9789137139425 by Smakprov Media AB

SKAPA ORDNING OCH REDA PÃ¥ en timme

lotta abrahamsson

Tidigare utgivning Full koll! Konsten att bli mer effektiv och kreativ

INNEHÅLL Välkommen till kaosakuten!

Rensa i röran

VAD ska du välja – och välja bort?

Landa i lagomläget

Bota uppskjutarsjukan

HUR ska du göra – och tänka?

NÄR ska du börja – och sluta?

Välkommen till verkligheten! 95

Välkommen till kaosakuten! Varför är jag jämt ute i sista minuten? Varför måste jag ständigt leta efter mobilen och nycklarna? Varför slösurfar jag i stället för att ta itu med mitt projekt? Varför hinner jag så sällan det jag hade tänkt mig? Varför kommer jag inte igång och motionerar? Varför känner jag mig nästan aldrig nöjd? Varför åker mina känslor bergochdalbana? Har du också fastnat i varförloopen? Det betyder att du försöker grubbla dig fram till svaren på livets utmaningar, likt Astrid Lindgrens Rumpnissar: Vafför då? Vafför gör ho’ på detta viset? Du tror att du ska hitta lösningarna på dina problem, bara du vet varför saker och ting har blivit som de är. Det skulle åtminstone kännas lättare om du bara kunde förstå. Varför? Jodå, jag har också traskat runt många timmar i det där tröstlösa ältandet, men här kommer den glada över5

raskningen för dig och alla andra trubbelgrubblare: Det spelar faktiskt ingen roll. Ja, du läste helt rätt. Det spelar ingen roll. Vill du radikalförändra hela ditt liv, eller åtminstone kunna känna dig lite lättare i sinnet när du lägger huvudet på kudden i kväll? Då är det mycket mer konstruktivt att lägga energin på tre andra frågor: Vad är problemet? Vad är besvärligt? Hur vill jag ha det i stället? Vad vore härligt? När kan jag genomföra förändringen? Vad är ärligt? Du kan känna dig lugn, när du läser den här boken får du svaren. Nu har kaosakuten öppnat, dags att checka in. Jag kommer att guida dig i konsten att skapa ordning och reda. Från det lilla, som badrumsskåpet, till det stora, som dina drömmar. Jag heter Lotta Abrahamsson och arbetar som föreläsare, förändringscoach och frilansjournalist. Jag bor i Lysekil, med make, tre barn och katt. Och jag vet hur det känns att nästan drunkna i kaosflödet. Jag är en före detta slarvmaja, som för drygt femton år sedan fick nog. Av mig själv. Jag ville inte längre leva i Högarnas rike och vara hedersmedlem i Förhalandets fanclub. Jag ville inte längre rusa fram genom livet, ständigt ute i sista minuten. Det betyder inte att jag blivit pedantisk perfektionist. Tack och lov. 6

Men jag springer inte längre gatlopp efter bortflyende bussar. Jag sitter inte uppe hela natten och stressar fram tidningsartiklar som ska lämnas dagen efter. Jag blir inte hotad med inkasso eller tvingas betala påminnelse avgifter högre än räkningens ursprungliga belopp. Och jag skickar inte längre med en tepåse – visserligen oanvänd – i kuvertet med kvitton till redovisnings konsulten. Ur kaos föddes kosmos, som betyder ordning. Tänk, en enda rad rymmer all världens skapelseberättelser. Det är också en mening som fångar min livsresa, berättelsen om hur jag fått ordning i mitt inre genom att skapa struktur i det yttre. Har jag, slarvmaja-100-procent, lyckats få fason på mig själv kan du också få det. Det är därför jag skriver den här boken: Jag är knappast unik. Ordning och reda kan till viss del tvingas fram genom självdisciplin, men vill du att förändringen ska bli bestående måste det också ske något med din självkänsla och självbild. Jag väljer numera att ta ansvar för min tid, mitt arbete och mina ägodelar. Och när jag behandlar mig själv med kärlek och respekt blir det även lättare för andra att ta mig på allvar och lyssna på mina förslag. Att skapa ordning och reda handlar om att göra (rätt) saker, på (rätt) sätt – och i (rätt) tid. Här sitter ”rätt” 7

