Janne Kontio & Sofia Lundmark (red.)
• Hur ska lärare möta elever och studenter med särskilda behov av stöd? • Hur ska den digitala revolutionen omfamnas? • Hur kan lärare arbeta med svårigheter som rör bedömning och betygssättning?
Yrkesdidaktiska dilemman
Den här antologin samlar aktuell forskning kring didaktiska utmaningar i yrkesutbildningar. Här identifieras och exemplifieras didaktiska dilemman som yrkeslärare stöter på och forskningen som presenteras utgår uteslutande från dagens klassrum sett ur ett lärarperspektiv. Författarna diskuterar strategier, lösningar och verktyg som går att omsätta i praktiken. De dilemman som presenteras speglar vitt skilda praktiker från yrkesutbildningar, men de frågor som uppstår finns inom all utbildning, exempelvis:
Yrkesdidaktiska dilemman
Didaktiska dilemman är förstås något som alla lärarkategorier kan relatera till, Yrkesdidaktiska dilemman uppmuntrar till kollegial reflektion och diskussion och kan därmed varmt rekommenderas till alla pedagoger och didaktiker.
DID DI
Janne Kontio Sofia Lundmark (red.)
ISBN 978-91-27-82825-4
9 789127 828254
Kontio_Lundm_YrkesDidakt_omslag_hela_3.indd 3
2021-02-26 14:03
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 2
2021-03-05 10:23
Innehåll Förord: Yrkeskunnande 9
Ingela Josefsson Inledning: Yrkeslärarens många dilemman 11
Janne Kontio & Sofia Lundmark
TEMA: Yrkeslärarens identitet Kapitel 1 ”I dag handledare, i morgon arbetsledare” — att synliggöra variationer i lärarrollen 23 Nyckelord: lärarroll, läraridentitet, yrkeslärare, socialt samspel, reflektion, didaktik
Eivor Romar Kapitel 2 Polska och svenska yrkeslärares uppfattningar om yrkeskunnande 47 Nyckelord: yrkeskunnande, yrkeslärare, industriteknisk utbildning, berättelseforskning
Hamid Asghari Kapitel 3 Estetisk eller teknisk kompetens inom yrkeslärarutbildning 65 Nyckelord: estetiskt erfarande, teknisk kompetens, positioneringsteori, samtalsanalys, diskurspsykologi, yrkeslärande, yrkeslärarutbildning
Mikael Persson
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 5
2021-03-05 10:23
TEMA: Yrkeslärarens bedömningspraktiker Kapitel 4 Yrkesutbildning i förändring — yrkeskunnande, språk och bedömning på fordonsprogrammet 97 Nyckelord: bedömning, språk, kön, yrkeskunnande, yrkesutbildning
Janne Kontio & Sofia Lundmark Kapitel 5 När läroplanen kokar över — vad handledare respektive lärare urskiljer som yrkeskunnande 121 Nyckelord: lärlingsutbildning, lärlingslärare, kockutbildning, bedömning av yrkeskunnande
Camilla Gåfvels
TEMA: Yrkeslärarens arbete med texter Kapitel 6 Yrkestexter och specialpedagogiska utmaningar — en fallstudie om hur elever förbereds för att möta skriftbruk i yrkesarbetet 147 Nyckelord: yrkesrelevant skriftbruk, yrkeskunnande, läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogik
Enni Paul Kapitel 7 Förenklade läromedel — ett demokratiskt dilemma 173 Nyckelord: läromedel, yrkesprogram, högskoleförberedande program, kunskapssyn
Katrin Lilja Waltå
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 6
2021-03-05 10:23
Kapitel 8 Texten bakom texten. Böcker, mobiltelefoner och manliga läsare på Bygg- och anläggnings programmet 205 Nyckelord: yrkesrelevant läsning, yrkeskunnande, maskulinitet, mobiltelefoner, pojkars läsning
Stig-Börje Asplund, Janne Kontio & Christina Olin-Scheller
TEMA: Yrkeslärarens arbete med elever i klassrummet Kapitel 9 Svenska som mål och hinder — enspråkiga normer i flerspråkiga undervisningspraktiker 231 Nyckelord: språkligt kapital, translanguaging/transspråkande, flerspråkighet, nyanlända, språkliga normer
Susanne Duek & Hassan Sharif Kapitel 10 ”Men vi får ju använda boken vid komplettering” — plagiering och fusk vid yrkesutbildning 253 Nyckelord: plagiering, fusk, utantillinlärning, yrkesutbildning, yrkeslärare
Eva Eliasson Kapitel 11 Risker med mobiltelefoner i yrkesklassrummet: Användningen av mobiltelefoner i yrkesklassrummets vardagsinteraktion 279 Nyckelord: mobiltelefoner, yrkesutbildning, klassrumsstudie, risk
Sofia Lundmark & Janne Kontio
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 7
2021-03-05 10:23
TEMA: Yrkeslärarens samarbete med andra Kapitel 12 Att ständigt behöva tänka om — ett yrkesdidaktiskt dilemma i digitaliseringens spår 299 Nyckelord: lärares agens, teacher agency, digital teknik, skola och apl
Ann-Britt Enochsson, Nina Kilbrink, Annelie Andersén & Annica Ådefors Kapitel 13 Berättelser som stöd och verktyg på vägen mot praktikgemenskap och erfarenhetsbaserad visdom 323 Nyckelord: pedagogik, narrativ, klinisk visdom
Sofia Vikström Epilog: Brutna vägar 341
Janne Kontio & Sofia Lundmark Bilaga 1: Transkriberingsnyckel 343
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 8
2021-03-05 10:23
Ingela Josefsson, tidigare rektor vid Södertörns högskola numera gästprofessor i praktisk kunskap vid Stockholms konstnärliga högskola
Förord: Yrkeskunnande Det var år 1977 som en ny högskolereform sjösattes. Den syftade till att föra över så många yrkesutbildningar som möjligt från praktikens värld till högskolan så att de kunde införlivas med akademiska kunskapstraditioner. Då gällde det till exempel lärarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och journalistutbildningen. Den nya lagen var resultatet av ett utredningsarbete som påbörjades 1968. Tanken var att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna. Man ansåg att utbildningarna vid lärarseminarier och utbildningssjukhus var för bristfälligt teoretiskt reflekterade. Det praktiska arbetet dominerade på den teoretiska reflektionens bekostnad. Omvänt fanns det en föreställning om att yrkesutbildningarna när de blev högskoleutbildningar skulle bredda kunskapssynen i akademin. Blev det så? Nej, säger huvudsekreteraren för utredningen, Gunnar Bergendal, i en uppsats med titeln ”Ansvarig handling: uppsatser om yrkeskunnande, vetenskap och bildning” skriven många år senare. Han skriver att han var naiv som trodde att så skulle bli fallet. I stället akademiserades utbildningen mer och mer på den praktiska kunskapens bekostnad. Den teoretiska utbildningen, tänkandets kunskap, har av hävd värderats högre än det praktiska görandet.
