familjen
sol och blodbad
Fredde Granberg Mikael Riesebeck
Fredde Granberg Mikael Riesebeck
Läs mer om Fredde Granberg
och Mikael Riesebeck på rabensjogren.se
Boken är baserad på
Sveriges Television AB:s tv-program
© Text: Fredde Granberg 2023
© Bild: Mikael Riesebeck 2023
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2023
Grafisk formgivning: Rebecka Neumann
Tryckt hos BALTO Print Ltd, Litauen 2023
ISBN 978-91-29-74357-9
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Fredde Granberg
Mikael Riesebeck
familjen
Sol och blodbad
PERSONGALLERI
BETTAN
327 år. Mamman i familjen. En modern vampyr som vill leva bland människorna, inte bita ihjäl dem. Har en tunga lika vass som hennes huggtänder.
drak-olle
444 år. Vampyrpappa. Greve Draculas kusin.Tror själv att han är skrämmande och otäck. Vill att allt ska vara som förr. Älskar blod. Hatar att jobba.
VAMPYRELLA
116 år. Tonåring. Avskyr smaken av blod och vill inte vara vampyr. Hänger med levande vänner. Tycker att pappa Drak-Olle är ett riktigt mossigt lik.
UFFE
12 år. Varulv. Hittades i de transsylvanska skogarna som liten och adopterades av Drak-Olle och Bettan. Hårig. Brukar dricka ur familjens toalett.
RAAALF
Zombie och Drak-Olles gamla klasskompis. Ålder okänd. Luktar illa och har problem med sina lösa kroppsdelar. Jobbar som hotellets piccolo. Älskar människohjärna.
doS-KALLE
Hotellets receptionist och Draculas förre butler. Har inte kommit ut som död än, trots att han är ett blekt skelett. Hans största fiende är spegeln (som ljuger honom rakt upp i ansiktet).
..
- ii! skrek vampyrella i full panik när garderobsdörrarna öppnades och Dös-Kalle klev ut.
Det var inte det att hon var rädd för hotell Rysbergs receptionist. Hon hade ju känt honom i hela sitt odöda liv.
Men hon hade aldrig sett honom endast iförd pyttesmå chockrosa badbyxor förut.
– Asså shit! utbrast hon. Vad har du på dig?
– Men hallihallå, måste du glo sådär? sa Dös-Kalle förnärmat och försökte skyla sig med sina beniga händer. Jag försöker faktiskt byta om. Och för unga frökens kännedom ska jag be att få tala om att det här är ett par äkta Speedos från det glada 80-talet som verkligen framhäver min personlighet.
– Ursäkta? sa Vampyrella och tittade tveksamt på hans pyttesmå, tajta badbyxor.
– Ja ja, visst, jag erkänner, svarade Dös-Kalle. Jag är lite
11 1
KAP ITEL
äldre nu och min bakdel är kanske inte lika vältränad som den en gång var, men jag tycker ändå att jag ser ganska bra ut i dem. Eller vad säger du?
Han sträckte på sig så att det knakade i ryggkotorna och då ramlade plötsligt badbyxorna ner från den magra rumpan.
– Åh nej! Mitt bäcken syns! skrek han förskräckt.
Vampyrella suckade. Det var tydligt att Dös-Kalle levde i total förnekelse. Han vägrade att se det alla andra såg – att han var ett pinnsmalt benrangel utan så mycket som en köttslamsa på kroppen.
12
– Men alltså, på riktigt Dös-Kalle, varför har du på dig ett par gamla badbrallor?
Dös-Kalle sken upp i ett stort leende.
– För att jag älskar sol och värme! Det ska bli så himla skönt att äntligen få lite färg på den här likbleka kroppen.
Vampyrella såg frågande på honom.
– Eh, vad svamlar du om? Vadå sol och värme?
– Prata med din käre far, log Dös-Kalle. Jag har tjatat om det här i snart hundra år och nu har han äntligen tagit sitt förnuft till fånga.
– Det tror jag inte. Han har ju inte haft nåt vett från
första början, fnyste Vampyrella.
En liten stund senare hittade Vampyrella sin pappa i hotellets reception.
– Japp, min lilla likmask. Dös-Kalle har rätt, sa DrakOlle nöjt efter att Vampyrella frågat vad deras receptionist svamlat om.
Han log så att det blänkte i de vassa huggtänderna.
– Vi ska åka på en välbehövlig solsemester! Vad säger ni?
Drak-Olle såg hoppfullt på sin bleka dotter och sin ännu
blekare fru, Bettan, som dykt upp bredvid henne.
13
Bettan och Vampyrella såg på varandra och himlade med ögonen, sedan brast de ut i ett hysteriskt gapskratt.
– HA, HA, HA! Bettan skrattade så att tårarna sprutade.
Nu tror jag visst att mitt gamla mosslik till man börjar bli virrig på riktigt. Men det är klart, du är ju snart 450 år så vad kan man vänta sig?
– Ja, eller så har du helt enkelt fått solsting! fyllde
Vampyrella i.
– Kära Drak-Olle, fortsatte Bettan. Eller kära, det var kanske att ta i. Lilla Drak-Olle. Har du glömt bort att vi är vampyrer och inte tål solljus? Hela familjen skulle brinna upp innan vi ens hunnit doppa lilltån i vattnet.
Drak-Olle tog inte åt sig utan log självsäkert.
– Jodå, jag är fullt medveten om vampyrers solkänslighet. Men det var då, förstår ni. Förr i tiden. Men inte nu längre …
Med ett försök till en cool rörelse ryckte Drak-Olle upp en broschyr ur bakfickan på sina byxor av årsmodell 1893.
Bettan och Vampyrella öppnade broschyren och stirrade oförstående på den.
– Vad är det här? frågade Bettan.
– Vampire Beach, Transsylvaniens nya badort! förklarade Drak-Olle med stolthet i rösten.
Bettan och Vampyrella bara gapade när han fortsatte berätta om deras gamla hemlands nya satsning på en stor semesteranläggning. Den var speciellt skapad för vampyrer och andra monster och ägdes av en affärsman vid namn
Bitrick von Huggh. För att vampyrerna inte skulle brinna
16
upp av det gassande solskenet hade Bitrick tagit fram en unik sololja med skyddsfaktor 800. Så nu var det slut med den likstela inställningen till sol och värme och fritt fram att pressa järnet på stranden!
– Och tro det eller ej, avslutade Drak-Olle, men nu har jag, Drak-Olle Rysberg, blivit utvald till ambassadör för Vampire Beach!
– Du? sa Bettan och såg helt paff ut. Varför då?
Drak-Olle började obrytt peta sina naglar medan han flinade självbelåtet.
– Tja, jag antar att dom ville ha nån med hotellvana, och då var ju valet ganska givet om ni frågar mig. Jag har ju drivit Rysbergs hotell i ett par år nu. Och dom vill såklart också ha en äkta vampyr som sitt ansikte utåt. Ett blodsugarproffs.
– Jag förstår, svarade Bettan. Men varför har dom då kontaktat dig?
– Nu ska vi inte fokusera på oviktiga detaljer, sa DrakOlle som nu såg en aning obekväm ut. Jag är ambassadör för Vampire Beach och hela min familj är härmed inbjuden till premiäröppningen i övermorgon. Vi ska på semester i Transsylvanien!
– Whatever, suckade Vampyrella. Att ligga och fejksola på stranden med faktor 800 tillsammans med min pinsamma familj får mig i alla fall att känna mig lite mer som en normal människa än som en gammal stel vampyr. Jag går och packar!
Och med de orden försvann hon upp på sitt rum.
Drak-Olle log fortfarande så brett att Bettan började tro
18
att han blivit stelopererad. Det var något skumt med allt det här, men hon kunde inte sätta fingret på vad.
– Jag tycker fortfarande att det är lite lustigt att du blivit utnämnd till ambassadör, sa hon. Bara sådär.
– Tja, men du vet … vissa har det, andra inte, sa DrakOlle.
– Det är just det som är det konstiga, eftersom du tillhör den senare kategorin. Vad exakt är det du ska göra?
– Ingenting, svarade Drak-Olle glatt.
– Det du kan bäst alltså, sa Bettan syrligt. Men nåt annat än det måste väl ändå den där von Huggh vänta sig?
– Näe, inte så mycket. Jag ska mest bara slappa på hotellet. Sola, bada och vara en allmänt skön, odöd gäst.
– Jag förstår. Men om vi nu ska resa bort, vad gör vi då med gästerna som bor på vårt hotell? undrade Bettan.
Drak-Olle hann inte svara förrän entrédörren flög upp och zombien Raaalf stapplade in.
– Då var sopbilen färdiglastad med både strandprylarna och alla hotellets gäster. Dom sitter mjukt där bak bland all skit och är supertaggade på att få en gratis tripp till stranden. Succé! brölade han och hasade sedan ut igen.
19
valkommen till .. beach
Trodde du att vampyrer hatar sol? Glöm det!
Familjen Rysberg ska åka på semester till sitt
hemland Transsylvanien. Vid en soldränkt strand
finns en helt ny badort: Vampire Beach. Och stället
är inte bara till för vampyrer. Tvärtom! Pappa
Drak-Olle har faktiskt fått i uppdrag av självaste
greve Dracula att locka dit vanliga, levande
människoturister som är fulla av smaskigt blod …
Sol och blodbad är den andra fristående boken om
FAMILJEN RYSBERG , känd från den älskade
tv-serien på SVT .