SKURS ÅR
1–3
Svenska SKURS ÅR
SKURS ÅR
2
3
Svenska
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Svenska
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Lärarhandledning
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Innehåll Förord .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Läsa faktatexter
Terminsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 48
Lärarens reflektioner .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . 49–51 Lektionsförslag – Träna tänka till texten.. 52–53
Samtala och presentera
Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . . 9–11
Skriva olika slags texter
Lektionsförslag – Maximalt många muntliga möjligheter .. . . . . . . . . . . . . 12 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 14–15
Skriva berättande texter Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 18 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . 19–21 Lektionsförslag – Berätta bara bra berättelser . . . . . . . . . . . . . 22 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 24–25
Läsa skönlitteratur Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 28 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . 29–32 Lektionsförslag – Läs lustfylld lärande litteratur . . . . . . . . . . . 33 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Informationssökning och källkritik Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 38 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . 39–41 Lektionsförslag – Kolla källans kvalitet kritiskt .. . . . . . . . 42–43 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
2
Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 58 Handledning till elevboken Beskrivande text .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Förklarande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Återberättande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Instruerande text .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Lektionsförslag – Så styr syftet strukturen . . . . 65 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
Textbearbetning och respons Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . 70 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . 71–72 Lektionsförslag – Bra berättelser bör bearbetas . . . . . . . . . . . 73 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
Förord
Hej! Vi som har skrivit Fånga förmågan är 1–7-lärare i sv/so och vi tog båda examen 2001 på Malmö högskola. Sedan dess har vi arbetat på olika sätt med barns lärande; som klasslärare, språkutvecklare och med läromedelsutveckling. Under flera år arbetade vi tillsammans som lärare. I våra klassrum jobbade vi med större läs- och skrivprojekt. Vi snickrade ihop mycket material själva och arbetade hårt med att eleverna skulle lära sig att bearbeta sina texter och ge respons till varandra. Alltid med fokus på ett intressant innehåll och alltid med tanken att stödstrukturer hjälper elever att utvecklas ett steg till. Med Lgr11 blev det ännu tydligare för oss att både lärare och elever behöver en röd tråd i svenskundervisningen från åk 1 till åk 6, för att eleverna ska lyckas. Därför skrev vi Fånga förmågan ett kapitel i taget, för alla årskurser. Den formativa bedömningen är central. Tydliga mål och en tydlig uppföljning som är tätt knuten till de uppgifter eleverna nyss gjort gör att lärandet blir synligt. Vår ambition med Fånga förmågan är att den ska vara ett verktyg som utmanar elevernas kreativa tänkande. Många uppgifter uppmuntrar eleverna att producera, men hjälper också till med strategier och stödstrukturer så att alla kan lyckas, på sin nivå. Varje bok, från åk 1–6 innehåller sju kapitel som är uppbyggda på samma sätt för att skapa en röd tråd. Varje avsnitt åter kommer varje år, med tydlig progression.
1. Samtala och presentera 2. Skriva berättande texter 3. Läsa skönlitteratur 4. Informationssökning och källkritik 5. Läsa faktatexter 6. Skriva olika slags texter 7. Textbearbetning och respons Med denna lärarhandling blir det enklare att följa arbetet i elevböckerna och vi hoppas också att du blir inspirerad att jobba vidare med förmågorna i många olika sammanhang. Varje avsnitt i lärarhandledningen innehåller: • kunskapskrav • allmän definition av förmågan • tips på hur du kan introducera förmågan • handledning till elevbokens sidor • lektionsförslag och kopieringsunderlag med fördjupningsövningar • matrisen för självskattning som kopieringsunderlag (årskurs 3) I lärarhandledningen ingår också planscher som synliggör stödstrukturerna i ditt klassrum. Vi hoppas att Fånga förmågan blir ett verktyg för dig och dina elever att tänka, kommunicera, lära och ha kul tillsammans!
Lycka till! Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare till Fånga förmågan)
3
Samtala och presentera ”Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.”
Ur kunskapskravet för åk 3, Kursplan i svenska, Lgr22
6
Samtala och presentera
Vadå samtala och presentera? Vår ambition med förmågan att samtala och presentera är att ge elever verktyg att kunna samtala, argumentera, lyssna och komma fram till gemensamma lösningar. Materialet ger eleverna möjligheter att öva konsekvent på muntliga färdigheter med stigande svårighetsgrad från årskurs ett till årskurs sex.
ETT BRA SAMTAL Ett bra samtal är när alla inblandade vågar säga sin mening och där alla lyssnar och visar respekt. För att fånga förmågan behöver eleverna träna på att planera vad de ska säga, prata tydligt, formulera argument, ha ögonkontakt, lyssna på vad andra säger och ställa frågor under samtalet.
ATT VARA MÄNNISKA Den muntliga förmågan är djupt förknippad med att vara människa, med att fungera tillsammans med andra, ta del av andras erfarenheter och känslor och utifrån detta utveckla sitt tänkande. Därför är ett viktigt mål i undervisningen om muntlig förmåga att fostra elever i demokratisk anda. I detta ligger att våga vara oense, våga stå för sina åsikter men också att kunna kompromissa, samarbeta och ta gemensamma beslut.
FÅNGA LYSSNARNA En bra presentation fångar lyssnarna, har en tydlig struktur och ger ny kunskap. För att bli bra på att presentera behöver eleverna öva på att samla information, planera i vilken ordning informationen ska presenteras, skriva manus, tala lagom högt, varierat och tydligt och våga ha ögonkontakt.
KOMMUNICERA MERA För dig som lärare är den muntliga förmågan ditt viktigaste verktyg för att skapa intressanta lektioner där elever förstår vad du säger och kan ta till sig ny kunskap. Men även i andra yrkesgrupper, eller rättare sagt i alla yrkesgrupper, är behovet av att använda språket som ett verktyg för att kommunicera och presentera information viktigt, och behovet ökar.
Förmågan att samtala och presentera är en grundförutsättning för att lyckas i skolan, för att få arbete och för att kunna påverka sin samtid. Så, prata på, det är viktigt!
”Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättig heter och grundläggande demokratiska värde ringar samt personliga erfarenheter; respekterar andra människors egenvärde.” (2.1 Normer och värden; s 10)
7
Samtala och presentera
Fånga eleverna 1. Titta på bilden tillsammans. Diskutera: • Vad har bilden med samtal och presentation att göra? • Vilka uppfinningar har människan gjort för att söka nya sätt att kommunicera (prata)? • Människan har strävat efter att kunna prata trots stora avstånd. Man har också velat bevara muntligt prat för att lyssna på det senare. Varför? • Vilka uppfinningar saknas i bilden (t ex telegraf, grammofon, budbärare, det skrivna ordet, signaleldar, röksignaler etc)? • Vilken taluppfinning tror du kommer att finnas i framtiden? • Hur känns det när man inte förstår språket som talas?
1.
4
Samtala och presentera
2.
Världen är full av språk. Människor har alltid behövt samtala med varandra. Under en dag hinner du säkert prata med din familj, lyssna på ett klipp på nätet, visa och berätta om något för din klass och ropa på en kompis på rasten. När du har fångat förmågan har du blivit bättre på att samtala, lyssna och berätta muntligt för någon annan.
Kunskapskrav för åk 3 ur Lgr11: Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
3.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
4.
Här är ett exempel på hur Bamse och Vargen möts i ett samtal. Både Bamse och Vargen ställer frågor och lyssnar. Till slut förstår de varandra och blir vänner. Samtal handlar om att försöka förstå varandra. Vargen: Bamse? Vad vill du? Jag vet att jag har varit dum … Bamse: Tack för att du räddade oss! Vargen: Men, jag var ju en av tjuvarna. Bamse: Jag vet. Det är lätt att göra dumma saker om man inte får vara med. Men du får alltid vara med oss. Vi är dina vänner. Kom ihåg det! Vargen: Så det här med ”en gång tjuv, alltid tjuv …” Bamse: … är antagligen det dummaste som nånsin har sagts!
2. a. Läs introduktionstexten tillsammans. b. Gör en lista med de muntliga samtal och presentationer eleverna deltagit i under dagen.
Dialog ur filmen Bamse och tjuvstaden (2014)
Detta ska du arbeta med i kapitlet:
5.
• Du ska samtala med kompisar genom att ställa frågor och lyssna. • Du ska förbereda dig och sedan visa och berätta om någonting för din klass.
