Page 1

logi vid Göteborgs universitet och leg. psykolog. Hennes forskning rör ungdomars och unga vuxnas utveckling och livsvillkor – med speciellt fokus på identitet, kroppsuppfattning och mobbning. philip hwang (red.) är professor i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst, leg. forskning handlar främst om barns, ungdomars och unga vuxnas psykolo-

Deras medförfattare är Elin Almér, Kjerstin Almqvist, Sofia Berne, Py Liv Eriksson, Fanny Gyberg, Thomas Johansson, Johanna Kling, Jane Kroger och Maria Wängqvist.

UNGDOMAR OCH IDENTITET

giska utveckling.

( red. )

psykolog och leg. psykoterapeut. Hans

Ungdomar och identitet är en etablerad klassiker som fördjupar olika aspekter av ungdomars identitetsutveckling. Denna nya utgåva är kraftigt reviderad, teoretiskt breddad, uppdaterad utifrån de senaste årens forskning och har bidrag från flera nya författare. Antologin beskriver centrala teman som kön och genus, kropp och sexualitet, etnicitet, språk samt identitet på internet. Avslutningsvis diskuteras hur identiteten utvecklas i övergången mellan ungdom och ung vuxen. Många citat och exempel levandegör innehållet – och låter ungdomarnas egna röster komma till tals. Målgruppen är studerande och yrkesverksamma inom psykologi, socialt arbete, pedagogik, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap samt alla andra som vill lära sig mer om ungdomars identitetsskapande i dagens samhälle.

Ann Frisén och Philip Hwang

ann frisén (red.) är professor i psyko-

Vem är jag? Vad gör mig till en unik individ? Vad har påverkat mig och vem kommer jag att bli?

ANN FRISÉN OCH PHILIP HWANG (red.)

UNGDOMAR OCH IDENTITET

Frågor kring vår identitet blir centrala under ungdomsåren – i en tid med stora biologiska, psykologiska och sociala förändringar.

Andra utgåvan

ISBN 978-91-27-82773-8

9 789127 827738

FriesenHwang2020Godkänd.indd 1,3,5

2020-10-16 08:06


Innehåll

OM FÖR FAT TA R NA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Ann Frisén & Philip Hwang INLEDNING OCH ÖV ERSIK T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begreppet ungdom? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bokens målgrupp och kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 14 15 17

Philip Hwang 1. PSY KOSOCI A LT PERSPEK TI V . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvecklingen en livslång process . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Identitetsforskare i Eriksons fotspår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

23 24 35 48

Py Liv Eriksson & Ann Frisén 2. NA R R ATI V T PERSPEK TI V PÅ IDEN TITET . . . . . . . . . . . Självbiografiska reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Narrativa processer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Erfarenheter som är centrala i identitetsnarrativ .. . . . . . . . . . Identitetsnarrativ skapas i ett socialt sammanhang .. . . . . . . . Relation till andra identitetsperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kritik av det narrativa perspektivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

49 51 51 57 59 64 65 66

Ungd&Idt.Inlaga.indd 5

2020-10-18 20:34


Thomas Johansson 3. SOCI A LKONSTRUK TIONISTISK T PERSPEK TI V PÅ IDEN TITET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att skapa sin identitet I: det individuella projektet . . . . . . . . . Att skapa sin identitet II: det kollektiva projektet .. . . . . . . . . . Att skapa sin identitet III: möjligheter och begränsningar . . . Att skapa sin identitet IV: ungdomar på väg in i livet .. . . . . . . Fallstudie I: Kroppsliga identiteter   – konsten att boosta jaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fallstudie II: Extrema och subkulturella identiteter . . . . . . . . Fallstudie III: Utsatthet, rasism och gruppidentitet . . . . . . . . . Kritik av det socialkonstruktionistiska perspektivet . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

67 68 71 73 75 77 82 86 89 90

Fanny Gyberg & Johanna Kling 4. IDEN TITET OCH KÖN .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Vad är kön? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Könsskillnader och/eller könslikheter .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Kön och identitet: från då till nu .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Kön: identitet och roller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Mer än bara kön – ett intersektionellt perspektiv . . . . . . . . . 113 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Kjerstin Almqvist 5. IDEN TITET OCH ET NICITET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnisk identitet och etnicitet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet och minoritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att utveckla en etnisk identitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnisk identitet i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnisk identitet, kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnisk identitet och utseende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnisk tillhörighet och utanförskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ungd&Idt.Inlaga.indd 6

117 118 122 125 129 135 141 145 147

2020-10-18 20:34


Johanna Kling & Ann Frisén 6. IDEN TITET, K ROPP OCH SE X UA LITET . . . . . . . . . . . . . Utseendekultur och kroppen som identitetsprojekt . . . . . . . . Kroppsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexualitet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

149 150 154 165 173

Maria Wängqvist, Sofia Berne & Ann Frisén 7. IDEN TITET OCH IN TER NET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunikation på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Självpresentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att navigera sitt flöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

175 176 180 186 195

Elin Almér 8. U NGDOM A RS SPR Å K BRUK OCH IDEN TITET . . . . . . . Att språkligt förankra en identitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att bli sin egen i en social värld .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

197 199 207 217

Jane Kroger 9. IDEN TITET I U NGA V U X ENÅ R EN . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad innebär det att vara ung vuxen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Identitetsutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yrkesidentitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Partnerskap, närhet och intimitet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föräldraskap .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Generativitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

219 221 224 228 230 232 233 234

R EFER ENSER .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 R EGISTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261

Ungd&Idt.Inlaga.indd 7

2020-10-18 20:34


Ungd&Idt.Inlaga.indd 8

2020-10-18 20:34


Om författarna

Elin Almér är kulturvetare och fil.dr i lingvistik. Hennes forskning rör relationen mellan språk, språkbruk och identitet. Elin Almérs avhandling handlade om ungdomars språkbruk, och pågående forskning rör högskolestudenters relation till sitt eget skrivande och till högskolestudier. Hon har också studerat små barns föreställningar om tvåspråkighet. Elin Almér är verksam som forskare och universitetslektor på Institutionen för individ och samhälle vid Högskolan Väst. Kjerstin A lmqvist är professor i psykologi vid Karlstads universitet. Hon var tidigare verksam som barnpsykolog med inriktning på traumatiserade barn, är leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi. Hennes forskning har framförallt gällt barn och familjer som flytt undan krig och förföljelser samt barn som bevittnat våld i sin familj. Sedan hon disputerade på sin avhandling om traumatiserade flyktingbarn 1997 har hon lett en rad studier om barn som utsatts för våld i olika former och utvärderat olika insatser. Hon är en av författarna till böckerna Barn, unga och trauma samt Klinisk barnpsykologi och har medverkat i en rad antologier. Sofia Berne är fil.dr i psykologi, leg. psykolog och verksam som forskare och lektor vid Göteborgs universitet. Hon är en ofta anlitad föreläsare om mobbning och nätmobbning för bland annat skol

