Redaktörerna Niclas Rönnström och Olof Johansson har samlat forskare från olika discipliner med ett gemensamt intresse för skolförbättring. Boken vänder sig främst till skolhuvudmän, skolledare, lärare, förskolelärare och andra som ägnar sig åt att förbättra förskolor och skolor, men passar alla som vill förstå det mångbottnade skolförbättringsarbetets villkor, dynamik och aktörer.
Att förbättra skolor med stöd i forskning
• Hur kommer det sig att så många skolutvecklingsinsatser inte får avsedd effekt? • Vad innebär det att bygga skolors kapacitet för förbättring? • Hur kan man förstå ansvar, dialog och samarbete mellan styrkedjans aktörer? • Hur kan man gå till väga för att förbättra undervisningskvalitet? • Vad ska till för att elevhälsoarbete blir en viktig del i skolförbättring? • Hur kan man bedriva skolförbättring när problemen ofta är svår bemästrade och beror av skolors kultur, struktur och omständigheter?
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att förbättra skolor med stöd i forskning visar hur skolor kan förbättras med ut gångspunkt i aktuell forskning, men också hur forskningen kan stödja skolans yrkesverksamma i detta arbete. De medverkande författarna har ett särskilt fokus på regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola, en nationellt reglerad satsning bland förskolor och skolor som berör hundratals huvudmän, skolor och förskolor som många gånger verkar under svåra omständigheter. Antologin belyser teman som styrning av och samverkan kring skolutveck ling, skolors förbättringskapacitet, organisering för professionellt samarbete och lärande samt utveckling av undervisningskvalitet och elevhälsoarbete. Här besvaras frågor som:
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att förbättra skolor med stöd i forskning Exempel, analyser och utmaningar
ISBN 978-91-27-82766-0
9 789127 827660
NOK_JOHANNSSON_RONNSTROM_ATT_FORBATTRA_SKOLOR_MED_STOD_I_FORSKNING.indd Alla sidor
2021-05-28 15:29
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 2
2021-05-28 17:45
Innehåll Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning Niclas Rönnström och Olof Johansson
9
DEL 1 Att styra skolutveckling – föreställningar, stöd och praktiker KAPITEL 1
Stödstrukturer i SBS-insatser – statens och huvudmännens roll Olof Johansson och Helene Ärlestig
35
KAPITEL 2
Svårbemästrade problem i skolans vardag Mats Lundgren och Martin Rogberg
67
KAPITEL 3
Dialog som retorisk resurs i SBS – statlig styrning kontra lokalt inflytande Anita Nordzell
91
KAPITEL 4
Myten om styrkedjan – exemplet SBS Anders Ivarsson Westerberg
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 5
115
2021-05-28 17:45
Del 2 Att stärka skolors förbättringskapacitet KAPITEL 5
En skolas förändringskapacitet Jan Löwstedt
139
KAPITEL 6
Skolutveckling i styrkedjan mellan förvaltning och klassrum Gunnar Augustsson, Jonas Berg och Marcia Håkansson Lindqvist
159
KAPITEL 7
Att leda utveckling av förbättringskapacitet och utbildningskvalitet Niclas Rönnström och Jan Håkansson
185
KAPITEL 8
Att bygga kapacitet för skolutveckling – kan vara nog så krångligt … Mats Lundgren, Eva-Lena Embretsen, Stefan Weinholz-Magnusson och Ulf Nytell
221
Del 3 Att organisera och samverka för professionellt lärande KAPITEL 9
Vetenskapligt partnerskap mellan forskare och rektorer Anette Forssten Seiser
253
KAPITEL 10
Utmaningar med samverkan och utveckling av skolans organisation Lotta Lorentzon
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 6
277
2021-05-28 17:45
KAPITEL 11
Redskap för det kollegiala lärandet Ulf Blossing
301
KAPITEL 12
Kollegialt lärande på distans – att dela erfarenheter och lära av varandra Anna Åkerfeldt och Charlotta Hilli
325
Del 4 Att utveckla undervisningskvalitet och elevhälsoarbete KAPITEL 13
Att identifiera problem i undervisningen – en grund för didaktisk skolutveckling Inger Eriksson
353
KAPITEL 14
Samverkan för hälsofrämjande skolutveckling Pia Skott
375
KAPITEL 15
Elevhälsans delaktighet i skolutveckling för likvärdig utbildning Ewa Bohlin, Caroline Lidström och Monica Norberg
401
KAPITEL 16
Ett kollaborativt, iterativt och empiriskt utforskande av ämnesdidaktiska utmaningar Diana Berthén, Mimmi Waermö och Inger Eriksson
427
KAPITEL 17
Att medvetandegöra det omedvetna – lärdomar från fältet Eva Leffler och Gunilla Näsström
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 7
451
2021-05-28 17:45
Slutord – och blicken framåt Olof Johansson och Niclas Rönnström
479
Medverkande författare
489
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 8
2021-05-28 17:45
Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
Niclas Rönnström och Olof Johansson
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 9
2021-05-28 17:45
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 10
2021-05-28 17:45
skolförbättring med hjälp av forskning, och hur kan forskning stödja arbete med att förbättra skolor? Den här boken handlar om dessa frågor och den belyser ett fenomen som är högaktuellt i Sverige och i länder världen över – att utveckla eller förbättra skolor.1 Knappast någon som verkar inom skolväsendet har kunnat undgå att skolor och skolsystem utsätts för ökade krav på kvalitet och resultat, men också en utökad tillsyn och granskning som implicerar förväntningar på skolförbättring. Skolinspektion och internationella jämförelser har bidragit till att utmaningar med att höja utbildningskvalitet och att förbättra utbildningsresultat har kommit att bli en lokal, nationell men också global angelägenhet till den grad att allt fler forskare har kommit att tala om framväxten av en global skolutvecklingsindustri (van Gronigen m.fl., 2020). En industri som mobiliserar de nationella skolsystemens externa och interna intressenter samt privata och offentliga aktörer kring satsningar på och samverkan för att förbättra skolor. Ett ökat fokus på kvalitet och resultat inom skola och utbildning har också att göra med att skolgång förväntas rusta yngre generationer för att leva tillsammans med andra i ett komplext och föränderligt samhälle inom vilket frågor om utanförskap och hållbarhet inte längre kan negligeras, men också för att de ska Hur kan vi förstå
1 I den här inledande texten görs ingen väsentlig skillnad på begreppen skolförbättring respektive skolutveckling. I forskningssammanhang kan de ges en mycket distinkt betydelse när de knyts till en forskningstradition eller till en specifik begreppslig kontext. Här används båda begreppen för ansträngningar att förändra skolor eller skolsystem i positiv riktning så att de i högre utsträckning kan infria de huvudsakliga uppgifter som tilldelas dem.
Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 11
11
2021-05-28 17:45
kunna verka med andra i ett föränderligt och konkurrensutsatt arbetsliv (Rönnström, 2012). De olika förväntningar vi har på skolförbättring kan därför inte särskiljas från förväntningar på och utvecklingen i samhället i stort. Den nära relationen mellan skola och samhälle återspeglas i det faktum att nationer världen över har kommit att erkänna kostnadsfri obligatorisk utbildning av hög kvalitet som en rättighet för barn och ungdomar (Svenska Unescorådet, 2006). Utbildning som rättighet utgår från antagandet att den inte är en vara bland andra på en marknad, eller något som föräldrar, släkt eller vänner primärt ska sörja för. Utbildning som rättighet är lika för alla. Den ska äga relevans för och komma alla till godo som en offentlig angelägenhet och en kollektiv nyttighet. Att utbildning av god kvalitet för alla ges status som rättighet medför i sin tur att ett kontinuerligt förbättringsarbete äger aktualitet på alla nivåer i skolsystemet. Om rätten till utbildning tas på allvar medför den att våra skolor ska kunna garantera en god och relevant utbildning för alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, härkomst, kön och förmågor. Denna förväntan på våra skolor utgör en kontinuerlig utmaning därför att innebörden av ”god” utbildning varierar med individers behov och förutsättningar, den förändras över tid med samhällsutvecklingen och den varierar mellan olika intressenter som vill forma utbildning efter olika behov och intressen. Från tidigare forskning om att förbättra eller utveckla skolor vet vi dock att alla elever kan lära och att alla skolor kan förbättras givet att de ges goda förutsättningar (Murphy, 1991). Vi vet också att det omedelbara närsamhällets karaktär eller socioekono miska förutsättningar inte är faktorer som avgör om en skola är bra eller dålig. Det arbete som sker inom en skolenhet och hur skolenheten interagerar med sin omgivning har stor betydelse, och framgångsrika skolor går att finna i alla typer av områden. Forskningen om att utveckla eller förbättra skolor har lämnat ett substantiellt kunskapsbidrag kring de omständigheter och faktorer som främjar eller försvårar arbete med att utveckla och förbättra skolor (se t.ex. Jarl m.fl., 2017; Larsson & Löwstedt, 2020; 12
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 12
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
Håkansson & Sundberg, 2016; Townsend, 2007; Hopkins, 2005). Samtidigt visar forskningen på komplexitet i och svårigheter med att åstadkomma skolförbättring, i synnerhet när skolförbättring handlar om att förändra skolors inre arbete som en följd av politisk styrning ovanifrån eller storskalig implementering (Hopkins m.fl., 2014; Hopkins, 2005). Studier från olika länder pekar på att det är alltför vanligt att insatser för att förbättra skolor innebär att söka enkla lösningar på komplexa problem där lokala villkor och lokal beredskap kringgås snarare än att erkännas och nyttjas i arbetet (Håkansson & Sundberg, 2016; Hopkins, 2005). Det finns alltså flera skäl till att skolutveckling är en kontinuerlig uppgift för skolor och skolsystem, och att den under 2000-talet har aktualiserats till den grad att det finns fog för att tala om en växande industri. Samtidigt kan vi skönja motstånd och skepticism mot den samtida trenden om kontinuerlig utveckling och ständig förbättring. Begrepp som ”utveckling” eller ”förbättring” för med sig positiva konnotationer som om de handlade om entydigt goda fenomen, men så är inte fallet. För det första blir det allt vanligare att utvecklingsarbete initieras som svar på hot, nedskärningar eller risker som vi helst skulle slippa befatta oss med snarare än att det grundas i medryckande visioner om en bättre morgondag för barn, unga och vuxna. För det andra går det alltid att resa kritiska frågor kring de intressen som påskyndar behov av ständiga förbättringar. Utbildning som kollektiv nyttighet ställer krav på vår förmåga att tänka på skolutveckling i relation till hela skolans uppdrag och flera vitala intressen – att se den som en gemensam angelägenhet som har mångas om inte allas bästa för ögonen och inte bara vissa eller egna intressen i fokus. Det är bland annat detta förhållande som gör att skolutveckling kan ses som en genuin problematik vars problemställning, problemlösning och konsekvensbeskrivning inte kan slås fast en gång för alla. Den genuina problematik som skolförbättring innebär kompliceras ytterligare av att den förväntas knyta an till forskning och vetenskap. Skollagen föreskriver att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är bland annat Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 13