inom parentes eftersom det ofta är så verkligheten ser ut. Du springer omkring och gör en massa saker – utan att stanna upp och reflektera över om det någonsin blir rätt. Det kommer den här boken att hjälpa dig med: att hitta fram till det som är rätt för dig. Om du i dag gör tvärtemot något som jag föreslår och det fungerar för dig ska du självklart fortsätta på det viset. Om det inte fungerar, ja, vad har du då att förlora? Lotta Abrahamsson Om du vill veta mer om mig och mina uppdrag som föreläsare, förändringscoach och frilansjournalist kan du titta in på www.livsklok.se.

Rensa i röran VAD ska du välja – och välja bort? Vilken dumbom som helst kan möta en kris – det är det dagliga livet som tröttar ut en Anton Tjechov Brukar du skriva att-göra-listor? Det gör de flesta människor. Men det är något märkligt med alla våra listor, det spelar ingen roll hur många punkter du lyckas stryka bort, listan blir ändå aldrig avklarad, en gång för alla. Det finns flera förklaringar till varför att-göra-listor kan bli fällor i stället för praktiska arbetsredskap. Det vanligaste skälet är att du har en orealistisk uppfattning om vad du kan hinna med på ett dygn. Listan blir alldeles för lång och du riskerar att känna dig misslyckad när du ser allt du inte hunnit göra. När du skapar en lista tror hjärnan att alla punkter är lika viktiga eftersom de tar upp lika stor plats på papp9

ret eller skärmen. Då lockas du att göra de snabba och enkla sysslorna i stället för de svåra och komplicerade. Du kan också känna att du får koll på läget genom att skapa listan, och sätta igång med en massa andra saker i stället för att utföra de uppgifter du nyss skrivit upp. Lösningen är inte att sluta skriva att-göra-listor. Du behöver få distans till alla de där sakerna du bara måste komma ihåg att inte glömma bort. Det första steget för att skapa ordning och reda handlar därför om att bestämma dig för vad som är viktigt, och vad som är besvärligt: Vilka uppgifter, prylar och relationer vill du behålla – och vilka kan du rensa bort? Måste du göra allt detta? Är du redo för en livsstilsförändring? Då ska du se upp för duktighetsfällan. Den slår till när du vill ändra på allt och det genast. Du drar igång en rad storstilade projekt som du inte orkar fullfölja. Det vet jag allt om. Effekten blir lätt en stukad själ: Jaha, jag är väl ett hopplöst fall. Det är svårt att förändra vanor och beteenden du haft länge, kanske ända sedan barndomen. Och du måste investera tid, för att få mer tid. Ge dig själv de kommande tolv månaderna – så kan det bli ditt bästa år någonsin. 10

Vi börjar med att dokumentera: Vad gör du hela dagarna? Bara det som står på din att-göra-lista? Knappast. I sådana fall skulle det inte finnas så många ogjorda punkter kvar. Kanske skriver du inte ens listor längre för att det blev så frustrerande att aldrig kunna bocka av allt. Nu ska du skapa din längsta att-göra-lista någonsin. En total livsinventering, både för privat- och arbetslivet. Tänk dig att vardagssysslorna hemma kan delas upp i olika roller, exempelvis är du kocken när du steker måndagsfalukorven, lokalvårdaren när du drar dammsugaren över golvet och hantverkaren när du spikar upp tavlorna. På jobbet har du en eller flera huvudroller. Det är arbetsuppgifterna du måste utföra för att tjäna pengar. För att få din lön om du är anställd, och för att kunna fakturera om du är företagare. Du kan dessutom ha flera biroller som du måste sköta för att allt ska fungera. Några exempel kan vara sekreteraren som bokar resor, itsupporten som fixar datorn och vaktmästaren som byter trasiga glödlampor. Skriv upp vilka arbetsuppgifter som hör till varje enskild roll, hemma och på jobbet. Var detaljerad, ända ner på petnivå. Syftet är att du ska få upp ögonen för vad du fyller dygnet med. Sätt sedan ett plustecken för de uppgifter du gillar och ett minustecken för dem du ogillar. Dina 11

