Emi
Guner Sara Teleman
Läs mer om Emi Guner och Sara Teleman på
rabensjogren.se
© Text: Emi Guner 2026
© Bild: Sara Teleman 2026
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2026
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2026
ISBN 978-91-29-75373-8
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Emi Guner Sara Teleman
• Älskar allt spännande och nytt
• Vill ha varm choklad och ostmacka med tomat till frukost
• Har massor av kompisar
• Gillar inte nytt, högljutt, okänt
• Vill ha ett glas mjölk och leverpastejmacka med gurka till frukost
• Är gärna själv, annars med Sam eller med Vera
INNEHÅLL
HÅR OCH NU
HÅR OCH NU
Sam och Lou är systrar. Tvillingar till och med. De är fem år och går på avdelningen Äpplet på en förskola som heter
Lunden. Sam och Lou har en storebror som heter Bill som är åtta år och en mamma som heter Nadia och en pappa som heter Sebbe. De har en ganska trött, randig och gosig gammal katt som heter Bellman också.
Sams och Lous liv är som de flesta femåringars, de går på föris och leker med sina kompisar och bråkar och busar och ritar och pärlar och klär ut sig och sånt.
En del tycker det är svårt att skilja på Sam och Lou så då kan det vara bra att veta att Sam älskar ost och allt som är spännande medan Lou gillar leverpastej och tycker om när det är lugnt och tyst.
Idag efter föris ska Sam och Lou göra något de inte brukar göra så ofta! De ska gå till frisören! Lou är lite orolig för att det
ska göra ont, det är ju ändå en vass sax inblandad.
”Klart att det inte gör ont att klippa håret!” skrattar Sam.
Men Lou är inte så säker på att det stämmer. För ibland gör det jätteont att borsta håret. Håröm heter det till och med! När håret har blivit tovigt och krångligt och den som borstar verkar ha bråttom är det jättejobbigt. Och tänk om frisören råkar klippa henne i örat! Det isar genom hela kroppen när hon tänker på det. Hon fattar inte varför hon behöver klippa håret över huvud taget. Det kan väl bara få vara som det är?
Sam är inte ett dugg orolig. Hon tycker att det ska bli så kul!
Hennes kompis Majken har sagt att de har en speciell sorts stol
hos frisören som går att snurra och höja och sänka och att det känns jätteroligt när man åker upp. En sån stol har Sam aldrig
suttit i förut. Hon är väldigt nyfiken på den.
Idag stänger Äpplet lite tidigare än andra dagar. Det är för att
barnen som gick här förut men som har börjat skolan nu, ska få komma tillbaka för att äta middag. Det är tradition på Äpplet.
Tradition betyder att det är något som man brukar göra. Sam tänker lite på att fröknarna sa, att nästa år kommer hon och
Lou få komma tillbaka och äta middag och berätta hur det är i skolan för då har de ju börjat där. Det ska bli så spännande!
Men Lou längtar inte alls. Hon trivs med livet som det är nu.
Hon tycker det verkar jobbigt att börja i skolan. Alldeles för
stort och rörigt jämfört med fina gamla vanliga Äpplet. Hon är
säker på att det är mycket skönare att vara äldst på förskolan än
att vara yngst i skolan.
När mamma kommer för att hämta Sam och Lou har hon
Bill med sig.
”Nu måste ni skynda er så att vi inte kommer för sent! På med jackor och skor”, säger hon. Sam klär på sig jättefort, men
Lou kommer hela tiden på nya saker som gör att hon inte kan gå riktigt än. Först vill hon visa mamma några nya teckningar som hon har gjort, sen hittar hon inte sitt favorithårspänne och dessutom undrar hon och Vera om de kan få gå hem tillsammans idag?
”Inte idag, när ni ska klippa er, det funkar inte”, säger mamma med den där minen hon brukar ha när något är absolut bestämt och inte går att ändra, inte ens om man pussar henne och kramar henne och säger att hon är den bästa mamman i hela universum, stjärnstopp miljoners.
Precis när de äntligen är klara för att gå kommer Lou på att hon behöver gå på toa. Det är faktiskt kris! Det syns på mamma
att hon inte riktigt tror på det. Och sen kommer det bara tre droppar kiss, så det var kanske inte jättekris men det kunde väl inte Lou veta!
Efter teckningskollande och toabesök blir det så bråttom att de måste springa och Lou tycker att det är väldigt orättvist att det känns som att alla är irriterade på henne fast hon inte ens vill gå till någon himlans frisör över huvud taget!
De hinner precis med bussen. Lou är tyst hela vägen till centrum. Hon känner på sitt hår och undrar hur mycket av det
hon kommer få ha kvar efter frisörbesöket. Det är så konstigt, det känns som om hon inte får bestämma över det, fast det är hennes eget hår!
Men sen, när de kommer till frisersalongen Hår och Nu, blir allting genast lite mer intressant.
Lou och Sam får sätta på sig varsin konstig
kläd, som en regnkappa nästan men utan huva. Och sen får de varsin frisör! De får
sitta sida vid sida i såna där konstiga stolar och frisörerna trampar på en liten
grej så stolen åker högre upp och det killar i magen på ett härligt sätt! Sen frågar frisörerna mamma hur de ska klippa.
”Ja, vad säger ni tjejer, hur vill ni klippa?” frågar mamma.
”Jag vill ha som Bill!” säger Sam.
”Vem är Bill?” frågar Sams frisör.
”Det är han”, säger Sam och pekar på sin storebror som sitter i en röd stol och spelar på mammas mobil.
”Okej, det fixar vi”, säger Sams frisör.
”Du då?” säger Lous frisör.
”Jag vill inte klippa. Alls”, säger Lou, så tyst så det nästan inte hörs.
”Jag förstår. Jag tar minsta möjliga!” säger frisören. ”Jag bara skrämmer håret lite med saxen och trimmar lite, lite grann bara.
Så att det inte trasslar sig. Men först ska vi tvätta!”
Det är så skönt att få håret tvättat hos frisören! Man behöver inte duscha resten av kroppen, det är bara huvudet som blir blött. Det är geni! Och vattnet är alldeles lagom varmt och schampot luktar hallonsaft. Nu tänker Lou att det var lite, lite bättre att gå till frisören än hon hade
trott. Men det är ganska tråkigt att bara sitta och titta på sig själv i en spegel medan frisören klipper. Snipp, snipp, klipper saxen av små tufsar av Lous hår.
Hon sneglar på Sam. Sam ser helt annorlunda ut! Frisören har klippt hennes hår kort som Bills! Sam ser glad ut när hon ser
sig själv i spegeln. På golvet under hennes stol ligger det massor av mörkt hår.
När frisörerna klippt färdigt är Sams och Lous hår fortfarande lite blöta så då blir det dags för hårtorken. Den låter ganska mycket och det blir varmt om öronen.
”Ska jag locka?” frågar frisören och Lou nickar försiktigt.
Frisören tar fram en locktång och sätter i gång. Snart ser Lou ut som en sagoprinsessa i håret. Sam vill inte ha lockigt hår. Men hon vill gärna ha en stjärna. Hennes frisör tar fram en
sprayflaska och en mall och sprayar en blå stjärna i Sams korta hår.
När mamma betalar för klippningen får Sam och Lou varsin klubba. Bill får också en för de är väldigt noga med rättvi -
san på Hår och Nu. Sen går de och äter pizza. Sam ser så ny ut. Annorlunda. Lou blir nästan blyg för henne! Hon känner
också något annat konstigt och det är att Bill och Sam plötsligt känns mer lika än Sam och Lou! Så har det aldrig varit förut.
Lou känner sig lite utanför. Kanske borde hon också ha klippt sig som dem? Fast hon älskar att ha långt hår!
”Tänk att det sitter en massa barn och äter middag på föris nu!” säger mamma.
”Undrar vad de får för mat?” säger Sam.
”De får spagetti med tomatsås. Och glass med maränger och chokladsås till efterrätt!” säger Bill.
”Hur vet du det?” undrar Lou. Glass med maränger på föris, det låter helt overkligt!
”För jag har ju varit på en sån där middag”, säger Bill.
Och Lou tänker att Bill vet så mycket och har varit med om så mycket. Men långt, lockigt hår, det har han i alla fall aldrig haft. Hon känner lite på sina lockar. De känns fina och ömtåliga.
”En bra sak med kort hår är att det inte trillar ner i pizzan”, säger Sam nöjt och tar en stor tugga av sin pizzabit.
”En bra sak med långt hår är att det är långt”, säger Lou.
”En bra sak med pizza är att det är pizza”, säger Sam.
Och det håller alla med om. De tycker till och med att det är bättre med pizza på pizzeria än med spagettimiddag på föris.
Det kan få vänta ett tag. Ett år eller så. Det är inte bråttom alls.
Sam och Lou är 5 år och tvillingar. De gör nästan allting tillsammans: går på förskolan Äpplet, hittar på, skrattar och funderar över världen, sina namn, egna rum och varför vuxna gör som de gör.
Följ med när de är med om livets första frisörbesök, 5-årskontroll och sover över på Naturhistoriska museet. Här ryms både det stora i det lilla och det lilla i det stora: att vilja bestämma, att känna sig utanför, att bråka och bli sams, att längta, undra och upptäcka. Och om att vara sig själv, även när man är väldigt lik någon annan.
Sam & Lou är en varm och rolig högläsningsbok om livet som 5-åring!