5 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
3. Presentera kursplanen i svenska. • Det finns ett SYFTE som berättar om varför vi ska ha svenska. • Det finns ett CENTRALT INNEHÅLL som berättar vilka olika delar eller moment ämnet består av. • Det finns ett KUNSKAPSKRAV som talar om vad du ska kunna och hur du ska visa det i åk 1, 3 och 6. • Läs kunskapskravet på sidan 4 tillsammans och samtala om vad det betyder. • Bläddra fram till sidorna 11 och 13 och titta på självskattningen som eleverna ska göra efter sitt arbete. Att synliggöra målen är en viktig del i ett formativt arbetssätt. 4. Läs exempeltexten på sidan 5. Variera och läs enskilt, två och två och i helklass. Texterna är populärkulturella referenser och många elever har säkerligen mött dem i andra sammanhang. I olika årskurser visar exemplen ibland på
8
lyckad och ibland på misslyckad kommunikation. Diskutera: • Vad behövs för att muntlig kommunikation ska fungera? 5. Läs upp punkterna under rubriken Detta ska du arbeta med i kapitlet. • Gör paus efter varje punkt och be dina elever ge exempel på vad den betyder.
TIPS! Vill du gå utanför boken och introducera för mågan med ett filmklipp, sök på nätet t ex efter ”kända tal” eller ”kindness speech by 10 year old girl” eller sök på dialogen ur filmen som finns på sidan 15 i elevboken.
sidorna 6–7 | Samtala och presentera
SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att visa att regler eller stödstrukturer för samtal kan göra att fler blir muntligt aktiva och att samtalen får högre kvalitet. Från årskurs 1–3 sker en förflyttning i materialet från att samtala om väldigt personliga saker till att prata om saker som rör hela gruppen. Därmed blir det viktigare och viktigare att lyssna på andra, att argumentera för sin åsikt och att kompromissa.
6
Samtala
Denna nalle fick jag när jag var fyra år. Nosen är av garn.
Vem fick du den av?
Min far.
När du pratar med kompisar: • Prata tydligt och lugnt. • Lyssna. • Prata en i taget. • Ställ frågor för att få veta mer. • Titta på personen du pratar med, ha ögonkontakt.
Årskurs 1 Samtala om leksaker Förbered eleverna genom att ge dem i uppdrag att ta med var sin mindre leksak. Gå igenom stödfrågorna tillsammans.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Samtala om leksaker
Ta med en leksak till skolan. Berätta om era leksaker för varandra i smågrupper. • Varför valde du att ta med just denna leksak? • När fick du den? • Vad brukar du göra med den? • Var brukar du leka med den? • Hur fungerar den? Rita din leksak.
INLEDNING: Inled lektionen med att två personer för ett samtal som bryter mot samtalsreglerna (avbryt varandra, lyssna inte, ta fram telefonen, prata otydligt, prata snabbt etc). Diskutera vad som gick fel. Gå därefter igenom stödstrukturen på sidan 6, för att göra kunskapen om hur vi bäst samtalar med varandra uttalad och medveten.
7 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
6
Samtala
Jag älskar kalops med kokt potatis och rivna morötter. Det är gott och nyttigt!
Det låter inte gott! Jag älskar hamburgare med pommes frites och mycket ketchup!
När du pratar med kompisar:
DISKUTERA: • Vilka regler är allra viktigast att följa i ett samtal? • Måste man alltid följa dessa regler? • När kan det vara okej att bryta mot dem? • Finns det någon regel som ni saknar i listan?
• • • • •
Prata tydligt och lugnt. Lyssna. Ha ögonkontakt. Prata en i taget. Ställ frågor för att få veta mer.
Årskurs 2 Samtala om mat Dina elever får samtala om maträtter. Tydliggör att eleverna ska KOMMA ÖVERENS om EN maträtt som är GOD och NYTTIG.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Samtala om mat
Vad är god och nyttig mat? Vad behöver kroppen för att må bra? Prata om mat. Samtala i små grupper. Ni kan prata om: • Vad tycker ni är gott? • Vad tror ni är nyttig mat för barn? Kom överens om EN maträtt som är nyttig och som alla i gruppen tycker är god. Rita en portion av maträtten ni kommit överens om.
7 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
6
Samtala
Igår var jag på bio och såg en jättebra film!
På vilket sätt var den bra?
Den var spännande för jag trodde inte att de skulle överleva!
Aha … det låter som en film för mig.
När du pratar med kompisar: • Tänk först efter vad du vill säga. • Prata tydligt och lugnt. • Ha ögonkontakt. • Prata en i taget. • Lyssna på andras åsikter. • Ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. • Visa respekt för vad andra säger även när du inte håller med. • Kompromissa så att gruppen kommer fram till ett bra resultat.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Samtala om film
Vad är en bra film? Samtala i små grupper. • Hur ofta ser du på film? • Hur ofta går du på bio? • Vem brukar du se film tillsammans med? • Vilken är din favoritfilm just nu? Varför? Bra handling Spännande Bra skådespelare Överraskande slut Kom överens om tre filmer som er grupp vill rekommendera andra i er ålder att se.
Årskurs 3 Samtala om film Samtalen handlar om filmer som eleverna sett och vill rekommendera för jämnåriga kompisar. Att komma överens om tre filmer och dessutom rangordna dem är en stor utmaning för många elever. Samtalen får inslag av argumentation.
1 2 Redovisa ert resultat och berätta hur ni kom fram till det.
3 7
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
9
Samtala och presentera | sidorna 8–9
SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att visa att regler eller stödstrukturer för presentationer kan göra att fler blir trygga när de håller en presentation och att presentationerna får högre kvalitet. Från årskurs 1–3 sker en förflyttning i materialet från att presentera väldigt personliga saker till att prata om saker som rör hela gruppen. Uppgifterna ger eleverna möjlighet att planera sin presentation först med enkla bilder och sedan med oavslutade meningar. INLEDNING: Ett sätt att inleda lektionen är att du som lärare håller en presentation där du inte följer råden. Diskutera sedan vad som gick fel. Gå därefter igenom råden på sidan 8, för att denna kunskap ska bli uttalad och medveten. DISKUTERA: • Vilka råd är allra viktigast att följa när du ska presentera någonting? • Måste man alltid följa dessa råd? • När kan det vara okej att bryta mot dem? • Vilka råd tycker ni saknas i listan? • När presenterade du något senast?
8
Presentera
Råd till dig som ska berätta
Innan du talar:
I somras badade jag i en sjö i Småland…
• Bestäm vad du ska säga. • Bestäm vad du ska visa. • Rita stödbilder. • Träna på att berätta. Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Titta på de som lyssnar. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som ska lyssna
• Visa att du lyssnar genom att titta på den som berättar. • Räck upp handen och ställ frågor när berättaren är färdig.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Presentera ett fotografi
Ta med ett fotografi från en utflykt eller resa.
Årskurs 1 Presentera ett fotografi Förbered eleverna genom att ge dem i uppdrag att ta med var sitt foto. Ge exempel på hur enkla stödbilder kan se ut. Vad kan man rita för att stötta ett minne? Det räcker ofta med en detalj.
Innan du berättar
Rita tre saker som du minns från dagen då fotot togs. 1.
2.
3.
Träna på att berätta för en kompis. Fråga kompisen vad som var bra och vad du kan göra bättre. Medan du berättar
Berätta för din klass. Använd dina bilder som stöd. Visa fotografiet så att alla kan se det.
9 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
8
Presentera
Råd till dig som berättar Innan du talar: • Bestäm vad du ska säga. • Bestäm vad du ska visa. • Rita stödbilder. • Träna på att berätta.
Min nyttiga och goda maträtt är grönsakssoppa med grov macka. I soppan har man …
Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som lyssnar
• Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar. • Räck upp handen och ställ frågor när berättaren är färdig.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Presentera en nyttig maträtt
Presentera en god och nyttig maträtt. Det kan vara något du brukar äta hemma eller i skolan. Rita bilder och bestäm vad du vill säga. 1. Början Min rätt heter … Jag har valt den för att …
2. Mitten Ingredienserna är …
3. Mitten Det är viktigt att tänka på att …
4. Slut Detta är en god och nyttig maträtt för att … Smaklig spis!
Årskurs 2 Presentera en nyttig maträtt Dina elever ska presentera maträtter. Visa hur man kan rita enkla bilder som stöd för minnet. Bilderna är till för den som berättar, inte för den som lyssnar i det här fallet.
Berätta för en kompis med hjälp av dina bilder. Ge respons till varandra. Berätta för din klass med hjälp av dina bilder. Ge respons till varandra.
9
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
8
Presentera
Råd till dig som berättar Innan du talar (förberedelser): • Bestäm vad du ska säga i början, i mitten och i slutet av presentationen. • Bestäm vad du ska visa, till exempel en bild, ett kort filmklipp, en sak. • Skriv stödord. • Träna på att berätta.
Filmen som jag ska berätta om heter Harry Potter och de vises sten. Jag har valt den för att det är den film som jag har sett flest gånger. Som ni vet är jag ett Harry Potter-fan och jag har såklart läst alla böckerna. Filmen handlar om …
Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Visa att du är intresserad och har något viktigt att berätta. • Våga röra dig och använda gester. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som lyssnar • Visa respekt. • Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar. • Ställ frågor när berättaren är färdig.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Presentera en film
Du ska göra en recension av en film du har sett. Planera din presentation. Använd stödmeningarna om du vill.
