9789140687968

SKURS ÅR

5

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Förord

Hej! Vi har kallat denna bok för Fånga förmågan. Den är skriven till alla elever som är experter på att lära sig nya saker. Du är en sådan expert!

Att fånga en förmåga betyder att du lär dig något nytt. Du blir helt enkelt duktigare än du var tidigare.

I boken finns bilder på barn som försöker fånga saker eller förmågor i håvar. Det ska du också göra, fast inte med hjälp av en håv, utan med hjälp av din fantasi och dina tankar. När du har arbetat med hela boken har dina förmågor att samtala, berätta, skriva, lyssna, läsa och att vara källkritisk blivit bättre.

Det är vad ämnet svenska handlar om.

När du jobbar med Fånga förmågan kommer du märka att alla kapitel är skrivna ungefär likadant.

Först finns mål för vad du ska lära dig.

Sedan kommer några övningar där du får träna på förmågan på ett fantasifullt sätt.

Därefter kommer en modell som du kan använda om och om igen.

Till sist kommer sidor där du själv kan se vad du har lärt dig.

Lycka till med att Fånga förmågan!

Med vänliga hälsningar Ulf och Mirja (lärare och läromedelsförfattare)

Innehåll

Samtala och presentera Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? ���������������������������������������������� 4 - 5 Samtalsövningar �������������������������������������6 - 7 Muntlig presentation �����������������������������8 - 9 Modell för samtal ������������������������������������ 10 Matris för självskattning �������������������������� 11 Modell för presentera ����������������������������� 12 Matris för självskattning �������������������������� 13 Skriva berättande text Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������14 - 15 Bygg upp en berättelse ���������������������16 - 19 Modell för att skriva berättande text ���������������������������������������� 20 Matris för självskattning ���������������������22 - 23 Läsa skönlitteratur Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������24 - 25 Lässtrategier ���������������������������������������26 - 31 Modell för att läsa skönlitteratur ������32 - 34 Matris för självskattning �������������������������� 35 Informationssökning och källkritik Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������36 - 37 Hitta rätt källa ������������������������������������38 - 39 Vem är avsändaren? ���������������������������40 - 41 Modell för källkritik ���������������������������42 - 43 Söktips på nätet ��������������������������������������� 44 Matris för självskattning �������������������������� 45

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Läsa faktatext Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������46 - 47 Lässtrategier ���������������������������������������48 - 51 Modell för att läsa faktatext ���������������52 - 54 Matris för självskattning �������������������������� 55 Skriva olika slags texter Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������56 - 57 Beskrivande text ���������������������������������58 - 59 Förklarande text ���������������������������������60 - 61 Återberättande text ����������������������������62 - 63 Instruerande text ������������������������������64 - 65 Argumenterande text �����������������������66 - 67 Modeller för olika texttyper ��������������68 - 69 Matris för självskattning ���������������������70 - 71 Textbearbetning och respons Vilka kunskapskrav arbetar jag mot? �������������������������������������������72 - 73 Sambandsord �������������������������������������74 - 75 Modell för att bearbeta en text och ge respons �����������������������������������76 - 77 Matris för självskattning ���������������������78 - 79

40687968.1.7_Inlaga.indd 14

14

Skriva berättande texter

2021-11-25 10:47

Världen är full av berättelser. Ronja Rövardotter, Harry Potter, Lejonkungen, Tarzan, Edward Cullen, Lassemajas Detektivbyrå, Matilda, Robin Hood, Agnes Cecilia. Bra berättelser vill man höra mer av. Nu ska du lära dig hur du skriver bra och spännande historier.

När du har fångat förmågan kan du skriva så att andra förstår dig och tycker att din berättelse är rolig och intressant att läsa. Texten ska skapa bilder i läsarens huvud. Personerna ska vara beskrivna så att de känns trovärdiga i sina roller. Då blir hela berättelsen levande.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr22: ”Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.”

40687968.1.7_Inlaga.indd 15

Exempel på berättande texter: ”Det är konstigt med föräldrar. Även om de har ett barn som är den avskyvärdaste lilla snorunge man kan tänka sig, så tycker de ändå att han eller hon är underbar. Somliga föräldrar går ännu längre. De är så förblindade av beundran att de lyckas övertyga sig själva om att deras barn är ett geni.”

Ur Matilda av Roald Dahl (Rabén & Sjögren 2009)

”Sofia springer genom natten. Det är mörkt och hon är mycket rädd.