9
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 9
2021-03-05 10:23
I högskolelagen stod vid den tiden inskrivet att utbildningen skulle vila på vetenskaplig grund. Det förstärker ett sådant synsätt. Det tog ytterligare några år, till 1993, innan högskolelagen formulerades om. Den nya skrivningen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Det öppnar för att ge den praktiska erfarenheten en plats i högre utbildning. Den västerländska synen på kunskap har sina rötter i den grekiske filosofen Platons tänkande. Han lyfter fram teorin som sinnebilden för kunskap. Det är den generella, exakt och precist formulerade kunskapen som är den centrala formen för vetande. Det praktiska görandet räknar han inte som kunskap. Det blir hans elev Aristoteles som står för en synvända i sina tankar kring den duglige praktikern. Vad måste den duglige praktikern kunna, frågar han. Jo, praktikern måste ha teoretiska kunskaper, faktakunskaper. Vi kan kalla det en veta-att-kunskap. Men det räcker inte. Praktikern måste också kunna omsätta kunskapen i praktisk handling, en veta-hur-kunskap. Men inte ens detta är nog. Praktikern måste också veta när hon ska handla eller avstå från att handla. Det kräver klokhet och omdöme. Studerar man bidragen i denna bok ser vi att konturerna av en traditionell kunskapssyn finns kvar i yrkesutbildningarnas praxis. Men vi ser också hur yrkeslärare och lärarstudenter strävar efter att vidga synen på vad som är viktigt yrkeskunnande. Den sinnliga kunskapens träning ges ett utrymme och skapar förutsättningar för ett fruktbart möte mellan olika kunskapsformer.
10
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 10
2021-03-05 10:23
Janne Kontio & Sofia Lundmark
Inledning: Yrkeslärarens många dilemman I vårt dagliga arbete som forskare och undervisande lärare möter vi många yrkeslärare och yrkeslärarstudenter. Det kan vara bagare eller bilmekaniker som efter två decennier i yrket bestämmer sig för att sadla om och bli lärare, eller det kan vara verksamma yrkeslärare vid något av Sveriges många yrkesutbildningar vid gymnasieskolor eller vuxenutbildning. En sak som de flesta av dessa lärare och blivande lärare har gemensamt i mötet med oss forskare är ett uppdämt behov av att diskutera didaktik och utmaningar som de möter i sin vardag. Den här boken samlar några av Sveriges främsta forskare inom olika områden av yrkesdidaktik och deras färska forskning kring didaktiska utmaningar i yrkesutbildningar. Forskningen som presenteras i boken vänder sig till en grupp lärare som i stor utsträckning saknar lärarutbildning; yrkeslärare i svenska gymnasie- och vuxenutbildningar, samt till studenter, lärare och forskare vid yrkeslärarprogrammen vid svenska universitet och högskolor. Det finns sedan tidigare en del skrivet om yrkesutbildningar, men den forskning som presenteras här skiljer sig från det som skrivits tidigare genom att uteslutande utgå från dagens klassrum sett ur ett lärarperspektiv, med ett särskilt fokus på de didaktiska utmaningar som dessa lärare ställs inför när de undervisar. Hur ser utma-
11
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 11
2021-03-05 10:23
ningarna ut, vad kan forskare säga om dessa utmaningar och hur kan lärare arbeta för att hantera dessa dilemman? De dilemman som vi presenterar speglar så vitt skilda praktiker som lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och gymnasieskolans olika yrkesprogram, men ambitionen är att bokens kapitel handlar om didaktiska dilemman som fler (eller alla) lärarkategorier kan relatera till: Hur ska lärare möta elever med särskilda behov av stöd?; Hur ska den digitala revolutionen omfamnas?; Hur kan man arbeta med svårigheter med betygsättning och bedömning? och så vidare. Syftet med den forskning som lyfts fram är att identifiera didaktiska utmaningar som yrkeslärare stöter på, exemplifiera dem utifrån aktuell forskning och diskutera strategier, lösningar och verktyg som går att omsätta i praktiken. Att sätta vart och ett av de olika dilemmana i ett sammanhang, med exempel från faktiska praktiker med röster från faktiska utövare, blir ett väldigt praktiskt sätt för både yrkeslärare från olika yrkesämnen och lärare och forskare inom högskolor och universitet att relatera till. Då yrkeslärare är en ofta bortglömd yrkeskategori är det viktigt att, inte minst inom det högskolepedagogiska fältet, lyfta de specifika didaktiska dilemman som lärare och forskare som arbetar med yrkesutbildning står inför.
