Personlighet i arbete är skriven för dig som vill få vetenskapligt baserad kunskap och är lämplig för HR, chefer, ledarskapskonsulter och medarbetare som vill förstå personlighetens inflytande på på våra arbetsplatser. Författarna är tre av Sveriges främsta inom personlighetsteori, urval och testutveckling. Sofia Sjöberg är fil.dr i psykologi och driver tillsammans med Anders Sjöberg Psychometrics Sweden AB. Anders Sjöberg är fil.dr och docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Sara Henrysson Eidvall är leg. psykolog, specialist i arbetsoch organisationspsykologi och verksam som konsult.
Sjöberg, Sjöberg & Henrysson Eidvall
Med femfaktormodellen som utgångspunkt och arbetslivet som ramverk beskriver författarna hur personligheten driver beteendemönster och sätter ramarna för våra styrkor och svagheter. De tar också upp komplexiteten i att förstå och bedöma personlighet.
Personlighet i arbete
Foto: Eva Lindblad/1001bild.se
Vad är egentligen personlighet och hur bedömer vi personlighet på bästa sätt? Hur är personligheten organiserad och vilka personlighetsdrag är viktiga i arbetslivet? Ärver vi våra personlighetsdrag eller kan man förändra dem?
Personlighet i arbete Sofia Sjöberg Anders Sjöberg Sara Henrysson Eidvall
Förstå drivkrafter och beteenden med femfaktormodellen
ISBN 978-91-27-82875-9
9 789127 828759
Personlighet i arbete original.indd Alla sidor
2021-07-21 10:35
9789127828759_001-198.indd 2
2021-07-23 13:38
Innehåll
Förord 10 Bokens upplägg 12 KAPITEL 1
Vad är personlighet? 15 Trait – personlighetsdrag 17 Traitbaserade modeller 19 Personlighetsforskningen föll i glömska 20 En modell växer fram 21 Förenklad och trubbig? 22
Personlighetens renässans 23 Arv och miljö 24 Stabilitet över tid 27 KAPITEL 2
De fem faktorerna 30 MÅLMEDVETENHET – ordningsamhet, disciplin och
prestationssträvan 34 Hög nivå av målmedvetenhet 34 Låg nivå av målmedvetenhet 35 Målmedvetenhet är en central faktor på arbetet 36 SYMPATISKHET – tillit, värme och samarbetsvilja 37
Hög nivå av sympatiskhet 37 Låg nivå av sympatiskhet 38
9789127828759_001-198.indd 5
2021-07-23 13:38
KÄNSLOMÄSSIG INSTABILITET – stresskänslighet,
vaksamhet och beredskap 39 Hög nivå av känslomässig instabilitet 39 Låg nivå av känslomässig instabilitet 40 ÖPPENHET – intellektuell nyfikenhet, fantasi och
öppenhet för nya idéer 41 Hög nivå av öppenhet 42 Låg nivå av öppenhet 43 Öppenhet minst tydlig 44 EXTRAVERSION – utåtriktning, energi och
spänningssökande 45 Hög nivå av extraversion 45 Låg nivå av extraversion 46
Stor komplexitet 47 KAPITEL 3
Faktorerna påverkar varandra 49 Parvisa kombinationer 49 Extraversion och sympatiskhet 50 Extraversion och målmedvetenhet 51 Extraversion och känslomässig instabilitet 53 Extraversion och öppenhet 55 Sympatiskhet och öppenhet 57 Sympatiskhet och målmedvetenhet 59 Sympatiskhet och känslomässig instabilitet 60 Öppenhet och målmedvetenhet 62 Öppenhet och känslomässig instabilitet 63 Målmedvetenhet och känslomässig instabilitet 65
9789127828759_001-198.indd 6
2021-07-23 13:38
KAPITEL 4
Personlighetens hierarki 68 Item 69 Fasetter 70 Betydelsen av fasetter inom en faktor 74
Aspekter 75 Faktor målmedvetenhet med tillhörande aspekter och fasetter 76 Faktor sympatiskhet med tillhörande aspekter och fasetter 77 Faktor känslomässig instabilitet med tillhörande aspekter och fasetter 78 Faktor öppenhet med tillhörande aspekter och fasetter 80 Faktor extraversion med tillhörande aspekter och fasetter 82
Faktor alpha och beta 83 Faktor alpha och de ingående FFM-faktorerna 83 Faktor beta och de ingående FFM-faktorerna 85
Generella personlighetsfaktorn 87 Redan de gamla grekerna … 90
