• Vad säger beslutsfattare om reformen? • Vad säger friskolorna om reformen? • Vad säger lärarna och eleverna om reformen? • Vad säger studierna om reformen utifrån historiska perspektiv?
FOTO: Emelie Jönsson
är sociolog, forskare och lektor vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.
• Vad säger studierna om reformen utifrån företagsekonomiska perspektiv? • Vad säger studierna om reformen utifrån sociala perspektiv? • Vad säger omvärlden om den svenska friskolereformen? Antologin har initierats av Nätverket för likvärdig skola och är en viktig läsning för alla som, oavsett ståndpunkt, är eniga om att vi behöver vända den dystra utveckling som inneburit betygsinflation, sämre läskunskaper, ökad psykisk ohälsa bland elever och tilltagande skolsegregation.
FOTO: Molly Zelmerlööw Sigander
är utredare, tidigare rektor och verksamhetschef med års erfarenhet av arbete inom skolväsendet.
ISBN 978-91-27-82940-4
9 789127 829404
NOK_KORNHALL_SVENSSON_ALLELIN_KARLSSON_NAR_SKOLAN_BLEV_135_210.indd Alla sidor
NÄR SKOLAN BLEV EN MARKNAD
FOTO: Kristina Svensson
är lärare, journalist, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning.
I början av -talet fattades de beslut som ledde till att den svenska sammanhållna grundskolan avskaffades. Det skedde utan utredningar eller remissförfaranden, utan att internationell skolforskning togs tillvara och i det närmaste utan offentlig debatt. Den ersattes av en ny marknadsstyrd och konkurrensinriktad skolpolitik som inget annat demokratiskt land hade prövat. Skolan blev en marknad. Nu har vi haft en skolmarknad i trettio år och det är dags att utvärdera. Hur gick det till? Hur har det gått? Hur går vi vidare? Det här är en brokig antologi som samlar en mångfald av röster från vitt skilda håll för att belysa och utmana de systemförändrande beslut som kommit att påverka så många elevers och lärares vardag. Här finns textbidrag från såväl förespråkare som kritiker av reformen, samlade under bokens sju delar:
PER KORNHALL STEN SVENSSON MAJSA ALLELIN BO K ARLSSON RED.
FOTO: EVA LINDBLAD
är konsult i utbildningsfrågor, författare och debattör. Han har bland annat skrivit böckerna Barnexperimentet, Alla i mål och Omstart för skolans digitalisering.
PER KORNHALL STEN SVENSSON MAJSA ALLELIN BO K ARLSSON RED.
NÄR SKOLAN BLEV EN MARKNAD
”Endast när den pedagogiska diskussionen inser att vi inte längre har en skola för alla, och förstår att livsvillkoren och den sociala verkligheten inte är desamma för alla elever, kan en verklig likvärdighet nås bortom meritokratins skenbara rättvisa.” , ”Erfarenheter från grundskolans införande pekar på betydelsen av långsiktighet och systematik, men också på att stora och djupgående förändringar är möjliga.” ,
TRETTIO ÅR MED FRISKOLOR omslag: niklas lindblad, mystical garden design
2022-01-25 13:40
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 2
2022-01-26 08:43
INNEHÅLL Förord .................................................................................. 8 Inledning Så avskaffades den sammanhållna skolan.......... 10 Sten Svensson DEL I Kapitel 1
Vad säger beslutsfattare om reformen?...... 22 Ministrarna som kommunaliserade och skapade skolmarknaden.............................. 24 Gunnar Berg, Sten Svensson & Mats Wingborg
Kapitel 2 Carl Tham om skolans omdaning under 1990-talet ................................................32 Gunnar Berg, Sten Svensson, Mats Wingborg & Carl Tham Kapitel 3 Bengt Westerberg om skolans omdaning under 1990-talet............................................... 42 Gunnar Berg, Sten Svensson, Mats Wingborg & Bengt Westerberg Kapitel 4 En ny friskoleöverenskommelse?.........................52 Lars Leijonborg Kapitel 5 Intervju med Ulf P. Lundgren.......................... 62 Majsa Allelin Kapitel 6 Miljöpartiet och friskolorna – en exposé över kampen för en alternativ pedagogik................. 72 Mats Pertoft Kapitel 7 Intervju med Anna Ekström – Vi har en tydligare vinstkritisk linje nu än tidigare ......... 82 Per Kornhall DEL II Kapitel 8
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 5
Vad säger friskolorna om reformen?.......... 90 Egenmakt och ökad valfrihet ........................... 92 Peje Emilsson
2022-01-26 08:43
Kapitel 9
Skolans problem beror inte på friskolereformen...............................................102 Louise Ankarcrona
Kapitel 10 Idéburna skolors riksförbund – samverkan för likvärdig mångfald i en skola för bildning ....... 112 Ingrid Carlgren & Håkan Wiclander DEL III