favoritsysslor kan dessutom få ett hjärta och värstingarna en dödskalle. Det handlar inte om vad du anser är viktigt, utan vad du känner inför varje enskild punkt. De flesta uppgifter är du troligtvis neutral inför och de får ingen markering alls. Hur ser fördelningen ut, mellan plus och minus? Mellan hjärtan och dödskallar? Om din vardag bara innehåller sysslor som tynger ner dig är det inte konstigt om du ofta känner dig trött och hängig. Granska dina listor kritiskt, måste du göra allt detta? Vilka punkter kan du stryka? Eller låta någon annan ta över? Delegera kallas det på jobbet, men det är ibland minst lika nödvändigt på hemmaplan. Det självklara är att rensa bland de sysslor som du ogillar eller avskyr. Varför finns de ens med på listan? Försöker du bara uppfylla andras krav och förväntningar? Eller rullar vardagen på i ett sådant tempo att du inte hinner ifrågasätta vad du håller på med, utan bara kör på? Kanske är det dags att dra i nödbromsen. Var ärlig mot dig själv och ifrågasätt även de uppgifter som du markerat med positiva symboler. Visst, du gillar att engagera dig i barnen. Men måste du vara klassförälder även i år? Kanske kan du och de andra föräldrarna turas om att skjutsa ungarna till träningen eller 12

scouterna. Eller passa på att själv springa ett varv i spåret i stället för att stå och titta på. ÖVNING: Skriv din egen att-INTE-göra-lista!

Det här kan vara en av ditt livs viktigaste listor. Skriv upp minst tre saker, eller gärna ännu fler, som du härmed bestämmer dig för att du ska sluta göra. Notera också vid vilken tidpunkt du ska upphöra med dem.

Gör städningen till ett rent nöje När du söker ett arbete är du noga med att presentera dig själv, du berättar vad du vill och vad du kan. Du tar reda på vad som förväntas av dig och hur rutinerna på arbetsplatsen ser ut. Tyvärr är vi inte alltid lika noggranna när det gäller kärlekens arbete. På bio, tv och i böcker matas vi med budskapet att det räcker med de starka känslornas magi. Ur radion strömmar Love is all you need och vi vill så gärna tro på detta. Love is hard work sjunger ingen om. Är du och din partner överens om vem som ska städa, diska, tvätta, handla, betala räkningarna, sy i knappar, hämta på 13

dagis, göra karriär, laga mat? Har ni pratat om det och fattat gemensamma beslut? Eller har det bara blivit så att du gör det ena och din partner det andra? Låt hela familjen utvärdera rollerna för hushålls arbetet som utgångspunkt för ett familjeråd: Hur ska vi fördela ansvaret här hemma? Den som hatar att skrubba toaletten kan slippa det och torka köksgolvet i stället. Om alla avskyr att göra rent i badrummet får ni turas om. Eller betala någon annan för att utföra skitgörat. Ingen vill städa, men alla vill leva välstädat. Hur ska vi få ekvationen att gå ihop? Hemligheten bakom att göra vårstädningen och varje-dag-plockandet till ett rent nöje ligger i den mentala inställningen. Visst, att städa är ett evighetsgöra. Hur noga du än dammsuger behöver du göra det igen nästa vecka, eller när nu andan faller på. Men du kan inte heller borsta tänderna eller duscha eller åka till jobbet en gång för alla. Det kan vara värt att fundera över varför just städningen blivit så laddad. För perfektionister är det en tuff utmaning att låta någon annan fara runt med moppen eller rentav vänja sig vid att städa färre gånger. För mig, den före detta slarvmajan, har motsatsen varit det svåra. Jag har behövt lära mig att tackla vardagens självklarheter, 14

som överfulla soppåsar och borttappade byxknappar: Jo, det blir lättare att knyta ihop påsen när jag inte staplar drivor av blöta teblad ovanpå flingpaketen och juicekartongerna, och, oj, så mycket smartare att sy i knapparna direkt och inte vänta så länge att ungarna hinner växa ur jeansen. Under de kommande tolv månaderna kan du löpande köra röda-dagar-specialen, en utvärdering av årets storhelger som jul, nyår, valborg, midsommar och allhelgona. Vilka traditioner får det att pirra av barnslig förväntan och tacksam trofasthet? Och vilka får hjärtat att slå extraslag, av utmattning? Det finns ingen lag som säger att köksfönstren måste vara nyputsade när julgardinerna sätts upp till första advent. Eller att de röda längderna överhuvudtaget måste komma på plats. Det blir jul ändå. Oavsett hur mycket eller lite du pyntar. För några år sedan bakade jag pepparkakshus tillsammans med barnen i början av jullovet. Det är en pysseltradition jag alltid tyckt verkar vara så mysig men aldrig prioriterat att genomföra. Förrän nu. Här skulle det minsann bakas och skapas: Fram med kavlarna, ungar, vi bygger en pepparkaksborg! Tretton timmar senare stod jag ensam kvar i köket. Med sju brännblåsor på fingrarna och minst lika många 15

svordomar i mungipan. Jodå. Det blev en borg med tinnar och torn och vindbrygga. Men barnen tröttnade snabbt och jag blev så slutkörd av evighetskavlandet och sockerklistrandet att borgen aldrig fick någon kristyr. Året därpå köpte jag pepparkakshjärtan som ungarna fick spritsa fulla med vitfluffig sockerchock. Vilket julbak tror du att mina barn minns bäst? Stoppa informationsstressen Dygnet har bara tjugofyra timmar. Men du kan frigöra oväntade småstunder genom att granska det dagliga informationsflödet. En minut här och en minut där, säg sju minuter varje dag, det blir mer än fyrtio timmar på ett år. En hel arbetsvecka som du skulle kunna använda till något helt annat, exempelvis mer lustläsning. Du vet, den där mysiga stunden när du sätter dig med en bok eller en tidning och läser för att koppla av. Njutningen att försjunka i formuleringarna eller inspireras av bilderna, hur ofta har du tid att unna dig den? Dags att utmana en modern samhällsmyt: Det är viktigt att vara välinformerad. Är det verkligen det? Hur många tidningar, broschyrer, reklamerbjudanden, 16

nyhetsbrev, facebooksidor, sajter och bloggar tittar du snabbt igenom, för att inte riskera att du missar något? Hjärnan arbetar ständigt i skanningsläge när du bläddrar, klickar runt och snuttläser. Det är mer tröttande än att bearbeta en begränsad mängd information under en avgränsad tid. Kanske har du redan känt effekterna av information overload. Då är det dags att stoppa informationsstressen. Nu. Drunkna inte i informationsfloden: √√Säg upp prenumerationen på tidskrifter som du brukar bläddra pliktskyldigt igenom. Eller som du bara samlar på hög för att läsa ”senare”. √√Lägg reklambroschyrer du inte vill läsa direkt till pappersåtervinningen. Eller sätt upp en ”Reklam Nej tack-skylt” på brevlådan. √√Motstå frestelsen att klicka dig vidare när du funnit den information du letade efter på en viss sajt. √√Bestäm ett tak för hur många bloggar du vill följa. √√Sätt en tidsgräns för sociala medier, bestäm hur lång tid du får ägna dig åt exempelvis facebook och twitter varje dag.