bedömning:
”Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits.” (Wiliam 2013 s. 58)
Inom den formativa bedömningen, eller inom den formativa undervisningen som man också kan kalla det finns tre huvudfrågor: • Vart ska vi? • Var är vi? • Hur tar vi oss dit? Låt oss använda dessa tre frågor och visa hur de används i det här materialet. VART SKA VI? Vårt mål är att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt inom utbildningens mål. Jag som lärare ska givetvis veta vilket mål matematikundervisningen har och hur detta hänger ihop med det som står i styrdokumenten. Dessa mål ska jag också tydliggöra för eleverna på ett sådant sätt att de kan förstå och förhålla sig till målen. Det betyder att jag behöver bryta ner och konkretisera målen. Med hjälp av läromedlets
matriser och hur målen visas i grundboken får du som lärare hjälp att tydliggöra målen. VAR ÄR VI? Inlärningen är inte linjär, vi vet vilka olika steg som vanligtvis ingår då eleverna utvecklar sin förståelse för olika matematiska begrepp och principer, men det finns inte en enda väg som leder till målet utan många olika stigar. För att vi ska kunna hjälpa eleverna att ta nästa steg så behöver vi veta var de befinner sig. Till din hjälp har vi därför tagit fram några olika redskap, till exempel den didaktiska kartan. Den didaktiska kartan är ett verktyg som visar och förklarar vilka olika delar som hör till ett visst matematiskt område. De olika delarna förklaras var för sig och fungerar som en kortfattad matematikdidaktik för dig som lärare. På de följande sidorna kan du läsa mer om den didaktiska kartan. Andra redskap är samtals bilden som inleder varje kapitel. Denna fungerar som ett samtalsunderlag och kan användas som en enkel fördiagnos på individ- eller gruppnivå. Inne i varje kapitel finns det ett antal avstämningspunkter i form av en mindre diagnos med självbedömning för varje enskilt mål, denna avstämning kallar vi för Minikoll. I denna får eleven lösa några uppgifter som hör samman med det aktuella målet men också göra en självskattning genom att gradera hur säker hen känner sig på att lösa uppgifter av detta slag. Resultatet på uppgifterna i kombination med självskattningen ger dig som lärare möjlighet att se var eleven befinner sig. I slutet av kapitlet finns en sammanfattande diagnos som testar alla de mål som eleverna arbetat med i kapitlet. I lärarwebben finns det även mer övergripande diagnoser. Det är dock viktigt att komma ihåg Grundtankar | Mondo 3B
161