Vad säger lärarna och eleverna om reformen? ......................................... 122
Kapitel 11
Intervju med Lärarnas Riksförbund – marknaden gör läraryrket mindre attraktivt ....124 Sten Svensson
Kapitel 12 Intervju med Lärarförbundet – staten behöver ta ett större ansvar ........................................... 130 Per Kornhall Kapitel 13
Ökad politisk vilja krävs om likvärdigheten ska förbättras.................................................... 138 Leo Gerdén
DEL IV
Vad säger studierna om reformen utifrån historiska perspektiv? ................. 150
Kapitel 14 Friskola, valfrihet och klassamhälle.................. 152 Sven-Eric Liedman Kapitel 15
1990-talets skolreformer – hur var de möjliga?....................................... 170 Johanna Ringarp
Kapitel 16 Experimentet fristående skolor – dags att summera......................................... 182 Mats Ekholm DEL V
Vad säger studierna om reformen utifrån företagsekonomiska perspektiv? ............. 194
Kapitel 17 Skolpeng är som olja, lika villkor är som vatten................................................... 196 Jonas Vlachos
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 6
2022-01-26 08:43
Kapitel 18
Aktiebolag och friskolorna – vinnande koncept eller ohelig a llians?............................. 206 Anne-Marie Pålsson
Kapitel 19 Klivet över nationsgränsen – friskoleföretagens utlandsexpansion............. 220 Linda Rönnberg Kapitel 20 Fenomenet Internationella engelska skolan ..... 234 Johan Enfeldt DEL VI
Vad säger studierna om reformen utifrån sociala perspektiv? .................................. 248
Kapitel 21 Det pedagogiska mötets potential – behovet av ökad autonomi för elever och lärare............ 250 Majsa Allelin & Ove Sernhede Kapitel 22 Fristående skolor och skolresurser ................... 264 Jan-Eric Gustafsson Kapitel 23 Den lokala segregationen – en studie om 30 mellanstora kommuner.............................. 276 German Bender, Per Kornhall & John Östlund Kapitel 24 En likvärdig skola är ingen omöjlighet.............288 Björn Åstrand DEL VII
Vad säger omvärlden om den svenska friskolereformen? ................................... 308
Kapitel 25 Intervju med Diane Ravitch – den viktiga frågan: Vem t jänar på detta? ........................... 310 Per Kornhall Kapitel 26 Intervju med Richard Elmore – ”Föräldraintervjuerna chockade mig” .......... 322 Per Kornhall Kapitel 27 Återbesök till en fjärran spegel ....................... 328 Samuel E. Abrams Slutord ............................................................................... 338
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 7
2022-01-26 08:43
FÖRORD
D
en 26 mars 1992 lade den nytillträdda moderatledda regeringen fram proposition 1991/92:95 ”om valfrihet och fristående skolor”. Kort därefter antogs förslaget och läsåret därpå skulle den nya politiken bli verklighet runt om i landet. ”Rätten och möjligheten att välja skola är ett viktigt instrument för att vitalisera skolan” står det i propositionen. Huruvida denna förhoppning har infriats går att diskutera – och kan sägas vara en av den här antologins huvudfrågor. Mer tydligt däremot är att själva debatten om skolan har vitaliserats. Det är nu 30 år sedan reformen implementerades och samtidigt har den aldrig varit så politiskt omstridd och folkligt engagerande som i skrivande stund. Lärarfack, elevuppror, aktivistiska nätverk som vill stärka välfärden, enskilda politiker, tankesmedjor, proffsdebattörer, Skoltwitter med flera håller frågan om skolans styrning levande. Det hör till historiens gång att samtiden reagerar på tidigare fattade beslut. Men hur kommer det sig att reformen har blivit så aktuell just nu? Varför har det dröjt ett par decennier innan så många röster har tagit till orda? Vilka var de politiska idéerna och förhoppningarna när skolan marknadsutsattes under 1990talet och hur har dessa infriats? Hur blev Sverige unikt gällande utbildningens styrning och vad har det fått för konsekvenser? 8
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 8
2022-01-26 08:43
