FOTO: CAROLA BJÖRK
DAVID EDFELT är leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. ANNA SJÖLUND är beteendevetare, grundutbildad psykoterapeut, handledare och författare med fördjupning i neuropsykiatri. CAJSA JAHN är lärare fattare och handledare med lång erfarenhet av arbete
Autism och ADHD i fritidshemmet – tydliggörande pedagogik vänder sig till alla blivande och verksamma lärare med inriktning mot fritidshem samt övrig personal och elevassistenter som vill dra nytta av elevernas styrkor och utveckla verksamheten så den blir tillgänglig för alla elever.
med tydliggörande pedagogik. Läs mer om författarna på sidan 169 i boken.
ISBN 978-91-27-82728-8
Autism och ADHD i fritidshemmet
och MALIN REUTERSWÄRD är pedagog, båda är för
Den här praktiska handboken visar hur tydliggörande pedagogik kan göra fritidshemstiden begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker som visuella stöd, scheman och tydliga instruktioner kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor och anpassa undervisningen och lärmiljön på fritidshemmet.
Jahn • Reuterswärd • Edfelt • Sjölund
FÖR EN DEL elever kan vardagliga situationer på fritids hemmet skapa stress och oro. Ofta helt i onödan!
Cajsa Jahn Malin Reuterswärd David Edfelt Anna Sjölund
»En schweizerkniv till bok. Här får du den kunskap du behöver för att både veta vad du ska göra och förstå varför. Och mängder av verktyg för detta. Boken är dessutom både lättläst och enkelt över blickbar.« Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog, efterfrågad som handledare, utbildare och föreläsare inom lågaffektivt bemötande
»Äntligen en informativ och användbar bok, direkt riktad till fritidshemmets verksamhet! Här breddas och fördjupas förståelsen för vilka förmågor som är viktiga för lärandet och vi får grunderna i tydliggörande pedagogik med strate gier som gynnar precis alla barn. De matnyttiga diskussionsfrågorna i slutet av varje kapitel fungerar utmärkt vid kollegialt lärande och utvärderingar. Läs boken! Kom igång och bli en tydliggörare – underlätta för dig som pedagog, eleverna och vårdnadshavarna i din verksamhet.« Linda Carlsson Leg. lärare i fritidshem
Autism och ADHD
i fritidshemmet TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK
9 789127 827288
Autism_adhd_fritids_gk.indd Alla sidor
2020-05-11 11:50
Innehåll
Inledning 9 Anpassningar och stöd i praktiken 10 Läroplanen och barnkonventionen 11 Bokens innehåll och struktur 12 Målgrupp och intention med boken 13
DEL 1. FÖRSTÅ ELEVER MED AUTISM OCH ADHD 15
Funktionsförmågor 17 En komplex process 18 Mötet mellan elev och miljö 18 Vikten av funktionsförståelse 20 Några viktiga funktionsförmågor 21 Perception 21 Språk och tal 22 Motorik 24 Uppmärksamhet 25 Aktivitetsreglering 26 Impulskontroll 26 Känsloreglering 27 Socialt samspel 29 Mentalisering 30 Sammanhangsförståelse 31 Arbetsminne 32
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 3
2020-05-13 12:15
Inlärning 33 Självstyrning 35
Ledstänger för en fungerande vardag 36 2. Variationer och diagnoser 39 Variation är en styrka 40 Nedsättningar och hinder 40 Allt fler elever med diagnoser 41 Fokus på individens funktion 43 Utredning 45 Könsskillnader 46 Essence-begreppet 46 Autism 47 Adhd 50 Tics och Tourettes syndrom 52 Tvångssyndrom, OCD 53 Tal- och språkstörning 54 Inlärningssvårigheter 56 Problemskapande beteenden 56
Styrkor hos elever med en diagnos 57 DEL 2 TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK 61
3. Begripligt, hanterbart och meningsfullt 63 Vad är tydliggörande pedagogik? 64 Teacch 65 Isbergsmodellen 65 4. Nio nyckelfrågor 69 Nödvändigt för några – bra för alla 70 1. Varför? 71 Visuellt stöd som förklarar varför 71
2. Vad? 72 Visuellt stöd som förklarar vad 72
3. Var? 74 Visuellt stöd som förklarar var 74
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 4
2020-05-13 12:15
4. Med vem? 76 Visuellt stöd som förklarar »med vem« 76
5. När? 77 Visuellt stöd som förklarar när 78
6. Hur? 79 Visuellt stöd som förklarar hur 80
7. Hur länge? 80 Visuellt stöd som förklarar hur länge 80
8. Hur mycket? 81 Visuellt stöd som förklarar hur mycket 82
9. Vad händer sedan? 83 Visuellt stöd som förklarar vad som händer sedan 83
5. Visuellt stöd 86 Seriesamtal och ritprat 87 När och varför använder man seriesamtal/ritprat? 88
Sociala berättelser 89 När och varför använder man sociala berättelser? 90
Samtalsmatta 91 När och varför använder man en samtalsmatta? 91
Bilder, symboler och tecken 92 Vad-göra-stöd 93 När och varför använder man vad-göra-scheman? 94
Hur-göra-stöd 94 När och varför använder man hur-göra-scheman? 95
DEL 3 AT T VARA EN TYDLIGGÖRARE I VARDAGEN 97
6. Lärmiljöer och lärsituationer 99 Tydliggörande lärmiljöer 99 Intryckssanera mera! 100 Tydliggörande bildstöd 101
Tydliggörande lärsituationer 102 Tydliggörande övergångar 102 Lågaffektivt bemötande 103
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 5
2020-05-13 12:15
Tydliggörande instruktioner 103 Tydliggörande kommunikation 104
7. Vardagens händelser 106 Förmåga, krav och anpassningar 106 Schema 107 Lämning och hämtning 109 Planerade aktiviteter 112 Lek 112 Utflykter 118 Mellanmål 118 Återhämtning 122 Varningstriangeln 122 Nödutgång 123 8. Vanliga kritiska situationer 125 Val 126 Avslut och övergångar 127 Nya situationer 128 Fokus och att lyssna 128 Väntan 129 Lek med andra 130 DEL 4 SAMVERK AN OCH ROLLER 133
9. Samverkan 135 Samverkan med lärare i skolan 135 Samverkan med elevassistenter 136 Samverkan med elevhälsan 137 Kommunikation om elevens dagsform 137
Samverkan med föräldrar 138 Stress och oro hos föräldrar 138
Utvecklingssamtal 139 Fritidshemmet ska följa skollagen 141 Samarbete mot ett gemensamt mål 141
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 6
2020-05-13 12:15
DEL 5 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 143
10. Att komma igång 145 Att bestämma sig 146 Att prata – och prata ihop sig 147 Etablera nya rutiner 148 Spana efter otydligheter 149 Intryckssanering 149 De nio nyckelfrågorna 150 En meningsfull fritid 152 Att hålla arbetet levande 153 Punkter för avdelningsmötet 153
Utvärdering 154 Årshjulet strukturerar 155 Slutord 158 Tack 160 Referenser 161 Inledning 161 Del 1 162 Del 2 163 Del 3 165 Del 4 168 Del 5 168
Om författarna 169 Register 171
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 7
2020-05-13 12:15
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 8
2020-05-13 12:15
Inledning
Fritidshemmet har precis som skolan ett kompensatoriskt uppdrag, det vill säga ska se till att alla elever oavsett exempelvis förkunskaper, familjebakgrund eller funktionsförmågor har förutsättningar att nå målen. Undervisningen i fritidshemmet ska även komplettera förskoleklassen och skolan i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål. Att ansvara för undervisningen i slutet av dagen, efter att eleverna har tillbringat en hel dag i skolan och mött höga krav på prestation, är en stor uppgift. Det kan också vara en stor utmaning. För att kunna kompensera för en elevs funktionsnedsättning behöver alla som jobbar på fritidshemmet förstå hur nedsättningen kan påverka eleven i olika miljöer och situationer. Alla behöver också förstå vilka anpassningar som kan göras för att en elev med exempelvis autism eller adhd ska kunna delta på samma villkor, och hur man på bästa sätt kan stötta. Det är även viktigt att förstå att elevens förmåga kan variera över dagen. Eftermiddagstiden på fritidshemmet kan vara extra kritisk: elevens ork kan vara nästan slut och ännu ett krav kan bli ett för mycket. En elev som exempelvis har svårt att behålla koncentrationen eller svårt med det sociala samspelet och som under skoldagen har fått anstränga sig till sitt yttersta för att klara kraven kanske inte orkar delta i aktiviteter, i synnerhet inte om de är ostrukture
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 9
| 9
2020-05-13 12:15
rade. Varje tydliggörande anpassning och »energibesparande åtgärd« kan bidra till att eleven orkar hela dagen. Det finns utmaningar också av annat slag. I fritidshemmet arbetar förutom lärare även fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare och elev assistenter. Den 1 juli 2019 infördes krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Enligt Skolverket saknade vid tiden för legitimationskravet 42 procent av personalen pedagogisk utbildning. Endast 26 procent hade legitimation. Kommunen är skyldig att erbjuda utbildning i fritidshem för elever mellan sex och tolv år. De flesta elever i dessa åldrar är inskrivna i fritidshem. Antalet elever ökar varje år trots att antalet avdelningar är konstant. Detta påverkar alla som verkar inom fritidshemmet. De få legitimerade lärare som finns får ta ett stort ansvar, och det resulterar också i en ökad personalomsättning när färre kan få tillsvidareanställning. Eleverna i sin tur får inte alltid den undervisning de har rätt till. Vi skiljer i den här boken inte på olika professioner och roller i arbetslaget. Vi har valt att tala om »pedagoger«, och då i meningen alla vuxna på fritidshemmet med ett pedagogiskt uppdrag.
AN PA SSN INGAR O CH STÖ D I PR AK TIK E N
Sedan den 1 juli 2014 är skolan skyldig att göra extra anpassningar i syfte att väga upp för elevers funktionsnedsättningar. Många elever med svårigheter inom det neuropsykiatriska området uppfyller inte alla kriterier som krävs för att få en diagnos men kan ändå ha problem som försvårar skoldagen. Det är viktigt att känna till att en elev inte behöver ha någon medicinsk diagnos för att ha rätt till anpassningar och stöd. Alla elever som behöver extra anpassningar ska få det, på fritidshemmet liksom i förskolan och skolan, med eller utan diagnos. Enligt Skolverkets allmänna råd ska pedagogerna uppmärksamma 10 | AUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 10
2020-05-13 12:15
tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar. Det kan handla om att eleven behöver hjälp med att komma igång eller behöver få extra tydliga instruktioner för att förstå i vilken ordning något ska göras. Pedagogerna ska identifiera elevens behov och skyndsamt påbörja arbetet med att anpassa lärmiljön och verksamheten. Så hur ska detta gå till? I den här boken visar vi vilka kunskaper, förhållningssätt och strategier som du som jobbar på fritids behöver för att kunna förstå och tillgodose elevernas skilda behov. Boken ger en bild av de svårigheter som en elev med en funktionsnedsättning kan ha med exempelvis ömsesidig social kommunikation, impulsivitet eller koncentration – och visar hur du och dina kollegor kan ringa in och kompensera för dessa svårigheter så att vardagen fungerar för alla. Eftersom alla elever har rätt att delta i fritidshemmets verksamhet är sannolikheten stor att du träffar elever med andra förutsättningar och större svårigheter än sina jämnåriga. En tydliggörande, strukturerad och tillgänglig lärmiljö underlättar för alla – såväl elever som pedagoger.
L ÄRO PL AN E N O CH BAR N KO NV E NTI O N E N
Fritidshemmet omfattas av läroplanens första del som handlar om värdegrund och uppdrag, och av delar av den andra delen som behandlar övergripande mål och riktlinjer. Läroplanen kompletterades 2016 med en egen del för fritidshemmet med syfte och centralt innehåll: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle, lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Enligt Skolverket ska »undervisning« på fritidshemmet tolkas brett – det handlar om omsorg, utveckling och lärande som en helhet. Läro planens första kapitel, som gäller alla verksamheter i grundskolan, understryker ansvaret för att elever med svårigheter når målen och att hänsyn ska tas till elevers olika förutsättning och behov. Undervisningen kan därInledning | 11
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 11
2020-05-13 12:15
för inte utformas exakt lika för alla i vare sig förskolan, skolan eller fritidshemmet. I planeringen av verksamheten på fritidshemmet behöver ni inte bara förhålla er till läroplanen utan också till FN:s konvention om barns rättigheter som 1 januari 2020 blev svensk lag. I barnkonventionen finns viktiga formuleringar om bland annat barns rätt till lek, fritid, rekreation och till att kunna delta i det som sker. Du hittar skrivningarna i referenskapitlet i slutet av boken. Barnkonventionen antogs redan 1989 och guidade skrivningarna i såväl skollagen som läroplanen. Det innebär i praktiken att skolan redan i dag förhåller sig till barnkonventionen. Att den nu har blivit lag understryker bara ytterligare att barn också har rättigheter, att deras röster ska höras och att de ska vara medskapare i beslut som rör dem själva. Det handlar om att se varje individ och tillgodose vars och ens behov. Vi menar att du som jobbar i fritidshemmet har stora möjligheter att bidra till att barns rättigheter tillgodoses och till att skolans värdegrund upprätthålls. Några av de elever du möter i ditt arbete har fått diagnoser såsom till exempel adhd, autism, språkstörning eller dyslexi. Men många har inte någon diagnos alls, och skulle inte heller få det om de remitterades till ett utredningsteam inom vården. De uppfyller helt enkelt inte dia gnoskriterierna men är ändå i behov av anpassningar och stöd. I den här boken kommer vi att ge konkreta förslag på hur du kan arbeta för att inkludera alla elever. Vår erfarenhet är också att både barn och vuxna vinner på att vardagen på fritidshemmet är begriplig, hanterbar och meningsfull. Anpassningar som är nödvändiga för vissa elever är ofta bra för alla.
BO K E NS IN N E HÅLL O CH STRUK TUR
Boken består av fem delar. I del 1 beskriver vi olika förmågor som är viktiga i vardagen och för lärandet. Vi tittar också på begrepp som funk12 | AUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 12
2020-05-13 12:15
tionsnedsättning och funktionshinder. Därefter går vi igenom diagnoser, med fokus på autism och adhd. Del 2 beskriver den tydliggörande pedagogikens grunder, de nio nyckelfrågorna och olika former av visuellt stöd. Del 3 handlar om hur du kan bli en »tydliggörare« genom ditt sätt att arbeta och kommunicera och genom att ge eleverna svar på sina frågor. Del 4 fokuserar på den viktiga samverkan med föräldrar och med lärare i skolan och andra professioner. Del 5 handlar om hur du kan komma igång med det tydliggörande arbetet och hur du kan koppla olika tydliggörande tekniker till fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete.
M ÅLG RUPP O CH INTE NTI O N M E D BO K E N
Den här boken vänder sig till dig som arbetar i fritidshem, men också till alla andra som vill ha kunskap om funktionsnedsättningar som autism och adhd och skaffa sig fler verktyg för att kunna möta barn med olika förutsättningar. Boken ingår i en serie om tydliggörande pedagogik och vår förhoppning är också att den kan bidra till samverkan mellan olika professioner. Boken vänder sig till yrkesverksamma och studenter men kan även användas av föräldrar. Målet med boken är att du som läsare ska få bästa möjliga förutsättningar att skapa en begriplig, hanterbar och meningsfull fritidsverksamhet för alla elever. Vi beskriver tekniker som kan användas direkt och som ofta inte kräver någon stor insats eller stora resurser. Många av dem är lätta att komma igång med och ta till sig. Andra kräver mer engagemang men ger utdelning på sikt. När du prövar dig fram kommer du att märka att en anpassning som är helt avgörande för några elevers välmående och fungerande samtidigt kan hjälpa alla. Om vi tänker oss att varje situation där krav och förväntningar är hög re än vad eleverna klarar av symboliseras av en låst dörr behöver vi en stor nyckelknippa. Alla elever har inte samma behov och alla situationer Inledning | 13
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 13
2020-05-13 12:15
är inte likadana. När vi hittar rätt nyckel och lyckas öppna en dörr, när eleven förstår och känner sig delaktig, skapas förutsättningar för lärande. Vi möter många fantastiska pedagoger som gör ett storartat arbete, men vi hör också många berättelser om hur svårt det är att hinna med att förbereda och förklara och göra eleverna delaktiga i verksamheten. Genom vår bok vill vi underlätta det arbetet. Vi hoppas att kunna bidra till ett tillgängligt fritidshem för alla elever. Det är dags att låsa upp alla dörrar!
14 | AUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 14
2020-05-13 12:15
DEL 1 FÖRSTÅ ELEVER MED AUTISM OCH ADHD
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 15
2020-05-13 12:15
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 16
2020-05-13 12:15
K APITEL 1
Funktionsförmågor
AXEL DRIBBLAR FÖRBI några av de yngre eleverna och springer in i en kille
som faller till marken. »Hallå, Axel, du måste ta det lugnare«, ropar Marcus som arbetar på fritidshemmet. Axel fortsätter utan att reagera och sparkar bollen med full kraft mot målet. Den träffar målvakten i magen. Han viker sig av smärta och Marcus springer dit för att kolla hur han mår. Samtidigt får Ida i motståndarlaget fatt i bollen. Hon är klasskamrat till Axel och spelar i ett fotbollslag. Axel blir vild i blicken och springer snabbt för att hinna i kapp lda. Hon dribblar säkert förbi några spelare innan Axel sparkar på hennes smalben så att hon ramlar och slår sig.
Vi människor, både barn och vuxna, behöver ha en mängd olika förmågor för att klara av vardagen. Vi måste kunna kontrollera våra impulser och tolka andras kroppsspråk, förstå regler och instruktioner och kunna hålla oss till dem, sålla bland alla intryck och mycket annat. I varje enskild situation behöver vi aktivera en hel palett av dessa förmågor. Är den förmåga som vi behöver i stunden inte aktiv eller fullt utvecklad kan situationen bli både obegriplig och svårhanterlig. Det här kapitlet beskriver närmare några av de så kallade funktionsförmågor som är under utveckling hos eleverna ni möter i er vardag på
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 17
| 17
2020-05-13 12:15
fritidshemmet och vad som kan ske i mötet mellan dem och miljön. Vi gör det genom att belysa hur det blir för Axel som går i årskurs fyra och Ella som går i tvåan.
En komplex process Den som utan större ansträngning klarar av en viss aktivitet eller situation kan ha svårt att förstå hur utmanande den kan te sig för någon annan. För att exempelvis kunna förstå vad som gäller i en situation behöver man inte bara kunna läsa av andra och förstå det som händer omkring en, man behöver också kunna använda sina förmågor och färdigheter på ett bra sätt. En del elever har inte de resurser som krävs för att styra sig själva på ett sådant sätt att de lyckas i samspelet med andra. Det finns olika orsaker till detta – i regel en blandning av genetik och biologi, förmågor och erfarenheter. Det finns sällan någon enkel förklaring till varför vissa elever så lätt får det att flyta i relationen till människor i sin omgivning, medan andra ständigt misslyckas. På samma sätt är det med skol arbete, där vi kan se att vissa elever har lätt för sig och andra behöver kämpa mer. En del har inga svårigheter på det sociala området men där emot på det teoretiska, och för andra är det tvärtom. Några stöter inte på några problem inom något område medan andra kämpar med allt möjligt. Någon rättvisa finns inte, och för alla som arbetar med barn och unga i förskolan, skolan och fritidshemmet är det tydligt att variationen i varje grupp är stor.
Mötet mellan elev och miljö Axel i exemplet som inledde kapitlet är en glad och framåt kille som gillar att prata men som samtidigt har svårt att stoppa sina impulser. I tävlingar blir det särskilt besvärligt. Han plöjer fram med siktet inställt på att vinna 18 | Del 1
Förstå elever med autism och adhd
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 18
2020-05-13 12:15
och ser inte vad som händer omkring honom. Det leder ofta till konflikter och då har han svårt att se sin del i det som hände. I skolan har Axel inte svårt att lära sig men han har svårt att få skolarbetet gjort eftersom han ofta tappar fokus och gärna börjar göra annat. Det händer inte när det är sådant han verkligen intresseras av. Vid genomgångar kan det vara svårt för Axel att behålla sin koncentration, exempelvis när någon av pedagogerna på hans fritidshem berättar vad som händer under eftermiddagen eller ger instruktioner inför en aktivitet. Då kan han börja innan det är dags eller störa genom att ta över, vandra runt eller börja skämta så att andra skrattar. Samtidigt är han en charmig kille med mycket humor och glädje vilket gör honom lätt att tycka om. Det är full fart på eleverna som kommer springande från melliset i matsalen till skolans fritidshem där de ska välja vad de vill göra den närmaste timmen eller så. Det finns alltid fem olika aktiviteter och några rum där man kan välja att göra lite olika saker. Det är högljutt och rörigt när eleverna kommer. Charlotte, en av pedagogerna, ser att Ella inte mår bra. Hon går med huvudet nedböjt och blicken flackar. »Hur är det, Ella?« hinner hon ropa innan hon blir stoppad av en elev som har slagit sig. När hon tittar upp igen är Ella borta. Hon letar och drar in andra i sökandet. Till slut finner en av eleverna Ella hopkrupen i nedre delen av ett skåp i en avlägsen del av lokalen.
Ella reagerar starkt i situationer där det är stökigt och många människor i rörelse. Hög ljudnivå, trängsel och beröring ger henne panikkänslor och ibland går hon och gömmer sig när det är mycket som händer samtidigt. Ella har alltid haft lätt för att bli överstimulerad av intryck och håller ibland även för öronen. Hon trivs bäst när det är få personer i rummet, och hon har inga problem med att vara helt själv. Hon kan gilla att pyssla och på fritids går hon gärna undan och läser en bok. Ibland leker hon med en annan flicka i klassen. Leken handlar om att de tar hand om skadade Funktionsförmågor | 19
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 19
2020-05-13 12:15
djur som de matar och vårdar. Ella styr då leken helt och bestämmer också när de ska leka och inte. Organiserade aktiviteter fungerar bra för henne så länge hon vet vad hon ska göra. Hon kan bli mycket orolig om det inte är tydligt vad som ska hända, hur det ska gå till eller vem hon ska vara med, och ställer då en massa frågor. Blir hon riktigt stressad kan hon få panik och skrika rakt ut eller springa iväg och gömma sig.
vikten av funktionsförståelse Alla som arbetar på fritidshemmet, precis som alla andra som träffar barn och ungdomar, behöver ha en »funktionsförståelse«, det vill säga känna till vilka förmågor vi människor behöver ha för att kunna hantera vardagen, och vad som kan hända när någon förmåga inte är fullt utvecklad. Med en sådan förståelse blir det lättare att föreställa sig hur en situation kan te sig för den som har en långsam eller ovanlig funktionsutveckling. Det blir också lättare att förstå att förutsättningarna kan ha mycket stor betydelse för vissa elevers möjlighet att klara av en viss situation. En elev kanske visst har förmågan att delta i en aktivitet – men inte om instruktionerna är otydliga och det är mycket som stör i lokalen. En del elever behöver veta mer exakt vad som förväntas av dem, andra har svårt att utnyttja sina förmågor i en alltför stor grupp, när det är rörigt och högljutt, när luften är dålig eller när det är något annat som distraherar eller stressar. Även dagsformen påverkar. Det vet vi alla. Huvudvärk, hunger, trötthet eller att vi går omkring och tänker på en jobbig situation kan leda till att vi blir ofokuserade, stingsliga och presterar sämre. Det gäller såväl barn som vuxna. Vi kan skapa bättre förutsättningar för lärande om vi försöker förstå den elev som upplever stress och överkrav, och som kanske har många erfarenheter av misslyckanden i bagaget, och möta eleven där hen är.