1. Början Min film heter … Jag har valt den för att … Dröm dig bort ... Kanske den bästa film som någonsin gjorts …
2. Fakta om filmen Filmen handlar om … Den är gjord i … De mest kända skådespelarna är …
3. Egna tankar om filmen När jag såg filmen kom jag att tänka på … Jag tror att man gjorde denna film för att …
4. Avslutning Om du inte sett filmen tidigare … Som jag sa i början …
Träna på att berätta för en kompis. Be om respons. Ta tid på din presentation. Berätta för din klass. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
10
9
Årskurs 3 Presentera en film du har sett Presentationerna har inslag av argumentation. De oavslutade meningarna är till för att stötta berättandet. Behövs det ytterligare stöd så finns det plats att rita någon stödbild eller skriva något stödord i rutorna.
sidorna 10–13 | Samtala och presentera
MODELL/STÖDSTRUKTUR Den bärande idén i Fånga förmågan är att stödstrukturer hjälper elever att utveckla sitt språk. Detta sker eftersom eleven med hjälp av stödstrukturen kan prestera ett resultat med högre kvalitet än den annars skulle kunna. Tillsammans med andra kan eleven utmanas att ta nästa steg i sitt lärande, med stödstrukturen som hjälp. Vår förhoppning är att modellerna/stödstrukturerna kan användas i många olika sammanhang. Under varje modell finns förslag på ämnen som kan användas när eleverna tränar sin förmåga. Men det viktigaste är att du som lärare påminner om stödstrukturerna i olika sammanhang, som en naturlig del i undervisningen. SJÄLVSKATTNING Vid självskattningen knyts arbetet ihop med det inledande avsnittet kring kunskapskraven och vad eleverna ska lära sig i kapitlet. Gå igenom texten i självskattningen. Hur tolkar ni det som står där? Vad kan man lära sig genom att skatta sig själv? Var noga med att berätta att detta är en ögonblicksbild, det eleven kan just nu. Prata om formativ bedömning, att bedömning är till för att stötta lärandet och se framåt: Vad är nästa steg i lärandet? Hur ska eleven kunna ta sig dit? Tala också om att det är bra för dig att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på, när du lägger upp den fortsatta undervisningen. Om du vill återkomma till självskattningen i boken kan du be dina elever skriva datum i rutorna. På så sätt kan ni använda matrisen som ett levande dokument och se hur elevens kunskaper förändras över tid. Vill du använda matrisen igen kan du också använda kopieringsunderlaget.
MODELL Samtala 10
När du pratar med kompisar: • • • • • • •
Tänk efter vad du vill säga. Prata tydligt och lugnt. Ha ögonkontakt. Prata en i taget. Lyssna på andras åsikter. Ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. Visa respekt för vad andra säger även när du inte håller med.
Fånga förmågan! Delta i ett samtal. Frågor att samtala om: • Vilken är din drömresa? • Vilket är det bästa fotbollslaget? • Vad är roligast att göra på rasterna?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Självskattning Samtala
11
Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Kommunikation
Jag kommer inte på något att säga.
Jag pratar gärna om ämnet.
Min röst
Ibland pratar jag för tyst eller för snabbt.
Jag pratar tydligt och lugnt.
Lyssna
Ibland tänker jag på annat, gör något annat eller glömmer att titta på den som pratar.
Jag lyssnar och tittar på den som pratar.
Prata en i taget
Ibland avbryter jag andra för att få säga det jag tänker.
Jag väntar på min tur.
Ställa frågor
Jag brukar inte ställa frågor till mina kompisar.
Jag ställer frågor som får samtalet att flyta på.
Kompromissa
Jag vill ha det på mitt sätt och lyssnar inte på andras åsikter.
Jag har min åsikt men lyssnar även på andras tankar. Jag kan komma överens med gruppen så att vi får ett resultat.
Modell Samtala Repetera modellen för att samtala när ni till exempel ska: • Lösa matematiska problem i grupp • Ha boksamtal i mindre grupper • Utföra experiment i grupp • Diskutera ett historiskt skeende i grupp
Vad vill du bli bättre på nästa gång du samtalar?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
MODELL Presentera
Råd till dig som berättar Innan du talar (förberedelser): • Bestäm vad du ska säga i början, i mitten och på slutet. • Bestäm vad du ska visa, till exempel en bild, ett kort filmklipp eller en sak. • Skriv stödord. • Träna på att berätta. Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Visa att du är intresserad och har något viktigt att berätta. • Våga röra dig och använda gester. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som lyssnar • Visa respekt. • Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar. • Ställ frågor när berättaren är färdig.
Fånga förmågan! Håll i en presentation. Du kan presentera: • En känd person • En förening • Ett förslag på hur din skola kan förbättras
12 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Självskattning Presentera Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. När jag berättar Planera (förberedelse)
Jag är osäker på vad som ska komma i början, i mitten och i slutet när jag ska planera en presentation.
Jag kan bestämma vad jag ska berätta. Jag vet vad jag ska säga i början, i mitten och i slutet.
Öva (förberedelse)
Jag övar inte när jag ska prata inför klassen.
Jag övar för mig själv eller för en kompis innan jag ska berätta för klassen. Jag tar tiden så att min presentation blir lagom lång.
Röst
Jag pratar ofta för tyst.
Jag pratar med intresse och engagemang. Alla som lyssnar hör vad jag säger.
Ögonkontakt
Jag brukar mest titta ner på mitt papper, upp i taket eller på min lärare när jag pratar.
Jag tittar på de som lyssnar.
Kroppsspråk
Jag använder inte kroppsspråket. Jag står helt stilla.
Jag vågar använda gester och röra mig över scenen.
Lyssna
Ibland gör jag något annat istället för att lyssna, till exempel ritar.
Jag visar att jag lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar.
Ställa frågor
Jag har svårt att komma på frågor när en kompis berättar något för klassen.
Jag ställer frågor när mina kompisar berättar.
När jag lyssnar
Vad vill du bli bättre på nästa gång du berättar något för klassen?
13
Modell Presentera Repetera modellen för att presentera när ni till exempel ska: • Presentera ett grupparbete i no eller so för klassen • Presentera ett skolarbete på ett föräldramöte • Filma en presentation och visa den för en annan klass • Framföra en föreställning för resten av skolan
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
ur Fånga förmågan åk 3
11
Samtala och presentera
Maximalt många muntliga möjligheter På den här sidan får du som lärare tips på hur du kan arbeta vidare med att utveckla elevernas muntliga förmåga. Välj och kombinera aktivitet i vänsterspalten med ämne i högerspalten. AKTIVITETER EPA – Låt eleverna tänka efter enskilt, sedan dela sina tankar parvis och samla därefter alla elever i en gemensam diskussion. Dialog – Låt eleverna skriva repliker som bildar en dialog/ett fiktivt samtal. Framför dialogerna för varandra. Intervju – Läs på om ämnet. Kontakta intervju personen. Förbered frågor. Intervjua. Dokumen tera. Redigera (välj ut). Presentera. Debatt – Välj ett ämne, gärna kontroversiellt och aktuellt. Dela upp klassen i roller med olika åsikter. Förbered argument, motargument och svar på motargumenten. Genomför debatten med en debattledare. Utvärdera. Radioprogram/Pod – Skriv manus. Bestäm vem som ska säga vad. Öva och spela in. Redi gera. Spela upp för publik. Pjäs/Dockteater – Skriv ett manus med repliker, eventuell berättarröst och anvisningar (vad som ska hända på scenen). Fördela roller (skådespelare och regissör). Fixa rekvisita. Öva. Öva igen. Presentera för publik. Gör en film – Skriv manus. Gör ett bildmanus. Fördela roller (fotograf, regissör, skådespelare). Filma. Redigera. Visa för publik. Presentation med hjälpmedel • tankekarta • stödord på manuskort • bilder • digitala medier
12
ÄMNEN Hur var det när … • du började skolan? • din mormor eller farfar var liten? • dinosaurierna levde? Vad hände när … • all glass tog slut i glasskiosken? • din familj skaffade ett husdjur? • du ramlade med cykeln? Vad skulle hända om … • det blev för många älgar i naturen? • du blev känd? • du vann en miljard bananer? Vilket är bäst – … • ta emot fler eller färre flyktingar i din skola? • en stor klass med flera lärare eller en liten klass med en lärare? • att äta kött eller att äta vegetariskt? Hur fungerar … • en demokrati? • ett avloppssystem? • ett ekosystem? Varför … • finns det religioner? • regnar det? • finns det så många olika sorters tandkräm?
Kopieringsunderlag | Samtala och presentera
SKÄRMTID – MER ELLER MINDRE? 1. Ni ska samtala om skärmtid för barn i er ålder. Ni kommer att få tre olika åsikter. Den åsikt som du får ska du argumentera för, oavsett vad du själv tycker.