Ungd&Idt.Inlaga.indd 9

9

2020-10-18 20:34


personal. Sofia Berne är tillsammans med Ann Frisén författare till boken Nätmobbning: handbok för skolan. Py Liv Eriksson har en psykologexamen och är doktorand i psykologi vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om utvecklingspsykologi med inriktning på personlighetsutveckling från barndomen till de tidiga vuxenåren och identitetsutveckling under de tidiga vuxenåren. Hon intresserar sig särskilt för narrativ identitet och hur människor berättar om svåra erfarenheter samt vilken betydelse dessa erfarenheter har för identiteten. Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och leg. psykolog. Hennes forskning rör ungdomars och unga vuxnas utveckling och livsvillkor – med speciellt fokus på identitet, kroppsuppfattning och mobbning. Förutom ett stort antal vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter har hon författat en lång rad läroböcker/faktaböcker. Följande böcker har tidigare givits ut på Natur & Kultur: Ungdomspsykologi: utveckling och livsvillkor (redaktör tillsammans med Philip Hwang), Ungdomar och identitet (redaktör tillsammans med Philip Hwang), Projekt perfekt: om utseendekultur och kroppsuppfattning (med Kristina Holmqvist Gattario och Carolina Lunde), Nätmobbning: handbok för skolan (med Sofia Berne) och senast Ungdomar och unga vuxna: utveckling och livsvillkor (med Philip Hwang och Björn Nilsson). Fanny Gyberg är fil.dr i psykologi och verksam som lärare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet med inriktning mot identitet, personlighet, kultur och intersektionalitet. Hennes forskning rör olika aspekter av identitet i brytpunkten mellan utvecklingspsykologi, socialpsykologi och personlighetspsykologi. Som doktorand mottog hon ett internationellt pris för bästa studentarbete från International Society for Research on Identity (ISRI). Hon disputerade 2019 med avhandlingen Identity: understanding aspects of process, content and structure in context.

10

Ungd&Idt.Inlaga.indd 10

2020-10-18 20:34


Philip Hwang är professor och seniorforskare i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet samt seniorprofessor vid Högskolan Väst. Han är också leg. psykolog och psykoterapeut. Hans forskning handlar i första hand om utvecklingspsykologi, det vill säga barns, ungdomars och unga vuxnas psykologiska utveckling. Philip Hwang har förutom ett stort antal vetenskapliga artiklar givit ut ett femtontal böcker på svenska. De senaste publicerade böckerna är Grunderna i vår tids psykologi (redaktör tillsammans med Ann-Charlotte Smedler och Ingvar Lundberg), Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid (med Björn Nilsson), Ungdomar och unga vuxna: utveckling och livsvillkor (med Ann Frisén och Björn Nilsson, Utvecklingspsykologi (med Björn Nilsson). Philip Hwang erhöll Allmänna Barnhusets Stora pris 2006. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning på barn- och ungdomsvetenskap och är verksam vid Göteborgs universitet. Han har författat en lång rad läroböcker om bland annat socialpsykologi, ungdomskultur, familjeforskning, skolforskning och vetenskapsteori. Hans forskning handlar om faderskap/manlighet, ungdomskultur, nynazism, fitness- och gymkultur samt våld och utsatthet i skolan. Bland hans senaste böcker finns Extreme sports, extreme bodies: gender, identities and bodies in motion (med Jesper Andreasson), Youth studies in transition: culture, generation and new learning processes (med Marcus Herz), Life trajectories into and out of contemporary neo-nazism: becoming and unbecoming the hateful other (med Christer Mattsson). Bland Thomas Johanssons läroböcker kan nämnas: Vardagslivets socialpsykologi (med Philip Lalander) och Ungdomsgrupper i teori och praktik (med Philip Lalander). Johansson erhöll författarpriset Lärkan 2018. Johanna Kling är leg. psykolog och fil.dr. i utvecklingspsykologi. Hennes forskning fokuserar på kroppsuppfattning, bland annat i form av utvecklingen från barndom till unga vuxenår  och interventioner för att stärka kroppsuppfattningen hos ungdomar. I sin avhandling Being at home in one’s body: body image in light of identity development undersökte hon förhållandet mellan kroppsupp

Ungd&Idt.Inlaga.indd 11

11

2020-10-18 20:34


fattning och identitetsutveckling, samt könsrollers betydelse för kroppsuppfattningen. För närvarande är hon verksam vid Senter for sjeldne diagnoser vid Oslo universitetssjukhus. Jane Kroger är professor emerita i utvecklingspsykologi vid Universitetet i Tromsø, Norge. Hennes forskning rör identitetsutvecklingen i tonår och vuxenår. Bland hennes böcker återfinns Identity in adolescence: the balance between self and other (med Laura Ferrer-Wreder) och Identity development: adolescence through adulthood. Hon har varit gästforskare vid Erik H. and Joan M. Center, Harvard University, samt även vid Henry A. Murray Center for the Study of Lives, Radcliffe College. Maria Wängqvist är leg. psykolog och docent i psykologi vid Psyko­ logiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon är verksam som forskare och universitetslektor inom utvecklingspsykologi. Hennes forskningsintressen rör identitet i olika faser av livet och hur det är relaterat till identitetsfrågor, sociala sammanhang och livsvillkor. Maria har bland annat bidragit med kapitel i böckerna Att förstå ungdomars identitetsskapande, Barn- och ungdomsvetenskap och Emerging adulthood in a European context.

Ungd&Idt.Inlaga.indd 12

2020-10-18 20:34


Inledning och översikt A NN FRISÉN & P HILIP H WA NG

Vem är jag? Vad gör mig till en unik individ, det vill säga någon som är annorlunda än alla andra? Vad har påverkat att jag är den jag är? Vem kommer jag att bli? Dessa är några av de frågor vi tar upp i boken Ungdomar och identitet och som rör det vi kallar identitet, alltså en räcka med frågor om vilka vi är som har många svar. Det som rör vår identitet brottas många av oss med hela livet, men dessa frågor blir först centrala i ungdomsåren. En anledning till detta är att ungdomsåren är en tid då stora biologiska, psykologiska och sociala förändringar äger rum. Identitet kommer av latinets idem som betyder samma. Det finns två betydelser av begreppet identitet. En handlar om identitet i bemärkelsen likhet, där tecknet = ofta symboliserar identitet (exempelvis i matematik). En annan rör identitet i betydelsen personlig identitet, som lite förenklat handlar om vem du är, vad du tänker om dig själv samt hur andra ser och uppfattar dig. En del av den personliga identiteten kan exempelvis ha att göra med ditt kön, din kropp, ditt språk, men också din nationalitet, i vårt fall att vi båda är svenskar. Men det kan även vara din etnicitet, något som krånglar till det för Philip, eftersom hans mamma var från Tyskland och hans pappa från Kina, och han är född och uppvuxen i Sverige. Det kan givetvis även vara sådant som ligger lite vid sidan om den personliga identiteten, till exempel vilket fotbollslag man håller på: Ann uppfattar sig märkligt nog (tycker Philip) som Gaisare, medan Philip 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 13

13

2020-10-18 20:34


hejar på IFK Göteborg (vilket Ann har svårt att förstå). Det är den personliga identiteten som den här boken handlar om.