13
2021-05-28 17:45
skolans offentliga karaktär och utbildning som rättighet som ställer krav på att ansatser i syfte att förbättra skolor knyts till forskning och vetenskap. Samtliga aktörer som verkar på olika nivåer i skolsystemet förväntas ta hänsyn till kunskaper, värden och normer som går utöver deras egna åsikter, vanor och föreställningar. Alla som verkar inom skolans område är föremål för ett nästan oräkneligt antal intressenter som vill utöva inflytande över deras verksamheter utifrån egna, men inte nödvändigtvis allas vitala intressen. De skolhuvudmän, skolledare, lärare och annan skol personal som befinner sig i detta påverkansfält antas kunna navigera med stöd av forskningsbaserad kunskap därför att sådan kunskap anses vara mer stabil och mindre känslig för trender och nycker än andra övertygelser. Senare års betoning av evidensbaserad kunskap inom skolsektorn kan ses som ett uttryck för att vetenskapligt grundad kunskap anses som stabil, pålitlig och relevant för alla de som åtar sig att verka för att förbättra skolor. Men krav på vetenskaplighet inom skolsektorn reser i sin tur frågor om vad det innebär att stödja och förankra förbättringsarbete i forskning. Handlar det främst om att korrekt tillämpa forskningens resultat i skolans praktik, eller handlar det om att använda vetenskapliga förhållningssätt eller metoder som syftar till att generera praktiknära kunskap? Hur vet man att generell kunskap äger relevans för en viss skolas behov och förutsättningar, och hur kan sådan kunskap vägleda konkret förbättringsarbete? Kan man förutsätta att de som verkar inom skolans område har det vetenskapliga kunnande som är nödvändigt för att tillämpa forskning och infria skollagens krav på veten skaplig grund? Om vetenskap och forskning förväntas kunna vaccinera skolutveckling mot sköra trender och tillfälliga nycker, har man då också tagit för givet att vetenskap och forskning inte alls omfattas av sådana? Det är mot denna inledande bakgrund som forskare från olika discipliner som har skolförbättring eller skolutveckling som gemensamt intresse har författat denna bok. Boken är skriven i en akademisk genre och vår ambition är att ge stöd åt de skolhuvud14
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 14
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
män, skolledare, lärare, förskollärare och annan skolpersonal som ägnar sig åt att utveckla eller förbättra skolor. Varje kapitel ringar in ett problem med praktisk relevans för att utveckla och förbättra skolor med stöd i forskning. Vissa kapitel syftar väsentligen till att kritiskt granska antaganden om och praktiker för skolför bättring, medan andra gör primärt anspråk på att exemplifiera hur arbete med att förbättra skolor kan ta hjälp av forskningsbaserad kunskap. En del kapitel påvisar hur olika vetenskapliga utgångspunkter eller teorier möjliggör en viss sorts förståelse för skolutvecklingens villkor och dynamik, medan andra redogör för vetenskapliga begrepp eller forskningsbaserade modeller som kan vara till nytta för den som önskar förstå och utöva skolutveckling med stöd i forskning. Med den här boken vill forskare visa hur man kan förstå skolförbättring med hjälp av forskning, men också hur forskning kan stödja arbete med att förbättra skolor. Vi inleder med en kort reflektion kring forskning om att utveckla och förbättra skolor, hur den förändrats över tid och rum samt hur den kan tjäna som en fond för att förstå bokens olika bidrag, perspektiv och problemställningar. Vi beskriver sedan regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola, som är en omfattande och nationellt reglerad satsning för att förbättra skolor i Sverige, eftersom de allra flesta bidragen i boken tar sin utgångspunkt i detta uppdrag. Vi avslutar denna introduktion med en kort presentation av bokens olika delar, kapitel och de författare som skrivit dem.