Du tycker att barn får bestämma helt själv hur mycket de ska få sitta framför datorn, surfplattan eller telefonen. Dina argument är: • Man lär sig väldigt mycket när man spelar spel, till exempel engelska. • Man har kontakt med sina kompisar på nätet. • Man skriver och läser mycket, och man lär sig att lösa problem. Du tycker barn ska sitta framför datorn, surfplattan eller telefonen max en timme per dag, helst mindre. Dina argument är: • Man rör sig för lite om man bara sitter stilla vid datorn. Barn ska vara ute och röra på sig! • Man lär sig inte att leka om man inte träffar sina kompisar. Barn ska träffas och leka tillsammans! • Man hinner inte med läxorna om man bara spelar spel. Skolan går före! Du tycker att barn och föräldrar ska komma överens om vad som är lagom tid framför skärmen och vad som är vettigt att göra på skärmen. Dina argument är: • Skärmtid kan både vara bra och dåligt. • Man kan leka vid datorn och träna olika förmågor. • Sitter man för länge vid skärmen kan man bli trött, okoncentrerad och rastlös.
2. Vad tycker ni själva? Samtala. 3. Planera en presentation om skärmtid. a. Vad är bra med att använda dator/surfplatta/telefon? b. Vad är dåligt med att använda dator/surfplatta/telefon? c. Vad tycker gruppen? Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
13
Samtala och presentera | Kopieringsunderlag
Självskattning Samtala Namn:
Datum:
Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Kommunikation
Jag kommer inte på något att säga.
Jag pratar gärna om ämnet.
Min röst
Ibland pratar jag för tyst eller för snabbt.
Jag pratar tydligt och lugnt.
Lyssna
Ibland tänker jag på annat, gör något annat eller glömmer att titta på den som pratar.
Jag lyssnar och tittar på den som pratar.
Prata en i taget
Ibland avbryter jag andra för att få säga det jag tänker.
Jag väntar på min tur.
Ställa frågor
Jag brukar inte ställa frågor till mina kompisar.
Jag ställer frågor som får samtalet att flyta på.
Kompromissa
Jag vill ha det på mitt sätt och lyssnar inte på andras åsikter.
Jag har min åsikt men lyssnar även på andras tankar. Jag kan komma överens med gruppen så att vi får ett resultat.
Vad vill du bli bättre på nästa gång du samtalar?
14
Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
Kopieringsunderlag | Samtala och presentera
Självskattning Presentera Namn:
Datum:
Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. När jag berättar Planera (förberedelse)
Jag är osäker på vad som ska komma i början, i mitten och i slutet när jag ska planera ett samtal.
Jag kan bestämma vad jag ska berätta. Jag vet vad jag ska säga i början, i mitten och i slutet.
Öva (förberedelse)
Jag övar inte när jag ska prata inför klassen.
Jag övar för mig själv eller för en kompis innan jag ska berätta för klassen. Jag tar tiden så att min presentation blir lagom lång.
Röst
Jag pratar ofta för tyst.
Jag pratar med intresse och engagemang. Alla som lyssnar hör vad jag säger.
Ögonkontakt
Jag brukar mest titta ner på mitt papper, upp i taket eller på min lärare när jag pratar.
Jag tittar på de som lyssnar.
Kroppsspråk
Jag använder inte kroppsspråket. Jag står helt stilla.
Jag vågar använda gester och röra mig över scenen.
Lyssna
Ibland gör jag något annat istället för att lyssna, till exempel ritar.
Jag visar att jag lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar.
Ställa frågor
Jag har svårt att komma på frågor när en kompis berättar något för klassen.
Jag ställer frågor när mina kompisar berättar.
När jag lyssnar
Vad vill du bli bättre på nästa gång du berättar något för klassen?
Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
15
Skriva berättande texter ”Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.”
Ur kunskapskravet för åk 3, Kursplan i svenska, Lgr22
16
Skriva berättande texter
Vadå skriva berättande texter? Bra berättelser har alltid fascinerat människor. I lägereldens sken, i ett klassrum, i en skön fåtölj eller från en blinkande tv så förflyttar en bra berättelse mottagaren i tid och rum. NYCKLAR TILL SKRIVANDET Vi människor är födda till att vara sociala och att samarbeta. Vi skiljer oss från andra arter med just denna förmåga, att medvetet hjälpa varandra och kommunicera om ett gemensamt mål. En förutsättning för att kunna samarbeta är att ha empati. Det är med hjälp av empati som vi kan sätta oss in i hur andra människor tänker, se saker från olika perspektiv och därigenom bidra till hur problem ska lösas. Berättelser tränar den empatiska förmågan genom att de skildrar händelser som olika karaktärer är med om på ett sätt som är lätt att leva sig in i. Vår ambition med detta kapitel, Skriva berättande texter, är att ge elever nycklar eller stödstrukturer för att utveckla sitt skrivande och sin vilja att berätta. BERÄTTELSENS DRAMATURGI Berättelser har en ”grammatik”, en plan för hur man sätter ihop delarna i en berättelse så att den förmedlas så effektivt som möjligt. Denna ”grammatik” kan man lära sig, utveckla och förfina.
I Fånga förmågan är just denna berättelsens grammatik eller dramaturgi fundamental. Det är genom att förstå strukturen som elever får redskap till att skapa en röd tråd i sina berättelser. Huvudpersoner, mål, problem, lösningar och avslutningar börjar eleverna träna på redan från årskurs 1 och sedan fortsätter detta genom alla årskurser. Men en bra berättelse är inte bara ett spännande händelseförlopp och en röd tråd. Den måste också innehålla moment som gör att läsare kan leva sig in i texten. I Fånga förmågan finns övningar som till exempel fokuserar på att beskriva miljöer eller personer, gestalta en persons agerande eller bygga upp en historia utifrån tillbakablickar. EN TOLKNING AV VÄRLDEN Vad är en bra berättelse? Att som läsare känna igen sig i texten är en viktig grundförutsättning för att vilja läsa vidare. En författare bjuder sina läsare på sin tolkning av världen, sina tankar och erfarenheter och bakar in det i ett nytt sammanhang. Ibland behöver elever bli påminda om detta, att konsten att skriva handlar om att kommunicera med andra, tänka på sina läsare och framförallt bjuda på sig själv. I lärarhandledningen har vi därför några övningar som handlar just om detta, att låta sina egna upplevelser sätta avtryck i berättelser.
17
Skriva berättande texter
Fånga eleverna 1. Titta på bilden tillsammans. Diskutera: • Vad har bilden med berättande texter att göra? • Varför är det viktigt att någon läser det man skriver? • Hur är en bra berättelse skriven? • Vad behöver man kunna för att skriva bra berättande texter? • Hur brukar en berättelse börja och sluta? • Berätta om en bra bok du har läst. Vad är det som gör den bra?
1.
Skriva berättande texter
2.
4. Läs exempeltexterna på sidan 15. Variera och läs enskilt, två och två och i helklass. Texterna är populärkulturella referenser och många elever har säkerligen mött dem i andra sammanhang. I olika årskurser visar exemplen på typiska sätt att skriva berättande, med inslag av bland annat personbeskrivning och miljöbeskrivning. Diskutera: • Vad är berättande texter?
18
Världen är full av berättelser: Pippi Långstrump, Harry Potter, Lilla Anna, Kalle Anka, Tarzan, Pettson och Findus, Lassemajas Detektivbyrå, Hitta Nemo, Lilla My, Alice i Underlandet och Robin Hood. Bra berättelser vill man höra mer av. Nu ska du lära dig hur du skriver bra och spännande historier. När du har fångat förmågan kan du skriva så att andra förstår dig och tycker att din berättelse är rolig och intressant att läsa.
Kunskapskrav för åk 3 ur Lgr11: Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
3.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Exempel på berättande texter:
2. a. Läs introduktionstexten tillsammans. b. Gör en lista med litterära huvudpersoner som blivit kända i hela världen. 3. Presentera kursplanen i svenska. • Det finns ett SYFTE som berättar om varför vi ska ha svenska. • Det finns ett CENTRALT INNEHÅLL som berättar vilka olika delar eller moment ämnet består av. • Det finns ett KUNSKAPSKRAV som talar om vad du ska kunna och hur du ska visa det i åk 1, 3 och 6. • Läs kunskapskravet på sidan 14 tillsammans och samtala om vad det betyder. • Bläddra fram till sidorna 22 och 23 och titta på självskattningen som eleverna ska göra efter sitt arbete. Att synliggöra målen är en viktig del i ett formativt arbetssätt.
14
4.
”Eskil tittar sig i spegeln. Det ser roligt ut med en glugg mellan tänderna. Och det känns jätteroligt, när man blåser luft genom den. Det är Eskils första glugg. Och hans första tappade tand. Den lossnade igår kväll, när Eskil åt en knäckemacka. Och sen dess har ingen sett den, fast de letade allihop. Pappa tror att Eskil har svalt tanden. Men Eskil vet att han kommer att hitta den.” Ur Eskil och tanden som försvann av Ingelin Angerborn och Filippa Widlund (Bonnier Carlsen 2006)
”Ettor är små kryp med benen i kors, säger Roberta. Hon har berättat massor av hemska saker om skolan. Man måste äta all mat på tjugo minuter. Man måste ha mockasiner och tala högt. Man måste snyta sig själv. Om man behöver gå på toaletten, ska man räcka upp en hand.” Ur En ettas dagbok av Viveca Lärn (Rabén och Sjögren 2005)
Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, ett händelseförlopp och en avslutning.