Bokens innehåll, uppbyggnad och målgrupp Denna bok innehåller 13 kapitel som samtliga är skrivna av framstående forskare inom forskningsfält som på olika sätt berör yrkesutbildningar. Dessa forskare har skrivit utifrån studier de har gjort av vitt skilda praktiker, men tanken är att du som läsare ska kunna relatera till alla kapitel oavsett om du är bagar-, balettdanseller billackeringslärare. De dilemman som studeras, analyseras och diskuteras är av sådan karaktär att alla lärare ska kunna känna igen sig i dem.
12
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 12
2021-03-05 10:23
Kapitlen är indelade enligt fem olika teman som ska spegla fem olika slags didaktiska dilemman som en yrkeslärare stöter på i sin vardag: Yrkeslärararens identitet samlar tre kapitel som handlar om vad det innebär att vara yrkeslärare, och vilka utmaningar som kan identifieras kopplade till den identiteten. Yrkeslärarens bedömningspraktiker för samman två kapitel som handlar om en svår del av den dagliga verksamheten som yrkeslärare, nämligen bedömning av yrkeskunnande, att yrkesutbildningar i många och stora delar är dränkta med texter i olika former och hur en ska kunna få eleverna att både läsa och förstå dem handlar kapitlen om under temat Yrkeslärarens arbete med texter. Det fjärde temat handlar om det viktigaste yrkesläraren har i sitt klassrum, nämligen eleverna. Yrkeslärarens arbete med elever i klassrummet innehåller tre kapitel som behandlar olika aspekter av dilemman som uppstår i mötet med eleven. Det sista temat, Yrkeslärarens samarbete med andra, handlar om att yrkesläraren inte är en isolerad yrkeskategori, utan att det är en lärare som måste samarbeta med andra lärare i skolan och handledare ute på arbetsplatser, vilket kan leda till olika utmaningar. Här nedan följer en sammanfattande beskrivning av de olika kapitlen och vad de behandlar: Första kapitlet är skrivet av Eivor Romar och behandlar lärarrollen ur ett makroperspektiv och är tänkt att kunna stödja blivande yrkeslärare i utvecklandet och förståelsen av sin lärarroll. Fokus i kapitlet ligger på de klassiska didaktiska frågorna; vad, hur, varför samt även vem, och lärarens funktion i olika situationer. Kunskap om olika egenskaper och avsikter kan hjälpa lärare och lärarstudenter med professionell planering, övning och analys av deras egen undervisning. Reflektionens och det sociala samspelets inflytande på lärarrollen kommer också att belysas samt kollektivets och lärarkollegiets inverkan. I kapitel två tar sig Hamid Asghari an yrkesutbildningarnas centrala aktörers uppfattning av vad som är mer eller mindre viktigt för yrkeselever att kunna, och hur detta skapar didaktiska dilemman för yrkesläraren. Dessa lärare har inflytande över att utbilda ungdomar till industriarbete och inte bara till arbete utan också
13
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 13
2021-03-05 10:23
att utbilda yrkespersoner inom industrin, med allt som det innebär. Vad som är viktigt för yrkeselever att kunna för det kommande yrkeslivet framträder ur sex yrkeslärares, tre från Sverige och tre från Polen, berättelser om deras undervisning i detta kapitel. Tredje kapitlet är skrivet av Mikael Persson och bygger på hans forskning om kompetenser. Kompetens associeras ofta med teknisk kompetens, att kunna svetsa en fog, klippa en page, dosera rätt medicin, programmera en hemsida, snitta blommor korrekt eller att linda benet på en häst. Samtidigt finns det, om än i olika hög grad i olika yrkesutbildningar, utrymme också för estetisk kompetens, förmågan att göra estetiska överväganden relevanta för den kommande yrkespraktiken. Att designa hemsidor, avgöra om någon passar i page, lackera bilen eller lägga upp maten aptitligt omfattar alla ett visst mått av estetisk kompetens. Resultatet av studien kan sammanfattas som att utrymmet för elever att göra estetiska erfarenheter ökar om interaktionen i klassrummet präglas av uttryck för osäkerhet och en form av rebellisk humor som syftar till att tänja på gränser. Fjärde kapitlet är ett av två kapitel som handlar om bedömning och är skrivet av Janne Kontio och Sofia Lundmark. Materialet som presenteras i det här kapitlet är insamlat i en fordonsmekanisk verkstad vid en svensk gymnasieskola där skolformen kan beskrivas som språk- och ämnesintegrerad eftersom undervisningsspråket är engelska. Exemplen som presenteras återspeglar några av de didaktiska dilemman kring bedömning som synliggjorts genom studier av en yrkesutbildning i förändring gällande relationen mellan yrkeskunnande, språk och bedömning. Särskilt fokus ligger på hur yrkesrelaterat språkbruk förhåller sig till bedömning av yrkeskunnande och yrkesspråk. Femte kapitlet är skrivet av Camilla Gåfvels och kretsar kring en filmsekvens som visar en kockelevs arbete i ett restaurangkök och syftet med kapitlet är att synliggöra hur didaktiska dilemman kan uppstå som en följd av de åtskilda – och delvis motstridiga – synsätt som (yrkes)handledare respektive (skol)lärare företräder då de gemensamt samtalar om yrkeskunnande. Den genomförda
14
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 14
2021-03-05 10:23