BEGREPPET UNGDOM? Var går gränsen mellan barn och ungdom eller mellan ungdom och ung vuxen? Ett vanligt svar är att man är ungdom mellan 13 och 19, det vill säga fram till att man slutar gymnasiet. Angivelser av det här slaget ger emellertid en förenklad bild av vilken utvecklingsfas någon är i. Ett bättre svar är antagligen att det beror på vad och vem vi syftar på. Gäller det exempelvis en 16-åring som flyttat och går på gymnasiet långt hemifrån och som dessutom har en partner och jobbar på helgerna för att tjäna extra pengar, eller gäller det en 19-åring som bor hemma, inte studerar eller jobbar och som spelar datorspel hela dagarna. Är det den kronologiska åldern som vi är intresserade av, det vill säga de antal dagar, månader och år som gått sedan en person föddes, är svaret att den första personen räknas som ungdom och den andra som på gränsen till ung vuxen. Om vi däremot ser på vad de gör och klarar av att göra, eller uttryckt på ett annat sätt, vilka utvecklingsuppgifter som de hanterar, är det antagligen tvärtom, det vill säga 16-åringen bör beskrivas som mognare än 19-åringen, även om båda är ungdomar. För att komplicera det ytterligare är det också viktigt vilken aspekt av utvecklingen som vi avser med frågan om vad som menas med begreppet ungdom. Om det exempelvis är den biologiska utvecklingen vi avser, kan början och slutet av puberteten vara en startpunkt och en slutpunkt. Om det är den socioemotionella utvecklingen som vi är intresserade av, är kanske en begynnande frigörelse från föräldrarna en startpunkt och när man uppnått en självständig identitet som vuxen en slutpunkt. Om det kognitiva är i fokus, handlar det om delvis andra aspekter, bland annat den förbättrade förmågan att på ett systematiskt sätt fundera över den tänkta framtiden (Hwang, Frisén & Nilsson, 2018). För enkelhetens skull och med resonemanget ovan i minnet har vi i boken valt att definiera tiden som ungdom med en början vid 12–13 års ålder och att denna fas klingar av när den obligatoriska skolan är 14

Ungd&Idt.Inlaga.indd 14

ann frisén & Philip hwang

2020-10-18 20:34


slut, det vill säga vid 19–20 års ålder. Det handlar alltså om flytande gränser både uppåt och nedåt. Detta innebär en förlängning av ungdoms- och unga vuxentiden jämfört med exempelvis på 1960-talet. Det betyder inte att till exempel en 19-åring är omognare nu än då, utan att samhället har förändrats på ett avgörande sätt genom att exempelvis arbetslivet kräver längre utbildning, vilket i sin tur gör att ett ekonomiskt oberoende dröjer. Vi kan utifrån psykologen Laurence Steinberg (2017) hävda att ungdomstiden i någon mening börjar biologiskt med puberteten och avslutas kulturellt med tiden som ung vuxen.

UTGÅNGSPUNKTER I den förra utgåvan av Ungdomar och identitet (2006) hävdade vi att det gick att urskilja två huvudinriktningar när det gäller synen på identitet. Representanter för det ena synsättet var framför allt teoretiker som Erik H. Erikson och James Marcia, som lite förenklat menade att identiteten utvecklas inifrån individen, medan det andra synsättet, som representerades av Anthony Giddens och Thomas Ziehe, snarare betonade betydelsen av samhälleliga faktorer. Dessa två synsätt löpte som en röd tråd genom merparten av den första utgåvan av boken. I denna den andra utgåvan av boken har det tillkommit tre kapitel, dessutom är resterande kapitel antingen helt nyskrivna eller grundligt omarbetade. Som en konsekvens av detta, men också på grund av all forskning som på senare år har tillkommit om ungas identitetsutveckling, har vi delvis ändrat vår uppfattning om att det finns två huvudinriktningar när det gäller synen på identitet. Vi ser i stället många likheter, även om det finns skillnader mellan de olika synsätten. Dessutom har det narrativa perspektivet tillkommit i boken, som i viss mån överbryggar skillnaderna. Att det inte behöver vara antingen eller, det vill säga antingen att identiteten utgår från individen eller att det handlar om samhälleliga faktorer, visar bland annat forskning som beskriver identitetsutvecklingen i flera olika nivåer. Galliher, McLean och Syed (2017) har exempelvis utarbetat en modell som består av fyra nivåer (figur 1). inledning och översikt 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 15

15

2020-10-18 20:34


ETNICITET

Aspekter av den bredare kulturella och historiska kontexten.

Roller

Roller

Personliga domäner

Roller

Roller GENUS

SOCIAL KLASS

Vardagserfarenheter

Figur 1. En förenklad figur av de olika nivåerna av identitetsinnehåll och hur dessa nivåer samspelar på olika sätt. (Figuren har anpassats av oss utifrån Galliher, McLean & Syed, 2017.)

Den första nivån rör den bredare historiska och kulturella kontexten. Syftet här är att fånga historiska, politiska och strukturella faktorer i samhället och hur dessa är relaterade till och integreras i individers identitetsprojekt. Sådant som är betydelsefullt i den historiska och kulturella kontexten är bland annat synen på genus, etnicitet och social klass. Den andra nivån handlar om sociala roller, det vill säga alla de olika relationella sammanhang som unga deltar i och som har betydelse för identiteten. Den tredje nivån rör det identitetsinnehåll som har att göra med olika delar eller domäner av identiteten. Det rör till exempel sexualitet, framtida yrkesdrömmar eller intressen. Den fjärde nivån, slutligen, är kanske den mest svårfångade: våra vardagserfarenheter, det vill säga alla de handlingar och val som vi gör varje dag och som tillsammans bidrar till att bygga upp vår identitet. Dessa vardagshandlingar har betydelse för var vi hittar en plats där vi känner oss hemma och hur vi ser på oss själva. Figur 1 illustrerar att de två huvudriktningarna, det vill säga att 16

Ungd&Idt.Inlaga.indd 16

Ann Frisén & PhiliP hwAng

2020-10-18 20:34


identiteten utvecklas inifrån individen alternativt genom samhälleliga faktorer, inte behöver utesluta varandra, utan de kompletterar varandra. I kapitel 7 återkommer vi till modellen och dess fyra nivåer, då för att visa på internets betydelse för identitetsutvecklingen.