5.
Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? Vilket problem uppstår? Hur löser sig problemet? Hur slutar det? • Du ska göra din text mer intressant att läsa med hjälp av bilder. • Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.
15
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
5. Läs upp punkterna under rubriken Vad ska du arbeta med i kapitlet?. • Gör paus efter varje punkt och be dina elever ge exempel på vad den betyder.
TIPS! Vill du gå utanför boken och introducera förmågan med ett filmklipp, sök på www.ur.se efter ”författare” välj utbildningsnivå ”åk 1–3”.
sidorna 16–17 | Skriva berättande texter
SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att stimulera eleverna att hitta på egna berättelser eller delar av berättelser inom vissa ramar. Från årskurs 1–3 sker en förflyttning i materialet från att fantisera om en liten del i en given berättelse till att hitta på en egen hel historia. I årskurs tre uppmärksammas personbeskrivningar separat.
16
Hitta på en berättelse.
Det var en gång en tjej som hade varit på semester. När hon var på väg hem längtade hon så efter att få sova i sin egen säng. Plötsligt såg hon att bron över ån hade rasat. Hjälp tjejen att komma hem. Berätta fortsättningen för dina kompisar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Lös tjejens problem.
Rita och skriv hur tjejen kom hem.
INLEDNING: Gå igenom sidan 16 tillsammans. Begreppen egenskap och omgivning kräver ett samtal i årskurs 3. 17
DISKUTERA: • Varför gör vi den här övningen? • På vilket sätt handlar detta om berättande text?
Årskurs 1 Lös tjejens problem Arbeta med uppgiften enligt EPA (enskilt, par, alla). Uppmuntra fantasifulla och finurliga lösningar. Samtala om att problem som uppstår i berättelser måste lösas för att berättelsen ska bli hel. Betona att det är viktigt med en avslutning som har med tjejens mål att göra. Visa att det finns många olika lösningar som är bra.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
16
Hitta på en berättelse.
Ringa in en av bilderna på varje rad.
Det var en gång en
kille
tjej
som gärna ville få Vad händer?
Då kom
och
Men som tur var
killen
Sen kunde
tjejen
få
Berätta din berättelse för dina kompisar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Årskurs 2 Hitta på en berättelse Fokusera på dramaturgin, det vill säga att bygga upp en berättelse med en röd tråd. Låt eleverna rita sin berättelse och sedan berätta muntligt till sina bilder.
Hitta på en berättelse.
Gör en ny berättelse med hjälp av bilderna. Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen?
Vilket problem uppstår? Personen får det svårt på något sätt.
Hur börjar det?
1
2
Hur löser sig problemet?
Hur slutar det?
Hur kan personen klara av detta?
Får huvudpersonen sin önskan uppfylld?
4
3
17
Berätta din berättelse för dina kompisar. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
16
Personbeskrivning
Det blir mer intressant att läsa en berättelse om personerna i texten känns levande och om man får lära känna dem. Då blir man mer nyfiken på hur berättelsen ska sluta. När du skriver en berättelse hittar du på hur personerna är och hur de ser ut för att de ska kännas levande. Utseende Du kan berätta om sådant som man kan se utanpå personen, till exempel klädsel. Omgivning Du kan också berätta om det som finns runt omkring ålder personen, klädsel till exempel man/kvinna familj. frisyr längd kroppsform
familj vänner husdjur intressen
Egenskaper Du kan berätta om hur personen är, vilka egenskaper han eller hon har, till exempel modig.
modig lugn hjälpsam slarvig lat snål
bostad ort jobb skola
Beskriv olika personer för varandra med hjälp av figuren. Ni kan välja verkliga personer på er skola eller någon huvudperson i en bok ni läst tillsammans.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Personbeskrivning
Beskriv en av personerna på bilderna med hjälp av figuren. Berätta både om det som finns inuti, det som syns utanpå och det som finns runt omkring. Läs sedan upp din text för dina kompisar och låt dem gissa vilken person det handlar om.
Utseende
Egenskaper
Omgivning 17 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Årskurs 3 Personbeskrivning Låt eleverna välja en av figurerna att skriva om. Uppmuntra dem att använda stödstrukturen. Bygg gärna på med en övning där eleverna får välja bilder helt fritt (från till exempel tidningar). Bilderna klistras på ett färgat papper. Alla bilder sätts upp på tavlan. När eleverna läser upp sina texter blir lyssnarnas uppgift att hitta rätt bild. 19
Skriva berättande texter | sidorna 18–19
SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att stimulera eleverna att hitta på egna berättelser eller delar av berättelser inom vissa ramar. Från årskurs 1–3 sker en förflyttning i materialet från att fantisera om en liten del i en given berättelse till att hitta på en egen historia. Det övergripande syftet är att eleverna ska lära sig dramaturgin: inledning, problem, lösning och avslutning.
18
Hitta på en berättelse.
Ringa in dina val. Det var en gång en kille som var väldigt ensam. Han ville gärna ha …
hund
råtta
föräldrarna säger NEJ
inga pengar
Tyvärr …
Men som tur var … en magisk dryck
en telefon
Sen kunde killen få sitt husdjur. Berätta din berättelse för dina kompisar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Hur gick det till när killen lyckades få sitt husdjur (löste sitt problem)?
Rita och skriv.
INLEDNING: Introducera begreppet röd tråd. Gå igenom dramaturgin och använd frågorna: Vem handlar berättelsen om? Vad vill huvudpersonen? Vilket problem stöter huvudpersonen på? Hur löser sig problemet? Hur slutar det? Knyt detta till exemplet på sidan 18.
19 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
18
Skriv och rita en berättelse.
Inledning
1
DISKUTERA: • Ge exempel på en berättelse som saknar röd tråd, där berättelsen till exempel avslutas i ett stickspår. Samtala om hur den kan förbättras. • Var hittar man berättande texter? • Minns du någon berättelse sedan du var riktigt liten? Varför minns du den?
Årskurs 1 Hur gick det till när killen lyckades få sitt husdjur? Samtala om att problem som uppstår i berättelser måste lösas för att berättelsen ska bli hel. Betona att det är viktigt med en avslutning som har med killens mål att göra. Låt sedan eleverna rita en egen lösning. Läs upp/berätta för klassen. Visa att det finns många olika lösningar som är bra.
Problem
2 Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen?
Vilket problem uppstår?
En dag när… Plötsligt…
Det var en gång… En gång för länge sedan…
Lösning
3
Avslutning
4 Hur löser sig problemet?
Hur slutar det?
Som tur var… Då kom …och …
Till sist... Äntligen...
Några av dessa bilder ska du använda i din berättelse.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Skriv och rita en berättelse.
Rubrik:
1
2
3
4
Årskurs 2 Skriv och rita en berättelse Fokusera på dramaturgin, det vill säga att bygga upp en berättelse med en röd tråd. Låt eleverna rita sin berättelse och sedan skriva till sina bilder. Låt alltid någon mottagare läsa elevernas berättelser, en kompis, en förälder eller en yngre elev, till exempel.
19 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
18
Planera en berättelse
Planera en berättelse genom att kryssa för ett svar på varje fråga. Börja med att välja en huvudperson. 1. Vem handlar berättelsen om? (huvudperson)
Vad vill huvudpersonen?
En enögd pirat
Besegra en ond trollkarl
En gammal häxa
Hitta en dyrbar skatt
En medeltida riddare
Hitta någon att gifta sig med Mitt eget förslag:
Mitt eget förslag:
2. Vilket problem uppstår?
3. Hur löser sig problemet?
Svält
En god fe dyker upp
Brand
En sjöjungfru räddar dem
Översvämning
Högsta vinsten på ett lotteri
Mitt eget förslag:
Mitt eget förslag:
4. Hur slutar det? Berätta hur huvudpersonen får som han eller hon ville i början.
Berätta berättelsen muntligt för en kompis.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Skriv och rita din berättelse.
Rubrik: Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? 1
3
2
Hur löser sig problemet?
4
Vilket problem uppstår?
Hur slutar det?
