Hur vet man att det är sommar?
Kanske behöver man inte längre någon jacka? Eller så är asfalten varm – nästan så att den dallrar. I vattnet under bryggan syns
pyttesmå fiskar, och en fjäril landar på ett näckrosblad. Myggor surrar i sovrummet. Ute är det ljust, fastän det är kväll.
Det är sommaren som är här!
I naturen på sommaren ........................................... 8–9
De biter och sticks! ................................................. 10–11
En liten humla .......................................................... 12–13
Spana på moln ......................................................... 14–15
Fästingar ................................................................... 16–17
Titta, en nyckelpiga! .............................................. 18–19
Du och jag på bryggan .......................................... 20–21
Under ytan .............................................................. 22–23
Lilla Sommarn ......................................................... 24–25
Klätterträdet i juli .................................................. 26–27
Vita tassar ............................................................... 28–29
Du och jag i parken ............................................... 30–31
Lyssna på sommaren ............................................ 32–33
Våtmarken på sommaren .................................... 34–35
Smaka på sommaren! .......................................... 36–37
Under ett rabarberblad ........................................ 38–39
Vad man hittar på stranden ................................ 40–41
Precis när man ska somna hör man dem. Myggorna! Eller så dyker getingarna upp när fikabordet är dukat och saften hälls upp. En envis broms retas när vi byter om efter badet. Och knottbetten på benen – om de bara kunde sluta klia nångång! Till sommaren hör också sånt som biter, kliar och sticks.
Getingen kan sticka flera gånger om den känner sig hotad. Gadden (som är kopplad till en giftblåsa i bakkroppen) används också till att döda byten som getingen matar sina larver med.
Tambiet vill koncentrera sig på att samla nektar och pollen och sticks bara om det blir stressat eller stört.
Det kan göra mer ont att bli stucken av ett bi än av en geting.
Precis som tambiet vill humlan jobba i fred och humlestick är sällsynta. Giftet i humlans gadd orsakar en brännande känsla.
Knott och svidknott finns vanligen i norra Sverige. Honorna kan ge många bett på samma gång, gärna på varm och svettig hud och ofta på natten.
I Sverige finns cirka 3 000 myggarter. 78 av dessa suger blod. Ett myggbett är en allergisk reaktion av stickmyggans saliv. En del människor blir nästan aldrig myggbitna. Kanske beror det på att de doftar på ett sätt som myggor inte gillar?
Några få arter av fjärilslarver har giftiga hårstrån som kan irritera vår hud om vi rör vid dem. Gräsulvens och björkspinnarens larver är två exempel.
Ettermyror (rödmyror)
sticks med gadd när de känner sig trängda. Andra myror, till exempel stackmyror, biter och sprutar in gift. Giftet kallas myrsyra.
Bromsar gillar värme och trivs i närheten av vatten. Honorna suger blod medan hanarna suger nektar.
Lusflugan (även kallad älgfluga) är en extra envis fluga med platt kropp som gillar att krypa runt i vårt hår. Ofta biter den oss i nacken.
Fästingen är det djur som sprider flest sjukdomar i Sverige. Om man upptäcker att en fästing bitit sig fast är det viktigt att snabbt ta bort den. Det kan klia länge efter ett fästingbett.
Huggormens gift kan bli farligt för människan. Blir man biten bör man alltid åka till sjukhus.
Hos de flesta insektsarter är det honan som har gadd och sticks, eller som suger blod med sin snabel. Av insekterna på det här uppslaget är det bara hos lusflugan som både hanar och honor suger blod.
En liten humla låg och flöt med tunga vingar, våta spröt.
I tunnan bakom husets knut såg den så rädd och ledsen ut.
Jag plockade ett torkat strå som humlan kunde klättra på. Sen fick den ligga på en sten inunder vår syren.
Men humlan var så matt och slö.
Tänk om den var på väg att dö? Förstenad låg den tyst och kall och dog från mig, i alla fall.
Men tänk dig vad som hände sen. Helt plötsligt levde den igen!
Den skakade sin runda kropp och stod på benen opp!
Så, torka dina två antenner, flyg till dina humlevänner.
Ur tunnan bakom husets knut kom humlan och ett lyckligt slut.
Att lära sig känna igen molnen på himlen är som att lära sig ett språk. Stackmoln är vita och fluffiga och betyder ofta fint väder, om de inte plötsligt växer – då kan det komma regnskurar. Bymoln är himlens monstermoln. Dyker de upp finns risk för spöregn, hagelskurar eller till och med tromber! Får bymolnet dessutom en strutformad topp, som här på bilden, kan man nästan vara säker på att det blir åska.
