9789132213991

Page 1

hemma eller i skolan: Varför har vi en klimatkris? Kan små förändringar verkligen göra stor skillnad? Varför gör inte politiker och andra vuxna mer för att rädda klimatet? Boken förklarar hur vi människor påverkar klimatet, miljön och planeten, och vad vi tillsammans kan göra för att förändra. Den är fullmatad med inspiration, tips, viktiga fakta – och hopp. Den tar dina frågor och oro på allvar och vill visa att vi kan göra saker annorlunda, för en framtid där vi tar bättre hand om vår planet. Åsa Callmer har forskat om hållbar omställning och håll­bar konsumtion. Anja Gatu är journalist och barnboksförfattare.

ANJ

A

ILLUSTRERA D AV INGRID SKÅRE

G

A

Å

Planeten, klimatet U

för dig som vill ha argument när det blir diskussioner

..

Planeten, klimatet & framtiden VAD KAN VI GORA

saker, för dig som letar efter fakta om hållbarhet, eller

SA

C

MER

T

Det här är en bok för dig som är ung och vill förändra

C ALLM E R • GATU

Vi kan göra massor, och vi ska göra det tillsammans!

L AL

& framtiden VAD KAN.. VI

GORA




Citatet på s. 10 ur FN:s Barnkonvention är hämtat från Unicefs kortversion.

Den här boken är tryckt på ett så hållbart sätt som möjligt och får använda märkningen Svanen, en världsledande miljömärkning som ställer

N VA

EN M ÄR

K T

S

tuffa miljö-, hälso- och klimatkrav.

Trycksak 1234 5678

© Text: Åsa Callmer och Anja Gatu 2022 © Bild: Ingrid Skåre 2022 Utgiven av B. Wahlströms Bokförlag, Stockholm 2022 Formgivning: Rebecka Neumann

Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2022 ISBN 978-91-32-21399-1

B. Wahlströms Bokförlag ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823


Å S A C A L L MER

ANJA GATU

ILLUSTRERAD AV INGRID SKÅRE

Planeten klimatet

& framtiden D VA I V N KA ..

A R GO


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

TILL DIG SOM LÄSER . FRAMTIDEN .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

HUR HAMNADE VI HÄR? .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

11 15

Fossila bränslen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Vad klarar planeten?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 VAD HÄNDER MED KLIMATET?. .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

27

Varför blir det varmare?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den orättvisa klimatkrisen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad kommer att hända?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Koldioxidbudget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

29

NATUREN .

32 34 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

Våra livsviktiga kompisar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kan naturen ha rättigheter?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Biologisk mångfald. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad händer när en del i ett ekosystem försvinner?. . . . . . . . . . . . Vatten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

46

VANOR OCH NORMER

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

48 50 52 54 57

Vad är en norm?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Normer går att påverka och förändra!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 TEKNISK UT VECKLING .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

61


AVFALL. .

67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avfallstrappan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Plast. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 KONSUMTION. .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

77

Överkonsumtion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Kläder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Hur och var tillverkas det vi köper?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Det handlar om pengar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Ställ krav på företagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Att tänka om. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 En ekonomi inom planetens gränser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Lycka och pengar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Ordna en klimatsmart fest!.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 RESOR .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

105

Finns den miljövänliga bilen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 HEMMA..

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

113

Vad är energi?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Tvätta hållbart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 MAT. .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

119

Minska matsvinnet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ät mindre kött och mejeriprodukter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tänk på det här om du slutar äta kött!.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Välj ekologiskt och ät efter säsong. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det stora fiskeproblemet.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

120

POLITIK OCH PÅVERKAN. .

124 130 133 140

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

143

Prata, påverka och protestera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från en till miljoner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagar och juridik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Du har makt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

144

OCH NU DÅ?. .

151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

VILL DU VETA MER?.. KÄLLOR .

145 145 148

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

153

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

154


tiden? Hur vill du leva i fram Vad är viktigt för dig? mhälle ut? Hur ser ditt drömsa

FRAMTIDEN

När du ser på hur de vuxna lever är det kanske lätt att tänka att du och dina kompisar kommer att leva på samma sätt när ni blir vuxna. Men så behöver det inte alls vara! De vuxna har ju faktiskt inte skött jobbet att ta hand om framtiden särskilt bra, så det finns hur många anledningar som helst att göra saker på andra sätt. Vi bestämmer tillsammans hur vi vill leva och vad som är viktigt och värdefullt i samhället. Vi kan bestämma att vi alla ska göra vad vi kan för att leva hållbart och ha med den tanken i alla beslut vi fattar. Idag är det tyvärr ingen självklarhet att vara så sparsamma med jordens resurser som möjligt, men tillsammans kan vi se till att det blir det!