undersökningen främjar förståelse av potentiella didaktiska fallgropar, bland annat kopplade till bedömning i yrkesutbildning, och bidrar till att fördjupa diskussionen om förutsättningarna för lärlingsutbildning respektive vad som kan ske när skola möter arbetsplatsens (outtalade) läroplan. Kapitel sex till åtta handlar samtliga om texter i yrkesutbildning. I sjätte kapitlet introducerar Enni Paul en fallstudie som handlar om hur yrkeslärare formar sin undervisning för att förbereda elever att använda yrkestexter i framtida yrkesarbete. En utgångpunkt för kapitlet är glappet mellan yrkeslärares och speciallärares/-pedagogers kunskapsområden. Speciallärare/-pedagoger har kunskap i att undervisa språkutvecklande och i att forma stödinsatser, men saknar kunskaper om yrkesämnenas skriftbruk. Yrkeslärare har erfarenheter av skriftbruk i yrkesutbildning, men saknar kunskap om språkutvecklande undervisning. Ovan beskrivna spänningsfält påverkar specialpedagogiska och didaktiska val: ska en elev få kompensera för svårigheter eller ska hen öva på det som är svårt? Katrin Lilja Waltå tar i kapitel sju avstamp i sin doktorsavhandling med huvudrubriken Äger du en skruvmejsel? (Lilja Waltå, 2016). I den görs en genomgripande undersökning av ett läromedel i svenska för 2000-talets yrkesinriktade gymnasieprogram, som omarbetas inför en ny läroplan. I materialet finns läroböcker i svenska som var och en riktar sig speciellt till ett visst yrkesprogram. Studien pekar på att läromedlet generellt förmedlar låga förväntningar när det gäller att läsa och skriva – aspekter som blir allt viktigare i 2000-talets samhälle. I likhet med Paul och Lilja Waltå belyser Stig-Börje Asplund, Janne Kontio och Christina Olin-Scheller i kapitel åtta en didaktisk utmaning som många lärare i yrkesklassrum möter, nämligen, hur ska vi få eleverna att läsa? I det studerade fallet består klassrummet av ett tjugotal elever på byggprogrammet och en lärare som inleder lektionen med att introducera den för terminen återkommande uppgiften, att samtliga elever på skolan ska läsa i tjugo minuter varje dag. Lässtunden möter varken hurrarop eller
15
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 15
2021-03-05 10:23
jubel från elevernas sida och böcker används i stor utsträckning som sköldar, bakom vilka eleverna kan gömma användningen av sina mobiltelefoner. Läraren arbetar hårt med att stävja elevernas användning av telefonerna under lässtunden, men samtidigt pekar forskarnas resultat på att det inte nödvändigtvis behöver vara mobilen i sig som är boven i dramat. De av läsprojektet och skolan sanktionerade och legitimerade texterna – det vill säga de skönlitterära tryckta böckerna – vinner helt enkelt inget gehör hos eleverna. Finns det andra sätt att angripa arbetsuppgiften? I det nionde kapitlet slår Susanne Duek och Hassan Sharif fast att kunna svenska är ett viktigt mål för många elever som deltar i yrkesutbildningar och språkintroduktionsprogrammet vid gymnasieutbildningar. Kapitlet belyser vidare didaktiska dilemman kopplade till språk som både elever och lärare därmed står inför. Forskarna diskuterar alternativa sätt att tänka kring och förhålla sig till språk och elevers språkliga tillgångar. De belyser också vad ett ensidigt fokus på svenska språket får för betydelse för elevernas lärande, skolgång och framtida yrkesutövning. Det tionde kapitlet är skrivet av Eva Eliasson och berör en känslig del av undervisning, nämligen fusk. Att hantera fusk och plagiering är en didaktisk utmaning som många lärare ställs inför i sitt yrkesliv. Det här kapitlet utgår från yrkeslärarstudenters beskrivningar av situationer där fusk och plagiering, men också utantillinlärning och textnärhet, sker. Syftet med kapitlet är att diskutera hur man som lärare kan hantera och förebygga fusk och plagiat, men också att ge en nyanserad bild av olika ”gråzoner” i gränslandet när det gäller vad som definieras som fusk eller plagiering. Eliasson visar att uppgifter som är mer specifikt utformade och som är knutna till elevers intressen, behov och erfarenheter minskar risken för plagiat och fusk. Likaså visar hon att kunskaper om språkliga uttryckssätt minskar risken för plagiat, vilket kan ses som en indikation för att frekvensen på språkutvecklande inslag i undervisningen behöver ökas. Sofia Lundmark och Janne Kontio diskuterar i kapitel elva mobiltelefonens roll i yrkesklassrummet. Kapitlet är en tentativ
16
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 16
2021-03-05 10:23
kartläggning av de risker som identifierats av forskare i två olika projekt där ungdomar vid svenska gymnasieskolors yrkesprogram filmats och intervjuats. Att ungdomar i svensk gymnasieskola har mobiltelefoner med sig till skolan är inget nytt i sig, det vet alla som har satt sin fot i en skola. Vad vi däremot vet mindre om är vad ungdomarna faktiskt gör med telefonerna och vilka konsekvenser detta kan få för ungdomarnas vardagsliv i klassrummet. Kapitlet visar dels på att det finns ett stort behov av att studera riskaspekter av mobiltelefoners närvaro i klassrummet och den preliminära kartläggningen visar att mobiltelefoner kan utgöra risker i form av säkerhetsrisker och social utsatthet, dels på att det behövs nya sätt att angripa risk som begrepp när vi diskuterar elever och deras mobiltelefoner. I kapitel tolv samsas fyra författare; Ann-Britt Enochsson, Nina Kilbrink, Annelie Andersén och Annica Ådefors. Tillsammans har de skrivit ett kapitel som handlar om hur digitaliseringen har påverkat och präglat lärares arbete på olika sätt på senare år. I kapitlet placerar de in dilemmat att ständigt behöva pröva och ompröva sin undervisning inom ramen för att arbeta med digital teknik för att koppla ihop skola och arbetsplatsförlagt lärande inom yrkesutbildning. I studien, som bygger på intervjuer med lärare som arbetar aktivt med att använda digital teknik i detta sammanhang, har författarna sett hur detta arbete kan göras på många olika sätt. De har också sett hur lärare med kreativa idéer om hur en överbryggning mellan verksamheterna kan göras, ställs inför olika typer av hinder som gör att de inte kan genomföra sina idéer som de tänkt sig. De behöver hitta alternativa lösningar för att kunna bedriva undervisningen på ett sätt där de antingen kan genomföra sina idéer på ett annat sätt, eller hitta andra sätt att genomföra sin undervisning. I det avslutande kapitlet, det trettonde i raden, skriver Sofia Vikström om hur studerande till landets olika hälsoprofessioner, med huvudområde inom vård, rehabilitering eller medicin, genomför – liksom flertalet av landets praktiskt orienterade yrkesutbildningar – ett större antal veckors praktik på olika arbetsplat-
