Lärarhandledning 1 Birgitta Mark Lovisa Gardell
Innehåll Komponenter .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
Briljant svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Arbetsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Lärarhandledningens symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Metodik samt facit 1 Här bor jag . . . . . . . . . 10
19 Var är Fenix? . . . . . . . . 46
2 Vem är du? . . . . . . . . . . 12
20 Sopor . . . . . . . . . . . . . . 48
3 Mila .
21 Måla om .
. . . . . . . . . . . . . . .
14
. . . . . . . . . . .
50
4 Ali . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
22 Vara utanför .
5 Emil . . . . . . . . . . . . . . . 18
23 Hur mår du? . . . . . . . . 54
6 Kom! . . . . . . . . . . . . . . . 20
24 Sova över . . . . . . . . . . . 56
7 Morgon .
22
25 Hos doktorn . . . . . . . . 58
8 Skolan . . . . . . . . . . . . . . 24
26 I skogen . . . . . . . . . . . . 60
9 Klassen
27 Spela instrument . . . . 62
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
26
. . . . . . . .
52
10 Vad gör ni här? . . . . . . 28
28 Räkna dagar .
11 Djur i huset . . . . . . . . . 30
29 Baka . . . . . . . . . . . . . . . 66
12 Kläder och väder
32
30 Telefon . . . . . . . . . . . . . 68
13 Vad är klockan? . . . . . . 34
31 Ha en hemlighet . . . . . 70
14 Förlåt!
. . . .
. . . . . . . .
64
36
32 I affären . . . . . . . . . . . . 72
15 Badhuset . . . . . . . . . . . 38
33 Laga mat . . . . . . . . . . . 74
16 Skriva mejl
34 Födelsedagsfest
. . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . .
40
17 På landet . . . . . . . . . . . 42 18 Vad vill du bli? .
. . . . . .
44
. . . . . .
76
35 Natt . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Facit . . . . . . . . . . . . . . . 80
Kopieringsunderlag Ordspel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Till föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Hemliga brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101
Vem är du? I kapitlet Vem är du? träffar Emil och Ali på Mila för första gången. I textboken hälsar barnen på varandra och säger sina namn samt bestämmer sig för att leka med varandra.
I arbetsboken övas fraserna Hej!, Jag heter … , Jag bor … och Jag ser …
Motsatsord introduceras genom att adjektiven ny och gammal sätts framför tidigare presenterade substantiv. Adjektivens olika böjning efter obestämda artikeln en respektive ett kommenteras i detta skede inte men det är ändå en första introduktion till kongruensböjning.
ORD OCH UTTRYCK
hej
gammal
ny
Vad heter du?
Jag heter …
Var bor du?
Jag bor …
Jag ser …
TAL A OCH DISKUTERA
• På vilka olika sätt kan man hälsa på varandra? Vilka hälsningsord kan ni komma på? Finns det skillnader i hur man hälsar i olika åldrar, mellan olika kön, i olika länder, eller olika sammanhang? • Hur kan man presentera sig själv och vad man heter? När säger man bara förnamnet och när säger man hela namnet? Varför har vi både förnamn och efternamn? Är det någon av eleverna som vet varför han eller hon fått sitt namn? Betyder namnet något? • Hur känns det att komma till en ny ort, en ny skola eller en ny klass? Är det någon av eleverna som varit med om det? Vad kan man göra för att den som är ny ska känna sig välkommen och trivas?
12
Vem är du?
L ABORERA
• Arbeta med motsatsorden ny och gammal. Sätt upp lappar med en ny eller ett nytt framför de ordlappar som redan sitter i klassrummet, till exempel en ny + stol, ett gammalt + skåp. • Alla elever står i ring. Dela ut en namnlapp med en klasskamrats namn till varje elev. Låt en elev börja gå fram till någon kamrat i ringen och säga: Hej, jag heter + sitt namn. Har du mitt namn? Om eleven har tur och frågar rätt kamrat byter de namnlappar och eleven som hittat sitt eget namn sätter sig på golvet mitt i ringen med namnlappen i handen. Om eleven frågade fel person får hon ställa sig på den tillfrågades plats, men behåller den namnlapp hon fick från början. Den som fått frågan fortsätter alltid, oavsett om hon/han bytt lapp eller ej. Leken är klar när alla hittat sin egen namnlapp och sitter på golvet. • Sitt i ring. En elev säger sitt namn. Nästa elev säger kamratens namn + det egna namnet. Nästa elev börjar med namnet på kamrat nr 1, därefter namnet på kamrat nr 2 och sedan det egna namnet. Allteftersom leken fortskrider måste eleverna komma ihåg fler och fler namn. Andra i ringen kan hjälpa till om det blir svårt. • Ta fram eleverna några i taget med namnlappar i händerna. Vem har längst namn? Vem har kortast namn? Ställ er i rad från det kortaste till det längsta namnet. Finns det några namn som börjar på samma bokstav/slutar på samma bokstav? Vilket namn kommer först/sist i alfabetisk ordning? Ställ er från den som kommer först till den som kommer sist i alfabetisk ordning.
LEK A OCH SJUNGA
Sjung namnvisor med elevernas namn, till exempel Här kommer lilla Ludde (text och musik finns i bland annat Barnvisboken). Byt ut Ludde mot de olika elevernas namn och låt eleverna agera till.