BOKENS MÅLGRUPP OCH KAPITEL Vem vänder sig boken till? Det är många studerande, yrkesverksamma och andra som på olika sätt kommer i kontakt med och är intresserade av ungdomar och deras identitetsutveckling till exempel pedagoger, socionomer, psykologer, fritidsledare, vårdpersonal samt poliser. Men boken vänder sig givetvis även till föräldrar och alla andra som vill lära sig mer om ungdomars identitetsutveckling. Boken består av nio kapitel. De första tre ger en teoretisk bakgrund med exempel på hur teorierna tar sig ut i praktiken. De därpå följande kapitlen handlar om olika aspekter av identitetsutvecklingen under ungdomsåren och det sista kapitlet om unga vuxenåren. Eftersom kapitlen i boken bara delvis bygger på varandra, behöver de inte läsas i en följd. I det inledande kapitlet beskriver Philip Hwang det psykosociala perspektivet utifrån dess främsta företrädare Erik H. Erikson, som var en av de första att sätta identitetsutvecklingen på kartan. Erik­son menade att sökandet efter en identitet är ett fundamentalt mänskligt behov, ett behov lika viktigt som mat, trygghet och sexuell tillfredsställelse. Även om Erikson förankrade identitetsutvecklingen i ungdomsåren, var han noga med att påpeka att frågor som rör identiteten inte är något som löses en gång för alla under denna period i livet, utan de fortsätter att göra sig påminda under de följande faserna i livscykeln. Att detta kapitel ligger först har också att göra med Eriksons många efterföljare, varav några beskrivs i kapitlet, bland annat James Marcia och Elli Schachter. Marcia har varit viktig för att han bland annat utvecklade ett sätt att studera identiteten på, den så kallade identitetsstatusmodellen och Schachter för sina studier om konflikter mellan olika identitetsområden. I kapitel 2 väljer Py Liv Eriksson och Ann Frisén en mer sentida vinkling på hur man kan förstå identiteten, det narrativa perspekinledning och översikt 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 17

17

2020-10-18 20:34


tivet. Ordet narrativ är i detta sammanhang synonymt med berättelser, och identitetsnarrativ är alltså berättelser som är viktiga för identiteten. Identitetsnarrativ har en viktig funktion i livet från ungdomsåren och framåt, eftersom de hjälper till att skapa struktur i tillvaron, öka förståelsen för olika erfarenheter och bidra till att individen får syn på viktiga aspekter hos sig själv. Författarna framhåller också att vi inte enbart själva bestämmer våra identitetsnarrativ, utan att vi gör det i ett socialt sammanhang och tillsammans med andra, exempelvis familjen, jämnåriga och kulturen. Kulturen är i detta sammanhang lätt att bortse ifrån, eftersom den på ett mindre synligt sätt påverkar ungdomars identitetsnarrativ. Inom varje kultur finns exempelvis dominerande sätt att berätta vissa speciella och viktiga narrativ, så kallade dominanta narrativ (eng. master narrative). Ett exempel på ett dominant narrativ i Sverige är antagligen Jantelagen, som innebär att när man berättar om sig själv bör man göra det på ett sådant sätt att man inte sticker ut. I det följande kapitlet är fokus på hur unga människor i dag förenas av vissa gemensamma intressen, mål och upplevelser och hur de också lever i skilda världar. I sin beskrivning av ungdomars identitetsutveckling utgår Thomas Johansson ifrån ett teoretiskt synsätt som kallas socialkonstruktionism. Här ses inte identiteten som något inneboende, utan snarare som något som skapas i en social och kulturell kontext. Det handlar med andra ord om att studera identiteten som en ständigt pågående process och som en historisk och social skapelse. Författaren menar emellertid inte att människor bör ses som offer för samhälleliga faktorer eller att det är meningslöst att studera handlingar, attityder, värderingar och mänsklig aktivitet. Tvärtom, fokus i kapitlet ligger i skärningspunkten mellan aktör och struktur och framför allt i det socialpsykologiska fältet av meningsskapande, subjektivitet och handling. I kapitlet finns ibland skrämmande illustrationer från unga som talar om träning och droger, exitprocesser ur nynazistiska organisationer samt unga som beskriver hur de blivit mobbade. I kapitel 4 tar Fanny Gyberg och Johanna Kling upp kön och hur det kan förstås i relation till identitet. Kön är ett mångsidigt begrepp, och det är svårt eller omöjligt att ge en allmängiltig definition av 18

Ungd&Idt.Inlaga.indd 18

ann frisén & Philip hwang

2020-10-18 20:34


begreppet. Allt som oftast delas kön in i en binär könsmodell: män/ manligt kontra kvinnor/kvinnligt. Författarna framhåller emellertid att kön inte bör beskrivas som antingen eller, utan i de flesta fall snarare på ett kontinuum. Ett avsnitt i kapitlet utgår från den spännande amerikanska forskaren Judith Butler. Hennes teori bygger på tanken att kön handlar om vardagliga saker som hur vi går, hur vi sitter, vår klädsel, vår frisyr, vårt sätt att tala och hur vi tar plats. Allt detta leder till att vi upplever kön och könsroller som något konstant och identitetsbärande, när det i själva verket bara handlar om att kopiera könsnormer och könsrollsnormer som människor upprepar om och om igen. Avslutningsvis lyfter författarna fram det intersektionella perspektivet, som de menar bidrar till förståelsen av relationen mellan identitet och kön hos ungdomar. Etnisk identitet handlar om upplevelsen av att höra till eller att vara medlem av en etnisk grupp (eller flera) och att man har vissa sätt att tänka, uppleva, känna och bete sig som beror på tillhörighet till den gruppen. I kapitel 5 framhåller Kjerstin Almqvist att etnicitet är ett omstritt begrepp, som det är svårt att ge en allmängiltig definition av. Hon menar att etnisk identitet är en särskilt viktig aspekt av identitetsutvecklingen för unga från etniska minoritetsgrupper. I familjer som kommer från samhällen med en så kallad traditionell kultur kan skillnaden mellan hemlandets värderingar och den svenska kulturen bli stor. Det innebär att ungdomar i dessa familjer kan utsättas för särskilda utmaningar när det gäller flera aspekter av identitetsutvecklingen, till exempel sådant som rör sexualitet och religion. Risken är också stor att ungdomar med utländsk härkomst utsätts för rasism och trakasserier, särskilt när de flesta andra ungdomar i deras närmiljö har svensk härkomst. Trots det tycks flertalet ungdomar lyckas skapa en etnisk identitet som ger dem stolthet och en god självuppfattning. Kapitel 6 handlar om kropp, utseende och sexualitet, ämnen som är centrala för hur ungdomar ser på sig själva (och på andra). Johanna Kling och Ann Frisén lyfter fram att oron över att ha ett utseende som inte duger är något som förmodligen upptar dagens ungdomar mer än någonsin tidigare, eftersom vi lever i en utseendefixerad tid med tydliga och svåruppnåeliga kroppsideal. Dessutom finns det en inledning och översikt 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 19