Namn och etiketter är konstruktioner 93 Komplexitet och dynamik 94 Inom nivåer i hierarkin 94 Teoretisk nivå 95 Bedömningsnivå 95 Mellan nivåer i hierarkin 96 Kombinationer 97
9789127828759_001-198.indd 7
2021-07-23 13:38
KAPITEL 5
Personlighetsteori 99 Femfaktorteorin (FFT) 100 Grundläggande tendenser 101 Karaktäristiska anpassningar 102 En teori under utveckling 104
Cybernetic Big Five Theory 105 KAPITEL 6
Personlighetsbedömningars praktiska nytta 108 Att beskriva och förklara 109 Att förutsäga 111 Skillnaden mellan beskrivande och förutsägande
information 113 Arbetsprestation 115 Personlighet och uppgiftsprestation 117 Personlighet och organisationsmedborgarskap 119 Personlighet och kontraproduktiva beteenden 121 Personlighet och generell arbetsprestation 122 Skräddarsydda mått 125 Karriärrådgivning 126 Personlig utveckling 130 Personlighet och intressen 130 Rätt information för rätt sammanhang 132
KAPITEL 7
Verktyg och metoder för att bedöma personlighet 134 Vad ska bedömas – olika konstrukt 134 Bedöma personlighet – olika metoder 136
9789127828759_001-198.indd 8
2021-07-23 13:38
Självskattning 139 Personlighetstest 139 Intervju 143
Observatörsskattning 146 360-bedömningar 147 Referenstagning 147
Vad fungerar bäst? 148 Dokumentation 149 Att kombinera metoder 151 KAPITEL 8
Extrema personlighetsdrag 154 Extrema nivåer – bra eller dåligt? 155 Exempel 1: Servicechefen 157 Exempel 2: Produktchefen 160 Exempel 3: Projektledaren 163
Modeller för personlighetens mörka sida 168 Den mörka triaden – populär men ifrågasatt 168 D-faktorn 170
FFM och personlighetssyndrom 173 Att bedöma personlighetens mörka sida i
arbetslivet 176
Några avslutande ord 179 Om författarna 182 Referenser 184 Register 192
9789127828759_001-198.indd 9
2021-07-23 13:38
Förord
är ingen nyhet. Trots det självklara att vi har olika egenskaper som är stabila över tid har begreppet personlighet fått utstå mycket kritik genom åren. På 1960- och -70-talen försvann undervisningen om personlighet från flertalet svenska universitet. Den rådande synen var att det är situationen som avgör hur man tänker, känner och beter sig. Att det skulle finnas något ärftligt i personliga egenskaper sågs som otänkbart. I vardagligt tal pratar vi ändå gärna och ofta om hur andra och vi själva är, tänker och känner och hur personliga egenskaper kan förklara beteenden. Det kan till exempel vara i ett första möte med den nya chefen eller en ny arbetskamrat. Frågor som man ofta vill ha svar på är till exempel om en person är ambitiös, stresstålig, glad, optimistisk, energisk och vänlig, och varför en person beter sig som den gör. Vad säger då forskningen i dag om personlighet, hur arbetar personligheten och hur tar den sig uttryck i arbets livet? Vårt mål har varit att sammanfatta forskningsbaserad kunskap om personlighet generellt och med specifikt fokus på personligheten i arbetslivet. Vi har valt att utgå från den så kallade femfaktor modellen, som vi hädanefter kommer att förkorta till FFM. FFM har ett starkt stöd i forskningen, och delar eller hela modellen används ofta i praktisk tillämpning. Vår övertygelse är att en djupare insikt om personlighet i ATT MÄNNISKOR SKILJER SIG ÅT
10
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 10
2021-07-23 13:38