Och slutligen, vad vill vi med skolan de kommande 30 åren? Dessa är några av de frågor som denna bok försöker att besvara. Det här är en antologi som Nätverket för likvärdig skola har tagit initiativ till. Medvetna om att vi är präglade av de sammanhang vi rör oss i har vi valt att samla en mångfald röster med vitt skilda roller för att erinra, belysa och utmana det systemförändrande beslut som kommit att påverka så många elevers och lärares vardag, i en av välfärdens mest centrala institutioner, liksom det svenska ryktet internationellt. Vi har därför sökt upp både förespråkare för och motståndare till reformen och bett dem att ge sin syn på saken. Vi har även bett lärare- och elevrepresentanter, liksom forskare från olika discipliner att reflektera över problemen och möjligheterna framåt. Författarna svarar för sina uppfattningar i de respektive kapitlen och vi som redaktörer står för helheten. Vi har alltså aktivt eftersökt olika perspektiv och intressen i syfte att ge läsaren underlag för att bilda sin egen uppfattning om det som varit och det som kan komma framöver. En sak är vi dock alla eniga om: vi vill vända den dystra utveckling som inneburit betygsinflation, sämre läskunskaper, ökad psykisk ohälsa bland elever och tilltagande skolsegregation. Enligt skollagen ska skolan ”främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Vidare ska strävan ”vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”. Låt dessa ord vägleda de kommande 30 årens skoldebatt och politiska beslut. Per Kornhall, Sten Svensson, Majsa Allelin & Bo Karlsson Nätverket för likvärdig skola Stockholm, januari 2022 9
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 9
2022-01-26 08:43
Inledning
SÅ AVSK AFFADES DEN SAMMANHÅLLNA SKOLAN STEN SVENSSON
Sten Svensson är lärare, journalist och skoldebattör samt tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning.
10
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 10
2022-01-26 08:43
I
början av 1990-talet fattades de principbeslut som ledde till att den framgångsrika svenska sammanhållna grundskolan avskaffades. Det skedde utan utredningar, utan att den internationella forskningen togs tillvara och i det närmaste utan offentlig debatt. Den ersattes av en ny marknadsstyrd och konkurrensinriktad skolpolitik som inget annat demokratiskt land hade prövat. I regeringsförklaringen hösten 1991 kallade Carl Bildt denna omläggning av politiken för en valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken. Välfärdssystemen inklusive skolan skulle förnyas och förbättras med hjälp av ökad valfrihet, privata alternativ och konkurrens mellan utförare. Det skulle leda till högre kvalitet, bättre resultat och en effektivare resursanvändning. De offentliga tjänsterna skulle även i fortsättningen finansieras gemensamt men själva produktionen skulle kunna läggas ut på privata anordnare. Det är detta som är valfrihetsrevolutionen i välfärdspolitiken, sa Carl Bildt. Vilka var de orsaker som gjorde att ett framgångsrikt skolsystem kunde avskaffas på ett par månader och ersättas med ett helt oprövat? Svaret är att det var en lång rad faktorer och tillfälligheter som samverkade när den svenska skolpolitiken 11
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 11
2022-01-26 08:43
lades om och det underlättades av att det var ytterst få som förstod vad som hände. Grunden till systemskiftet kan man finna redan när grundskolan infördes. Då avskaffades de gamla skolformerna med två parallella utbildningsspår, folkskolan för dem som skulle direkt ut i arbetslivet och realskolan för dem som skulle studera vidare. De ersattes av en gemensam grundskola där alla elever undervisades tillsammans. Inom de borgerliga partierna, särskilt inom dåvarande Högerpartiet, fanns det ett utbrett motstånd mot tanken på att eleverna skulle undervisas tillsammans. Först när Socialdemokraterna och Folkpartiet enades om en kompromiss, där högstadiet var uppdelat i en rad olika tillval, fick de med sig övriga partier och grundskolan kunde börja införas 1962. Den borgerliga kritiken mot den sammanhållna skolan levde emellertid kvar och fick ett nytt uppsving åren runt 1980 av den så kallade kunskapsrörelsen. De kritiserade grundskolan mycket hårt för att den innehöll för lite ämneskunskaper och för att det inte var någon ordning och reda. Trots att de internationella studierna oftast visade på goda eller mycket goda resultat för den svenska skolan vid denna tid, fick kunskapsrörelsens åsikter stort genomslag hos flera av de borgerliga partierna liksom inom delar av vänstern. De borgerliga tidningarnas ledarsidor slöt upp i kritiken och detsamma gällde flera kulturskribenter. Under 1980-talet etablerades en till stora delar osaklig bild av att den svenska sammanhållna grundskolan var i en djup kris och denna beskrivning bidrog till att möjliggöra systemskiftet.