19 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
20
Årskurs 3 Skriv och rita din berättelse Visa att berättelsen ska hänga ihop. Lösningen har med problemet att göra, slutet har med huvudpersonens mål att göra. Bearbeta texten, till exempel på sidorna 22–23. Läs upp för någon, sätt upp på väggen så att andra kan läsa, ge eleven i läxa att läsa för en vuxen eller publicera några berättelser på er klassblogg.
sidorna 20–23 | Skriva berättande texter
MODELL/STÖDSTRUKTUR Den bärande idén i Fånga förmågan är att stödstrukturer hjälper elever att utveckla sitt språk. Detta sker eftersom eleven med hjälp av stödstrukturen kan prestera ett resultat med högre kvalitet än den annars skulle kunna. Tillsammans med andra kan eleven utmanas att ta nästa steg i sitt lärande, med stödstrukturen som hjälp. Modellen för att skriva berättande text är helt frikopplad från innehåll. Det är du som bestämmer i vilka sammanhang denna modell ska användas. Du kan göra på olika sätt: • Du kan ge eleverna en rubrik att skriva till, kanske i samband med någon högtid eller årstid: Spöket på vinden eller Ett annorlunda men ändå helt perfekt sommarlov • Du kan ge eleverna i uppgift att fortsätta en berättelse, till exempel efter en bok ni läst tillsammans. • Du kan be eleverna att leva sig in i en situation som ni arbetat med och skriva en påhittad berättelse i jag-form: När jag flydde från mitt land eller En dag i en vikingaby
SJÄLVSKATTNING Vid självskattningen knyts arbetet ihop med det inledande avsnittet kring kunskapskraven och vad eleverna ska lära sig i kapitlet. Gå igenom texten i självskattningen. Hur tolkar ni det som står där? Vad kan man lära sig genom att skatta sig själv? Var noga med att berätta att detta är en ögonblicksbild, vad eleven kan just nu. Prata om formativ bedömning, att bedömning är till för att stötta lärandet och se framåt: Vad är nästa steg i lärandet? Hur ska eleven kunna ta sig dit? Tala också om att det är bra för dig att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på, när du lägger upp den fortsatta undervisningen. Om du vill återkomma till självskattningen i boken kan du be dina elever skriva datum i rutorna. På så sätt kan ni använda matrisen som ett levande dokument och se hur elevens kunskaper förändras över tid. Matrisen för självskattning finns även som kopieringsunderlag. MODELL Skriva berättande text 20
1 Inledning
2 Problem
Riktigt bra berättelser skrivs när eleven är engagerad i ämnet och medveten om varför just denna text skrivs. Berättelsens form (dramaturgin) räcker inte som drivkraft för att skriva en bra berättelse. Din undervisning skapar sammanhang där barnen vill berätta. Utnyttja dessa tillfällen och låt dramaturgin vara stödstrukturen för att berättelserna ska bli begripliga, spännande och läsvärda! Med äldre elever är det dags att samtala om berättelsers budskap, och att författare inte enbart skriver för att underhålla.
3 Lösning
4 Avslutning
Självskattning
22
1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Kryssa för det som stämmer.
Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? Berätta vem huvudpersonen är och vad huvudpersonen ska försöka klara av. Berätta något om hur huvudpersonen känner sig i början av berättelsen. Det var en gång… En gång för länge sedan…
Vilket problem uppstår? I den andra delen av berättelsen händer det något som gör att det blir spännande och ibland lite svårt för huvudpersonen eller någon annan i berättelsen. En dag när… Plötsligt…
Hur löser sig problemet? Sedan måste huvudpersonen försöka ta sig ur knipan eller kanske få hjälp att ta sig vidare. Som tur var… Då kom…och…
Hur slutar det? I den sista delen av berättelsen får man veta hur huvudpersonen klarar av det den ville i början av berättelsen. Berätta något om hur huvudpersonen känner sig nu. Till slut... Äntligen...
Inledning
Man får inte veta vem som är huvudpersonen och vad personen vill.
Man får veta vem som är huvudperson och vad personen vill.
Personbeskrivning
Man får inte veta hur huvudpersonen är, till exempel hur personen ser ut eller känner sig.
Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig både i inledningen och i avslutningen.
Händelseförlopp
Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.
Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.
Avslutning
Det finns ingen avslutning.
Det finns en avslutning där huvudpersonen har klarat av sitt uppdrag.
Stor bokstav, punkt och frågetecken
Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt för det mesta.
Jag använder inte frågetecken.
Jag använder frågetecken.
Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.
Jag kan stava många ord.
Jag har inte tagit reda på stavningen.
Jag har tagit reda på stavningen när jag var osäker.
Ibland kan man inte läsa min handstil.
Jag skriver läsligt för hand.
Stavning
Handstil
SKRIVTIPS! Dela upp din berättelse i fyra stycken, ett för varje del av berättelsen. På så vis blir det lättare att läsa texten.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
3. Låt din kompis läsa din berättelse och ge dig respons. Fånga förmågan! Skriv en berättelse.
Datum: Det var bra att
Rubrik: Jag tyckte om när
1 Inledning
Jag vill veta
Mitt råd till dig är 2
Tack för att jag fick läsa din berättelse!
Problem
SKRIVTIPS!
Från
4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och kompisresponsen.
3 Lösning
Berätta något om platsen där berättelsen utspelar sig. Skriv till exempel om det är mörkt eller hur det ser ut runt omkring. Berätta om vädret eller om ljud och dofter i miljön.
Bearbeta texten efter egen genomläsning
Jag har svårt att se något som kan förbättras.
Jag märker om något är otydligt eller fel och ändrar i min text.
Bearbeta texten efter andras råd
Jag vill helst ha det på mitt sätt.
Jag tar till mig bra idéer och ändrar i min text.
4
5. Renskriv din berättelse.
Avslutning
23 23
21 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
ur Fånga förmågan åk 3
21
Skriva berättande texter
Berätta bara bra berättelser Det är viktigt att du som lärare hjälper dina elever att upptäcka att berättelsen kan få läsaren att dra paralleller till sitt eget liv. Genom att skriva om problem eller situationer som många varit i, får läsaren möjlighet att jämföra sina egna upplevelser med berättelsen. Att skriva med mening och budskap bör vara en del av skrivundervisningen, men första steget är att elever upptäcker att man kan skriva så att läsaren känner igen sig. En utgångspunkt kan då vara egna upplevelser och känslor. Här får du som lärare idéer till skrivuppgifter som dina elever kan jobba med. Be eleverna skriva en text om sig själv (återberättande text) och sedan en påhittad berättelse om en fiktiv huvudperson. I den andra berättelsen bör eleverna ta hjälp av modellen på sidan 20. Uppmuntra eleverna att använda idéer och känslor från den återberättande texten i den fiktiva berättelsen. MIN VERKLIGHET Återberättande text
MIN BERÄTTELSE Berättande text
Min första skoldag
En otrolig skoldag i Ahmeds liv
En lycklig dag med min familj
En annorlunda familj
Jag kände mig ledsen när … (till exempel ett husdjur dog eller en vän flyttade)
Den sorgliga berättelsen om kejsar pingvinen Calla
Jag kände mig nervös när … (jag började på en ny skola eller uppträdde för en stor publik)
Den nervösa cirkusclownen Otto
Jag kände mig arg när … (jag fick skulden fast det inte var mitt fel eller jag fick veta att någon pratat illa om mig)
Bosse, pärlor och falska anklagelser
Mina syskon
Tvillingarna Olivia och Oscar tvingas dela rum
Läs upp berättelserna och diskutera textkopplingar. • Vilka tankar väcker berättelserna? • Vad känner du igen dig i? • Vilka idéer och känslor har författaren använt från sina egna upplevelser?
22
Namn:
Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
Bygg ihop
En rolig rast
Bygg ihop
En vacker plats
Söt doft av vanilj
Mmm, när jag såg de tre stora kulorna med glass ville jag bara äta upp dem! Jag kände smaken av syrlig jordgubb och söt vanilj. Den kalla glassen smälte på tungan. Jag blundade och hörde strösslet knastra mellan tänderna.
Kyla Mjuk glass som smälter på tungan
Bygg ihop
Söt och syrlig smak av jordgubb och vanilj
Doft
Färgglada kulor Chokladströssel
Känsel
Glassen var god.
Smak
Syn
Påstående
Träna på att använda sinnesintryck när du skriver. Då blir beskrivningen mer levande.
SKAPA BILDER MED ORD
Rånet och strösseln som knastrar mellan tänderna
Hörsel
Kopieringsunderlag | Skriva berättande texter
23
Skriva berättande texter | Kopieringsunderlag
Självskattning Skriva berättande texter Namn:
Datum:
1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Kryssa för det som stämmer. Inledning
Man får inte veta vem som är huvudpersonen och vad personen vill.
Man får veta vem som är huvudperson och vad personen vill.
Personbeskrivning
Man får inte veta hur huvudpersonen är, till exempel hur personen ser ut eller känner sig.
Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig både i inledningen och i avslutningen.
Händelseförlopp
Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.
Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.
Avslutning
Det finns ingen avslutning.
Det finns en avslutning där huvudpersonen har klarat av sitt uppdrag.
Stor bokstav, punkt och frågetecken
Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt för det mesta.
Jag använder inte frågetecken.
Jag använder frågetecken.
Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.
Jag kan stava många ord.
Jag har inte tagit reda på stavningen.