arbete nås genom kunskap som bygger på en forskningsbaserad modell. Syftet med boken är att ge information och kunskap som är användbar och intressant för dem som arbetar med bedömningar av personlighet i sin profession: chefer, HR-personal, alla som arbetar inom bemanning och rekrytering och så vidare och för dem som vill förstå sig själva och andra lite bättre. Forskningsbaserad kunskap är alltså bokens röda tråd. Avsikten är att ta ett tydligt steg bort ifrån den litteratur om människans personlighet som bygger på subjektiva upplevelser, en enskild persons tankar och idéer, icke bekräftade teorier eller lukrativa och förenklade modeller som det läggs dyrbar tid och stora pengar (ofta skatte betalarnas) på. I dagens debatt om personlighet likställs ofta personlighet med personlighetstest, en gång i tiden kallat personlighetsinventorium, med andra ord självrapporterande personlighetsformulär där individen besvarar frågor om sig själv. Vi vill med denna bok bredda debatten och försöka förklara var forskningen står i dag avseende personlighet, oavsett om vi använder ett test, bedömer personlighet med en anställningsintervju, referenstagning eller låter en robot bedöma personligheten. Vi vill helt enkelt öka förståelsen för att personligheten ständigt är i arbete. Vi hoppas att läsaren ska finna ny kunskap och få en insikt om komplexiteten i detta ämne. Vår förhoppning är även att den ökade kunskapen leder till en ökad förmåga att kunna fatta klokare beslut i frågor som rör människors personlighet, till exempel vid urval, karriärrådgivning och personlig utveckling.
FÖRORD
9789127828759_001-198.indd 11
•
11
2021-07-23 13:38
Bokens upplägg Kapitel 1 inleder vi med att förklara begreppet ”trait” och vad det betyder för att förstå personlighet i arbete. Vi tar även upp centrala frågor som stabilitet, arv och miljö samt beskriver hur FFM växt fram. I kapitel 2 berättar vi om vad de fem faktorerna i FFM står för, och i kapitel 3 ger vi exempel på hur dessa faktorer tillsammans kan påverka tankar, känslor och beteenden på arbetsplatsen. I kapitel 4 beskriver vi hur de fem faktorerna är uppbyggda, från minsta beståndsdel, som vi kallar item, till fasetter, vidare till aspekter och faktorer. Här beskrivs även den hierarkiska modellen för personlighet. Vi tar även upp en diskussion om att det finns flera övergripande faktorer som styr vår personlighet. I kapitel 5 berättar vi om några teorier som försöker förklara hur personlighet kan förstås utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv, den så kallade femfaktorteorin (FFT) och Cybernetic Big Five Theory (CB5T). I kapitel 6 tar vi upp bedömning av personligheten i arbetslivet utifrån ett predicerande perspektiv, det vill säga hur man kan förutsäga olika typer av prestation i arbetslivet, men också utifrån ett beskrivande perspektiv för olika typer av rådgivning. I detta kapitel berör vi de områden i arbetslivet där personlighetsbedömning kan vara till nytta för både individ och organisation. I kapitel 7 ger vi olika exempel på bedömningsmetoder, såsom 360-bedömningar, referenstagningar, intervjuer och personlighetstest samt deras styrkor och svagheter. I kapitel 8 tar vi upp extrema personlighetsdrag och hur olika kombinationer av personlighetens fasetter både kan hjälpa och stjälpa individer och organisationer. Här berörs 12
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 12
2021-07-23 13:38
även mörka sidor av personligheten, som den mörka triaden och dark core of personality. Vi rundar av boken med några avslutande ord och reflektioner. För att inte störa läsningen har vi samlat alla referenser sist i boken, uppdelade efter tema. Vissa termer och begrepp har vi förtydligat i faktarutor som finns i den löpande texten. Vi vill gärna att du som läsare ibland tar en paus och reflekterar över hur dina egna erfarenheter av personlighet i arbetet kan ge dig ytterligare kunskap. Och kom ihåg att din egen personlighet är avgörande för hur du tänker och känner för innehållet i denna bok. Lycka till på resan. Stockholm våren 2021 Sofia Sjöberg, Anders Sjöberg och Sara Henrysson Eidvall
FÖRORD
9789127828759_001-198.indd 13
•
13
2021-07-23 13:38
9789127828759_001-198.indd 14
2021-07-23 13:38
KAPITEL 1
Vad är personlighet?
stabila mönster i att tänka, känna och handla på ett konsekvent och karaktäristiskt sätt i olika situationer och över tid. Dessa mönster har betydelse för oss människor på en mängd olika sätt. Oavsett vilket sammanhang vi befinner oss i påverkar vår personlighet vårt beteende, styr våra preferenser och sätter ramarna för våra styrkor och svagheter. Personlighetsdrag som gör att man har lätt för att arbeta hårt, motivera sig själv, anstränga sig till det yttersta, vara noggrann och kunna behålla fokus är tillgångar i de allra flesta arbeten och blir förstås en styrka. Har man en benägenhet att oroa sig, bli arg och irriterad, är det om inte en svaghet så i alla fall en sårbarhet. Dessa styrkor respektive sårbarheter kan förstås finnas inom samma individ. Ibland kan ett och samma personlighetsdrag vara en styrka i ett sammanhang men begränsande i ett annat. Att vara pratsam, utåtriktad och lite gåpåig är en tillgång, kanske till och med en nödvändighet, i arbetet som säljare och i festsammanhang med många människor, men kan vara en svaghet i yrket som diplomat eller förhandlare eller i sociala sammanhang med ett färre antal personer. PERSONLIGHET DEFINIERAS SOM
VAD ÄR PERSONLIGHET?
9789127828759_001-198.indd 15
•
15
2021-07-23 13:38
Vår personlighet är också viktig för hur vi ser på oss själva och på andra, hur andra uppfattar oss och hur vi kommer att fungera, trivas och prestera i alla olika sammanhang. Man kan säga att personligheten i viss utsträckning definierar oss, både inför oss själva och (hur vi presenterar oss) inför andra. Personligheten driver våra beteenden, tankar och känslor. En del personlighetsdrag är mer synliga för andra (om man exempelvis är social och glad och utåtriktad), och andra personlighetsdrag är mer uppenbara för individen själv (som vad man tänker och hur man känner), trots att även sådana tar sig uttryck i olika typer av beteenden. Oavsett genom vilken lins eller utifrån vilket perspektiv man betraktar personligheten hos en individ – inifrån sig själv eller utifrån en annan individs perspektiv – och i vilket eller vilka sammanhang (om det är på arbetet, hemma eller när man utövar sina fritidsintressen) finns det en grundläggande biologisk disposition som är gemensam. Det är detta som är personligheten. Under senare delen av 1900-talet var det en spridd idé att personlighet inte existerar, utan att allt beteende beror på situation och sammanhang. I dag instämmer de flesta i att personlighet trots allt existerar, att vi skiljer oss åt i våra personligheter och att dessa skillnader har betydelse för hur vi tänker, känner och beter oss. Begreppet personlighet och framför allt uttryck som hör ihop med det, som målmedveten, extravert eller empatisk, är numera ganska vanliga sätt att beskriva såväl andra som sig själv. Men vi har inte alltid samma bild av vad vi menar när vi pratar med varandra om vår egen och andras personlighet, så frågan är vad personlighet egentligen är, hur den fungerar och påverkar oss. Det finns också olika 16
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 16
2021-07-23 13:38
uppfattningar om när och hur vi kan och bör använda information om vår personlighet. Detta leder ibland till att vi talar förbi varandra, att vi menar olika saker eller fattar avgörande beslut om till exempel urval eller karriärutveckling på basis av begrepp som saknar relevans och vetenskapligt stöd. Framför allt är glappet mellan forskningens rön och rekommendationer och olika yrkesgruppers användning av personlighetsbedömningar relativt stort. Det är därför viktigt med forskningsbaserad kunskap om personlighet, liksom om andra skillnader mellan individer, för att förstå både oss själva och andra, och för att förstå hur vi fattar beslut. Kunskapen är också användbar för att förstå hur vi kan och bör bedöma personligheten, till exempel genom en intervju eller ett frågeformulär, och hur vi kan använda resultatet så att det blir såväl effektivt som meningsfullt.
Trait – personlighetsdrag Inom den vetenskapliga psykologin är det så kallade traitbaserade teorier om personlighet som väcker forskarnas intresse. Trait betyder drag, och ett drag kan man ha mer eller mindre av. En individ kan exempelvis vara mer eller mindre utåtriktad. Traitmodeller bygger på idén om att människors personlighetsdrag i termer av att tänka, känna och handla skiljer sig åt och att dessa skillnader både kan bedömas och beskrivas.
VAD ÄR PERSONLIGHET?
9789127828759_001-198.indd 17
•
17
2021-07-23 13:38
Central tendens Alla individer kan bedömas från låg till hög nivå när det gäller traits, men det är den centrala tendensen som är individens traitnivå. Det innebär till exempel att den mer introverta individen kan, med viss ansträngning, bete sig extravert. Individen föredrar det dock inte, och det faller sig inte heller naturligt. En individ kan alltså utföra beteenden längs hela skalan, men det är den centrala tendensen som utgör individens utgångspunkt för tankar, känslor och beteenden.
Trait skiljer sig från det i praktisk verksamhet vanligt förekommande typologiperspektivet, som bygger på en kategorisk indelning i antingen eller: antingen är man en viss personlighetstyp eller så är man det inte. Det finns många populära modeller att beskriva personlighet på, som bygger på typologier som tillskrivs vissa egenskaper. De är lättillgängliga och ofta attraktivt paketerade. Olika typer tilldelas färger eller andra etiketter, såsom djur, enklare bokstavskombinationer eller arbetsrelaterade begrepp, till exempel visionären eller entreprenören. Ingen av dessa modeller har en gedigen teori som över tid klarat de prövningar som alla teoretiska modeller bör utsättas för och klara av. Oftast saknas relevant utvärdering och dokumentation helt. Utfallet, det vill säga klassificeringarna med tillhörande beskrivningar, är helt enkelt inte giltigt. Vi kommer därför inte att redogöra vidare för den typen av modeller i denna bok. 18
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 18
2021-07-23 13:38
Traitbaserade modeller Ända sedan 1930-talet har forskare med trait som utgångspunkt utvecklat olika personlighetsteorier och försökt definiera en modell för hur många och vilka personlighetsdrag som krävs för att allsidigt beskriva ”normalpersonligheten”. Forskarna Gordon Allport och Harold Odbert började med att identifiera adjektiv i det engelska språket som på något sätt bidrog till att beskriva personlighet hos människan – de hittade närmare 18 000! Under åren som följde fokuserade forskningen på att fastställa både antalet personlighetsdrag och deras sammansättning. Raymond Cattell utvecklade sin modell med så småningom sexton personlighetsdrag. Hans Eysenck formulerade sin modell med tre personlighetsdrag: extraversion, neuroticism och psykoticism. Det var först 1961 som forskarna Ernest Tupes och Raymond Christal formulerade det som vi i dag kallar för femfaktormodellen, förkortat FFM. I huvudsak grundades detta arbete på omfattande så kallade faktoranalyser, som genomfördes på stora mängder data från det amerikanska flygvapnet. Faktoranalysen, som kommer i många olika former, är en statistisk analysmetod som används för att analysera om det finns något övergripande mönster eller en underliggande struktur i stora mängder data. Inom personlighetsforskningen har faktoranalysen bidragit till att ett stort antal adjektiv har reducerats till ett färre antal kluster, och ett kluster utgör en faktor. Det är skälet till att man ofta hör ordet ”faktor” när man pratar eller läser om personlighet. Genom faktoranalys kan man också pröva en hypoteVAD ÄR PERSONLIGHET?
9789127828759_001-198.indd 19
•
19
2021-07-23 13:38
tisk struktur och se om den får stöd i data. Metoden kal las då konfirmatorisk faktoranalys, eftersom man söker efter stöd för en föreslagen modell. Över huvud taget har utvecklingen av statistiska analysmetoder, till stora delar möjliggjord av den digitala utvecklingen, drivit personlighetsforskningen framåt.
Personlighetsforskningen föll i glömska Under senare delen av 1960-talet och under 1970-talet drabbades personlighetsforskningen och synen på individuella skillnader av en mer allmän, stark kritik från olika håll. Det var inte politiskt korrekt att tala om att människor skiljer sig åt, i synnerhet inte om sådana skillnader som till stora delar är ärftliga. I stället hävdade många forskare att det endast var situationen som påverkade våra beteenden och hur vi tänker och känner. Personlighetsforskningen föll mer eller mindre i glömska. Det var inte förrän på 1980-talet, när forskarna Paul T. Costa och Robert R. McCrae genomförde studier om personlighetsutveckling, som arbetet med FFM togs upp igen. Allports och Odberts 18 000 adjektiv har under åren reducerats till 4 500. I takt med utvecklingen av statistiska analysmetoder har de i sin tur reducerats till 30 meningsfulla kluster av adjektiv. Därefter har de i flera olika steg och av olika forskare reducerats ytterligare.
20
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 20
2021-07-23 13:38
Personlighet – fem faktorer Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp. Uppfattningen om var gränsen ska dras för ett reduktionistiskt synsätt är flytande: om olika personer ska beskriva en individs personlighet, kommer en att fokusera på empati, en annan på kreativitet och en tredje på personens kognitiva förmåga. Reduktionism inom forskningen har resulterat i att en stor mängd forskare är tämligen överens om att personligheten kan beskrivas i fem övergripande faktorer. Detta gör att vi kan få ett gemensamt ramverk och språk för att förstå personligheten. Men om det nu finns en ultimat sanning om personligheten, kommer den förmodligen aldrig att hittas.
En modell växer fram Det är sedermera FFM som har legat till grund för huvuddelen av den forskning som genomförts gällande personlighet de senaste decennierna. I dag är FFM, med sina fem personlighetsdrag eller faktorer, den mest statistiskt stabila och meningsfulla modellen för att bedöma och beskriva människans personlighet. Det är den modellen som har starkast stöd i forskningen, och den utgör också det ramverk som används när man vill undersöka andra fenomen i förhållande till personlighet. Femfaktormodellens särställning inom den evidensbaserade forskningen är också skälet till att det är den modellen vi utgår ifrån i denna bok. VAD ÄR PERSONLIGHET?