19

2020-10-18 20:34


syn på kroppen som något som vi själva kan och bör forma i enlighet med idealen, och att inte uppnå den perfekta kroppen kan därför upplevas som ett personligt misslyckande. Förutom kroppsmissnöje och hur detta kan yttra sig tar författarna även upp så kallad positiv kroppsuppfattning. Kapitlets andra del tar upp kärlek, sexualitet och relationer, det vill säga något av det mest intima och privata som är grundläggande för hur vi uppfattar oss som individer och alltså är centrala delar i vår identitet. Hur man hanterar kärlek och sexualitet är stora frågor som börjar under ungdomsåren och följer med genom hela livet. De flesta känner till att internetanvändande är en naturlig del av de ungas vardag, men på vilka sätt sociala miljöer på internet är betydelsefulla för ungas identitetsutveckling är kanske inte lika välkänt. I kapitel 7 beskriver Maria Wängqvist, Sofia Berne och Ann Frisén hur unga gör när de navigerar en aldrig sinande ström av intryck. Ett exempel på kopplingen mellan internet och identitet som ges i kapitlet är de sociala gemenskaper som kan uppstå på internet. Dessa kan, på liknande sätt som andra sociala gemenskaper, erbjuda tillfälliga identifikationer som kan fungera som ett stöd när individen bygger upp en mer självständig identitetskänsla. Dessa gruppidentifikationer kan handla om sammanhang där unga kan uttrycka och experimentera med exempelvis sin sexuella identitet, sin könsidentitet eller sin etnicitet. Men det utökade kontaktnätet medför också risker som exempelvis mobbning och utanförskap. Vuxna kan ha stor nytta av att känna till de processer på internet som kan gynna men också missgynna ungas identitetsutveckling. I kapitel 8 tar Elin Almér upp hur individen via språket ger uttryck för ett eget jag. Hon menar alltså att språket, via sociala relationer, är en bärande del av hur individens identitet konstrueras. Flertalet av de exempel som presenteras visar att ungdomar i samtal skapar just identiteten »ungdom». Det kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att ungdomarna positionerar sig gentemot vuxenvärlden eller genom att de på andra sätt skapar en gruppidentitet som avviker från vuxennormen. Det kan tyckas motsägelsefullt att ungdomar språkligt sett har ett behov av att markera avstånd från vuxenvärlden samtidigt som tonåringen är på väg att bli en del av 20

Ungd&Idt.Inlaga.indd 20

ann frisén & Philip hwang

2020-10-18 20:34


denna. Ett område där relationen mellan identitet och språk blir väldigt uppenbar är när unga växer upp i ett flerspråkigt sammanhang. Enligt författaren vittnar många flerspråkiga om en upplevelse av att ha olika identiteter beroende på vilket språk de använder. Men det finns även ungdomar som förflyttar sig mellan sina olika språk och blandar dem utan att uppleva att de pendlar mellan identiteter. Hur utvecklas identiteten när man går från ungdomsåren in i de unga vuxenåren? Är det så att identiteten som man börjat forma under ungdomsåren förändras när man blir ung vuxen? Finns det ett samband mellan ens identitet och hur man är i nära relationer? Och hur påverkar identiteten vårt sätt att vara om vi blir förälder? Dessa är några av de frågor Jane Kroger söker svar på i bokens sista kapitel. En utgångspunkt för kapitlet är att om man vill förstå ungdomar bättre måste man veta något om vart de är på väg, det vill säga till nästa utvecklingsfas som unga vuxna. Att skaffa sig ett meningsfullt arbete, att utveckla meningsfulla värden, att eventuellt bli en del av ett partnerskap och eventuellt ta hand om egna barn involverar en rad nya identitetsdefinierande roller för de unga vuxna. I flera kapitel finns citat utan någon referens. I samtliga fall är dessa hämtade från forskningsprojekt som författarna till kapitlen på olika sätt varit involverade i. Citaten har ändrats så att det inte går att identifiera intervjupersonerna. Det är givetvis många som har bidragit med goda råd och synpunkter och som kommit med uppmuntrande tillrop till oss som redaktörer för andra utgåvan av boken. Ett särskilt tack till vår fantastiska förläggare Åsa Norrman, som är som en fyr i ett stormigt hav, hon leder oss alltid rätt. Tack också till vår redaktör Lena Åström, som gjort ett imponerande proffsigt jobb med boken. Vi vill även tacka våra kollegor i forskargruppen GRID (The Gothenburg group for Research In Developmental psychology) på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet som på olika sätt givit inspiration till skrivandet (flera av författarna i boken är medlemmar i GRID). Forskarkollegorna inom BUV (barn- och ungdoms­ vetenskap), Högskolan Väst, har kommit med bra synpunkter och glada tillrop till Philip. Vi vill också tacka följande organisationer som på olika sätt bidragit till att boken har blivit till: Stiftelsen San inledning och översikt 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 21

21

2020-10-18 20:34


Michele samt Kavallahuset, som gjorde det möjligt för oss att i lugn och ro och i underbara arbetsbefrämjande miljöer jobba med boken, samt Stenastiftelsen, som via en generös donation till projektet »Göteborgs forskningsprogram om etnisk identitet» bidrog till att vi snabbade på med färdigställandet av boken. Slutligen vill vi även nämna våra sju barn: Jakob, Christopher, Isak, Vidar, Simon, Aron och Klara. Tack för allt spännande som ni lärt oss om ungdomars identitetsutveckling. Ann Frisén & Philip Hwang Göteborg 2020

22

Ungd&Idt.Inlaga.indd 22

ann frisén & Philip hwang

2020-10-18 20:34


1

Psykosocialt perspektiv P HIL IP H WA NG

Begreppet psykosocial används i dag i många olika sammanhang. Det förekommer i sammansättningar som psykosociala bakgrundsfaktorer, psykosocial behandling och psykosociala stödinsatser, bara för att nämna några. I detta kapitel använder vi begreppet för att beskriva ett perspektiv som tar upp individens sätt att förhålla sig till sin omvärld. Det kan gälla allt från att växa upp i en miljö som präglas av fattigdom och utsatthet, till hur individer reagerar på klimatförändringarna och hotet om kommande naturkatastrofer till följd av den globala uppvärmningen. Begreppet psykosocial är ingen ny term, men det var först på 1960- och 1970-talen som det fick en mer allmän spridning (Natur & Kulturs Psykologilexikon: www.psykologiguiden.se/psykologilexikon). Det var psykologen Erik H. Erikson (1902–1994) som bidrog till att ordet blev mer allmänt känt. I en av hans böcker, Childhood and society, från 1950 beskriver han människans livscykel i termer av psykosociala faser som individen behöver hantera under sitt liv. I kapitlets första del beskriver vi bland annat Eriksons åtta psykosociala faser. I den andra delen ligger fokus på hur Erikson betraktar och beskriver identitetsutvecklingen under ungdomsåren. Avslutningsvis tar vi upp ett par av de mest framträdande efterföljarna till Erikson under senare tid, nämligen James Marcia och Elli P. Schachter, som även de arbetar utifrån ett psykosocialt perspektiv.