Hon vet inte varför hon springer, varför hon är rädd, eller vart hon är på väg. Men det är någonting där bakom henne, någonting djupt inne i mörkret som skrämmer henne. Hon vet att hon måste öka farten, hon måste orka springa fortare, det som finns där bakom henne men som hon inte kan se, kommer närmare och närmare. Hon är mycket rädd och mycket ensam och allt hon kan göra är att springa.”

Ur Eldens hemlighet av Henning Mankell (Rabén & Sjögren 2007)

Vad ska du arbeta med i kapitlet?

• Du ska träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, ett händelseförlopp och en avslutning.

1. Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen?

2. Vilket problem uppstår?

3. Hur löser sig problemet?

4. Hur slutar det?

• Du kommer också att få lära dig att beskriva personerna och miljöerna i din berättelse, och att använda dialoger i din text.

• Du ska göra din text mer intressant att läsa med hjälp av bilder.

• Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.

15 15 2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 16

16

Bygga upp en berättelse

Planera din egen berättelse genom att sätta kryss i en ruta i varje spalt. Börja med att välja en huvudperson.

Huvudperson

Personbeskrivning

Miljö

En veterinär

23 år, mörkhårig, slarvig och pratar mycket

I regnskogen

En datorspelkonstruktör

62 år, lång, blyg och väldigt påhittig

I en skyskrapa

En sångare

17 år, rödhårig, ambitiös och kaxig

På ett stort kryssningsfartyg

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Planera händelseförloppet i din berättelse genom att välja i tabellen.

Vad vill huvudpersonen?

Vilket problem uppstår?

Hur löser sig problemet?

Hur slutar det?

Huvudpersonen drömmer om att bli känd.

Ett datorvirus gör att de flesta datorer och telefoner slutar fungera.

En vän hjälper till.

Berätta hur huvudpersonen får som han eller hon ville i början.

Huvudpersonen vill rädda en utrotningshotad djurart.

Huvudpersonen blir sjuk eller råkar ut för en olycka.

Huvudpersonen ärver ett gammalt slott.

Huvudpersonen vill skapa en världssuccé.

Alla pengar tar slut.

En gammal fiende blir en vän.

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Prova att berätta muntligt för en kompis.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 17

Bygga upp en berättelse

SKRIVTIPS! Dela in din text i stycken, så att den blir lättare att läsa.

Träna förmågan att skriva berättande text.

Skriv ner din berättelse.

17

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 18

18

Dialog

När personerna i en berättelse pratar med varandra kallas det för dialog. Genom att använda dialog kan du ge liv åt dina personer och variera din text. Vad människor säger och hur de säger det berättar något om hur de är. Människor talar på olika sätt och det kan du som författare använda för att ge läsaren en bild av personen.

Text utan dialog:

Text med dialog:

Mico såg förvånad ut. Nina nuddade vid hans arm och signalerade att de skulle stanna. De hukade bakom buskarna och hörde mopeden närma sig. Inte en fena rörde de och Mico vågade knappt andas. Alldeles stilla satt de tills mopedljuset försvann i mörkret. Nina vågade andas ut. Mico undrade vem det var och spände ögonen i Nina.

– Vad är det? undrade Mico förvånat.

Nina nuddade vid hans arm och signalerade att de skulle stanna. De hukade bakom buskarna och hörde mopeden närma sig.

Inte en fena rörde de och Mico vågade knappt andas. Alldeles stilla satt de tills mopedljuset försvann i mörkret.

– Det var nära ögat! utbrast Nina när de vågade andas ut.

– Vem var det? Det måste ju vara någon du känner! sa Mico med lite säkrare röst och spände ögonen i Nina.

SKRIVTIPS! Glöm inte att använda talstreck när du skriver dialog. Varje gång någon pratar börjar du på en ny rad med ett talstreck.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 19

Dialog

Välj ett stycke i din berättelse på sidan 17 där två personer möts. Lägg till en dialog.

SKRIVTIPS! Byt ut sa mot något annat ord. skrek utbrast viskade väste

ropade trallade snyftade röt

menade betonade mumlade stammade

2021-11-25 10:47

Läs igenom din berättelse och fundera på om den blir bättre med dialogen.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

19

40687968.1.7_Inlaga.indd 20

MODELL Skriva berättande texter 20

1 Inledning

Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen?

Berätta vem huvudpersonen är och vad huvudpersonen ska försöka klara av.

Din inledning kan till exempel innehålla: • något om hur huvudpersonen ser ut.

• något om hur huvudpersonen känner sig i början av berättelsen.

• något om miljön i berättelsen.

Skriv i dialogform vid något tillfälle i din berättelse.

Glöm inte ny rad och talstreck när någon pratar.

2 Problem

3 Lösning

4 Avslutning

Vilket problem uppstår?

I den andra delen av berättelsen händer det något som gör att det blir spännande och ibland lite svårt för huvudpersonen eller någon annan i berättelsen.

En dag när…

Plötsligt…

Hur löser sig problemet?

Sedan måste huvudpersonen försöka ta sig ur knipan eller kanske få hjälp att ta sig vidare.

Som tur var…

Då kom…och…

Hur slutar det?

I den sista delen av berättelsen får man veta hur huvud­personen klarar av det den ville i början av berättelsen.

Berätta något om hur huvudpersonen känner sig nu.

Till slut... Äntligen...

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Berättelsen kan ha flera problem och lösningar.

40687968.1.7_Inlaga.indd 21

Fånga förmågan! Skriv en berättelse.

Rubrik: 1

Inledning

Datum:

2

Problem

3

Lösning

4

Avslutning

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

21

40687968.1.7_Inlaga.indd 22

Självskattning

22

1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv.

2. Gör en bedömning i tabellen.

Kryssa för det som stämmer.

Inledning

Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.

Händelseförlopp

Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.

Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.

Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.

Avslutning

Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.

Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.

I berättelsens avslutning beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.

Personbeskrivning

Man får inte veta något om vem huvudpersonen är.

Man får veta något om hur huvudpersonen ser ut.

Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.

Miljöbeskrivning

Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.

Man får veta något om hur det ser ut i miljön.

Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.

Dialog

Det finns ingen dialog i berättelsen.

Det finns dialog i berättelsen.

Det finns dialog vid flera tillfällen och det gör texten varierad och bättre att läsa.

Dialogen markeras alltid med talstreck.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 23

Skiljetecken

Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.

Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.

Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och rätt skiljetecken.

Styckeindelning

Jag delar inte in mina texter i stycken.

Jag delar in mina texter i stycken ibland.

Jag delar alltid mina texter i stycken, som gör att texten blir lättare att förstå.

Stavning

Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.

Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.

Jag kan stava många ord.

Jag har inte tagit reda på stavningen.

Ibland är det lite svårt att läsa min handstil

Handstil

Om jag är osäker tar jag reda på stavningen.

Jag skriver läsligt för hand.

Jag har ansträngt mig och skrivit riktigt snygga bokstäver.

3. Kompisrespons. Låt din kompis läsa din berättelse och bedöma din text.

Det var bra att

Jag tyckte om när Jag undrar

Din berättelse blir bättre om

Tack för att jag fick läsa din berättelse!

Från

4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och din kompisrespons.

2021-11-25 10:47

5. Renskriv din berättelse.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

23

40687968.1.7_Inlaga.indd 36

36

Informationssökning och källkritik

2021-11-25 11:31

Det har aldrig funnits så mycket information i världen som det finns nu. Överallt kan du hitta källor som berättar olika saker för dig. Texter, bilder, personer, föremål och byggnader, alla har något att förmedla. En del källor vill påverka dig att göra saker, andra vill ge dig kunskaper och en del källor kanske vill lura dig att tro på något som inte är riktigt sant. När du har fångat förmågan kan du söka i olika källor och välja ut information som är så sann som möjligt och som du har nytta av i ditt arbete.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr22: ”Eleven söker och väljer med god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.”

40687968.1.7_Inlaga.indd 37

Exempel på en berättelse som många har hört eller läst:

Råttan i pizzan En kompis till en kompis var och åt på en pizzeria på Amiralsgatan i Malmö. Han kände att något fastnade i tanden. Natten därefter vaknade han av en hemsk tandvärk. Han tog sig till Skånes universitetssjukhus, där läkaren upptäckte att en råttand hade fastnat i hans tandkött. Hälsovårdsnämnden kom till pizzerian, och ett rum var igenbommat. Ägaren vägrade öppna det. Polisen kom dit och bröt upp dörren. I rummet hängde 50 slaktade råttor.

Tror du att berättelsen är sann? Varför/Varför inte?

Har du hört eller läst några liknande berättelser?

Hur vet du om en text är sann eller falsk?

Vad ska du arbeta med i kapitlet?

• Du ska känna till att det finns olika typer av källor.

• Du ska veta vad en förstahandkälla och en andrahandskälla är.

• Du ska kunna skilja på fakta och åsikter.

• Du ska kunna söka information från olika källor och visa vilka källor du har använt.

• Du ska kunna resonera om källornas användbarhet, det vill säga jämföra källor och beskriva för- och nackdelar med dem i förhållande till din uppgift.

37 2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 38

Källkritik Vandringssägner och rykten, som till exempel Råttan i pizzan, är exempel på information som kan vara sann, men som också kan vara falsk. När information sprids är risken att den tolkas eller att detaljer försvinner eller läggs till.

Det finns olika typer av källor som till exempel materiella, skriftliga, muntliga, bilder eller filmer och tv-program. Källkritik handlar om att avgöra hur användbara källor är.

Förstahandskällor är källor som är själva ursprungskällan, till exempel ett svärd som har hittats i en arkeologisk utgrävning.

Andrahandskällor är källor som bygger på en förstahandskälla till exempel en arkeolog som tolkar ett fynd och berättar vad det betydde på vikingatiden.

Ju längre från ursprungskällan du kommer ju större är risken att någon av informationen har blivit fel eller att det är åsikter istället för fakta. Därför ska du försöka söka upp eller komma så nära ursprungskällan som möjligt.

Men även förstahandskällor kan ha svagheter. Ett historiskt fynd kan vara skadat och svårt att tolka. En person som varit med om en händelse kanske missade viktiga detaljer på grund av att han eller hon var känslomässigt berörd. Därför är det bra att använda flera olika källor som du jämför med varandra.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

38

40687968.1.7_Inlaga.indd 39

Användbara källor

Under helgen har det varit inbrott på skolan. Bland eleverna går det många rykten om vad som har blivit stulet, vad som är förstört och framförallt om vem som är skyldig. Du ska skriva ett inlägg på skolans blogg. Vilka tre källor använder du?

1. En artikel i tidningen om inbrottet på skolan.

2. Spår på skolan efter inbrottet: en uppbruten dörr till datorsalen, ett krossat fönster och en kvarglömd ryggsäck med en kofot i.

3. En elev på skolan som berättar att hennes mamma larmade polisen när hon såg hur tre personer bar ut datorer på lördagskvällen när hon var ute med hunden.

4. Bildfilerna från skolans kameraövervakning.

5. Inlägg på Facebook om händelsen, där en elev berättar att hon hört av en kompis storebror att hans klasskompis vet vem som gjorde inbrottet.

6. Rektorn på skolan.

7. Polisrapporten.

8. En annons på nätet med namn och adress till en person som säljer 50 stycken datorer väldigt billigt, dagen efter inbrottet.

Ange vilka källor du har valt och resonera om varför.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

39

40687968.1.7_Inlaga.indd 40

40

Välja ut information När du söker fakta till ett arbete måste du veta vad du letar efter. Det är viktigt att välja ut användbar information ur dina källor. Välj bort det som inte har med saken att göra eller som inte är trovärdigt.

Vilket var det vanligaste straffet i Sverige under medeltiden?

Källa 1 ”I Sverige pågick häxprocesserna främst på 1670-talet, och ca 300 personer avrättades. Vid rättegångarna brukade man använda stora grupper med små barn som vittnen. De fick berätta hur häxorna hade fört dem till Blåkulla. Efter några år visade det sig att det barnen sade var påhittat, och snart upphörde rättegångarna.”

Vem? Salamandra HB Var? Ne.se/Häxprocesser/Enkel När? Hämtad 2015-05-16

Källa 3 ”Det måste ha varit hemskt på medeltiden. Då dömdes de flesta till döden, även om de bara hade begått ett litet brott.”

Vem? Skolelev i åk 5 Var? Under en muntlig presentation för klassen När? 2015

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Källa 2 ”För en fattig människa som stjäl för att få mat, eller kläder, för att helt enkelt försöka överleva, är lagens straff ofta döden. Men för det vanligaste brottet - misshandel och våld - får de flesta bara böter.”

Vem? Kristina Lindström Var? I boken Flickornas historia När? 1997

Källa 4 ”Det vanligaste straffet under medeltiden var böter, men om man dömdes igen för samma brott, så blev straffet strängare.

