Helena Kubicek Boye & Andrea Femerstrand
Så fort Jojo kommit ut på gården sätter hon händerna mot munnen och ylar så högt hon kan, så att Otto och Einar ska höra henne. – Ahhhhouuuuu, ahoooouuuuu! Sen är hon alldeles tyst och lyssnar. Men det kommer inget svar från tvillingarna. Jojo suckar, vad ska hon hitta på nu? Tänk om det kunde hända något spännande för en gångs skull?
Doris tittar på Jojo med sina knappsvarta ögon. Hon är säkert hungrig som vanligt. Jojo suckar och sätter sig på huk. – Du får ingen mat nu, men vi kan leka apport? Doris viftar på svansen. Jojo kopplar loss henne, tar sats och kastar bollen så långt hon bara kan. Oj! Bollen får en himla fart, den flyger fram, studsar i marken, över staketet och ut från gården mot torget. Doris kutar snabbt iväg efter bollen.
Hon springer mot grinden som står öppen och fortsätter genom den. Jojo blir tvungen att följa efter fast hon egentligen inte får. Doris stannar vid en bänk. Hon har helt glömt bollen och står och nosar på något. Jojo rusar fram, men tvärstannar mitt i steget. Vad är det där?! Det är något rött och blött på bänken. Det ser precis ut som … BLOD!
Jojo rycker snabbt till sig Doris och känner hur hjärtat börjar slå snabbt i bröstet. Hon ser sig hastigt om. – Du får inte slicka på det där, Doris!
Hunden tittar besviket på henne. Jojo tar upp mobilen och med bultande hjärta tar hon ett par bilder på blodet, både nära och på hela bänken. – Vi måste hitta Otto och Einar och visa dem det här, säger Jojo. Hon kopplar Doris och springer så snabbt hon kan tillbaka in på gården till den hemliga mötesplatsen bakom det stora äppelträdet. – Aouuuuuuu, ropar hon andfått igen.
Äppelträdet kastar långa mörka skuggor över mötesplatsen. Plötsligt känns det lite kusligt alltihop, fastän det är mitt på dagen. Varför var det blod på bänken? Vems blod är det? Om någon bara slagit sig lite borde det inte vara så där mycket blod. Kanske har det hänt något hemskt …? Solen går plötsligt i moln, det mörknar omkring henne och hon ryser till. Hon ropar igen: Aouuuuuu… aouuuuuuu… Det är helt tyst några sekunder. Sen hör hon äntligen ett svagt: Aaaaauiiiii… auoooo… och så dyker Otto upp bakom trädet med sin skateboard.
– Tjena! säger han. Einar är på väg. – Jag och Doris har hittat blod! säger Jojo med uppspärrade ögon. Kolla här! Hon tar upp telefonen och visar bilderna. Otto zoomar in så blodet täcker hela skärmen. – Hallå, vad läskigt! Var kommer det ifrån? – Det är ju det vi måste ta reda på! säger Jojo. De tittar på varandra och ryser. Då prasslar det plötsligt till bakom dem! Båda två skriker till av rädsla.
t e f ö d rsta falle å p d e m g t n för ä H Jojos deckarklubb
När Jojos hund Doris hittar blod på en bänk i den lilla staden förstår Jojo genast att något mystiskt måste ha hänt. Tillsammans med sina vänner tvillingarna Otto och Einar bestämmer hon sig för att lösa fallet. Utrustade med förstoringsglas, den nyfikna hunden Doris och mycket livlig fantasi sätter de igång. Men det visar sig ganska snart att allt inte är som de först trott!