11


FR AMTIDEN

Något som är viktigt att komma ihåg är att vi människor väldigt länge levde på andra sätt än idag, närmare naturen och med stor respekt för den. Det finns också många platser på jorden – även i Sverige – där människor fortfarande lever så. Egentligen är det de senaste hundra åren som människor har börjat påverka naturen och klimatet på allvar. Den största miljöförstöringen började kring 1950, ungefär när dina mor- och farföräldrar föddes. Men om vi har kunnat förstöra så mycket så snabbt, borde vi väl också kunna ställa saker till rätta? Och om människor före oss har kunnat leva med större respekt för naturen under så lång tid borde väl vi också kunna göra det?

12


FR AMTIDEN

Om vi vill att framtiden ska vara annorlunda så måste vi våga drömma om hur en sådan framtid ser ut och tro på att det går att göra saker annorlunda. Om vi vill kunna leva hållbart i framtiden – vad betyder det för hur vi lever idag? Vad behöver vi förändra här och nu för att det ska bli lättare att leva på ett sätt som både vi själva och planeten mår bra av? Om vi vill hejda klimatförändringen så kommer det inte magiskt gå att lösa med ny teknik, utan krävas stora förändringar i samhället, politiken, ekonomin och inte minst av oss själva. Många saker är svåra att förändra på egen hand, men ett bra första steg är att börja prata om hur vi vill att framtiden ska bli.


FR AMTIDEN

PRATA OM FRAMTIDEN! Prata med några olika personer om hur ni skulle vilja att framtiden ser ut. Det kan vara en kompis, en förälder eller en annan vuxen. Fråga vad de tycker är viktigast i framtidens samhälle och prata om hur ni vill leva om 20, 30 och 50 år. •

Hur skulle ni önska att det såg ut i huset där ni bor, på er gata och i samhället runt er? Finns det någonting ni saknar där ni bor?

Skulle ni vilja bo där ni bor idag, eller någon annanstans? Hur ser det ut där?

Vad äter ni för mat i framtiden, och vad har ni på er?

Jobbar människor med ungefär samma saker som idag, eller med helt andra saker? Jobbar de mer eller mindre än idag? Vad vill ni jobba med?

Vilka bestämmer över hur saker ska göras, och hur bestämmer de det? Får barn vara med och bestämma?

Vilka är de största skillnaderna mellan samhället idag och om 30 år?

Om ni tänker på hur ni vill leva i framtiden – vad behöver förändras för att det ska bli möjligt? Skriv en lista! Allt kan inte hända på en gång, men många små saker som vi gör annorlunda idag och i år har betydelse för hur framtiden kommer att bli. Om ni till exempel önskar att det ska finnas fler stora träd på er gata om 30 år så behöver de planteras snart!

14


hemma eller i skolan: Varför har vi en klimatkris? Kan små förändringar verkligen göra stor skillnad? Varför gör inte politiker och andra vuxna mer för att rädda klimatet? Boken förklarar hur vi människor påverkar klimatet, miljön och planeten, och vad vi tillsammans kan göra för att förändra. Den är fullmatad med inspiration, tips, viktiga fakta – och hopp. Den tar dina frågor och oro på allvar och vill visa att vi kan göra saker annorlunda, för en framtid där vi tar bättre hand om vår planet. Åsa Callmer har forskat om hållbar omställning och håll­bar konsumtion. Anja Gatu är journalist och barnboksförfattare.

ANJ

A

ILLUSTRERA D AV INGRID SKÅRE

G

A

Å

Planeten, klimatet U

för dig som vill ha argument när det blir diskussioner

..

Planeten, klimatet & framtiden VAD KAN VI GORA

saker, för dig som letar efter fakta om hållbarhet, eller

SA

C

MER

T

Det här är en bok för dig som är ung och vill förändra

C ALLM E R • GATU

Vi kan göra massor, och vi ska göra det tillsammans!

L AL

& framtiden VAD KAN.. VI

GORA


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.