Forskning om att förbättra skolor – en bakgrund till bokens olika bidrag Innebörden av att förbättra och utveckla skolor har förändrats över tid (se Hopkins m.fl., 2014), och det gäller också forskning om att förbättra och utveckla skolor som tagit sig olika uttryck över tid och rum (Reynolds m.fl., 2014; Hopkins, 2005; Townsend, 2007). Man kan se den tidigare forskningen på området som en mötesplats mellan olika traditioner som samlas kring skolförIntroduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 15
15
2021-05-28 17:45
bättring eller skolutveckling som gemensam angelägenhet, och som på olika sätt bidrar till kunskapsutvecklingen och som också kan ses som ett arv som forskare har att förvalta och förankra sina studier i. I likhet med många andra länder tog forskningen om skolutveckling i Sverige fart under 1950-talet med huvudsakligt fokus på skolsystemets etablering och utveckling. Forskning gjordes i samband med införandet av en nioårig enhetsskola (Marklund, 1960), och särskilt kring de omfattande reformer som skedde under 1960och 1970-talet. Under 1970-talet utvecklade Skolöverstyrelsen en policy för svensk skolutveckling som kom att göra avtryck i svensk forskning (Elam, 1972). Lärarhögskolor och länsskolnämnder skulle enligt denna bistå vid implementeringen av 1969 års läroplaner genom att fortbilda utvalda arbetslag från skolor som i sin tur skulle ansvara för fortbildning vid den egna skolan. Staten gav alltså ett omfattande utvecklingsstöd i syfte att styra och genom utbildning påverka skolors inre arbete. Svenska forskare kom huvudsakligen att uppmärksamma samspelet mellan nationella, regionala, kommunala och lokala organ vilket var en tämligen sällsynt företeelse inom det mer internationellt förgrenade forskningsfältet (Carlberg & Tjellander, 1977), men också centralt initierade och omfattande försöksverksamheter inom skolväsendet (Lindblad, 1980). Den svenska forskningen om skolutveckling kan sägas reflektera en tilltro till att den huvudsakligen sker genom centrala beslut och reformer, även om denna tilltro gång på gång grusats i ljuset av rapporter som pekat på att centrala satsningar inte ger de effekter man hoppats på. Under 1980- och 1990-talet genomfördes studier som visade hur statliga intentioner endast sparsamt infriades i våra skolor (se t.ex. Sandström & Ekholm, 1984), och redan i mitten av 1960-talet gjorde Skolöverstyrelsen satsningar på att förbättra verksamheten vid skolor som bedömdes ha svårt att stävja disciplinproblem med varierande resultat (Fahlgren m.fl., 1965). I takt med den decentraliseringstrend som löpte över västvärlden i slutet av förra seklet kom dock skolor i allt högre grad att 16
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 16
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
själva hållas ansvariga för implementering och skolutveckling. Under 1980- och 1990-talets globala skolreformer kom skolor att ses som egna resultatenheter, och de förväntades efterlikna andra och privata serviceorgan i samhället som agerar på en marknad (Rönnström, 2015). Införandet av New Public Management som en samling styrningstekniker hämtade från privat sektor kom att tjäna som en effektivitetsnorm för den offentliga sektorn som till stora delar hade dömts ut som alltför trög och kostsam (Eriksen, 2001). Under denna period framhölls decentralisering och självstyre som framgångsfaktorer, och under den nyliberala skolpolitikens glansdagar kunde central styrning närmast betraktas som skadlig och ineffektiv. Under 1980- och 1990-talet kom därför utvärdering av skolor att bli en vanlig strategi för skolförbättring, men med varierade och ofta knappa resultat när det gäller dess effekt på skolors inre arbete (Hopkins m.fl., 2014). Skolors förmåga till självvärdering och vikten av skolors eget ägarskap i förbättringsprocesser uppmärksammades och betonades som väsentligt av de forskare som studerade utvärdering som strategi för skolutveckling (Hopkins m.fl., 2014). I svenska sammanhang noterade Carlgren och Hörnqvist (1999) dock en utmaning för skolutveckling i allt mer decentraliserade och självstyrande skolor. Det var helt enkelt svårt för skolor att planera och genomföra lokal skolutveckling i frånvaro av de centrala facit som förr alltid fanns att tillgå. De-centraliseringstrenden kom dock snart att brytas något genom en global re-centraliseringstrend när allt fler stater såg ett behov av att styra och kontrollera självstyrande skolenheter (Håkansson & Adolfsson, 2021). Under 1900-talet kan man säga att svensk strategi för och forskning om skolutveckling och skolförbättring primärt riktats mot hur centrala skolmyndigheter med varierande framgång har försökt att få till stånd skolutveckling genom lokal implementering av centrala beslut som rör skolsystemet. Under de två senaste decennierna kan vi notera ett flertal forskningsstudier (och forskningsbaserade utvärderingar) som är i linje med denna ansats vad gäller exempelvis nationella strategier för IT-utveckling i skolan Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 17
17
2021-05-28 17:45
(Fahlén, 2002; Chaib & Tebelius, 2004), nationella skolutvecklingsstrategier (Blossing m.fl., 2012) eller strategier för att öka skolans attraktionskraft (Larsson m.fl., 2006; Gustafsson, 2006). Ett flertal studier och ansatser som utgått från frånvaron av ”centrala facit” har betonat så kallade bottom up-strategier (nerifrån och upp-strategier) och problembaserad skolutveckling, och ofta i samband med aktionsforskningsstrategier (Jacobsson, 2017; Scherp, 2003, 2013; Åstrand, 2009), medan andra har fokuserat hur utvecklingsarbete kan ske i samverkan mellan forskare, myndigheter och skolor utan att för den skull bedriva aktionsforskning (t.ex. Lindholm, 2008). Det är mot bakgrund av framväxten av moderna utbildningssystem och rörelsen mellan de-centralisering och re-centralisering, men också spänningen mellan centrala och generella beslut om och lokalt och specifikt arbete med skolutveckling som vi kan förstå merparten av de kapitel som utgör den här boken. På olika sätt belyses top down- och bottom up-dynamik (uppifrån och neroch nerifrån och upp-dynamik), eller de spänningar som ofta uppstår mellan generella satsningar på nationell nivå och specifika behov och förutsättningar på lokal nivå. Bokens bidrag anknyter därmed till en lång tradition och ett återkommande problemkomplex som belysts av forskare i flera decennier – relationen mellan central styrning och lokal utveckling. Det finns dock andra utvecklingslinjer inom forskningen som äger relevans för den här bokens bidrag. I likhet med många andra länder kan man även i Sverige skönja en förskjutning från forskning om etablering av skolsystemet till skolors inre liv och lärares arbete med skolutveckling. Ett nästan ensidigt intresse för skolsystemets uppbyggnad kom snart att kompletteras med forskning som beskrev och förklarade skolutveckling med hänvisning till enskilda skolors organisation, ordning och kultur (Ekholm, 1971; Blossing, 2000). Det blev allt vanligare att beforska skolor som organisationer och att undersöka skolors organisationskultur, och hur dessa inverkar på utbildningens kvalitet. Denna organisatoriska orientering växte sig stark under 1900-talets senare hälft, 18