Jag har tagit reda på stavningen när jag var osäker.
Ibland kan man inte läsa min handstil.
Jag skriver läsligt för hand.
Stavning
Handstil
sidan 1 av 2 24
Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
Kopieringsunderlag | Skriva berättande texter
Självskattning Skriva berättande texter
3. Låt din kompis läsa din berättelse och ge dig respons. Det var bra att Jag tyckte om när Jag vill veta Mitt råd till dig är Tack för att jag fick läsa din berättelse! Från
SKRIVTIPS!
4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och kompisresponsen.
Berätta något om platsen där berättelsen utspelar sig. Skriv till exempel om det är mörkt eller hur det ser ut runt omkring. Berätta om vädret eller om ljud och dofter i miljön.
Bearbeta texten efter egen genomläsning
Jag har svårt att se något som kan förbättras.
Jag märker om något är otydligt eller fel och ändrar i min text.
Bearbeta texten efter andras råd
Jag vill helst ha det på mitt sätt.
Jag tar till mig bra idéer och ändrar i min text.
5. Renskriv din berättelse.
sidan 2 av 2 Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.
25
Synliggör förmågorna Fånga förmågan är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet. Böckerna synliggör förmågorna redan från skolstart och låter eleverna lära känna och arbeta med dem åter kommande genom hela sin skolgång. Ambitionen med Fånga förmågan är att den ska hjälpa till att göra undervisningen rolig, meningsfull och varierad. Elevböckerna innehåller många kommunikativa och kreativa övningar. Återkommande träning av förmågorna, från år till år, ger eleverna redskap, trygg het och självförtroende i sin språkutveckling. Med hjälp av lärarhandledningen blir det enklare att följa arbetet i elevböckerna. Varje avsnitt innehåller: • Kunskapskrav • Allmän definition av förmågan • Tips på hur du kan introducera förmågan • Handledning till elevbokens sidor • Lektionsförslag och kopieringsunderlag med fördjupningsövningar • Matrisen för självskattning som kopieringsunderlag Stödstrukturerna för varje förmåga synliggörs också på planscherna, som kan sättas upp i ditt klassrum. Samtala och presentera Skriva berättande texter Läsa skönlitteratur Informationssökning Läsa faktatexter Skriva olika slags texter
Skriva olika slags texter ochoch källkritik Textbearbetning respons Samtala Vem handlar berättelsen om
1. Förutspå • Tänk efter vad du vill säga. ochhända? vad vill huvudpersonen? Vad vet du redan? 1 kommer –1.Vad • Prata tydligtatt och lugnt. Det var en gång … Skriv frågor du läser. •medan Ha ögonkontakt. 2. Förutspå Innan Inledning Beskrivande text En gång för länge på om frågorna blir besvarade ellersedan inte. … Instruerande textFundera • Prata en i taget. Gör kloka gissningar. läser Informationssökning 1. BearbetaIdu (förbättra) text: en beskrivande textdin beskriver du hur någonting är eller
SKURS ÅR
1–3
En instruerande text innehåller instruktioner som visar hur påbilder andras åsikter. Använd rubriker, och bildtexter. Leta när •duLyssna vill ta reda på något. ser ut, till exempel dinkällor drömskolgård. • Se till att texten ihopi olika något går till,hänger till exempel ett spel eller en lek. så att andra• kan förstå den. till exempel i 2en• tankekarta. Ställ Skriv stödord, Om frågor. du skriver Vilket problem uppstår? Berätta hur man gör någonting: 2. Ställa frågor på dator, använd • Skriv• lagom Visa respekt. • långa Skrivmeningar. faktameningar med dina•stödord. En dag när … Börja med … punkt. Jag stavningskontroll! Problem Jag skulle vilja veta … undrar om… • Använd1.stor • bokstav Rita en och bild och skriv en rubrik. Plötsligt … 3. Vilka nyckelord 2. Sedan ska du … Medan Vad betyder …? Vem är …? • Använd frågetecken och utropstecken finns i texten? Bok Därefter … Foto Webbsida du läser om det3.behövs. Presentera sistfelstavade … Gör en tankekarta. • Försök4.attTill rätta ord.
Svenska SKURS ÅR
Förklarande text
SKURS ÅR
2
3
Svenska
Svenska
2. Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Lärarhandledning 3.
Åk 1–3
Åk 1–3
Åk 1–3
Åk 1–3
Åk 1–3
Åk 1–3
Åk 1–3
SKURS ÅR
2
Hur löser sig problemet? Tänk•påRita dubbelteckning. bilder. Innan du talar: 3. förklarar Hitta samband – till Vad du igen? Som tur varkänner … I en förklarande text du hur något går eller varför • Skriv en rubrik. Lösning Bestäm vad du ska säga i början, i mitten och i slutet. något händer, till exempel hur en •gungbräda fungerar. Då kom … och … I mitt liv: • BestämJag att visa, tänkatillpå … vadkom du ska exempel 4. Sammanfatta •Efter Skriv en förklaring. Materiell källa Film eller tv-program Expert Så kände jag deteller också när … bild, ett kort filmklipp en sak. Nu ska jag förklara varför/hur …enPå grund av att … Vad handlar texten om? läsningen Respons till en •PåSkriv stödord och träna på att berätta. Argument erande text Därför …kompis: Det innebär att …texter: så sätt … har I andra Jag en liknande bok som … 4 Hurläst slutar det? • Säg Itvå somförklarande är bra text medargumenterar texten. 5. Vad har du lärt dig? • Rita bilder. en saker argumenterande du för att villsett Jagdu har Till slut …en film som … Medan du talar: något. Det kan bättrebättre. skolmat • Säg ändra en sakpå duen tycker atttill dinexempel kompis vara kan göra Avslutning •som Skriv rubrik. Äntligen … Källkritik eller högre veckopeng. • Tala lagom högt.skola har vi också … I verkligheten: På min Jämför källor och• ställ frågor: • Skriv dina argument förolika någonting: Tala lugnt Jagoch hartydligt. hört talas om att det finns … Det är en bra idé att … • för Är det sant? Återberättande text • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Skriv en rubrik till din text. • Innan Vem är avsändaren? • Visa attnågot du SKRIVTIPS! är intresserad Nu vet Gör din egen text bättre: I en återberättande text återberättar du som Nu hänt vill Planera dinattberättelse och har något viktigt berätta. i fyra delar. • visste Vad vill avsändaren? dig själv eller någon jag dessjag • Lyssna på responsen. Håller du annan. med? 4. Sammanfatta –dig Vad hände? Skriv sedan i fyragester. stycken. • Nyligen Våga röra använda •något När är källan gjord? eller föroch länge sedan? Skriv omden har hänt.utom jag … … veta … att • Ändra i din •text så att blirsom ännu bättre. Efter hand som du läser, sammanfatta genom • hände! Om du har något visa, Berätta i den ordning 1 att 2 låt alla 3 få se.4 rita som enkladet bilder av de viktigaste händelserna. En gång … Sedan … Till sist … • Skriv en rubrik.