Ungd&Idt.Inlaga.indd 23

23

2020-10-18 20:34


UTVECKLINGEN EN LIVSLÅNG PROCESS Att försöka greppa allt som Erik H. Erikson skrev under sin livstid och som direkt eller indirekt handlar om identitetsutvecklingen under ungdomsåren är närmast omöjligt. En anledning till detta är att han var en ovanligt produktiv person. Han skrev många böcker och artiklar, varav de mest kända är den tidigare nämnda Childhood and society (1950), men även Identity: youth and crisis (1968) och Identity and the life cycle (1980). Samtliga dessa böcker fick stort inflytande på utvecklingspsykologin under andra hälften av 1900-talet och är betydelsefulla även i dag. En annan anledning till att hans produktion är svår att greppa är hans breda ansats till ämnet. Erikson intresserade sig bland annat för den snabba sociala förändringen i USA under efterkrigstiden, med företeelser som generationsklyftor, ungdomsbrottslighet, könsrollsförändringar och rasmotsättningar. I sina psykosocialt inriktade skrifter blandar han sitt intresse för dessa sociala förändringar med beskrivningar av ungas utveckling i olika sociala kontexter, detaljerade skildringar av terapeutisk behandling av barn och ungdomar samt teoretiska beskrivningar av den psykologiska utvecklingen under hela livsspannet. Ett exempel på Eriksons intresse för ungas utveckling i olika sociala kontexter är hans välkända, närmast antropologiska, studier av ursprungsbefolkningen i Nordamerika, bland annat siouxer och yuroker. Han redogjorde utförligt för skillnader och likheter mellan dessa stammar i boken Barnet och samhället (1950). Utöver siouxerna och yurokerna studerade Erikson flera andra sociala och kulturella men även historiska kontexter. Ett exempel på det senare är hans studier av kolonialismen och slaveriets betydelse för svarta amerikaners identitetsutveckling. I boken Identity: youth and crisis (1968) beskrev han detta som ett historiskt trauma som präglar svarta amerikaners identitet än i dag. Många av Eriksons idéer är fortfarande aktuella; det gäller inte minst synen på att utvecklingen inte avstannar vid omkring 20 års ålder. I stället lyfter han fram att det är en livslång process, från vaggan till graven, något som är självklart i dag men kanske inte var det då. Erikson var också tidig med att peka på betydelsen av 24

Ungd&Idt.Inlaga.indd 24

Philip hwang

2020-10-18 20:34


sociala och kulturella faktorer för att förstå en individs psykologiska utveckling. Här finns exempelvis hans redan nämnda berömda socialantropologiska arbeten som rör ursprungsfolken siouxerna och yurokerna i Nordamerika. Ytterligare ett bidrag, vilket också är temat för boken och detta kapitel, rör Eriksons pionjärarbete när det gäller studiet av identiteten och identitetsutvecklingen. För honom representerade sökandet efter identiteten ett grundläggande mänskligt behov, ett behov lika viktigt som mat, trygghet och sexuell tillfredsställelse.

Tre viktiga principer Innan vi går in på Eriksons åtta utvecklingsfaser ska vi kort nämna tre principer som han menar bidrog till förståelsen av människan. Principerna är: (1) Människan är en biologisk varelse, (2) en individ med ett jag, det vill säga en psykologisk varelse och (3) en medlem av ett socialt sammanhang. Enligt Erikson kan dessa tre beskrivas var för sig, men de bör uppfattas som sammanhängande och ömsesidiga principer. Den första principen, människan som en biologisk varelse, innebär att utvecklingen är betingad av några biologiska och/eller genetiska givna anlag, som bildar en utgångspunkt för individens utveckling under hela livsspannet. Erikson kallade detta för epigenes, en term som han lånade från embryologin och som ofta används i dag. Epigenes betyder en gradvis mognad, aktivering och inaktivering av arvsanlag, vilket gör att individens läggning eller beteende tar form i samspel med miljön (Natur & Kulturs Psykologilexikon). Den andra principen, individen som en psykologisk varelse, handlar om det som bidrar till att upprätthålla en integrerad personlighet hos en individ. Den tredje och sista principen, att människan är en social medlem av ett samhälle, handlar om att individen föds in i en kultur, ett samhälle och i grupper med normer och särskilda förhållningssätt till saker och ting. Enligt Erikson utvecklas människor tillsammans med andra i ett samhälle i en historisk, kulturell och ekonomisk kontext. Intressant nog talar han dock oftast om samhällets påverkan på individen och sällan om individens agens, det vill säga individens möjligheter att påverka sin omgivning. 1. Psykosocialt perspektiv 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 25

25

2020-10-18 20:34


De åtta utvecklingsstegen Erikson beskrev utvecklingen i åtta mer eller mindre tydliga faser. Han menade dock inte att en fas tog slut när den hade uppnåtts, utan att individen framför allt ackumulerar erfarenheter under de olika utvecklingsfaserna och sedan bär med sig dessa erfarenheter genom livet. I förordet till den svenska utgåvan av Den fullbordade livscykeln (2004) beskriver psykiatern Björn Wrangsjö detta på följande sätt: En av hans [Eriksons] centrala teser är den ständiga föränderligheten i människans inre värld trots dess lagbundenhet. Varje utvecklingsfas vi genomgår har haft sina förstadier i de faser vi redan passerat. När vi passerat fasens höjdpunkt och går in i nästa blir den förra fasens lösningar inplacerade i den inre hierarkin av strukturer och förhållningssätt – får ett läge som dock kan förändras i ljuset av ytterligare faser vi går igenom. Ingenting är oföränderligt för alltid. (s. 7) Varje fas i Eriksons psykosociala modell hänger alltså kvar längre fram i livet, men fokus är ändå på en viss fas vid en viss tid i livet. I ungdomsåren är exempelvis identiteten i fokus, men även tidigare faser gör sig påminda på olika sätt. Det innebär till exempel att den första fasen som rör spädbarnsåren har betydelse för det som händer under ungdomsårens (se figur 2). Att de olika faserna på olika sätt påverkar varandra gör det nödvändigt att i det följande avsnittet kortfattat beskriva dem var och en. För att förstå identitetsutvecklingen behöver man alltså förstå vilka faser som föregår och även de som kommer efter ungdomsåren. Balans är enligt Erikson ett centralt begrepp när det gäller att förstå vad som händer i samband med de åtta faserna. Inom var och en av dessa faser finns enligt Erikson två delvis motsatta poler, en mer positiv och en mer negativ pol. Det gäller för individen att försöka hitta en bra balans mellan dessa poler. Ena stunden kan det väga över åt den positiva polen, den kan så att säga ligga närmare till hands, medan det vid andra tillfällen kan väga över åt den negativa. Målet för individen är att hitta en balans mellan polerna som fungerar i en för individen given situation. 26