12
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 12
2022-01-26 08:43
Beatrice Ask 1 var en av kritikerna till den sammanhållna skolan. I en intervju i Svenska Dagbladet under våren 1992, beskriver hon valfrihetsreformen som ett sätt att avskaffa enhetsskolan. Detta är en strukturell reform som en gång för alla gör slut på de kollektivistiska idéerna om en likriktad enhetsskola. Nu väntar en ny tid för skolan. Nya läroplaner, ett nytt betygssystem, en ny lärarutbildning och nu också en rättighet för föräldrarna att själva välja skola för sina barn. Så skapar vi Europas bästa skola. En avgörande faktor för att systemskiftet lyckades var den debatt som förts under 1980-talet om den offentliga sektorn. Kritikerna menade att den var för stor, för dyr och att den var alldeles lomhörd inför medborgarnas önskemål. Den offentliga sektorn kallades för den ”offantliga sektorn” och den liknades vid en gökunge som trängde ut det privata näringslivet. Många var kritiska till de standardlösningar som samhället erbjöd och det uppstod en debatt om andra mer individuella lösningar. Begreppet ”den nya individualismen” lanserades. I den debatten var Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, mycket aktiv. Under 1980-talet arbetade de intensivt med att finna vägar för att öppna den offentliga sektorn för privata företag. De såg de stora möjligheter till framtida vinster som fanns inom vård, skola och omsorg. SAF bildade företaget M-gruppen som rekryterade en lång rad borgerliga politiker, främst från Folkpartiet, som blivit övertaliga efter valet 1982, med uppgiften 1. Beatrice Ask var moderat riksdagsledamot 1994–2019, skolminister 1991–1994 samt justitieminister 2006–2014.
13
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 13
2022-01-26 08:43
att hitta lösningar som kunde öppna den offentliga sektorn för företagen. De före detta politikerna i M-gruppen valde att starta med förskolan och de kallade företaget för Pysslingen. Det var ett aktiebolag som följde samma regler som gällde för kommunala förskolor, de hade utbildade förskollärare, barnen togs ur den kommunala kön och de följde den kommunala taxan. Att det var ett vinstdrivande aktiebolag tycktes inte påverka förskolans verksamhet och kvalitet. Vad var det då att bråka om? Trots att regeringen försökte stoppa verksamheten med en särskild lag, Lex Pysslingen, blev det en stor framgång och kom att fungera som en dörröppnare för privatiseringen av hela välfärdssektorn. Denna symbios mellan privata företag och före detta politiker som Svenska Arbetsgivarföreningen introducerade kom sedan att tillämpas i en lång rad kommuner runt om i landet. En huvudorsak bakom omläggningen av skolpolitiken var att en ny politisk ideologi, nyliberalismen, slog igenom på bred front i hela västvärlden. Om man privatiserade, avreglerade, införde valfrihet och drev de offentliga verksamheterna på samma sätt som privata företag, skulle verksamheten effektiviseras, kvaliteten höjas och kostnaderna sänkas, menade anhängarna. Det var precis vad många kommunpolitiker ville höra i början av 1990-talet. De var då hårt pressade av både ekonomin och kritiken mot den offentliga sektorn. Om man gör som det privata näringslivet så kommer allt att fungera mycket bättre, trodde man. Nyliberalerna hade lösningar på alla problem och marknadens principer om konkurrens och privatiseringar kom att fullständigt dominera politiken i världen och i Sverige. Ökad valfrihet ville alla ha. 14
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 14
2022-01-26 08:43