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
SKURS ÅR
3
3
Svenska
Svenska
Åk 1–3
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Textbearbetning och respons Skriva olika slags texter Skriva olika slags texter Skriva berättande texter Samtala och presentera Läsa skönlitteratur Läsa faktatexter Informationssökning Vem handlar berättelsen 1. Bearbeta (förbättra) om din text: Samtala och källkritik Beskrivande 1. Förutspå och vad villtext huvudpersonen? Instruerande text
Vad vet du redan?• Dela in din text i stycken. • 1. Tänk efter 1 vad du vill säga. I en beskrivande text beskriver du hur någonting är eller ser ut, – Vad kommer att hända? Berätta huvudpersonen är och En text innehåller instruktioner som hur något går till, Skriv nervad detinstruerande du tycker vet och det du vill veta. •vem Se till att hänger ihop såvisar att andra kan förstå den. • Våga säga du och berätta varför (dina argument). till exempel ett djur, entexten sak eller en plats. Texten innehåller: Innan Inledning vad huvudpersonen försöka klara av. exempel ettsmarta spel eller en lek.ska Texten innehåller: Att förutspå handlartillom att göra gissningar Skriv lagom exakt långa vad meningar. • 2. Prata tydligt och lugnt. • en rubrik•som berättar texten handlar om du läser om vad Förutspå som ska hända en bok. • eni rubrik: Hur man …kan innehålla: Inledningen Om du skriver • en klassificering • Använd sambandsord för att variera • HaGör ögonkontakt. Informationssökning kloka• gissningar. • hur(en huvudpersonen ser ut vad det ska handla om en inledning mening) som berättar
SKURS ÅR
4–6
Medan Användhur tempus ett… riktigt Gör en tankekarta! händer, till •exempel vattnet rör sig i ettsätt. kretslopp. Texten innehåller: du läser Plötsligt … Efter ettpå tag Foto Webbsida Bok Val i eller ett påstående Använd nyckelord 3. StällPresentera frågor • och en rubrik som är en fråga Argumenterande text USA
SKURS ÅR
5
6
Svenska
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
SKURS ÅR
5
6
Förklarande text • Försök att rätta felstavade ord. 3. Problem Vilka nyckelord finns i texten? dag när … Det blev svårare och svårare …varför något I enEn förklarande text förklarar du hur något går tillatt eller
Svenska SKURS ÅR
SKURS ÅR
på dator, använd längden på meningarna (ord som underrubriker • vill Prata en i taget. Leta i olika källor när du ta reda på något.• underrubriker, • hursaker huvudpersonen känner sig ioch, början av berättelsen stavningskontroll! Använd rubriken, introduktionen, • en lista med som behövs eftersom, trots att, men, därefter). •och en faktabild Det finns olika typer av• källor: Varbilder, uppmärksam och lyssna på vad bildtexter så får dusäger. veta ser ut • uppgifter, hur miljön i andra berättelsen 2. Visualisera –• Inre bilder en numrerad arbetsgång • Använd stor bokstav och punkt. om innehållet • Varmycket aktiv och ställ frågor.i texten. När du läser skapar du egen fantasivärld utifrån texten. 1.en Börja med …• Använd 2. Sedan ska du …och3.utropstecken Därefter … 4. Till sist … frågetecken • Visa Det kallas attrespekt. du2 skapar inre bild bilder. om det behövs.uppstår? • någon till din instruktion Vilket problem
Svenska
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Lärarhandledning
Svenska
i din tankekarta. • enmellan eller flera förklaringar Frågor på bilder raderna raderna Frågor bortom raderna I en Frågor argumenterande text argumenterar du för att ändra på något. Innan du 3talar: Hur löser sig problemet? Nu ska söka jag förklara … grundveckopeng. av att … – svaret finns i texten tänka och –varför/hur fundera Det –kan till exempel vara bättre skolmatvidare ellerPåhögre • Samla information från olika källor. Var källkritisk. Därför … Det… innebär att …en Pålång så sätt Lösning Som var Efter en och … jämn kamp … 2.tur Respons till kompis: Texten innehåller: Sammanfatta Efter • 4. Planera en inledning, en huvuddel och… en avslutning. • förklarande bilder Då kom och Tack vareså…kom jag att tänka på … • en rubrik som berättar vadläste du tycker •… När jag din text Materiell källa Film eller tv-program Expert Vad handlar texten om? ett presentationsprogram. • en slutsats eller sammanfattning som svarar på frågan i rubriken läsningen • Använd • en inledning (kort) somtext berättar och vad texten ska handla om • Din var bradin föråsikt att … Samla din information i• en tankekarta. Sammanfatta Skriv stödord. med hjälp av tankekarta någonting: 4 • dina argument för • Det skulle vara intressant att få veta mer om … Hur slutar det? ochpå redovisa för klassen. • Träna att berätta. – Det är en bra •idé förtext att skulle … Din bli ännu bättre om du … Avslutning Till slut … Vår hjälte … Återberättande text • 5. Ta tiden på din presentation. Vad har lärthände? dig? där du en sista gång berättar varför läsaren ska • En sammanfattning 4. Sammanfatta –du Vad Äntligen … Eftersom … I som entexten återberättande Källkritik Anteckna händelser duordning. Vilka tankar väcker hos dig? text återberättar du något som har hänt dig själv i tycka kronologisk eller någon annan. Texten innehåller: Medan du talar: Ställ följande frågor du Vad avgör en källa användbar: Väljnär sedan ut de du är är viktiga. villom dutycker veta mer om? en rubrik som berättar vilken händelse det handlar om högt. • SKRIVTIPS! • Vem är avsändaren?•ÄrTala denlagom trovärdig? Det finnstext också bättre: andra sätt att berätta. 3. Gör din egen • en inledning som ger ett kort svar på frågorna: • Vad vill avsändaren?• Tala lugnt och tydligt.Vem? • Lyssna på responsen. Håller du med? När? Var? Vad? (Varför?) Parallellhandling Tillbakablickar • Ha ögonkontakt med deBÖRJAN som lyssnar. • Är källan en5. förstahandskälla eller en andrahandskälla? • händelser kronologisk ordning • iÄndra i din text så att den blir ännu bättre. Budskap Innanfakta Nuåsikter? vetdu är intresserad vill har Texten BÖRJAN MITT SLUT SLUT • eller Visa att och viktigt berätta. EnNugång … något Sedan …har Tillattsist … • Innehåller källan Resonera om textens budskap. visste jag dessutom … jag fått mig att tänka BÖRJAN • Variera din röst.vill berätta? • När är källanjag gjord? Vad du författaren dusåhär med?… … tror veta Håller …
Svenska
Framtidsdrömmar När min pappa var liten ville han bli bagare. Han älskade hemkunskap och efter skolan bakade han ofta olika bullar och kakor till familjen. När han precis hade börjat på konditorutbildningen hände något som tvingade honom att helt tänka om. Han upptäckte att han var allergisk mot mjöldamm! Då …
Visa vilka Mirja Johannesson Ulf Nilsson
NYHET!
Åk 4–6
Åk 4–6
Åk 4–6 källor du använt i till exempel Åk 4–6 Åk 4–6 Åk 4–6
Åk 4–6
Åk 4–6
en faktatext. Mirja Johannesson Ulf Nilsson
Fånga förmågan, Läsa och förstå är ett läromedel som innehåller olika texter och övningar knutna till kursplanen i svenska, NO och SO för åk 1–3. Fånga förmågan, Läsa och förstå riktar sig till elever som har knäckt läskoden.
Fånga förmågan, Läsa och förstå är ett läromedel som innehåller olika texter och övningar knutna till kursplanen i svenska, NO och SO för åk 1–3. Fånga förmågan, Läsa och förstå riktar sig till elever som har knäckt läskoden.
Fånga förmågan, Läsa och förstå, övningsbok innehåller övningar som är direkt kopplade till de olika texterna i boken Fånga förmågan, Läsa och förstå, texter. I övningsboken får eleven träna läsförståelse utifrån de olika texttyperna:
Fånga förmågan, Läsa och förstå, texter är en textsamling för arbetet med läs- och skrivstrategier. Den är uppbyggd utifrån fem olika arbetsområden som innehåller flera olika texttyper: beskrivande text
återberättande text
förklarande text
instruerande text
argumenterande text
Arbeta med texterna först gemensamt, därefter i par eller individuellt. Texterna kan användas som modelltexter för hur respektive texttyp är uppbyggd. Fånga förmågan ger dig som lärare möjlighet att undervisa språkutvecklande och ämnesövergripande. Texterna utgår från fem arbetsområden: • Hösten • Samhället • Stenåldern
• Familj och vänner • Rymden
Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1–7 svenska, so och engelska. Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel i svenska.
Fånga förmågan, Svenska, innehåller stödstrukturer för stora delar av svenskämnet.
Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1–7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.
Mirja Johannesson · Ulf Nilsson
Fånga förmågan, Läsa och förstå Innehåller olika slags texter och övningar i läsförståelse och skrivande. Fånga förmågan, Läsa och förstå, innehåller olika slags texter och övningar i läsförståelse och skrivande.
berättande text
Läsa och förstå TEXTER
berättande text
Mirja Johannesson Ulf Nilsson
beskrivande text
återberättande text
förklarande text
instruerande text
argumenterande text
Övningsboken innehåller varierade läsförståelseövningar som tränar eleverna i att till exempel förutspå, sammanfatta texten och förklara ord och begrepp. Övningarna tränar också eleverna i att skriva egna texter utifrån de olika texttypernas uppbyggnad, ämnesord och språkliga drag. Materialet utgår från fem arbetsområden: • Hösten • Samhället • Stenåldern
• Familj och vänner • Rymden
Läsa och förstå
Läsa och förstå TEXTER
Fånga förmågan, Läsa och förstå, innehåller olika slags texter och övningar i läsförståelse och skrivande.
för lågstadiet
Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1–7 svenska, so och engelska. Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel i svenska.
Fånga förmågan, Svenska, innehåller stödstrukturer för stora delar av svenskämnet.
ÖVNINGSBOK för lågstadiet
Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1–7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.
BERÄTTANDE BESKRIVANDE FÖRKLARANDE INSTRUERANDE ÅTERBERÄTTANDE ARGUMENTERANDE
BERÄTTANDE BESKRIVANDE FÖRKLARANDE INSTRUERANDE ÅTERBERÄTTANDE ARGUMENTERANDE
ISBN 9789151105802
9 789151 105802
ISBN 9789151105819
Mirja Johannesson · Ulf Nilsson
Mirja Johannesson · Ulf Nilsson 9 789151 105819
51105819.1.1_Omslag.indd Alla sidor
51105802.1.1_Omslag.indd Alla sidor
Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1–7 svenska, so och engelska. Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel inom svenska.
2021-10-01 14:39
2021-10-01 07:11
Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1–7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.