Ungd&Idt.Inlaga.indd 26

Philip hwang

2020-10-18 20:34


I de skrifter där Erikson redogör för de åtta faserna använder han begreppet kris (se exempelvis titeln på en av hans mest lästa böcker Ungdomens identitetskriser från 1963). Det är lätt att förstå begreppet kris som att det gäller en hotande katastrof, där tidigare erfarenheter, invanda förhållningssätt och metoder för att lösa olika problem inte längre är hållbara. Men för Erikson handlade det i stället om »en nödvändig vändpunkt», »ett viktigt ögonblick», när utvecklingen kan gå åt det ena eller andra hållet. Utgången behöver alltså inte vara negativ, den kan också utgöra starten på något nytt. Om individen tar till vara fasens möjlighet kan en kris med andra ord snarare vara ett tillfälle för personlig utveckling (Coté, 2018). Om man emellertid inte alls förmår att ta till vara denna möjlighet, kan detta få olyckliga och i vissa fall livslånga negativa konsekvenser. Eriksons modell består till att börja med av fyra faser som leder fram till identitet respektive identitetsförvirring, och därefter följer tre faser som rör vuxentiden och ålderdomen fram till döden. Erikson poängterar att samtliga utvecklingssteg rymmer specifika kroppsliga, personliga och sociala aspekter. När det gäller de första fyra faserna (upp till ungdomstiden) handlar det lite förenklat om bland annat tillit, självständighet, initiativförmåga och en känsla av att kunna klara av saker och ting, medan en negativ utveckling kännetecknas av misstro, tvivel, skuld respektive en upplevelse av underlägsenhet. Den första fasen omfattar de första 18 månaderna och handlar om något så grundläggande som tillit respektive misstro. Här tillägnar sig barnet en känsla av att antingen lita på eller misstro andras förmåga och vilja att tillgodose barnets grundläggande behov av föda, värme, skydd, närhet och kontakt. En positiv lösning av de problem som uppstår under denna fas bidrar till att skapa tillit hos barnet, både till sig själv och till omgivningen. Den positiva polen handlar alltså om trygghet och tillförsikt och en känsla av att barnet också har något att ge till andra människor. Den negativa polen innebär i vissa fall resignation, misstänksamhet och i förlängningen avvisande. Att allt detta som händer under barnets första 18 månader har betydelse för identitetsutvecklingen kan vid första anblicken verka långsökt men är inte särskilt svårt att förstå. Att känna sig rimligt 1. Psykosocialt perspektiv 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 27

27

2020-10-18 20:34


Figur 2. Varje fas i Eriksons psykosociala modell dröjer kvar längre fram i livet, men fokus är på ett visst stadium vid en viss tid i livet. I sena ungdomsåren är exempelvis identiteten i fokus, men även de faser som kommer dessförinnan gör sig påminda på olika sätt (Hwang m.fl., 2018).

trygg och tro att man har något att erbjuda andra människor är centrala aspekter när det gäller att senare integrera erfarenheter från tidigare faser till en sammanhållen identitet. Den andra fasen handlar om autonomi respektive tvivel och når sin höjdpunkt mellan cirka 18 månaders och 3 års ålder. Då är barnet mer självständigt i sina dagliga aktiviteter. Den positiva polen innebär att barnet känner att det kan lita på sin egen förmåga och får därmed förhoppningsvis en grund för ett bra självförtroende. Barnet känner att det kan göra olika val, ta reda på vad det vill och handla därefter. Barnet förvärvar alltså ett flexibelt förhållningssätt till de val som livet rymmer. Den negativa polen av de kriser som kan uppstå under denna fas kan enligt Erikson bidra till tvångsmässiga upprepningar, ambivalens och ett överdrivet beroende, vilket i sin tur kan innebära en svagare vilja och svårigheter att skilja mellan 28

Ungd&Idt.Inlaga.indd 28

Philip hwang

2020-10-18 20:34


egna och andras behov. I förlängningen kan blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan skapa en upplevelse av främlingskap inför de egna känslorna och den egna kroppen. Det tredje spänningsfältet slutar vid omkring sex års ålder och handlar om initiativ respektive skuld. Barnet vill då kunna göra som de vuxna, vilket ibland innebär att det går över gränsen för vad det klarar av eller får lov att göra. Ett bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av att kunna ta initiativ, vilket också ger nyfikenhet på livet. Att pröva olika sociala roller, och förstå and­ ras, ingår också i denna utvecklingsfas. Vid den negativa polen kan barnet uppleva att det inte riktigt duger – något är fel – och det känner skuld. Det kan uppleva att det tänker, känner och handlar fel, vilket i vissa fall leder till passivitet och brist på initiativ i både handling och känsla. Aktivitet respektive underlägsenhet är de huvudsakliga aspekterna under den fjärde fasen. Denna fas infaller ungefär under den tidiga skolåldern (omkring 6–12 års ålder), och handlar om kompetents och agens, att man duger för det man gör och att man därmed klarar av att själv söka kunskap och inrätta sitt eget liv, även tillsammans med andra. Den negativa polen innebär en ständig och gnagande känsla av underlägsenhet, att man inte klarar av saker och ting och att man inte duger som man är eller för det man gör. Under puberteten och framåt, det vill säga ungdomstiden, kommer det som Erikson kallar identitet respektive identitetsförvirring. Under denna femte fas kretsar uppmärksamheten kring frågor som: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de tidigare identiteterna skapas nu ett slags pussel av olika identiteter, exempelvis den sexuella identiteten, yrkesidentiteten och den personliga identiteten. Man är på väg in i vuxenvärlden, och den positiva polen innebär att man integrerar erfarenheter från tidigare faser till en stabil helhetsbild, den vuxna identiteten. Den negativa polen handlar om att man kan känna sig förvirrad och vilsen, vilket kan försvåra när det gäller exempelvis valsituationer eller att komma andra människor nära. Perioden mellan 20 och 40 års ålder utgör den sjätte fasen och kännetecknas enligt Erikson av spänningsfältet närhet respektive isolering. Det handlar om att kunna komma en annan människa 1. Psykosocialt perspektiv 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 29