Det var främst de borgerliga partierna som var pådrivande för de nyliberala idéerna, men alla partier och även delar av akademin omfamnade mer eller mindre budskapet om valfrihet, privatiseringar och marknadstänkande. Maktutredningen, till exempel, såg det som att demokratin stärktes om medborgarna kunde besluta över flera av de frågor som låg på den politiska beslutsnivån. Ett exempel på hur nyliberalismen präglade samhällsdebatten vid denna tid är hämtat från Lindbeckkommissionens2 rapport som kom 1993. All offentlig produktion som inte är myndighetsutövning bör på sikt konkurrensutsättas och underkastas sedvanlig granskning av den konkurrensvårdande myndigheten, Konkurrensverket. Etableringshinder bör undanröjas och konkurrens bör ske på lika villkor mellan olika producenter. (SOU 1993:16, s. 110) En fråga som fick stor betydelse för skoldebatten var konflikten om Drevdagens skola i Älvdalen. År 1983 beslutade kommunen att skolan skulle läggas ner och att eleverna skulle gå i Idre som låg ett par mil bort. Det accepterade inte byborna, utan de höll barnen hemma och började driva skolan på egen hand med hjälp av insamlingar. Konflikten i Drevdagen varade under hela 1980-talet och fick stort utrymme i media. Striden om skolan visade den fyrkantighet och kompromisslöshet som präglade 2. Lindbeckkommissionen, egentligen Ekonomikommissionen (Fi 1992:19), var en utredning som tillsattes av regeringen Bildt 1992. Den skulle föreslå reformer av det ekonomiska och politiska systemet samt ange vägar ut ur den akuta krisen som rådde i början av 1990-talet. I mars 1993 presenterade kommissionen betänkandet Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16.
15
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 15
2022-01-26 08:43
den offentliga sektorn vid denna tid och den kom att påverka debatten om de fristående skolorna. En annan debatt handlade om att de kommunala skolorna var för likformiga och att det fanns för få pedagogiska alternativ. De argumenten fick brett stöd från hela det politiska fältet. Den socialdemokratiska regeringen föreslog 1989 att man skulle kunna välja en annan skola inom kommunen som hade en alternativ pedagogisk profil. Den reformen genomfördes ett år innan marknadsutsättningen och hann aldrig få någon effekt. Även Moderaterna stödde de pedagogiska alternativen. De såg möjligheten att dyrka upp den sammanhållna skolan med de pedagogiska alternativen som argument. Kommunaliseringen och sättet den genomfördes på kom att spela en viktig roll även för skolans marknadsutsättning. Beslutet togs i samband med att lärarna var ute i en mycket stökig avtalsrörelse. Avtalsfrågor blandades med kommunaliseringsfrågor och upprörda lärare runt om i landet protesterade och strejkade. I riksdagen krävde de borgerliga partierna Göran Perssons avgång och debatten var intensiv i hela samhället med mängder av inlägg i tidningar, radio och TV. När besluten om marknadsreformerna togs var det däremot helt lugnt. Det var inga protester, inga demonstrationer, inga strejker och inga upprörda debattartiklar i tidningarna. Detta trots att marknadsbesluten innebar betydligt mer genomgripande och principiella förändringar av det svenska skolsystemet än kommunaliseringen. När marknadsbeslutet togs var kommunaliseringen den stora frågan och de flesta trodde att det var kommunerna som skulle få mer makt över skolan. De flesta förstod inte konsekvenserna av eller kraften 16
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 16
2022-01-26 08:43
i marknadsbesluten. Dessutom var många lärare missmodiga efter kommunaliseringen och lärarfacken var fullt upptagna med att byta arbetsgivare och avtal. Uppståndelsen kring kommunaliseringen kom att dölja det verkliga systemskiftet i skolpolitiken som marknadsutsättningen innebar. Kommunaliseringsbesluten underlättade dessutom systemskiftet, med det gamla regelverket hade det varit betydligt svårare att införa marknadsskolan. En orsak till att diskussionen om marknadsskolan uteblev var att det inte gjordes några utredningar inför beslutet. Trots att regeringen kallade den nya politiken för en valfrihetsrevolution gjordes inga utredningar. Det var många frågor av yttersta principiella vikt som borde ha genomlysts av ordentliga utredningar och en ordentlig debatt. Dessutom gick det blixtsnabbt. På några få månader arbetade den borgerliga regeringen fram den proposition där