9789127828759_001-198.indd 21
•
21
2021-07-23 13:38
Kärt barn har många namn. Det har även FFM, som ofta även kallas Big Five, och dess faktorer. Både de svenska och engelska benämningarna på dessa fem faktorer varierar, men de mest allmänt vedertagna är:
• MÅLMEDVETENHET – conscientiousness –
ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan
• SYMPATISKHET – agreeableness – tillit, värme och samarbetsvilja
• KÄNSLOMÄSSIG INSTABILITET – emotional instability – stresskänslighet, vaksamhet och beredskap
• ÖPPENHET – openness – intellektuell nyfikenhet, fantasi och öppenhet för nya idéer
• EXTRAVERSION – extraversion – utåtriktning, energi och spänningssökande
Förenklad och trubbig? Trots att det vetenskapliga stödet för FFM är starkt är det vanligt med skeptiska frågor som: ”Men det finns väl ändå fler personlighetsdrag?”, ”Men empati är ju ett jätteviktigt personlighetsdrag, varför finns inte det med?” och: ”Kreativitet, som är så viktigt, finns inte med – det kan inte stämma”. En annan vanlig uppfattning är att FFM är alltför förenklad och trubbig för att vara trovärdig och användbar. Uppfattningen bottnar i idén att människan är en så extremt komplex varelse att fem faktorer inte 22
•
PERSONLIGHET I ARBETE
9789127828759_001-198.indd 22
2021-07-23 13:38
skulle räcka för att beskriva människors alla likheter och olikheter. Vi ska göra ett försök att reda ut detta i nästa kapitel, som helt ägnas åt FFM:s faktorer. Från akademiskt håll är förmodligen den starkaste kritiken mot FFM att den från början inte byggde på någon teori. Bakom FFM fanns ingen definition av personlighet eller någon särskild tanke eller teori om hur personligheten skulle vara uppbyggd eller varför, utan modellen har så att säga drivits fram genom statistiska analyser. Faktorerna grundades helt och hållet på vardagliga och språkligt baserade personlighetsbeskrivningar som statistiskt grupperades i ett antal sammanhängande kluster. Teoribildningen för FFM tillkom och utvecklades på så sätt efter hand, vilket vi återkommer till. Forskarna är över lag ändå tämligen eniga om att FFM är den mest robusta modellen för att strukturera, beskriva och bedöma en individs personlighet. Åtminstone just nu.
Personlighetens renässans De senaste årtiondena har det vetenskapliga stödet för personlighetens existens, generella relevans och betydelse inom en mängd olika livsområden ökat explosionsartat. Det finns flera starkt bidragande orsaker till ”personlighetens renässans” de senaste 25 åren. En orsak är allmänintresset för varför vi skiljer oss åt, behovet av att klassificera och beskriva oss, till exempel genom psykologisk testning i arbetslivet. Efterfrågan av verktyg och kunskap för detta ändamål har bidragit till att förenklade modeller och verktyg utan stöd i forskning fått fäste i praktiken. En annan orsak är att det har blivit betydligt lättare att samla in stora mängder information från allt ifrån sociala VAD ÄR PERSONLIGHET?
9789127828759_001-198.indd 23
•
23
2021-07-23 13:38
Personlighet i arbete är skriven för dig som vill få vetenskapligt baserad kunskap och är lämplig för HR, chefer, ledarskapskonsulter och medarbetare som vill förstå personlighetens inflytande på på våra arbetsplatser. Författarna är tre av Sveriges främsta inom personlighetsteori, urval och testutveckling. Sofia Sjöberg är fil.dr i psykologi och driver tillsammans med Anders Sjöberg Psychometrics Sweden AB. Anders Sjöberg är fil.dr och docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Sara Henrysson Eidvall är leg. psykolog, specialist i arbetsoch organisationspsykologi och verksam som konsult.
Sjöberg, Sjöberg & Henrysson Eidvall
Med femfaktormodellen som utgångspunkt och arbetslivet som ramverk beskriver författarna hur personligheten driver beteendemönster och sätter ramarna för våra styrkor och svagheter. De tar också upp komplexiteten i att förstå och bedöma personlighet.
Personlighet i arbete
Foto: Eva Lindblad/1001bild.se
Vad är egentligen personlighet och hur bedömer vi personlighet på bästa sätt? Hur är personligheten organiserad och vilka personlighetsdrag är viktiga i arbetslivet? Ärver vi våra personlighetsdrag eller kan man förändra dem?
Personlighet i arbete Sofia Sjöberg Anders Sjöberg Sara Henrysson Eidvall
Förstå drivkrafter och beteenden med femfaktormodellen
ISBN 978-91-27-82875-9
9 789127 828759
Personlighet i arbete original.indd Alla sidor
2021-07-21 10:35