20 |
DEl 1
FöRSTå ElEvER MED AUTISM OCH ADHD
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 20
2020-05-13 12:15
bandy?
det
funka ?! vitt r inte.. , kv VAD . ... itt 39, 40.…ja , 8 gh ,3
u
til
s t a ir ri g t i s a n inte å p
g
gk
n in
te sit
krafs krafs krafs
ja
Ja
ka
gk
l–
an i
n te
V
ja g k a n
… ra
lle v i g ö sku
ad
Vad hän
vad oska rar r nd
på der gå
ör d
n rde ?!
35 stud sn u, 36
r? gö
är??
7 ,3
u! går n Jag
nte ei
!
hallåå
... n
kvitt, kvitt, k
rs t a s till – ä
några viktiga funktionsförmågor Vi ska nu titta närmare på ett antal funktionsområden och på några viktiga förmågor som eleverna behöver ha utvecklat för att klara av vardagen på fritidshemmet.
PERCEP TI O N
Vi människor uppfattar omvärlden genom våra sinnen: syn, lukt, smak, känsel etc. Men vi är alla olika; två individer kan befinna sig i samma FUnkTIOnSFöRMågOR
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 21
| 21
2020-05-13 12:15
FOTO: CAROLA BJÖRK
DAVID EDFELT är leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. ANNA SJÖLUND är beteendevetare, grundutbildad psykoterapeut, handledare och författare med fördjupning i neuropsykiatri. CAJSA JAHN är lärare fattare och handledare med lång erfarenhet av arbete
Autism och ADHD i fritidshemmet – tydliggörande pedagogik vänder sig till alla blivande och verksamma lärare med inriktning mot fritidshem samt övrig personal och elevassistenter som vill dra nytta av elevernas styrkor och utveckla verksamheten så den blir tillgänglig för alla elever.
med tydliggörande pedagogik. Läs mer om författarna på sidan 169 i boken.
ISBN 978-91-27-82728-8
Autism och ADHD i fritidshemmet
och MALIN REUTERSWÄRD är pedagog, båda är för
Den här praktiska handboken visar hur tydliggörande pedagogik kan göra fritidshemstiden begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker som visuella stöd, scheman och tydliga instruktioner kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor och anpassa undervisningen och lärmiljön på fritidshemmet.
Jahn • Reuterswärd • Edfelt • Sjölund
FÖR EN DEL elever kan vardagliga situationer på fritids hemmet skapa stress och oro. Ofta helt i onödan!
Cajsa Jahn Malin Reuterswärd David Edfelt Anna Sjölund
»En schweizerkniv till bok. Här får du den kunskap du behöver för att både veta vad du ska göra och förstå varför. Och mängder av verktyg för detta. Boken är dessutom både lättläst och enkelt över blickbar.« Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog, efterfrågad som handledare, utbildare och föreläsare inom lågaffektivt bemötande
»Äntligen en informativ och användbar bok, direkt riktad till fritidshemmets verksamhet! Här breddas och fördjupas förståelsen för vilka förmågor som är viktiga för lärandet och vi får grunderna i tydliggörande pedagogik med strate gier som gynnar precis alla barn. De matnyttiga diskussionsfrågorna i slutet av varje kapitel fungerar utmärkt vid kollegialt lärande och utvärderingar. Läs boken! Kom igång och bli en tydliggörare – underlätta för dig som pedagog, eleverna och vårdnadshavarna i din verksamhet.« Linda Carlsson Leg. lärare i fritidshem
Autism och ADHD
i fritidshemmet TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK
9 789127 827288
Autism_adhd_fritids_gk.indd Alla sidor
2020-05-11 11:50