skolan marknadsutsattes och den antogs av riksdagen ytterligare ett par månader senare. De ansvariga ville uppenbarligen inte ha någon genomgripande debatt. Varken något parti eller någon organisation gjorde några grundläggande analyser av marknadskrafternas intåg i skolan under 1990-talet och det förekom i stort sett ingen diskussion om att aktiebolag skulle driva skolor. Man såg inte och förstod inte den principiella skillnaden som låg i att flytta skolbeslut från demokratiskt valda församlingar till enskilda och företag. Några kritiska röster fanns emellertid. Ledarsidorna i de lärarfackliga tidningarna hade flera kritiska inlägg och OECD ifrågasatte om den marknadsstyrning av skolan som regeringen beslutat om var förenlig med strävan efter social och geografisk likvärdighet. 17
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 17
2022-01-26 08:43
En kritisk röst var Sverker Lindblad, professor i pedagogik i Göteborg, som sammanfattade forskningsläget i en intervju i Lärarnas tidning 1994: Resultatet av den här forskningen pekar på några tydliga tendenser. För det första att segregationen ökar i många fall, det är helt klart. För det andra att undervisningen blir mer konventionell, risken för likriktning är uppenbar. För det tredje att stressen på lärarna ökar och samarbetet dem emellan och mellan olika skolor försvåras på grund av konkurrenstänkandet. När beslutet togs 1992 trodde de flesta att det fria skolvalet och skolpengen skulle ha en marginell påverkan på skolsystemet i dess helhet. Några entusiastiska lärare och skolledare skulle få pröva olika former av alternativ pedagogik och det skulle bli fler föräldrakooperativ i glesbygden, men skolan i övrigt skulle fortsätta som vanligt i kommunal regi. Så var det också till en början. Under 1990-talets första år skedde systemskiftet relativt stillsamt. Ordentlig fart blev det först i slutet av 1990-talet och några år in på 2000-talet när ersättningen till de fristående skolorna hade höjts, de första skolkoncernerna hade bildats och när riskkapitalbolagen etablerade sig. Ytterligare en faktor som påverkade att debatten uteblev var den våg av omorganisationer som genomfördes i kommunerna när den nya kommunallagen började gälla 1992. Då lanserades nyliberala köp- och säljorganisationer, beställar- och utförarorganisationer och andra varianter i en stor mängd kommuner. Dessa infördes ofta tillsammans med olika stadsdels- eller 18
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 18
2022-01-26 08:43
kommundelsnämnder och samtidigt startades nya fristående skolor. Kommunaliseringen, marknadsskolan och genomgripande omorganisationer, allt genomfördes samtidigt. I många kommuner rådde en slags Klondyke-stämning då man trodde att i stort sett alla statliga lagar var upphävda och man kunde göra som man ville. Många chefer fick nya jobb, ofta inom verksamheter som de inte hade arbetat i tidigare. De kommunala omorganisationerna på 1990-talet innebar en kraftig kompetensförlust för skolan i många kommuner. Dessutom flyttades fokus från skolans marknadsutsättning till hur den kommunala administrationen skulle utformas. Systemskiftet i skolan fick också god draghjälp av en djup ekonomisk kris. Bakgrunden var 1980-talets avregleringar inom bank- och finansvärlden som ledde till en spekulationsbubbla inom fastighetsbranschen. Tillsammans med en underfinansierad skattereform ledde det till att staten hamnade i en djup ekonomisk kris som förvärrades av den borgerliga regeringens skattesänkningar och en fast kronkurs. För att klara statens ekonomi skar regeringen ner statsbidragen till kommunerna mycket kraftigt, vilket ledde till stora nedskärningar i hela kommunsektorn och särskilt i skolan. Under 1990-talet minskade lärartätheten med cirka 20 procent i grundskolan. Dessa nedskärningar spelade en viktig roll för tillväxten av de fristående skolorna. Ju större kvalitetsbristerna blev i de kommunala skolorna efter nedskärningarna, desto större blev intresset för de nya fristående skolorna. Valet 1994 vanns av Socialdemokraterna. Trots att de hade majoritet tillsammans med Vänsterpartiet valde de att fortsätta på den inslagna marknadsvägen. Huvudanledningen var den 19
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 19
2022-01-26 08:43
ekonomiska krisen. För att stabilisera ekonomin och få ner räntorna så att investeringarna kunde komma igång gjorde regeringen flera blocköverskridande överenskommelser som bland annat gällde nivån på skolpengen. Tillsammans med Miljöpartiet höjde regeringen nivån på skolpengen till de fristående skolorna till 100 procent. Ett beslut som satte kraftig fart på tillväxten inom friskolesektorn. En förklaring till att Socialdemokraterna inte gjorde något nämnvärt motstånd mot marknadsskolan är att betydande delar av partiet var övertygade om marknadskrafternas förträfflighet. Många socialdemokrater tyckte att valfrihet och konkurrens mellan skolor var bra och de såg inte några större problem med skolaktiebolag. Att dessa tankar var utbredda inom socialdemokratin syns i att det var tre ordföranden i Friskolornas riksförbund under 1990-talet och början av 2000-talet som var socialdemokrater. Det fria valet var dessutom populärt bland många väljare i den viktiga medelklassen och dem vågade inget parti stöta sig med. Det var Socialdemokraterna och Folkpartiet som låg bakom besluten om den sammanhållna grundskolan i början av 1960talet. Det var en unik och framgångsrik skolpolitik som sågs som ett föredöme bland många länder runt om i världen. I början av 1990-talet var detta till stora delar bortglömt. Folkpartiet hade bytt skolpolitik och i det näst intill kaotiska läge som rådde med en djup ekonomisk kris, förmådde inte Socialdemokraterna försvara en av 1900-talets viktigaste demokratiska reformer. När friskolebesluten togs sa deras tillskyndare att de skulle gynna de pedagogiska alternativen drivna av ideella organisationer. Att stora skolkoncerner snabbt skulle växa fram och 20
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 20
2022-01-26 08:43
dominera marknaden gick inte att förutse, hävdar de idag. Det stämmer att det fanns många aningslösa, både politiker och andra, men de som var huvudansvariga för besluten, Moderaterna och Folkpartiet, visste vad de gjorde. Tillsammans med SAF arbetade de mycket målmedvetet för att aktiebolagen skulle kunna etablera sig på skolmarknaden och de var fullt införstådda med att det skulle uppstå skolkoncerner. Tillvägagångssättet, att det inte gjordes några utredningar, att det inte var någon debatt och att det gick mycket fort, talar för att de visste vad de gjorde. De ville avskaffa den sammanhållna grundskolan genom att sätta högsta möjliga fart på friskolebranschen och det lyckades de med. Men däremot kan man nu med stöd i mycket empiri säga att de andra löftena som gavs – om högre kvalitet, bättre resultat och effektivare resursanvändning – alla kom på skam och att nya problem dessutom uppstod, såsom ökad olikvärdighet, segregation och lärarbrist.
Referenser Ask, B. (1992). Hård kvalitetskontroll på friskolor. Brännpunkt. Svenska Dagbladet, 1992-04-05. Lindblad, S. (1994). Konkurrens mellan skolor ger ofta sämre kvalitet. Lärarnas tidning, 20/1994. SOU 1993:16. Nya villkor för ekonomi och politik. Ekonomikommissionens förslag. Stockholm: Finansdepartementet.
21
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 21
2022-01-26 08:43
I.
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 22
2022-01-26 08:43
VAD SÄGER BESLUTSFATTARE OM REFOR MEN?
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 23
2022-01-26 08:43
Kapitel 1
MINISTR ARNA SOM KOMMUNALISER ADE OCH SK APADE SKOLMARKNADEN GUNNAR BERG, STEN SVENSSON & MATS WINGBORG
Gunnar Berg är seniorprofessor vid institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet. Sten Svensson är lärare, journalist, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. Mats Wingborg är journalist och författare.
24
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 24
2022-01-26 08:43
U
nder 1990-talet genomfördes en partiell kommunalisering av det svenska skolväsendet som bland annat innebar ett förändrat huvudmannaskap och kommunaliserade rektors- och lärartjänster. Successiva förändringar som följde i denna reforms kölvatten var bland annat följande: • • • • •
Skolans politiska styrning decentraliserades och avreglerades. Mål- och resultatstyrda läroplaner och kursplaner infördes. Absolut betygsskala infördes. Treårig gymnasieskola etablerades. Ett fristående marknadiserat skolsystem vid sidan av den kommunala skolan infördes. • Satsningar på vuxenutbildning intensiferades. • Barnomsorg och skolbarnomsorg integrerades i skolsektorn. Förskoleklass och läroplan för förskolan infördes.
Den så kallade kommunaliseringen föreslogs av Göran Persson, då skolminister, och klubbades med en knapp vänstermajoritet 1990, och genomfördes 1991. Samma år tillträdde en borgerlig 25
Nar_skolan_ORIG_JE.indd 25
2022-01-26 08:43
• Vad säger beslutsfattare om reformen? • Vad säger friskolorna om reformen? • Vad säger lärarna och eleverna om reformen? • Vad säger studierna om reformen utifrån historiska perspektiv?
FOTO: Emelie Jönsson
är sociolog, forskare och lektor vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.
• Vad säger studierna om reformen utifrån företagsekonomiska perspektiv? • Vad säger studierna om reformen utifrån sociala perspektiv? • Vad säger omvärlden om den svenska friskolereformen? Antologin har initierats av Nätverket för likvärdig skola och är en viktig läsning för alla som, oavsett ståndpunkt, är eniga om att vi behöver vända den dystra utveckling som inneburit betygsinflation, sämre läskunskaper, ökad psykisk ohälsa bland elever och tilltagande skolsegregation.
FOTO: Molly Zelmerlööw Sigander
är utredare, tidigare rektor och verksamhetschef med års erfarenhet av arbete inom skolväsendet.
ISBN 978-91-27-82940-4
9 789127 829404
NOK_KORNHALL_SVENSSON_ALLELIN_KARLSSON_NAR_SKOLAN_BLEV_135_210.indd Alla sidor
NÄR SKOLAN BLEV EN MARKNAD
FOTO: Kristina Svensson
är lärare, journalist, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning.
I början av -talet fattades de beslut som ledde till att den svenska sammanhållna grundskolan avskaffades. Det skedde utan utredningar eller remissförfaranden, utan att internationell skolforskning togs tillvara och i det närmaste utan offentlig debatt. Den ersattes av en ny marknadsstyrd och konkurrensinriktad skolpolitik som inget annat demokratiskt land hade prövat. Skolan blev en marknad. Nu har vi haft en skolmarknad i trettio år och det är dags att utvärdera. Hur gick det till? Hur har det gått? Hur går vi vidare? Det här är en brokig antologi som samlar en mångfald av röster från vitt skilda håll för att belysa och utmana de systemförändrande beslut som kommit att påverka så många elevers och lärares vardag. Här finns textbidrag från såväl förespråkare som kritiker av reformen, samlade under bokens sju delar:
PER KORNHALL STEN SVENSSON MAJSA ALLELIN BO K ARLSSON RED.
FOTO: EVA LINDBLAD
är konsult i utbildningsfrågor, författare och debattör. Han har bland annat skrivit böckerna Barnexperimentet, Alla i mål och Omstart för skolans digitalisering.
PER KORNHALL STEN SVENSSON MAJSA ALLELIN BO K ARLSSON RED.
NÄR SKOLAN BLEV EN MARKNAD
”Endast när den pedagogiska diskussionen inser att vi inte längre har en skola för alla, och förstår att livsvillkoren och den sociala verkligheten inte är desamma för alla elever, kan en verklig likvärdighet nås bortom meritokratins skenbara rättvisa.” , ”Erfarenheter från grundskolans införande pekar på betydelsen av långsiktighet och systematik, men också på att stora och djupgående förändringar är möjliga.” ,
TRETTIO ÅR MED FRISKOLOR omslag: niklas lindblad, mystical garden design
2022-01-25 13:40