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 18
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
och gav bland annat upphov till en beskrivning av skolor som löst kopplade eller sammansatta organisationer (Weick, 1976). Att skolorganisationer framstod som löst kopplade i betydelsen att det som sker i en del av verksamheten inte nödvändigtvis hänger ihop med det som sker i andra delar, och att den professionella lärarkåren kände mer samhörighet med sitt ämne än med sina skolorganisationers uppdrag, innebar särskilda villkor för förbättringsarbete. Skolors organisationsutveckling etablerades som en forskningsinriktning, liksom skolors förmåga till men också motstånd mot att genomgå förändring (se Schmuck & Miles, 1971; Schmuck & Runkel, 1985). Den organisatoriska forskningsinriktningen har fortfarande hög aktualitet och har nog vuxit i betydelse under senare år då skolförbättringens kollektiva, kollegiala och organisatoriska dimensioner har fokuserats (Burke, 2018). Det är därför ingen tillfällighet att flera av den här bokens bidrag omfattar något organisations- eller organiseringsperspektiv på att förbättra skolor. Under 1970-talet växte det också fram en annan forsknings inriktning som inte tog sin utgångspunkt i skolor som organisationer utan snarare i skolans yrkesverksamma som förbättrings agenter. Denna forskningsinriktning kom att orienteras mot skolans yrkesutövare och deras arbete med lokal skolförbättring. Typiskt för denna inriktning var att uppmärksamma och beskriva läraren som forskare och skolutvecklare (Stenhouse, 1975; Elliot, 1991). Läraren kom att förstås som skolförbättringens nyckelaktör vilket motiverade forskning om lärare som lokala förändrings agenter. Givet att det är läraren snarare än andra professionella skolaktörer som dagligen möter eleverna är det förstås rimligt att fokusera lärares roll i skolförbättring. Det är mot den bakgrunden heller ingen tillfällighet att boken innehåller flera kapitel som belyser lärares arbete med att utveckla undervisningen på de skolor där de verkar. Det är i slutet av 1900-talet och vid millennieskiftet som det tydligt växer fram en mer resultatorienterad syn på skolutveckling i jämförelse med tidigare. Hopkins med flera (2014) menar Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 19
19
2021-05-28 17:45
att massiva och globalt påskyndade reformer som riktades mot att utveckla skolor för att snabbt förbättra elevers studieprestationer kom att bli ett dominant intresse i såväl politik som forskning. Det var i detta sammanhang som evidensrörelsen växte fram som svar på ett alltmer uttalat behov av väl beforskade och fungerande förbättringsinterventioner, och generell kunskap om skolförbättringens framgångsfaktorer. Det är också i detta sammanhang vi kan förstå det nyvaknade intresset inom skolledarskapsforskningen som tar elevers studieprestationer och förbättring av lärares undervisning både som utgångspunkt och huvudsaklig målsättning (Rönnström, 2018; Robinson m.fl., 2009). I svensk forskning kan vi skönja ett ökat fokus på relationer mellan skolors resultat och kvalitet samt skolors styrning, ledarskap, organisation, kommunikation och kvalitetsarbete. Vi kan se tendenser till ett ökat inslag av forskning om hur skolor kan arbeta med förbättring av skolors resultat, elevers måluppfyllelse och utveckling av skolors utbildnings- och undervisningskvalitet (Jarl m.fl., 2017; Håkansson & Sundberg, 2016, 2018). Dessutom kan vi notera ett ökat intresse för skolledarskapets relation till skolutveckling (Liljenberg, 2018; Höög & Johansson, 2015; Håkansson & Sundberg, 2018). Det har även vuxit fram ett intresse för förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete som ett resultat av ändringar i skollagen, men också i ljuset av de rapporter som pekat ut skolors verksamhet som en bidragande orsak till psykisk ohälsa bland barn och unga i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2018; Hylander & Skott, 2020). Under 00-talet och 10-talet noterade Hopkins med flera (2014) ytterligare en förskjutning mot skolors förbättringskapacitet när det gäller internationell forskning om att utveckla och förbättra skolor som också kan kännas igen i Sverige. Under senare år har flera forskare kommit att fokusera skolors förmåga att bygga kapacitet för undervisning av hög kvalitet och för att främja elevers lärande, vilket också medfört ett erkännande av skolledarskapets väsentliga roll i skolutveckling eller skolförbättring. Allt fler forskare har uppmärksammat villkoren för och vikten av en hälsosam 20
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 20
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
balans mellan top down- och bottom up-strategier när det gäller skolförbättring, men också oroande problem som uppträder när man ser dessa två strategier som ömsesidigt uteslutande. Hopkins med flera (2014) menar att det finns generella lärdomar att hämta från den senaste utvecklingslinjen mot skolors förbättringskapacitet. Vi kan här uppmärksamma vikten av: klart formulerade och heltäckande reformer som bildar målsättningar; väl utvecklat skolledarskap på lokal och regional nivå; adekvat utbildning och träning bland de berörda om reform- eller utvecklingsmål; att ge stöd för implementering och utvecklingsarbete på skolenhetsnivå; samt vikten av att utveckla en differentierad och holistisk syn på skolutveckling i termer av hur den sker och beror av flera nivåer i skolsystemet, men också hur den behöver beakta lokala villkor och traditioner. Vi har redan belyst hur svensk forskning om att förbättra och utveckla skolor bär på en tradition som orienteras mot relationen mellan centrala och lokala aktörer. Nyligen har den också i linje med den utveckling vi sett i många andra länder kommit att innefatta prestations- och resultataspekter knutna till elevers måluppfyllelse och skolors utbildningskvalitet. Den ökade betoning på samverkan och balans mellan central styrning uppifrån och lokal utveckling underifrån som nämndes ovan kan vi också känna igen i det stora uppdrag om Samverkan för bästa skola som regeringen gett till Skolverket. I nästa del redogör vi i korta ordalag för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola därför att de allra flesta av bokens bidrag i någon utsträckning anknyter till detta uppdrag.
Regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola I juni 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor (U2015/3357/S). Dessa skulle primärt riktas till skolor med låga kunskapsresultat eller med hög andel elever som inte fullföljer sina studier. Det Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 21
21
2021-05-28 17:45
angavsatt insatserna särskilt ska riktas mot de skolor som redan har eller bedöms att få svårigheter att förbättra sig själva med avseende på deras kunskapsresultat och eventuella brister med avseende på likvärdighet. Huvudmän och skolor aktuella för stödjande insatser skulle primärt identifieras genom underlag från Skolinspektionen. Inledningsvis riktades den omfattande satsningen mot grundskolor och gymnasieskolor inklusive särskoleverksamheten, men numera är även förvaltningsnivån (eller motsvarande) och förskolan inkluderade i regeringsuppdraget och kan bli föremål för insatser. I regeringsuppdraget framgår det att insatser ska identifieras i samverkan med berörda huvudmän som kan behöva stärka förmågan att planera, följa upp och utveckla skolverksamheten med ökade resultat och ökad likvärdighet som mål. Dialog mellan Skolverket, skolenhet och huvudman förordades som den procedur med vilken överenskommelser ska fastställas. Vidare angav regeringen att insatser i enlighet med skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När regeringen formulerade uppdraget utgick de från den rätt till utbildning varje elev har i kraft av sin skolplikt. Detta ställer krav på en utbildning av god kvalitet och likvärdighet för alla elever oavsett förutsättningar och bakgrund. Alltför många rapporter och undersökningar visar dock att så inte är fallet (U2015/3357/S; OECD, 2015). Det rapporteras att skillnader i likvärdighet mellan och inom skolor har ökat. Många svenska skolor saknar förmåga att arbeta målinriktat för att garantera alla elevers deltagande och framgång i skolarbetet. En ansenlig mängd skolor uppvisar dessutom bristande kunskap om kunskapsresultat och undervisningsprocesser samt uppföljning av dessa. I uppdraget som formulerades till Skolverket framhävdes dessutom stora skillnader mellan skolor när det gäller förmågan att anpassa undervisning till elevers förutsättningar. Regeringen angav ytterligare ett motiv till uppdraget Samverkan för bästa skola. De skolor och huvudmän där Skolinspektionen hade påtalat brister var som regel lämnade att på egen hand åtgärda problemen. Flera av dem saknade stöd efter det att inspek 22
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 22
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
törerna gjort sina granskningar. Skolor med stora brister fick inte stöd i sitt förbättringsarbete och därmed nyttjades inte den kunskap som finns att tillgå inom detta område (OECD, 2015). Skolor med stora utmaningar förutsattes klara av förbättringsarbetet själva när i stället forskning pekar på att de behöver externt stöd. Under våren 2016 redovisade Skolverket för regeringen hur de avsåg genomföra uppdraget på vetenskaplig grund, vilket motiverade samverkan med flera av landets lärosäten. Skolverket inrättade dialogteam för arbetet, och en särskild arbetsbeskrivning för de medarbetare som skulle fungera som processtödjare i samverkan mellan skolor och huvudmän. I genomförandeplanen beskrev Skolverket också procedurer för urval av skolor och huvudmän, hur överenskommelser skulle göras, hur nulägesanalyser skulle genomföras på berörda skolenheter samt hur åtgärdsplaner skulle upprättas. Insatserna som skulle genomföras förutsattes pågå i upp till tre år. I Sverige deltar idag över hundra huvudmän och många hundra skolor och förskolor i Samverkan för bästa skola, som är en av de mest omfattande satsningarna på att förbättra skolor som genomförts under senare decennier. Fler än hundra forskare och lärare från svenska universitet deltar också i arbetet, och flertalet forskare som skriver i den här boken deltar i arbete inom Samverkan för bästa skola. Vad kan vi då lära oss om att förbättra skolor med stöd i forskning med utgångspunkt från regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola? Vad kan forskning bidra med för kunskap till alla som verkar inom Samverkan för bästa skola eller andra som har intresse av att utveckla skolor med stöd i forskning?
Bokens upplägg, kapitel och författare Bokens första del Att styra skolutveckling – föreställningar, stöd och praktiker belyser och problematiserar styrning av skolutveckling och relationer mellan olika aktörer i den så kallade styrkedjan med avseende på att förbättra skolor. I kapitel 1 behandlar Olof Johansson och Helene Ärlestig problemet med att styra skol Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 23
23
2021-05-28 17:45
utveckling när flera olika aktörer i styrkedjan formulerar problem och åtgärder utifrån olika roller, funktioner, perspektiv och språkbruk. Författarna rekonstruerar den handlingsteori som impliceras i Samverkan för bästa skola och med hjälp av en narrativ framställning åskådliggör de en komplex process orkestrerad av flera aktörer som inte alltid förenas i gemensamma förväntningar. I kapitel 2 diskuterar Mats Lundgren och Martin Rogberg vad det kan bero på att skolverksamhet inte förbättras nämnvärt trots upprepat förbättringsarbete genomfört av kunniga yrkesutövare. De menar att vi alltför ofta söker svaren i föreställningar om bristande implementering och föreslår i stället att skolutveckling ofta innebär att hantera genuint svårbemästrade problem som kräver andra tillvägagångssätt och arrangemang än de problem som är enkla att definiera och finna färdigförpackade lösningar på. Anita Nordzell belyser i kapitel 3 styrning av skolutveckling och fokuserar hur dialogbegreppet framställs i texter om Samverkan för bästa skola och fungerar som en retorisk resurs i balansen mellan statlig styrning och lokalt inflytande, och mellan vetenskaplig expertis och lokal kunskap. I kapitel 4 problematiserar Anders Ivarsson Westerberg ett grundläggande antagande i statlig styrning av skolutveckling, det vill säga att det finns en tydlig styrkedja som förmedlar politiska mål och styrsignaler nedåt i skolsystemet, vilket i sin tur förväntas medföra förbättringar på skol- och klassrumsnivå. Han menar att styrning sällan eller aldrig följer en tänkt styrkedja, utan alltid innehåller mer eller mind re stora styrglapp. Den andra delen Att stärka skolors förbättringskapacitet behandlar skolors till stora delar organisatoriska förmågor att svara upp mot förändringar och att mobilisera kraft för att driva förbättringsarbete. I kapitel 5 diskuterar Jan Löwstedt skolors förändringskapacitet ur ett organiseringsperspektiv. Förändringskapacitet analyseras i skärningen mellan skolans lednings- och professionspraktiker, och diskuteras utifrån såväl organisatoriska som kulturella aspekter. Löwstedt framhåller vikten av att anpassa krav på förändring till den ständigt pågående verksamheten vilket motiverar att resa 24
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 24
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
frågor kring i vilken utsträckning en viss förändring är lämplig här och nu. I bokens sjätte kapitel problematiserar Gunnar Augustsson, Jonas Berg och Marcia Håkansson Lindqvist skolors beredskap att ta emot externt stöd för skolförbättring med ett fall hämtat från Samverkan för bästa skola. För att ta emot externt stöd kan det behövas såväl individuell som organisatorisk mottagarkapacitet som huvudsakligen handlar om att vara öppen för att utveckla en faktabaserad medvetenhet om och ett självständigt förhållningssätt till att ompröva den egna verksamheten. I kapitel 7 utvecklar Niclas Rönnström och Jan Håkansson ett ramverk för att analysera skolors förbättringskapacitet med stöd i forskning, som rektorer och andra skolledare kan använda när de planerar, genomför och följer upp arbete med skolförbättring. Ramverket kan ge innehåll till skolledares pedagogiska ledarskap som författarna menar handlar om att stärka skolors förmåga att förbättra utbildningskvalitet på skolenhetsnivå. I bokens kapitel 8 belyser Mats Lundgren, Eva-Lena Embretsen, Stefan WeinholzMagnusson och Ulf Nytell svårigheter med och möjligheter till att bygga kapacitet för att bedriva utvecklingsarbete som ger goda resultat. Som utgångspunkt använder de ett processtödsverktyg som författarna har utvecklat, SKUtA (Systematiskt KvalitetsUtvecklingsArbete), och de betonar värdet av att bruka metaforerna organisatorisk kapacitet och teaterscen som resurser i arbetet. Bokens tredje del Att organisera och samverka för professionellt lärande handlar om samarbete, samordning och lärande bland de yrkesverksamma som deltar i skol- och professionsutveckling. I kapitel 9 diskuterar Anette Forssten Seiser hur vetenskapligt partnerskap mellan forskare och rektorer kan ses som ett alternativ till den alltmer utbredda synen att forskning i skolan handlar om att yrkesutövare tillämpar generella forskningsresultat och modeller. Hon beskriver hur aktionsforskning kan möjliggöra partnerskap som kan göra skolförbättring påtaglig och relevant, och hur den öppnar upp för en teknisk, praktisk och i synnerhet kritisk förståelse för forskningens roll i arbete med att förbättra skolor. I kapitel 10 problematiserar och analyserar Lotta Lorentzon samarbete och Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 25
25
2021-05-28 17:45
samverkan kring skolförbättring med fall hämtade från Samverkan för bästa skola. Hon diskuterar särskilt de utmaningar som kan uppstå som ett resultat av samverkan och de villkor som kan möjliggöra gott samarbete i gemensamma ansträngningar med att utveckla skolor. I kapitel 11 zoomar Ulf Blossing in en av flera praktiker som kan behöva samverka med varandra i arbete med skolförbättring. Blossing belyser det kollegiala lärandet och särskilt redskap som kan sättas i bruk för att främja det kollegiala lärandet och få kommunikationen och samarbetet att fungera, vilket i sin tur har betydelse för skolors förbättringskapacitet. I kapitel 12 utforskar Anna Åkerfeldt och Charlotta Hilli möjligheter och utmaningar med kollegialt lärande när det organiseras på distans och där deltagare från flera skolhuvudmän deltar för att bidra till skolutveckling. Kapitlet belyser särskilt webbinarier som en beprövad form av kollegialt lärande och professionell utveckling på distans. Bokens fjärde och sista del Att utveckla undervisningskvalitet och elevhälsoarbete belyser skolförbättring med ett tydligt fokus på skolans inre arbete med kärnuppgifter som undervisning, lärande och att främja elevers välbefinnande. I bokens kapitel 13 behandlar Inger Eriksson en utmaning för såväl skolledare som lärare, det vill säga att systematiskt kartlägga och identifiera problem i skolans undervisning och att använda sådana underlag i arbete med att förbättra skolor. Erikssons didaktiska perspektiv innebär bland annat att lärare involveras i utforskande av såväl problem som den kunskapsutveckling som kan behövas för att komma till rätta med problemen. Pia Skott lyfter i kapitel 14 fram betydelsen av en holistisk ansats i arbete med att förbättra skolor, och särskilt betydelsen av att se elevhälsoarbete som centralt snarare än perifert i arbetet. Skott påvisar vikten av synkronisering av processer och samordning av aktörer som kan behöva samverka för att förbättringsarbete ska bära frukt, men också hur en negligering av elevhälsoarbetet kan äventyra de förbättringar som eftersträvas. 26
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 26
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2021-05-28 17:45
I kapitel 15 fortsätter Ewa Bohlin, Caroline Lidström och Monica Norberg diskussionen om elevhälsoarbetets betydelse för arbete med att förbättra skolor. De diskuterar elevhälsans delaktighet och betydelse för skolutveckling för likvärdig utbildning utifrån fallstudier från Samverkan för bästa skola som enligt författarna indikerar att elevhälsoarbete är en alltför exkluderad resurs. I bokens kapitel 16 belyser Diana Berthén, Mimmi Waermö och Inger Eriksson arbete med att förbättra skolor i termer av kollaborativt, iterativt och empiriskt utforskande av ämnesdidaktiska utmaningar. Författarna utvecklar ett alternativ till linjära modeller som inte beaktar förbättringsarbetets komplexitet med stöd i verksamhetsteori och Change Laboratory, och kapitlet bygger på erfarenheter från arbete med att förbättra undervisning i Bollingeskolan. I kapitel 17 delar Eva Leffler och Gunilla Näsström med sig av erfarenheter av att utveckla undervisningen på en skola inom ramen för Samverkan för bästa skola. De diskuterar och problematiserar hur arbetet med kollegialt lärande och formativ bedömning designas och genomförs samt lyfter fram såväl utmaningar som framgångsfaktorer i arbetet som bland annat kan synliggöra och medvetandegöra det till synes omedvetna i undervisningspraktiken. Boken avslutas med redaktörernas ”Slutord – och blicken framåt”.
Referenser Blossing, U. (2000). Praktiserad skolförbättring. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstad universitet. Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Blossing, U., Nyen, T., Söderström, Å. & Hagen Tønder, A. (2012). Att kartlägga och förbättra skolor: sex typskolor. Lund: Studentlitteratur. Burke, W.W. (2018). The rise and fall of the growth of organization development: What now? Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 70(3), 186–206. Introduktion – att förbättra skolor med stöd i forskning
21-27 N&K Att förbättra 28 maj.indd 27
27
2021-05-28 17:45
Redaktörerna Niclas Rönnström och Olof Johansson har samlat forskare från olika discipliner med ett gemensamt intresse för skolförbättring. Boken vänder sig främst till skolhuvudmän, skolledare, lärare, förskolelärare och andra som ägnar sig åt att förbättra förskolor och skolor, men passar alla som vill förstå det mångbottnade skolförbättringsarbetets villkor, dynamik och aktörer.
Att förbättra skolor med stöd i forskning
• Hur kommer det sig att så många skolutvecklingsinsatser inte får avsedd effekt? • Vad innebär det att bygga skolors kapacitet för förbättring? • Hur kan man förstå ansvar, dialog och samarbete mellan styrkedjans aktörer? • Hur kan man gå till väga för att förbättra undervisningskvalitet? • Vad ska till för att elevhälsoarbete blir en viktig del i skolförbättring? • Hur kan man bedriva skolförbättring när problemen ofta är svår bemästrade och beror av skolors kultur, struktur och omständigheter?
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att förbättra skolor med stöd i forskning visar hur skolor kan förbättras med ut gångspunkt i aktuell forskning, men också hur forskningen kan stödja skolans yrkesverksamma i detta arbete. De medverkande författarna har ett särskilt fokus på regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola, en nationellt reglerad satsning bland förskolor och skolor som berör hundratals huvudmän, skolor och förskolor som många gånger verkar under svåra omständigheter. Antologin belyser teman som styrning av och samverkan kring skolutveck ling, skolors förbättringskapacitet, organisering för professionellt samarbete och lärande samt utveckling av undervisningskvalitet och elevhälsoarbete. Här besvaras frågor som:
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att förbättra skolor med stöd i forskning Exempel, analyser och utmaningar
ISBN 978-91-27-82766-0
9 789127 827660
NOK_JOHANNSSON_RONNSTROM_ATT_FORBATTRA_SKOLOR_MED_STOD_I_FORSKNING.indd Alla sidor
2021-05-28 15:29