HEMLIGA BREV
Kopiera upp den hemliga läxan från sidan 101 i mitten, klipp ut och stoppa in i varje elevs läxbok. Berätta vad namnen Ali (=den höge härskaren), Emil (=flitig och vänlig) och Mila (=gullig och angenäm) betyder. Du kanske kan berätta om ditt namn. Vad betyder det och varför valde dina föräldrar namnet?
När eleverna kommer tillbaka får de visa sina konstnärligt tecknade namn
och berätta vad de vet om namnets betydelse och varför föräldrarna valde just det namnet.
Vem är du?
13
Vad gör ni här? I kapitlet Vad gör ni här? möter vi fyra olika skolmiljöer: matsalen, klassrummet, gympasalen och biblioteket. Ali, Emil och Mila gör olika saker i de olika miljöerna.
I arbetsboken ligger fokus på motsatsord och fortsatt övning av verb i presens.
ORD OCH UTTRYCK
full
tom
hoppar
en bokstav
ett bibliotek
hungrig
mätt
serverar
en bänk
en gympasal
hög
låg
springer
en kon
ett klassrum
kall
varm
står
en ribbstol
en matsal
tjock
tunn
vilar
en siffra
Vad gör ni här?
TAL A OCH DISKUTERA
• Kommer du ihåg någon bra bok som du har läst eller hört någon läsa för dig? • Vad gör en bok bra eller dålig? • Finns det något bibliotek på skolan? Var ligger annars närmaste bibliotek? • Vad kan man göra på biblioteket? • Vilka andra ”rum” finns det i skolan?
28
Vad gör ni här?
L ABORERA
• Gå till biblioteket på studiebesök och låt barnen låna var sin bok eller låna några böcker att ha i klassrummet. • Läs fem olika bilderböcker, till exempel en bok varje skoldag under en vecka. Låt sedan eleverna rösta på den bok de tyckte bäst om. Diskutera med eleverna vad som avgör vilken bok man röstar på. Är det omslagsbilden, titeln, innehållet i texten, bilderna inuti boken, hur lång boken är, författaren eller flera av sakerna tillsammans? • Läs fem olika klassiska sagor utan bilder och rösta även på bästa sagan. • Ha tema med olika författare. Bland annat kan det vara bra att presentera klassiska sagor och kända svenska barnboksförfattare och illustratörer för att eleverna ska få del av vårt gemensamma kulturarv.
LEK A OCH SJUNGA
• Klassen delas upp i två lag. Det ena laget ska gissa vem någon i det andra laget föreställer. För att göra det lättare kan man ha sagofigurer med något visst tema, till exempel Astrid Lindgren-figurer eller någon ur en bok eller saga man just har läst. • Sjung några av sångerna från Astrid Lindgrens värld, till exempel Lilla Idas sommarvisa (text och musik finns i bland annat Den svenska sångboken) eller Här kommer Pippi Långstrump (text och musik finns i bland annat Barnvisboken).
HEMLIGA BREV
Kopiera upp den hemliga läxan från sidan 104 överst, klipp ut och stoppa in i varje elevs läxbok. Visa din egen favoritbok och berätta om den för eleverna. Förklara också varför du tycker att den är så bra.
Låt eleverna visa sina böcker och berätta om dem. Gör en lista på klassens
favoritböcker som alla elever kan få med sig hem.
Vad gör ni här?
29
Läxa till kapitel 10: Vad gör ni här?
Skriv Min favoritbok överst på sidan. Rita av omslaget på din bok och skriv vad den heter. Ta med boken till skolan. Berätta varför du har valt just den boken.
Gleerups Utbildning AB
Läxa till kapitel 11: Djur i huset
Skriv Mitt djur överst på sidan. Rita och måla ditt favoritdjur. Skriv vad du ritat och viken färg den har, till exempel en grön fågel.
Gleerups Utbildning AB
Läxa till kapitel 12: Kläder och väder
Skriv Regn och solsken överst på sidan. Rita vad du tycker om att göra när det regnar och vad du tycker om att göra när solen skiner.
Gleerups Utbildning AB
104
Hemliga brev
Får kopieras © Författarna och Gleerups Utbildning AB
Läxa till kapitel 13: Vad är klockan?
Skriv Min dag överst på sidan. Rita två klockor som visar olika tider. Skriv vad klockan är. Rita vad du gör vid de två klockslagen.
Gleerups Utbildning AB
Läxa till kapitel 14: Förlåt!
Skriv Min favoritmat överst på sidan. Tänk dig att du får bestämma skolmaten en dag. Rita och berätta om ditt förslag.
Gleerups Utbildning AB
Läxa till kapitel 15: Badhuset
Skriv Min badplats överst på sidan. Rita en plats där du gärna badar. Skriv namnet på platsen. Berätta lite mer om din badplats.
Gleerups Utbildning AB
Får kopieras © Författarna och Gleerups Utbildning AB
Hemliga brev
105
är ett basläromedel i svenska som elever med olika kulturell och språklig bakgrund kan arbeta med.
I första delen ingår
Textbok 1 Arbetsbok 1 Lärarhandledning 1 I Lärarhandledning 1 finns ett uppslag till vart och ett av kapitlen i textboken och arbetsboken. Varje uppslag innehåller sex återkommande delar: Inledning, Ord och uttryck, Tala och diskutera, Laborera, Leka och sjunga samt Hemliga brev. Dessa uppslag behandlar och förbereder på olika sätt temat för kapitlet. I lärarhandledningen finns också facit till sidor i arbetsboken och hemliga läxor till varje kapitel som kopieringsunderlag.
ISBN 978-91-40-66773-1
9
7 8 9 1 4 0
6 6 7 7 3 1