17
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 17
2021-03-05 10:23
ser i vårdkedjan. En gemensam komponent i lärandet under dessa verksamhetsförlagda placeringar är att studentens tidigare kunskap, som grundas i teori eller tar avstamp i praktiska handböcker, ofta utmanas av komplexa livsöden och skeenden som stundom avviker från god vård. I kapitlet beskrivs delar av den digra litteratur som utgör grund för en växande empirisk kunskapsbas runt berättandets funktion som stöd i komplexa och ibland motsägelsefulla verksamheter. En sådan studie inom verksamhetsförlagd utbildning för högskolestudenter beskrivs och diskuteras mer i detalj. Längst bak i boken finns en transkriberingsnyckel som stöd vid läsningen av de kapitel som innehåller transkriberingar från olika studier. En viktig intention med boken är att skapa ett underlag för diskussion. Arbetet som yrkeslärare är komplext och kräver att man blir en del av ett kollegialt samtal. Det innebär bland annat att yrkesläraren måste bli medveten om strategier för att hantera didaktiska dilemman, och vår ambition med boken är att läsaren ska få en inblick i hur man kollegialt angriper dessa eller liknande utmaningar. Genom bokens olika sätt att närma sig didaktiska dilemman, genom exempelvis de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel, kommer denna bok att kunna bidra till att yrkesdidaktiska dilemman hamnar på tapeten i yrkesklassrummet.
18
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 18
2021-03-05 10:23
Medverkande författare Annelie Andersén är lektor i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Anderséns forskningsintressen rör vuxnas lärande, utbildningskultur och sociala identiteter. Hamid Asghari är lektor i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Asgharis forskningsintressen är yrkesutbildningar och yrkesdidaktik. Asghari är dessutom intresserad av lärarnas livsberättelser, och att undersöka vilken betydelse lärarnas livserfarenheter har för deras möten med och undervisningen av elever. Stig-Börje Asplund är docent vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Asplunds forskningsintressen inkluderar klassrumsinteraktion, processer av identitetskonstruktion, yrkesutbildning och pojkars och mäns läspraktiker i och utanför skolan. Susanne Duek är lektor vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Dueks forskningsintressen handlar om undervisning, lärande och skolutveckling med fokus på flerspråkighet. Duek har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, engelska och tyska i grundskolans senare år samt vuxenutbildning vid SFI. Eva Eliasson är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Eliassons forskningsintressen berör yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning och relationen mellan det tidigare yrket och läraryrket. Ann-Britt Enochsson är professor i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Enochs sons forskning handlar om hur digitala medier, främst internet, kan användas i lärande och undervisning. Camilla Gåfvels är lektor vid institutionen för bild- och slöjdpedagogik vid Konstfack i Stockholm. Gåfvels forskningsintressen
19
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 19
2021-03-05 10:23
är centrerade kring yrkeskunnande respektive områden kopplade till bedömning, i skola såväl som arbetsliv. Därtill hyser hon ett stort intresse för undervisningsutvecklande forskning i praktiskt estetiska ämnen. Nina Kilbrink är docent i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Kilbrinks forskning kretsar kring yrkeslärande, lärande med ett tekniskt innehåll, digital teknik i utbildningssammanhang och kopplingen mellan lärande i olika arenor (som t.ex. skola och apl i yrkesutbildningar). Janne Kontio är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Kontios forskningsintressen rör empiriska studier inom det utbildningsvetenskapliga fältet, med särskilt intresse för flerspråkighet, genus och förkroppsligad interaktion i yrkespedagogiska praktiker. Katrin Lilja Waltå är lektor i specialpedagogik vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Lilja Waltås forskning kretsar kring läromedel, ämnet svenska, och lärares profession. Lilja Waltå är intresserad av hur globalisering och teknologisering påverkar synen på kunskap och undervisning samt frågor som rör demokrati och skolans dubbla uppdrag. Sofia Lundmark är lektor i medieteknik vid institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik vid Södertörns högskola. Lundmarks huvudsakliga forskningsintressen inkluderar medieteknik, digitala medier, kritiska perspektiv och normer inom design samt transformativa processer i deltagande design och digitalisering. Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Karlstads universitet. Olin-Scheller har ett specifikt forskningsfokus på läsning och läsundervisning i det nya medielandskapet. Hon är vetenskaplig ledare för Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL, och forskargruppen Research on Subject-specific Education, ROSE. Enni Paul är lektor i specialpedagogik vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Pauls forskning om yrkesutbildning kretsar kring yrkesdidaktiska frågor så som elevers
20
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 20
2021-03-05 10:23
möte med texter i yrkesutbildning. Dessutom forskar hon om lärlingsutbildning och utveckling av yrkeskunnande under apl. Mikael Persson är lektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Perssons forskningsintressen är inspirerade av en diskursorienterad maktanalys och fokuserar på hur elevers interaktioner påverkar deras delaktighet i olika undervisningskontexter. Eivor Romar är doktor i pedagogik och pensionerad lärare. Romar har en långvarig och bred erfarenhet av undervisning på olika nivåer, bland annat inom yrkesutbildningen och fria bildningen samt från handledning och utbildning av blivande yrkeslärare vid Åbo Akademi. Romars forskning har fokuserat på blivande yrkeslärares utveckling av en yrkesidentitet under utbildningen. Hassan Sharif är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Sharifs forskningsintressen handlar om nyanlända ungdomars möte med gymnasieskolans språkintroduktionsutbildning och hur faktorer som klass, kön och etnicitet samt kulturella tillhörigheter inverkar på ungdomarnas praktiker i och utanför utbildningen, liksom utbildningens socialiserande verkningar. Sofia Vikström är lektor vid sektionen för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet. Vikströms forskningsintressen handlar om undervisning och lärande samt kvalitetsförbättrande arbete såväl på campus som inom praktiska vårdverksamheter. Annica Ådefors är adjunkt i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Ådefors har en bakgrund som yrkeslärare och intresserar sig för entreprenöriellt lärande och hur digitala medier kan användas i utbildningsmiljöer.
21
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 21
2021-03-05 10:23
TEMA: Yrkeslärarens identitet
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 22
2021-03-05 10:23
Kapitel
1
Eivor Romar
”I dag handledare, i morgon arbetsledare” — att synliggöra variationer i lärarrollen Nyckelord: lärarroll, läraridentitet, yrkeslärare, socialt samspel, reflektion, didaktik
Inledning Under olika tidsperioder har lärarrollen kunnat formas på olika sätt baserat på yttre och inre krav och tankesätt. Vi speglar vårt handlande och tänkande mot vår omgivning, och baserat på den respons vi möter och de erfarenheter vi får formas vår uppfattning om vem vi är som individer och hur vi ska agera i olika situationer. Varken identitet eller roll är statiska utan omformas under årens lopp. Varje individ har sin egen upplevelse och den påverkas av tidigare erfarenheter, den tid vi lever i och de förväntningar vi har. Även lärares uppfattning av sin yrkesroll är en ständigt pågående Kapitel 1
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 23
23
2021-03-05 10:23
process och kan uttryckas i termer av livslångt lärande. Det skulle kunna betyda att processen har startat betydligt tidigare i de blivande yrkeslärarnas liv än i samband med lärarutbildningen. Redan när barnet möter sin första lärare på sin första skoldag inleds en förståelse för hur en lärare är och bör vara samt hur lärarrollen ser ut. Rätt eller fel, men dylika tidiga intryck kan vara svåra att förändra. I det här kapitlet kommer jag att behandla vad som kunde kallas en situationsberoende lärarroll, med en avsikt att stödja blivande yrkeslärare och lärarstudenter i utvecklande och förståelse av sin lärarroll. Biesta (2004) talar om situationsberoende lärarroller, vilket enligt min mening ganska väl beskriver lärarens agerande i olika undervisningssituationer. Samma lärare fungerar som föreläsare, handledare, mentor, terapeut, arbetsledare, fostrare, kollega och så vidare, allt utgående från det aktuella behovet och situationen. Yrkeslärare är ingen homogen yrkesgrupp utan har varierande utbildning både ämnesmässigt och nivåmässigt. De arbetar med utbildning inom vitt skilda yrkesområden och vägen till läraryrket ser mycket olika ut. För en blivande yrkeslärare kan vägen till förståelse av yrkets karaktär kännas lång och krokig. Därför anser jag det värdefullt att klarlägga åtminstone delar av den. Dilemmat för blivande och nyblivna lärare kan bestå av svårigheten att identifiera och tolka möjligheterna att använda olika roller i olika sammanhang. För mer erfarna lärare kan dilemmat istället bestå av risken att fastna i ett givet mönster, vilket kan minska möjligheten till utveckling i yrket. För att förstå hur det fungerar och vikten av att kunna förändra sin roll behöver man se närmare på fenomenet och kunna sätta ord på vad som sker och därmed ha möjlighet att reflektera över och utveckla sitt eget undervisningsbeteende. I följande avsnitt redogör jag för lärarrollen och läraridentiteten, skillnader och betydelser. Fokus ligger på lärarens roll i olika undervisningssituationer och hur den rollen kan variera. Längre fram behandlas lärarrollen som en del av ett didaktiskt arbetssätt. Rollen förändras med utgångspunkt ifrån de didaktiska vad,
24
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 24
Tema: Yrkeslärarens identitet
2021-03-05 10:23
hur och varför-frågorna, men även baserat på läraren som individ och hans eller hennes egen uppfattning om sin yrkesidentitet och yrkesroll. Slutligen behandlar jag det sociala samspelets betydelse för utvecklingen av lärarrollen. Lärarrollen utvecklas inte i ett tomrum, utan som inom all social interaktion spelar omgivningen och andra människors återkoppling på olika beteenden en stor roll. Jag kommer att med citat illustrera blivande yrkeslärares uppfattning om lärarrollen och dess utveckling under deras utbildning. Alla citat som finns i kapitlet härstammar från intervjuer som gjorts med blivande yrkeslärare under utbildningstiden (Romar, 2017). Namnen på personerna som citeras är ändrade och fiktiva i enlighet med anonymitetsprincipen.
Lärarrollen och läraridentiteten Med begreppet lärarroll avses lärarens beteende i professionell interaktion med eleverna vid utövande av yrket i olika undervisningssituationer (Vangsnes & Gram Økland, 2018). Lärarrollen kan uppfattas på olika sätt och olika aktörer läser in sin egen tolkning i begreppet. Det kan ses ur ett samhällsperspektiv; vilka förväntningar omgivningen har på läraren; hur lärarbilden ser ut i respektive skola och näromgivning; och hur jag som lärare ser på min egen roll som undervisare. Yrkeslärare arbetar i skärningspunkten mellan nationella styrdokument, läroanstaltens krav och yrkeslivets förväntningar vilket ställer olika krav på lärarrollen. En yrkeslärares uppgift handlar inte bara om att erbjuda eleverna faktakunskaper, utan även möjlighet till personlig utveckling och förmåga att delta i arbetslivet som en fullgod, kompetent yrkesperson. Kort sagt gäller uppdraget att socialisera och fostra eleverna till att fungera både i arbetslivet och i samhället samtidigt som de undervisas i yrkeskunskap. Inom yrkesundervisningen menar jag att man grovt kan urskilja åtminstone tre olika faser som alla ställer olika krav på både lärare och elever. Där finns vad som kan kallas en sammanhållen fas
Kapitel 1
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 25
25
2021-03-05 10:23
där hela gruppen eller en större del av gruppen undervisas gemensamt om nytt material. Det kan innefatta ren teoriundervisning, presentation av nya arbetsmoment eller en kombination av dessa. Här fungerar läraren i en mer traditionell roll som föreläsare eller undervisare. Eleverna förutsätts följa med och på ett eller annat sätt memorera det som presenteras. I efterföljande fas, som kan kallas övningsfasen, övar eleverna ensamma eller i små grupper på ett nytt arbetsmoment. Läraren fungerar som handledare, coach och bollplank och tar allt mindre del i arbetet vartefter elevernas färdigheter och kunskaper ökar. I övningsfasen är det viktigt att läraren kommer ihåg att det är eleven som ska lära sig momentet och att denna får tillräckligt med utrymme för egna försök. Målet med handledningen är att eleven själv ska klara av att genomföra momentet. I den avslutande fasen, självständigt arbete, arbetar eleven självständigt med samma moment och klarar även att lösa vissa problem på egen hand. Läraren fungerar i första hand som arbetsledare och bedömare, men hjälper med problemlösning vid behov. De olika faserna följer inte nödvändigtvis efter varandra så som här beskrivits, utan de kan gå in i varandra på olika sätt. Det kan till exempel finnas behov av en sammanhållen fas under övningsfasen, då läraren samlar gruppen för att repetera eller förklara något moment mer ingående. Eftersom samma lärare oftast deltar i både praktisk och teoretisk undervisning krävs det att läraren kan förhålla sig till elever på olika sätt allt efter vad situationen kräver och elevens utvecklingsnivå förutsätter. En förstaårselev har till exempel inte samma möjlighet att agera självständigt som en snart utexaminerad elev och en föreläsningssituation kräver annan beredskap av läraren än till exempel arbete i verkstad. Val av roll i olika situationer kan vara ett medvetet, didaktiskt val grundat på omsorgsfull och genomtänkt planering, men den kan också skapas i stunden, som svar på situationens krav och elevernas behov. Rollen bör därför kunna vara både dynamisk och flexibel samtidigt som den är föremål för både planering och reflektion. Under utbildningen fördjupas förståel-
26
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 26
Tema: Yrkeslärarens identitet
2021-03-05 10:23
sen för det komplexa i lärarrollen. Anna1 som är blivande lärare i restaurang och livsmedel säger: Min inställning, eller insikt och inställning, alltså för det första så tror jag att jag har fått lite mera respekt för lärar yrket faktiskt. För när man, i och med att man fått via de här praktikupplevelserna2, har man sett så många delar av processen till en färdig lektion eller en färdig lärare ska vi säga, att man inser att en människa som är lärare behöver ganska många förmågor. Alltså, kunna handskas med alla de här människorna i klassen och planera sin tid och vara initiativrik om någonting händer, bra organisatör, en bra liksom retoriker, ja. Det är så många bitar som en lärare ska ha för att vara en bra lärare. (Anna, blivande lärare i restaurang och livsmedel)
Lärarnas tro på sina egna förmågor och möjligheter spelar också en stor roll. Utövandet av yrket formas av enskilda lärare i deras praxis, baserat på den kunskap om ämnet och undervisning som läraren besitter. Läraren utformar sin undervisningspraxis främst i mötet med eleverna och ämnet. Här uppfattar lärarna ofta att de har ett stort manövreringsutrymme. Helleve, Ulvik och Smith (2018) menar att lärare skapar ett handlingsutrymme för sin undervisning när de försöker uppnå professionella mål baserade på förmågor och möjligheter i omgivningen. Lärarens uppfattning av sitt handlingsutrymme och utövandet av detta påverkas bland annat av tidigare erfarenheter, nuvarande sammanhang och planer för framtiden. Därför kommer utrymmet att vara dynamiskt och förändras när sammanhanget ändras. Det förefaller finnas en jämn ökning av det upplevda handlingsutrymmet över tid för både nyblivna lärare och lärare längre fram i karriären. Lärare verkar välja mellan två vägar för att definiera sitt handlingsutrymme, dels genom att aktivt utvärdera och tolka både kulturella och strukturella omständigheter och agera inom dessa gränser, dels genom att tolka dessa kulturella och strukturella förhållanden, men 1 Alla namn i citaten är fingerade. 2 I Finland används begreppet praktik för verksamhetsförlagd utbildning.
Kapitel 1
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 27
27
2021-03-05 10:23
uvudsakligen handla enligt egen personlig, pedagogisk övertyh gelse (Oolbekkink-Marchanda m.fl., 2017). Många faktorer spelar in, läroplan, lagstiftning och statliga initiativ och åtgärder har betydelse och påverkar vad lärare gör i undervisningssituationen. Skolledningen och hur lärarna arbetar tillsammans är också av betydelse. Andra frågor, såsom lärares egen bakgrund och kompetens, lagar, regler, planer och villkor på skolan kan spela en roll, men i relativt liten grad. Dessutom har yrkeslärare behov av att kunna strukturera och organisera sitt eget och elevernas arbete. En blivande yrkeslärare kan bygga sin professionella roll med element baserade på eget handlande och eget yrkesområde såväl som på undervisningsarbete (Kukkonen, 2007). I nedanstående figur har jag sammanställt förslag på olika faktorer som kan komma att påverka lärarens handlande och roll i olika situationer. Det är naturligtvis fråga om ett urval, det finns självklart ett stort antal faktorer som påverkar, men i ett kort kapitel är det omöjligt att synliggöra alla och jag har därför valt att kort presentera dessa. Styrdokument Självbild
Planering
Lärarroll Mål
Erfarenhet
Kontext
Elevaktivitet
Figur 1. Yttre och inre faktorer som kan påverka lärarrollen.
28
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 28
Tema: Yrkeslärarens identitet
2021-03-05 10:23
Olika styrdokument, som lagar, förordningar och nationella läroplaner, vilka den enskilda läraren har små möjligheter att påverka, har inverkan på hur undervisningen byggs upp och på hur läraren upplever sin roll. Varje lärare måste förhålla sig till olika grader av styrning och agera enligt sin egen förståelse. Planeringen kan gälla korttidsplanering av en lektion eller se kvens av arbete eller en mera långsiktig planering av en kurs eller delar av den. Planeringar kan utformas individuellt av den enskilda läraren men den kan även utformas i grupp, vanligtvis i arbetslag. Redan i planeringsskedet kan lärarrollen och läraraktiviteten förberedas och bearbetas. Målen för undervisningen omfattar vad eleverna bör kunna efter avslutad lektion, kurs eller termin. Målen med undervisningen ska inte skilja sig från innehållet och metoderna, utan snarare ska de sammanföras och integrera med varandra. De ingår som en del av planeringen, men finns även med i det dagliga undervisningsarbetet och präglar således lärarrollen. Elevaktiviteten är konkreta arbetsuppgifter och arbetsmoment som utförs och hänvisar till det praktiska lärararbetet. Olika undervisningssituationer och reflektioner kring dem ger läraren möjlighet att uppfatta variationer i sitt sätt att reagera på elevernas aktivitet och hur läraren kan interagera med elever. Vad eleverna gör och hur de agerar sätter också sin prägel på hur läraren agerar. Varje undervisningssituation är unik, men samtidigt byggs en förståelse för hur olika sätt att agera kan ge olika utfall av undervisningen upp hos läraren. Kontexten innefattar den aktuella situation läraren befinner sig i. Den kontext vi befinner oss i får alltid konsekvenser för hur vi handlar och vad vi gör. Där speglas omgivningen, eleverna, det fysiska rummet och gjorda didaktiska avvägningar. I olika kontexter finns olika mer eller mindre uttalade normer för vilket sorts beteende som är accepterat och lämpligt. Här spelar kommunikation en viktig roll. Erfarenheter speglar lärarens tidigare erfarenheter av undervisning. Dessa kommer att följa med i framtida undervisning. Många
Kapitel 1
YrkesDid_inlagan_korr_210305.1.indd 29
29
2021-03-05 10:23
Janne Kontio & Sofia Lundmark (red.)
• Hur ska lärare möta elever och studenter med särskilda behov av stöd? • Hur ska den digitala revolutionen omfamnas? • Hur kan lärare arbeta med svårigheter som rör bedömning och betygssättning?
Yrkesdidaktiska dilemman
Den här antologin samlar aktuell forskning kring didaktiska utmaningar i yrkesutbildningar. Här identifieras och exemplifieras didaktiska dilemman som yrkeslärare stöter på och forskningen som presenteras utgår uteslutande från dagens klassrum sett ur ett lärarperspektiv. Författarna diskuterar strategier, lösningar och verktyg som går att omsätta i praktiken. De dilemman som presenteras speglar vitt skilda praktiker från yrkesutbildningar, men de frågor som uppstår finns inom all utbildning, exempelvis:
Yrkesdidaktiska dilemman
Didaktiska dilemman är förstås något som alla lärarkategorier kan relatera till, Yrkesdidaktiska dilemman uppmuntrar till kollegial reflektion och diskussion och kan därmed varmt rekommenderas till alla pedagoger och didaktiker.
DID DI
Janne Kontio Sofia Lundmark (red.)
ISBN 978-91-27-82825-4
9 789127 828254
Kontio_Lundm_YrkesDidakt_omslag_hela_3.indd 3
2021-02-26 14:03