Dödsstraff var ovanligt under medeltiden. Det strängaste straffet var oftast fredlöshet.”

Vem? Gleerups Var? I läroboken Utkik Historia När? 2014

40687968.1.7_Inlaga.indd 41

Välja ut information

Använd dig av de fyra källorna och svara på frågorna.

1. Vilket var det vanligaste straffet i Sverige på medeltiden?

2. Vilken av de fyra källorna skulle du använda dig av för att lära dig mer om medeltida straff?

3. Varför skulle du använda den källan?

4. Berätta varför du inte tycker att de andra källorna är lika användbara.

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

41

40687968.1.7_Inlaga.indd 42

MODELL Informationssökning och källkritik 42

Informationssökning En källa kan vara en bok, en tidning, ett foto, en film, en klasskompis, en expert eller något du hittar på internet.

foto

webb-sida

bok

film el. tv-program

Leta i olika källor när du vill ta reda på något. Det finns olika typer av källor: skriftliga, muntliga, materiella, bilder och fotografier samt filmer och tv-program.

Källkritik Ställ följande frågor när du avgör om en källa är användbar: • Vem är avsändaren? Är den trovärdig? Vad vill avsändaren?

• Är källan en förstahandskälla eller en andrahandskälla?

• Innehåller källan fakta eller åsikter?

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

expert

materiell källa

40687968.1.7_Inlaga.indd 43

Datum:

Fånga förmågan!

Var källkritisk.

Du ska planera en argumenterande text för mildare eller hårdare straff i Sverige idag. Fyra förslag på källor jämförs i tabellen.

Frågor

Källa 1

Källa 2

Källa 3

Källa 4

Samtal med en före detta kriminell som avtjänat ett långt fängelsestraff

Webbsidan www. brottsrummet.se Fakta om brott, för ungdomar

Läroboken Utkik

Ett brottsoffer, som blivit utsatt för ett rån i en butik

Vem är avsändaren? Är detta en första­ hands­källa eller en andrahandskälla?

En enskild person Förstahandskälla

Brottsförebyggande rådet (Brå) Andrahandskälla

Hans Almgren och Gleerups Andrahandskälla

En enskild person Förstahandskälla

Vad vill avsändaren?

• informera om något viktigt • sälja något • tjäna pengar • dela sin kunskap • underhålla • bli känd • säga sin åsikt • luras

Dela med sig av sina erfarenheter

Informera ungdomar om brott och straff

Dela sin kunskap till skolelever

Dela med sig av sina erfarenheter

Säga sin åsikt om att införa mildare straff i Sverige, för att minska återfalls­ brottsligheten

Förebygga brottslighet

Tjäna pengar

Säga sin åsikt om att införa hårdare straff i Sverige, för att minska återfalls­ brottsligheten

När är källan gjord eller uppdaterad?

Just nu

Uppgift saknas

2015

Just nu

Samhällskunskap 4-6, kapitlet Regler och lagar

Samtala två och två.

Vilka källor vill ni använda?

Resonera om källornas användbarhet.

Vilken annan källa skulle ni vilja använda?

43 2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 44

44

Söktips

Sökning på internet Det finns enormt mycket information på internet och det kan vara svårt att hitta rätt.

Om du till exempel ska skriva en text om vilka kläder en bonde använde på medeltiden kan du använda en sökmotor på internet, till exempel google eller bing.

Bra! Om du skriver in Medeltiden i sökrutan får du många träffar som handlar om allt möjligt på medeltiden, inte bara kläder.

Bättre! Om du skriver in två ord i sökrutan, till exempel Medeltiden och kläder så får du fler träffar som handlar om just medeltida kläder.

Bäst! Om du skriver in ännu ett ord, bönder (Medeltiden och kläder och bönder) så får du fler träffar som handlar om just hur bönderna på medeltiden var klädda.

Ange källorna Om du visar vilka källor du använt kan den som läser din text gå vidare till källorna och kontrollera att informationen inte är något som du själv har hittat på.

Det ska vara lätt för den som läser din text att hitta de källor som du har använt.

1. Vem har gjort källan eller är källan? (boken, artikeln, tv-programmet, youtube-klippet, intervjun med mera) 2. Var finns källan? (Titel eller rubrik på vilken bok, tidning, film, tv-program det är.)

3. När gjordes källan? (publicerades, sändes, lades upp) Visa vilka källor du använt i till exempel en faktatext. Skriv upp författaren och bokens titel eller adressen om du använder en webbsida Exempel muntlig källa: Vem? Göte Borg Var? Intervju i Lund När? 2015-05-14

Exempel skriftlig källa:

Exempel skriftlig källa (internetbaserad):

Vem? Steve Parker Var? Bok Fantastiska upptäckter - Kroppen När? 2009

Vem? Utbildningsradion Var? Webbsida Är det sant? www.ur.se/ Produkter/ 177414-Ar-det-sant-Kallkritik När? 2012

44 2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

40687968.1.7_Inlaga.indd 45

Självskattning

45

Har du fångat förmågan?

Kryssa för det som stämmer.

Källor skriftliga, muntliga, materiella, bilder och foto­grafier, filmer och tv-program

Jag är osäker på vad en källa är.

Jag vet vad en källa är och känner till att det finns olika typer av källor.

Jag känner till att det finns olika typer av källor och värderar vilken typ av källa som passar för min uppgift.

Källor Förstahandskälla Andrahandskälla

Jag brukar inte skilja på förstahands­ källor och andrahands­källor.

Jag vet vilka som är förstahandskällor och vilka som är andrahandskällor.

Jag försöker välja någon förstahandskälla, för att informationen inte ska ha tolkats av någon annan.

Använda olika källor och resonera om källornas användbarhet

Jag brukar bara leta i en källa och jag kan motivera varför jag valt den.

Jag kan leta i olika källor, till exempel böcker, fråga personer eller söka på internet.

Jag kan resonera om källornas användbarhet.

Jag resonerar om källornas användbarhet, genom att jämföra olika källor och se fördelar och nackdelar med dem.

Fakta eller åsikt?

Jag är osäker på vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan oftast förstå vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag kan förstå vad som är fakta och vad som är åsikter.

Jag tänker på det när jag väljer ut information ur olika källor.

Ange källan

Jag brukar inte ange vilka källor jag har använt.

Ibland anger jag vilka källor jag har använt, men ibland glömmer jag bort vilken källa jag har fått fakta ifrån.

Jag anger vilka källor jag har använt.

Vad behöver du tänka på för att bli mer källkritisk?

2021-11-25 10:47

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

FLER SÖKTIPS • Prata med en expert (någon som vet mycket om ämnet).

• Be en bibliotekarie om boktips.

• Be en lärare ta fram böcker.

• Slå upp i en uppslagsbok.

• Använd sidor på internet som är till för barn, till exempel: Ne, Unga fakta, UR, Barnens bibliotek, Länkskafferiet

45

Synliggör förmågorna Fånga förmågan svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet. I böckerna synliggör vi förmågorna redan från skolstart och låter eleverna lära känna och arbeta med dem återkommande genom hela sin skolgång. På så vis får alla elever en rimlig chans att fånga förmågorna och nå kunskapskraven i årskurs 3 och 6.

Böckerna är uppbyggda av tydliga stödstrukturer och modeller för språkutveckling. Det finns en tydlig progression i arbetet där varje årskurs och förmåga bygger på varandra.

I Fånga förmågan svenska arbetar eleverna, i varje årskurs, med sju förmågor: 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Samtala och presentera Skriva berättande text Läsa skönlitteratur Informationssökning och källkritik Läsa faktatext Skriva olika slags texter Textbearbetning och respons

Förmågorna i svenskämnet handlar om att ge elever förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. Återkommande träning av förmågorna, från år till år, ger eleverna redskap, trygghet och självförtroende i sin språkutveckling.

Ambitionen är att Fånga förmågan ska vara rolig, meningsfull och varierad. Därför innehåller böckerna många kommunikativa och kreativa övningar kring skrivutveckling i olika texttyper, lässtrategier, källkritik, muntliga presentationer och samtal.

Låt dina elever Fånga förmågan!

SKURS ÅR

SKURS ÅR

1

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

2

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

3

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Mirja Johannesson är grundskollärare 1-7 svenska, so och engelska.

Hon har lång erfarenhet av undervisning i skolan. Mirja har också skrivit andra läromedel inom svenska.

SKURS ÅR

4

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

SKURS ÅR

5

6

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Författaren Ulf Nilsson är grundskollärare 1-7 svenska och so. Han har under många år arbetat som klasslärare, och parallellt med detta skrivit flera olika läromedel.

ISBN 978-91-40-68796-8

9

789140 687968