29

2020-10-18 20:34


nära utan att känna rädsla för att förlora »sig själv» och om att kunna växla mellan att vara ensam och att vara tillsammans med andra. Det handlar om att kunna »komma tillbaka» till sig själv efter att ha varit nära en annan. Klarar man inte av detta riskerar man, enligt Erikson, att söka sig bort från andra människor, till avståndstagande och isolering med endast ytliga relationer till andra människor som följd. Hur problem och kriser hanteras i denna fas påverkar förstås allt som rör kärlek och nära vänskap på ett genomgripande sätt. Den mogna vuxenåldern (medelåldern), den näst sista fasen, kännetecknas av generativitet respektive stagnation. Här kan det bland annat handla om att skapa bra uppväxtvillkor för de barn som man eventuellt har satt till världen. I den här åldern är man ofta medveten om att man nu tillhör den generation som står »längst fram» och som har huvudansvaret. Stagnation – det vill säga den negativa polen – innebär att man tycker sig ha fastnat i gamla hjulspår, att det inte längre händer något nytt i livet. Det är en av orsakerna till att man kan drabbas av det som kallas mittlivskrisen – man ser tillbaka på sitt liv, jämför de drömmar man hade med hur det faktiskt blev. Man ser inte att det fortfarande går att ändra på saker och ting. Det som utlöser en sådan kris kan vara att ens föräldrar dör, barnen flyttar hemifrån och att man upptäcker jobbiga sidor av sig själv, som tidigare kanske varit undanträngda. Den sista av Eriksons åtta faser sträcker sig från övre medelåldern till och med ålderdomen och handlar om spänningsfälten integritet respektive förtvivlan. Enligt Erikson ger integritet mening och sammanhang i livet. Den gör att man accepterar livets begränsningar, betraktar sig själv som del av en större helhet, som inbegriper de egna föräldrarna och eventuella barn/barnbarn, och skapar sig en helhet av allt det som har skett i livet. Integritet innebär att man accepterar att livet blev som det blev och att det innehållit både bra och dåliga saker. »Vishet» skulle denna positiva lösning kunna kallas. Desperation och förtvivlan är den ångestfyllda sorg man känner inför att man inte fått det man velat i livet, att man ångrar de val man gjort och känner fruktan inför livets slut (Erikson & Erikson, 2004). I utformandet av denna fas finns en intressant svensk koppling. Erik­ 30

Ungd&Idt.Inlaga.indd 30

Philip hwang

2020-10-18 20:34


son (1976) skriver att han inspirerades av en av Ingmar Bergmans mest kända filmer, Smultronstället (1957). Filmen beskriver hur den åldrande Isak Borg omprövar hela sitt liv under en bilfärd mellan Stockholm och Lund. Eriksons utgångspunkt är alltså att man bör studera viktiga aspek­ ter av utvecklingen under hela livet, inte för att hitta orsaker och effekter utan för att se hur faktorer kan samverka på olika sätt. En andra punkt, som han var en av de första att betona, är att varje samhälle och kultur ställer sina egna, specifika krav på individen och att utvecklingen därför inrättar sig efter just dessa krav. Erikson menade att problem uppstår när samhällets traditionella uppfostringsmetoder inte ger tillräcklig förberedelse för det vuxna livet. Det inträffar till exempel när samhället genomgår så snabba förändringar att de vuxna inte längre känner till de ungas värld, att normerna för uppfostran blir inadekvata och att barnen därmed inte tillägnar sig förhållningssätt som gör att de kan klara av de krav och problem som vuxenlivet ställer i en viss kultur. Beskrivningen av de åtta spänningsfälten ger en mycket förenklad och tillrättalagd bild av utvecklingen under livet. Vissa av faserna kan till exempel överlappa varandra och till och med komma i en annan ordning än vad som angivits av Erikson (Hwang & Nilsson, 2019). Flera har också menat att Eriksons beskrivning av de åtta faserna alltför mycket färgats av tidsandan under andra hälften av 1900-talet, då Erikson författade sina texter (Arnett, 2015). Av förklarliga skäl har han exempelvis inte med att tiden som ung har kommit att bli allt längre i takt med samhällets utveckling (Arnett, 2004). Det gäller också Eriksons framställning av den åttonde fasen (övre medelåldern till och med ålderdomen) som enligt honom handlar om integritet respektive förtvivlan. Även om detta knappast har med ungdomstidens identitetsutveckling att göra, kan det ändå vara på sin plats att peka på att denna period i livet i dag är längre än någonsin tidigare, och som en konsekvens av detta har individerna möjlighet att under denna tid föra ett aktivt och oberoende liv. Denna tidsperiod uppfattas i dag alltså snarare som en tid av möjligheter, en tid för eftertanke men också för fortsatt utveck1. Psykosocialt perspektiv 

Ungd&Idt.Inlaga.indd 31

31

2020-10-18 20:34


logi vid Göteborgs universitet och leg. psykolog. Hennes forskning rör ungdomars och unga vuxnas utveckling och livsvillkor – med speciellt fokus på identitet, kroppsuppfattning och mobbning. philip hwang (red.) är professor i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst, leg. forskning handlar främst om barns, ungdomars och unga vuxnas psykolo-

Deras medförfattare är Elin Almér, Kjerstin Almqvist, Sofia Berne, Py Liv Eriksson, Fanny Gyberg, Thomas Johansson, Johanna Kling, Jane Kroger och Maria Wängqvist.

UNGDOMAR OCH IDENTITET

giska utveckling.

( red. )

psykolog och leg. psykoterapeut. Hans

Ungdomar och identitet är en etablerad klassiker som fördjupar olika aspekter av ungdomars identitetsutveckling. Denna nya utgåva är kraftigt reviderad, teoretiskt breddad, uppdaterad utifrån de senaste årens forskning och har bidrag från flera nya författare. Antologin beskriver centrala teman som kön och genus, kropp och sexualitet, etnicitet, språk samt identitet på internet. Avslutningsvis diskuteras hur identiteten utvecklas i övergången mellan ungdom och ung vuxen. Många citat och exempel levandegör innehållet – och låter ungdomarnas egna röster komma till tals. Målgruppen är studerande och yrkesverksamma inom psykologi, socialt arbete, pedagogik, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap samt alla andra som vill lära sig mer om ungdomars identitetsskapande i dagens samhälle.

Ann Frisén och Philip Hwang

ann frisén (red.) är professor i psyko-

Vem är jag? Vad gör mig till en unik individ? Vad har påverkat mig och vem kommer jag att bli?

ANN FRISÉN OCH PHILIP HWANG (red.)

UNGDOMAR OCH IDENTITET

Frågor kring vår identitet blir centrala under ungdomsåren – i en tid med stora biologiska, psykologiska och sociala förändringar.

Andra utgåvan

ISBN 978-91-27-82773-8

9 789127 827738

FriesenHwang2020Godkänd.indd 1,3,5

2020-10-16 08:06

Profile for Smakprov Media AB

9789127827738  

9789127827738  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded