a l è e a t n n e n m pe a a l Pennan är Lngua del li sinnets tunga e h t s i d n n i e m p e e h h o T gue of t l y t s e L ton Y LVA L I N D B E RG & A N E T T E SV E N S S O N ( R E D . )
Y LVA L I N D B E RG & ANETTE SVENSSON (RED.)
YLVA LINDBERG är professor i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik. ANETTE SVENSSON är docent i litteraturdidaktik och lektor i engelska med
litteraturvetenskaplig inriktning. Båda är verksamma vid Jönköping University.
ISBN 978-91-27-82688-5
9 789127 826885
Litteraturdidaktik_OmslagNY.indd 1,3
LITTERATURDIDAKTIK
LITTERATURDIDAKTIK – SPRÅKÄMNEN I SAMVERKAN erbjuder ett språköverskridande perspektiv på litteraturdidaktisk forskning och praktik utifrån två skilda fokus. Del ett, INNOVATIONER, består av kapitel som lyfter praktiknära forskning och litteraturdidaktiska metoder. Den andra delen, IMPLIKATIONER, presenterar grundforskning som belyser och ifrågasätter litterärt kunskapsinnehåll i olika språkämnen. Antologin inspirerar och uppmuntrar till ett litteraturdidaktiskt samarbete över språkgränser, såväl inom forskningsvärlden som skolan. Därmed erbjuder boken stöd både till undervisningsutveckling och till studenter som står i begrepp att skriva forskningsbaserade uppsatser. Den vänder sig till blivande och verksamma språklärare samt lärarutbildare och forskare inom fältet.
LITTERATURDIDAKTIK
a l s a e u g n í a l a m é a u t l e . n p e t A ca n a e L e t n e m a da m l e d a u leng SPRÅKÄMNEN I SAMVERKAN
2020-03-31 16:57
NoK_Litteraturdidaktik.indd 2
2020-03-30 16:29
INNEHÅLL INTRODUKTION: GRÄNSÖVERSKRIDANDE LITTERATURSTUDIER
s. 7
Ylva Lindberg och Anette Svensson
1.
SKÖNLITTERATUR SOM INBJUDAN, ELLER VAD VILL SKÖNLITTERATUR OSS?
s. 27
Andrea Castro
2. SPAWN 2.0 – ATT SPELA SIG TILL LÄSNING
s. 42
Caroline Graeske, Stefan Lundström, Emelie Smith, Stina Thunberg och Håkan Vallin
3. DAGS ATT TÄNKA PÅ REFRÄNGEN?
s. 64
Mattias Aronsson
4. LITTERATURENS ROLL SOM PLATTFORM FÖR AUTENTICITET OCH MOTIVATION I SPRÅKUNDERVISNINGEN s. 90 Angela Marx Åberg
5. NIKKI GIOVANNIS POESI I ENGELSKUNDERVISNINGEN
s. 106
Maria Proitsaki Stjernkvist
6. TEXTUNIVERSUM, TRÖSKLAR OCH LITTERATURSTUDIER
s. 120
Anette Svensson
7. REFERENSMÖNSTER I SVENSK LITTERATURDIDAKTIK OCH MAKTEN ÖVER FORSKNINGSÖVERSIKTER s. 141 Bengt-Göran Martinsson
8. LITTERATURSTUDIERS PLATS I DET AKADEMISKA ENGELSKÄMNET s. 159 Katherina Dodou
NoK_Litteraturdidaktik.indd 5
2020-03-30 16:29
9. PROFESSION, PRAKTIKFÄLT OCH PENGAR
s. 187
Anna Nordenstam och Per Holmberg
10. VILKEN LITTERATUR (O)SYNLIGGÖRS INOM ROMANSKA SPRÅK I SVENSK HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING? s. 200 Ylva Lindberg, Mickaëlle Cedergren, Chatarina Edfeldt, Ingela Johansson och Cecilia Schwartz
EFTERORD
s. 230
Annika Mörte Alling
FÖRFATTARE
NoK_Litteraturdidaktik.indd 6
s. 234
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION: GRÄNSÖVERSKRIDANDE LITTERATURSTUDIER är ett resultat av den första konferensen som anordnats inom ramen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN) och som hölls vid Jönköping University hösten 2017. Konferensens tema var litteraturstudiers betydelse för språkutbildning och den hade en uttalad intention att lyfta fram litteraturdidaktiska perspektiv för skola och högskola. Det nybildade litteraturdidaktiska nätverket har initierats i samverkan mellan Jönköping University och Högskolan Dalarna. Det samlar i dagsläget forskare i Sverige och Norden inom ett flertal språk: svenska, engelska, tyska, franska, spanska, portugisiska och italienska. LDN är till för forskare, lärare och andra yrkesverksamma inom skola, akademi och samhälle som har ett intresse för litteraturstudier. Syftet med nätverket är att synliggöra och stärka litteraturdidaktisk forskning över språkgränser, och nätverket har tillkommit för att svara mot behov av samverkan kring litteraturdidaktiska frågor inom språkämnen. Kultur- och litteraturstudier inom all språkundervisning i Sverige visar på flera gemensamma nämnare. Området behöver därför belysas för att synliggöra och möjliggöra gränsöverskridande litteraturdidaktisk forskning som kan vara betydelsefull i flera undervisningssammanhang, och även för litteraturförmedling i stort. Samarbetet över språkgränserna bidrar till att se bredden av hur skönlitteratur används i allt från litteraturvetenskaplig analys och narrativ kompetens till språkutvecklande arbete. Även om val av litteratur, liksom förväntad språklig kompetens, givetvis skiljer sig mellan språkämnena, finns det stora likheter i de didaktiska utmaningarna, undervisningsvillkoren samt de teoretiska grundvalar som såväl undervisning som forskning vilar på. Behovet att mobilisera litteraturdidaktisk forskning över språkämnesgränserna tydliggjordes vid LDN:s första konferens, som inbegrep över 40 forskningspresentationer. Tio utvalda presentationer som speglar konferenstemat ingår i denna volym. Bidragen sätter både praktiknära klassrumsforskning och övergripande frågor rörande forskningsfältet i blickfånget. DEN HÄR BOKEN
NoK_Litteraturdidaktik.indd 7
2020-03-30 16:29
8 | LITTERATURDIDAKTIK
Denna bok vänder sig till forskare i fältet, verksamma lärare, lärarutbildare och blivande språklärare som vill få inblick i aktuell litteraturdidaktisk praktik och forskning. Vi vill dels föra fram ett språköverskridande komplement till den rika litteratur på området som ensidigt riktar sig mot svenskämnet, dels bidra med fördjupad insyn i hur litteraturdidaktisk forskning görs och kan genomföras i såväl skola som högskola. Volymen ger också svar på var den litteraturdidaktiska forskningen befinner sig i nuläget. För att läsaren enkelt ska kunna orientera sig har vi valt att i en första del samla de praktiknära bidragen under rubriken ”Innovationer” och de mer övergripande studierna i en andra del under rubriken ”Implikationer”. I slutet av vår inledande beskrivning av gränsöverskridande litteraturstudier och samverkan mellan språkämnen presenteras förslag till hur boken kan användas i utbildningssyfte. Denna del innehåller också kortfattad information om varje kapitel och förslag i punktform till uppsatsämnen och examensarbeten i anknytning till presenterad forskning. Boken erbjuder därmed stöd till undervisningsutveckling och ingångar till studenter som står i begrepp att skriva forskningsbaserade uppsatser. På detta sätt vill vi också understryka LDN:s och bokens ansats – att inspirera och uppmuntra till deltagande i pågående litteraturdidaktisk forskning och att bidra till att skapa kompletta akademiska miljöer, där studenter och aktörer i skola, akademi och samhälleliga institutioner samverkar för att utveckla litteraturdidaktiken inom språkämnen. Litteraturdidaktisk forskning är ett gränsöverskridande fält som springer dels ur pedagogiken, dels ur litteraturvetenskapen (se Degerman 2012), särskilt ur den gren som sysslar med litteraturens reception och mötet mellan text och läsare. Olika metodmodeller för läsundervisning är också inspirerade av litteraturvetenskapliga text- och berättarteorier. Fältet vilar alltså på en litteraturvetenskaplig grund, där kunskapstransaktioner övervägande är enkelriktade – från litteraturvetenskap till litteraturdidaktik. Denna brist på cirkulering i båda riktningar har lett till att litteraturdidaktik som forskningsfält i en viss mening växt förbi det litteraturvetenskapliga fältet, som inte längre kan svara mot de utmaningar som undervisning i och med litteratur står inför. De nya utmaningarna beror på ett alltmer medietätt samhälle där digitaliserings- och globaliseringsprocesser kräver både förnyat undervisningsinnehåll och didaktiska metodförbättringar. Utmaningarna består exempelvis av förändrade läsvanor, vidgat läsoch textbegrepp samt inträdet av nya genrer där bild och ljud är framträdande, såsom i film, tv-serier, seriekonst, datorspel och litterär produktion via sociala medier. Det litteraturdidaktiska fältet har därför i flera avseenden tagit intryck av medievetenskapliga discipliner för att stärka kunskapen och undervisningen om litterära genrer som växer fram i digitaliseringens kölvatten.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 8
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 9
Glappet mellan litteraturvetenskap och litteraturdidaktik har problematiserats från olika synvinklar i svensk forskning under det senaste decenniet (Tidskrift för litteraturvetenskap 2010; Nordlund 2013). Det börjar dock stå klart att studier och empiriska data inom litteraturdidaktisk forskning mycket väl kan bidra till teoretisk utveckling och framväxten av nya inriktningar inom det litteraturvetenskapliga fältet. LDN har som mål att stärka kopplingen till den litteraturvetenskapliga disciplinen och den rika kunskapsbas gällande teorier och metoder kring läsning och litteratur som byggts upp där. Litteraturvetenskapligheten i litteraturdidaktisk forskning är betydelsefull, dels för att hävda området i sin egen rätt, dels för att motverka att litteraturstudier reduceras till en hjälpdisciplin i språkstudier. Det är dock problematiskt att den allmänna litteraturvetenskapliga disciplinen i Sverige av tradition är nationellt orienterad, vilket inte svarar särskilt väl mot dagens mångkulturella litteratur som cirkulerar i samhället och via de olika språkdisciplinerna. Liksom litteraturvetenskapen i Sverige är orienterad mot Sverige och Norden, har också litteraturdidaktisk forskning i Sverige främst utvecklats inom svenskämnets olika undervisningsstadier. Litteraturdidaktisk forskning i Sverige uppvisar även aktiv delaktighet i nordiska kunskapsutbyten, exempelvis i Nätverk för litteraturdidaktisk forskning i Norden. Detta nätverk undersöker litteraturdidaktiska forskningsfrågor inom modersmålsundervisningen, det vill säga undervisning i majoritetsspråken i respektive land. LDN vill däremot främja ett brett spektrum av språkämnen samt en mängd undervisningspraktiker och kunskapsutbyte mellan flera undervisningsstadier. Nätverket strävar därför efter att utveckla litteraturdidaktisk forskning inom fler språkämnen än modersmålet. De konferenser som arrangeras vartannat år inom ramen för nätverket är ett sätt att stödja forskningssamverkan över språkgränserna. En utmaning med samverkansinitiativ över såväl språkgränser som ämnesgränser är att litteraturdidaktisk forskning återfinns inom en mängd akademiska ämnen. I den svenska kontexten påträffas litteraturdidaktiska studier exempelvis inom didaktik, pedagogik, utbildningsvetenskap, pedagogiskt arbete, ämnesdidaktik, språkdidaktik samt läs- och skrivforskning. Språkämnen ingår dessutom i internationella kontexter där andra kategoriseringar kan förekomma. Legitimeringsgrunderna för skönlitterära studier i skola och högre utbildning är ständigt stadda i förändring och har tjänat olika didaktiska syften genom tiderna. Generellt sett har språkämnenas litteraturstudier haft syftet att orientera sig i det aktuella språkets litteraturhistoria, dess litterära kanon och
NoK_Litteraturdidaktik.indd 9
2020-03-30 16:29
10 | LITTERATURDIDAKTIK
kulturer samt fungera språkutvecklande. Svenska och engelska är språkämnen med en särskild ställning i svenskt utbildningslandskap eftersom de är dominerande språk som brukas i samhällskontexter och i medier där elever och studenter är engagerade på sin fritid. Språkdidaktisk forskning har tagit fasta på dessa språkande praktiker i vardagen för förbättringsarbete i undervisningen, men litteraturdidaktisk forskning som utmanar etablerade normer för undervisning är fortfarande ovanlig inom vissa andra språkämnen, exempelvis franska (se Cedergren & Lindberg 2015). Även om litteraturdidaktisk forskning börjar få fäste inom de olika språkämnena är det framför allt inom svenska som innovationer och utvecklingslinjer i fältet är tydligast. Litteraturstudier har exempelvis använts i skolämnet svenska för moralisk fostran och själens danande, för att senare inrikta sig mot att vara en källa till kunskap om historiska skeenden och kontexter. Pendeln svängde därefter över till att fokusera på vad litteraturen kan lära oss om allmänmänskliga villkor (Martinsson 1989; Martinsson 2018). Ur detta syfte utvecklades litteraturstudiet i svenska under 1980-talet mot en didaktik som idag sätter personliga erfarenheter, både egna och andras, i centrum. Man kan säga att reaktionen på och mottagandet av det lästa blivit mer betydelsefullt än vad som läses i skolan (Olin-Scheller 2006; Persson 2012). Texten själv har under senare år därför haft en tendens att hamna i skymundan till förmån för den individuella upplevelsen, vilket fått konsekvenser för unga människors läskompetens. Denna ensidighet i svenskämnets litteraturstudier söker forskare idag avhjälpa genom att tydligare lyfta fram didaktiskt arbete med lässtrategier och textnära metoder (Olin-Scheller & Tengberg 2016). Det går också att urskilja en inriktning i forskningen mot utvecklande av litterära kompetenser inom den didaktiska forskningen, liksom att lärandet om hur berättande fungerar i olika genrer och medier har fått en alltmer framskjuten plats. Det finns dock litteraturforskare som ser risker med att använda litteraturstudier i alltför instrumentella syften, eftersom skönlitteratur i didaktiska kontexter lätt kan hemfalla åt att enbart bli ett verktyg för att lära en specifik förmåga eller erhålla en särskild kunskap. Lyrikexperten Martin Serge (2010) uttrycker exempelvis åsikten att när litteraturen kliver över tröskeln in i klassrummet förlorar den ofta sin själ, och anser att det skönlitterära verkets estetiska värden behöver tillvaratas med större varsamhet i undervisningen. I detta avseende kan man lägga märke till ett spänningsförhållande i litteraturdidaktisk forskning och praktik mellan efferent och estetisk läsning – två aspekter av skönlitterärt läsande som Louise Rosenblatts (1994) inflytelserika arbete för fram. Hon visar även hur dessa läsarter hör ihop och hur läsningen
NoK_Litteraturdidaktik.indd 10
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 11
kan positionera sig i ett kontinuum som understryker å ena sidan den tekniska sidan, å andra sidan upplevelsen av texten och läsning. Samtida forskare försöker fånga upp detta spänningsförhållande samt balansen mellan litteraturdidaktisk forskning och praktik (se exempelvis Godard 2015; Lindell & Öhman 2019). Deras strävanden tjänar till att synliggöra verket i sin helhet och visa fram litteraturdidaktiska modeller som kastar ljus över litteraturlärandets samverkan med skönlitteraturens estetiska dimensioner, där flera genrer, medier och modaliteter ingår. Deras bidrag till forskningsfältet kan ses som ett inlägg i den debatt som språkforskaren Lars Melin initierade i Dagens Nyheter sommaren 2016 genom att ifrågasätta varför man över huvud taget ska läsa skönlitteratur i skolan. Konstnärliga texter främjar ju inte kompetenser som elever kommer att ha nytta av i sina verksamma liv, menade han. Litteraturläsning inbjuder till att ta ställning i etisk-moraliska frågor, ger perspektiv på historiska fakta samt låter läsaren få insikter om och förståelse för andra människors liv. Därmed råder det ingen tvekan om att förmågor och kunskaper erövrade via litteraturstudier är betydelsefulla för vilket yrkesliv som helst, där man i någon mening är i kontakt med människor och måste fatta omdömesgilla och välgrundade beslut. Vidare inbegriper litteraturlärandet en kunskap om litteraritet, vilket innebär ett verks unika värde i en viss epok eller i en viss kontext, och utöver det även ett långsiktigt erövrande av litteracitet, det vill säga förmågan att navigera mellan olika texter och modaliteter samt att kritiskt granska och använda olika typer av språk i olika sammanhang. Detta är kompetenser som behövs i lärande och profession inom de flesta områden. Däremot utgör dessa förmågor och kunskaper en ständig utmaning för bedömning, vilket blir särskilt tydligt i en undervisningskontext eftersom de svårligen fångas genom formuleringar av kunskapskrav i skolans styrdokument. Det är därför nödvändigt att forskningen är delaktig i artikuleringar av vad det är för kunnande som undervisningen ska leda till samt stödjer utvecklandet av verktyg för att nå detta kunnande. Relevanta litterära kunskaper och förmågor inom olika ämnen är fortfarande i behov av att formuleras och nyanseras samt tillämpas i samverkan mellan praktik och forskning. De behöver också uppmärksammas som gränsöverskridande kompetenser, med andra ord betydelsefulla för andra ämnen utöver språk och litteratur. Språk är nära sammankopplat med kommunikation och kultur, i vilka språkuttryck får en mening. Litteratur i sin vidgade betydelse, där fiktion i olika medier och multimodala resurser ingår, är kommunikativa och kulturella uttryck som tillåter inlärare att skapa kontextualiserad mening i och genom språket. Därmed pekar litteraturdidaktisk forskning och praktik, utöver
NoK_Litteraturdidaktik.indd 11
2020-03-30 16:29
12 | LITTERATURDIDAKTIK
ökade kultur- och språkkunskaper, mot generiska kunskaper och förmågor som är användbara för kritiskt och kreativt tänkande inom områden bortom språkämnena. Litterära texter visar dessutom vad som är möjligt att uttrycka genom ett specifikt språk i en specifik kontext. Vilken litteratur och hur denna framställs och används i undervisningen blir därmed avgörande för huruvida litteraturstudier i språkämnena ska kunna stödja språkinlärning och språkanvändande. Elever och studenter tar med sig litterära repertoarer från kulturer och språk som praktiseras, såväl online som offline, in i klassrummet. Litteraturdidaktiken har kapacitet att fånga upp denna mångfald i texterfarenheter och skilda kulturer inom ett eller flera språk, exempelvis genom litteraturval och kritisk analytisk läsning. Synliggörandet av diversifierade språkliga och kulturella bakgrunder genom litteraturstudier är en del i utbildningsväsendets demokratiska uppdrag. Tillsammans med olika typer av läs- och skrivsvårigheter bland elever och studenter skapar mångfalden nya utmaningar kring vilka text- och läskompetenser som finns och vilka som ska främjas i en undervisningsgrupp. Det är således viktigt för litteraturdidaktisk forskning att undersöka hur litteraturundervisningen kan möta denna mångfald. Sammanfattningsvis ter det sig självklart att litteraturläsning bidrar till språkutveckling. Samtidigt understryker forskningen litteraturens estetiska värden och inte minst de kognitiva förmågor som utvecklas genom läsning och breda texterfarenheter. Det är betydelsefullt att forskningen i detta avseende fördjupas gällande litteraturdidaktiska metoder och deras effekter i olika språkliga kontexter (se Alvstad & Castro 2009). Vi vill rikta ett varmt tack till de forskare inom det litteraturdidaktiska fältet som har ställt upp som ovärderliga granskare av bidragen till föreliggande volym: Anette Almgren White, Linn Areskog, Lotta Bergman, Mickaëlle Cedergren, Johan Elmfeldt, Hilda Hägerstam Strandberg, Malin Isaksson, Elena Lindholm, Lena Manderstedt, Annika Mörte Alling, Anna Nordlund, Cecilia Olsson Jers, Annbritt Palo, Anette Årheim och Anders Öhman. Förutom dessa insatser, är vi tacksamma för att Gunvor och Josef Anérs stiftelse har beviljat bidrag för att möjliggöra publikationen. Nedan följer de tidigare nämnda förslagen till användningsområden för boken.
Med hopp om givande läsning, Ylva Lindberg och Anette Svensson Jönköping den 10 december 2019
NoK_Litteraturdidaktik.indd 12
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 13
Hur använder jag boken i utbildningssammanhang? Litteraturdidaktik: språkämnen i samverkan är främst tänkt att användas i lärarutbildningar, men innehållet vänder sig även till yrkesverksamma lärare inom språk. Hur och varför undervisning utformas på ett visst sätt samt vilket litterärt material som lyfts fram i pedagogiska sammanhang, är frågor som lärarutbildare, lärarstudenter och lärare ständigt ställs inför i en föränderlig värld. I litteraturdidaktiken är svaren inte statiska utan hela tiden i rörelse. Detta kräver ett levande intellektuellt samtal mellan aktörer som är engagerade inom områdena pedagogik, litteratur, språk och kultur i skola, akademi och samhälle. Denna bok kan utgöra underlag för sådana samtal. Bokens studier är inte avsedda att heltäckande spegla de potentiella områden som litteraturdidaktisk forskning kan inrymma. De ska i stället ses som axplock från ett brett spektrum av pågående litteraturdidaktisk forskning och praktik inom ett flertal språkämnen i Sverige. Boken presenterar ingångar till praktiken som utgår dels från klassrumsnära perspektiv, dels från övergripande perspektiv som belyser hur forskning om litteraturdidaktik har utformats, hur styrdokument på olika nivåer påverkar praktiken samt hur generella mönster i undervisningsinnehåll kan beskrivas. Dessa olika ingångar tjänar till att ge verktyg till kritisk förståelse för den egna undervisningen. Eftersom perspektiven är språkämnesöverskridande fungerar även boken som medel för att få syn på gemensamma litteraturdidaktiska problem oavsett språkspecialisering. Genom att samla litteraturdidaktiska bidrag från ett antal språkämnen visar boken dessutom att undervisning om och med litteratur inte kan undgå att ta hänsyn till aktuell flerspråkig och mångkulturell kontext. Boken kan dessutom med fördel användas inför uppsats- och examensarbeten i skeden då studenter står i begrepp att välja ett fördjupningsämne och ska formulera problem och frågeställningar, göra en avgränsning samt välja metod. Studenter behöver vägledning i hur forskning kan göras och skrivas fram. Befintlig studentlitteratur utgör ofta populärt hållna texter som sammanfattar forskning. Detta utbud är viktigt för att erhålla övergripande förståelse för ett kunskapsområde och/eller ett forskningsfält. Förståelsen för hur forskning görs och skrivs behöver däremot också belysas. Den här boken erbjuder inblick och fördjupning i hur olika litteraturdidaktiska forskningsstudier kan
NoK_Litteraturdidaktik.indd 13
2020-03-30 16:29
14 | LITTERATURDIDAKTIK
konstrueras. I syfte att ge vägledning för hur boken kan utnyttjas i arbete med uppsatser och examensarbeten sammanfattas varje kapitel med en förklarande beskrivning av vad man kan få kunskap om genom att ta del av de olika studierna. Efter varje sammanfattning följer förslag på ämnen för uppsats eller examensarbete som grundar sig i problem och utvecklingspotentialer som påvisas i de olika studierna.
SKÖNLITTERATUR SOM INBJUDAN, ELLER VAD VILL SKÖNLITTERATUR OSS?
I kapitel 1 diskuterar Andrea Castro skönlitteraturstudiers betydelser inom utbildningar i moderna språk på universitetsnivå genom att utgå från frågan om vad skönlitteratur vill oss i stället för vad vi vill med skönlitteraturen. Genom att läsa kapitel 1 kan du lära dig hur textens yta inbjuder läsaren att träda in i en språkvärld där det ständigt finns nya saker att upptäcka. Du får inblick i hur språkstudenter kan ges stöttning i att träna uppmärksam läsning för att bli varse hur språk och form skapar dels den fiktiva världen, dels den information som går att utvinna ur texten. Vidare erbjuds du exempel på hur den litterära texten bjuder in läsaren att acceptera dess spelregler och därmed reflektera över världen utifrån andra perspektiv än de egna. Castro uppehåller sig vid språk, form och estetiska dimensioner för att medvetandegöra de särskilda sätt för uttryck som skönlitterära texter har. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
NoK_Litteraturdidaktik.indd 14
FÖRESTÄLLNINGAR OM SPRÅK. Undersök vilka föreställningar som finns inom skola och/eller akademi om minst två språk. Gör en jämförande studie där frågeställningarna exempelvis kan vara: Vilka föreställningar finns om dessa språks användningsområden och om de underliggande syftena till att studera dessa språk? Vilken roll spelar skönlitteraturen i formandet av föreställningar om språk? Vilken relation till litteratur, kultur, bildning och livslångt lärande etableras i undervisning av dessa språk? Hur varierar föreställningarna om de olika språken? Studien kan genomföras med olika typer av datamaterial och en kombination av metoder: intervjuer, enkäter, analys av styrdokument och konkreta mål med undervisningen samt analys av kursplaner, läromedel och examinationsmoment.
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 15
•
Utgå från en skönlitterär text och analysera de särskilda sätt (Wolfgang Iser skulle kalla dem strategier) som texten har att bjuda in läsaren till sin egen värld. Olika aspekter av texten kan utgöra analyskriterier, såsom den semiotiska aspekten, textstruktur, meningslängd och -strukturer, associationer till andra texter, kulturer och språk samt särdrag i vokabulär och den semantiska aspekten. Med fördel kan du titta på samma text i två olika versioner, exempelvis originalet och en översättning, eller två (eller fler) olika översättningar av samma text. Resultaten bör leda fram till formulerandet av didaktiska tillämpningar i litteraturundervisningen.
•
LITTERATURTOLKNING I SPRÅKKLASSRUMMET. Undersök vilka typer av inferenser som förekommer i ett språkämnes litteraturtolkande undervisning. Du kan exempelvis analysera studentläsningar av en utvald text, och reflektera kring vad som händer i de olika läsningarna. Lärarnas läsning och tolkning kan också vara av intresse att undersöka. Exempel på frågeställningar kan vara: Ur vilka perspektiv läses texten? På vilka grundvalar dras slutsatser om texten? Hur ser relationen ut mellan fall där egna erfarenheter dominerar tolkningen och fall där texten står i centrum? Vilka aspekter lyfts fram av studenterna och vilka förblir okommenterade? Datamaterial kan insamlas via observationer och inspelade gruppdiskussioner. Resultaten bör leda till en slutdiskussion kring teoretiska och/eller praktiska konsekvenser för litteraturdidaktik i språk.
ENGAGERAD LITTERATURFÖRSTÅELSE.
SPAWN 2.0 – ATT SPELA SIG TILL LÄSNING
I kapitel 2 utforskar Caroline Graeske, Stefan Lundström, Emelie Smith, Stina Thunberg och Håkan Vallin litteraturdidaktiska möjligheter som erbjuds genom spel. Studien visar hur ett för undervisningen utformat spel, där praktiker och villkor från spelvärlden är aktiverade, kan motivera, skapa lust och främja läskompetenser hos elever. Genom att läsa kapitel 2 kan du lära dig hur man skapar och prövar en didaktisk design där spelelement finns med som en central del i undervisningen. Du får exempelvis ta del av hur digitala och analoga resurser kan samverka i undervisningen, hur rollspel och avatarer kan bidra till förståelse för hur en karaktär är uppbyggd samt hur både ett klassiskt verk och eleven som läsare kan spawna, det vill säga få ett nytt liv i en förändrad kontext genom speldidaktiska metoder.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 15
2020-03-30 16:29
16 | LITTERATURDIDAKTIK
FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
UNGDOMARS SPELVANOR.
Undersök hur barn och ungdomars spelvanor ser ut. Exempel på möjliga frågeställningar är: Vilka typer av spel spelar de? Vilken betydelse har handlingen/berättelsen i spelen? I vilken omfattning spelar de? Varför spelar de spel? Hur relaterar spel till andra medier som de använder? Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors spelvanor?
•
DIDAKTISK DESIGN.
•
Inom narratologin undersöks bland annat hur berättelser struktureras. Kännetecknande för spel är den interaktiva funktionen. Undersök vad denna specifika aspekt har för betydelse för meningsskapandet, exempelvis genom att jämföra Sapkowskis böcker om Häxkarlen med The Witcher-datorspelen. Använd narratologisk forskning och spelforskning som utgångspunkt.
Skapa och testa en didaktisk design, en undervisningssekvens, som har spel och/eller spelelement som huvudsakligt medium. Använd Lgr11 eller Gy11 som utgångspunkt för att skapa mål för undervisningen. Testet bör resultera i undervisningsprinciper som är överförbara även till liknande iscensättningar av undervisning.
BERÄTTANDE I OLIKA MEDIER.
DAGS ATT TÄNKA PÅ REFRÄNGEN? FRANSKSPRÅKIG SÅNGLYRIK INOM NÄTBASERAD LITTERATURUNDERVISNING I FRANSKA
I kapitel 3 granskar Mattias Aronsson premisserna för att använda sångtexter i litteraturdidaktiken i franska. Resultatet av studien visar att momentet skapar variation i undervisningen och aktiverar flera sinnen, vilket främjar lärandet. Genom att läsa kapitel 3 kan du lära dig hur man skapar och prövar en didaktisk design där sångtexter finns med som en central del i undervisningen. Du får ta del av de didaktiska val som ligger bakom ett digitalt distribuerat kursinslag där sångtexter används med hela sin multimodala repertoar, både via texten, musiken och de visuella bilderna i musikvideor.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 16
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 17
FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
LÄRARES ANVÄNDNING AV SÅNGLYRIK SOM UNDERVISNINGSMATERIAL.
Undersök genom en intervju- och/eller enkätstudie i vilken utsträckning språklärare använder sig av sånglyrik i sin undervisning. Hur använder de denna textgenre i praktiken, och vilken koppling gör de till läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav? Vilka för- och nackdelar ser de med genren? Anser de att användning av sånglyrik passar, alternativt missgynnar, någon viss elevkategori – exempelvis med hänsyn till mångfalden av inlärningsstilar i ett heterogent klassrum? Kan några intressanta skillnader identifieras mellan olika språkämnen (svenska, svenska som andraspråk, engelska, moderna språk)? •
ELEVERS ATTITYDER TILL SÅNGLYRIK I SPRÅKUNDERVISNINGEN.
Planera och genomför ett undervisningsmoment (exempelvis på din VFU-skola) där sånglyrik utgör det centrala inslaget, gärna i olika elevgrupper som representerar olika åldrar och inlärningsnivåer (”steg”). Följ sedan upp med en attitydundersökning bland deltagarna. Hur upplevde eleverna kursinslaget i förhållande till andra undervisningsmoment? Vad tyckte de var positivt/negativt med just detta moment? Vad anser deltagarna själva att de lärde sig? Skiljer sig attityderna åt mellan olika kategorier elever – exempelvis med hänsyn till kön, ålder, inlärningsnivå (steg), tidigare betyg i ämnet, allmänt musikintresse? •
LÄROMEDELSANALYS – DISKURSANALYS. Jämför några olika läromedel framtagna för språkundervisning i högstadiet och/eller gymnasieskolan. I vilken utsträckning innehåller dessa läromedel exempel på sånglyrik? Vilka sånger/artister finns representerade? Hur presenteras dessa, kan man dra några slutsatser utifrån ett genus- eller maktkritiskt perspektiv? Finns det skillnader mellan olika språkämnen, eller mellan nyproducerade och äldre läromedel för samma språk? Kanske kan studien kompletteras genom intervjuer med några nyckelpersoner inom branschen: läroboksförfattare eller representanter för de dominerande läromedelsförlagen?
NoK_Litteraturdidaktik.indd 17
2020-03-30 16:29
18 | LITTERATURDIDAKTIK
LITTERATURENS ROLL SOM PLATTFORM FÖR AUTENTICITET OCH MOTIVATION I SPRÅKUNDERVISNINGEN
I kapitel 4 visar Angela Marx Åberg på vinsterna med att skapa meningsfull och autentisk interaktion och kommunikation för att stödja läs- och litteraturförståelse i tyska. Kapitlet visar att relevanta undervisningsmetoder där den autentiska kommunikationen får utrymme kan bidra till att stötta förståelsen och samtidigt öka motivationen och effekten på lärandet. Genom att läsa kapitel 4 kan du lära dig om utmaningar i att undervisa om litteratur på ett främmande där språkkompetenserna är begränsade. I kapitlet ges ett exempel på ett undervisningsmoment kring en kort novell som genomfördes enligt tvärgruppsprincipen, där eleverna hade olika roller och bidrog till helhetsförståelsen med specifik information. Du får även insikt i hur begrepp som autenticitet, contingency, stöttning och motivation hänger ihop i språk- och litteraturlärandet. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
ENGAGERA(N)DE SAMTAL OM OCH MED LITTERATUR.
Välj en litterär text som till innehållet är intressant för elevgruppen. Om den är svår bör du ge eleverna stöttning för att förstå den, genom att den läses i grupp, alternativt kortas ner. Ge eleverna möjlighet att formulera tankar och åsikter som härrör från deras specifika läsning av texten. Skapa en aktivitet med ett tydligt mål där det blir naturligt för eleverna att dela sina tankar med varandra muntligt. Spela in samtalet och undersök i vilken mån de kan ses som autentiska och/eller samtal präglade av contingency enligt van Lier 1996. Det kan kombineras med analys av i vilken mån motivationsfaktorerna självbestämmande, socialt samspel och kompetenserfarenhet kommer till uttryck i samtalet.
•
HJÄLPER ELLER STJÄLPER SVÅRA UPPGIFTER LITTERATURFÖRSTÅELSE?
Skapa en undervisningssekvens med fokus på en kortare litterär text på målspråket, för eleverna att ta sig an i grupp. Välj en text med ett innehåll som är intressant för elevgruppen. Utforma undervisningen så att eleverna får möjlighet att förstå texten utifrån sina förkunskaper, men anpassa uppgiften till textens litterära och språkliga nivå, så att den blir något för svår för dem att lösa på egen hand. På så sätt blir det nödvändigt för dem att interagera
NoK_Litteraturdidaktik.indd 18
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 19
med varandra för att klara av problemet. Ge dem dock tillräcklig stöttning så att de kan genomföra uppgiften tillsammans. Undersök elevernas uppfattning om uppgiftens svårighetsgrad och deras uttryck för delaktighet, engagemang och motivation i genomförandet av uppgiften.
NIKKI GIOVANNIS POESI I ENGELSKUNDERVISNINGEN
I kapitel 5 ifrågasätter Maria Proitsaki Stjernkvist den allmänna uppfattningen att poesi är komplext och svåråtkomligt genom att visa hur dikter kan introduceras i populärkulturella sammanhang i ämnet engelska med utgångspunkt i Nikki Giovannis verk. Genom att läsa kapitel 5 får du ett praktiknära exempel på ett undervisningsmoment där en självbiografisk dikt används som utgångspunkt för att öppna poesi mot olika kulturella riktningar och för att initiera skapande skrivprocesser. Du ges även insikt i hur ett interdisciplinärt kursinslag kan berika övrig undervisning i engelska beträffande såväl språk som kultur. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
POESI SOM VERKTYG I ENGELSKUNDERVISNINGEN.
Genomför en intervjustudie som fokuserar på om, hur och varför lärare använder poesi i undervisningen i engelska eller något annat språkämne. Observera en lektion där arbete med poesi är i fokus. Vad väljer läraren att fokusera på? Hur tas verket emot av eleverna?
•
ATT ARBETA MED DIKTER ELLER SÅNGTEXTER.
•
ÄMNESÖVERGRIPANDE SKAPANDE SKRIVANDE.
Genomför en undervisningsdesign som fokuserar på att arbeta med dikter eller sångtexter med utgångspunkt i skapande skrivande. Vilka kreativa angreppssätt använder eleverna? Vilka kreativa angreppssätt fungerar bra? Varför fungerar de bra? Analysera såväl dikterna som processen för att se vad eleverna väljer att fokusera på och hur de arbetar, alternativt intervjua eleverna för att undersöka deras upplevelser av att arbeta med designen.
Samverka över ämnesgränserna, exempelvis svenska-engelska, historia-engelska, samhällsvetenskap-engelska, och utforma ett undervisningsmoment där eleverna får utgå ifrån ett specifikt ämnesinnehåll – en epok, ett samhälle, en företeelse, en händelse. Ta fram litterära texter på
NoK_Litteraturdidaktik.indd 19
2020-03-30 16:29
20 | LITTERATURDIDAKTIK
engelska, företrädesvis utdrag, som berör ämnesinnehållet och visa på hur litteraturen tolkar verkligheten och bidrar med mening. Låt eleverna avgränsa en del i ämnet utifrån vilken de skriver en litterär text. Undersök elevernas upplevelser av lärandet.
TEXTUNIVERSUM, TRÖSKLAR OCH LITTERATURSTUDIER
I kapitel 6 diskuterar Anette Svensson litteraturdidaktiska implikationer av ett praktiknära textuniversumsbaserat kursinslag som fokuserar på att uppmuntra blivande ämneslärare i engelska att röra sig bortom jämförelse och värdering. Kapitlet visar att litteraturanalys inte bara sker när man läser/tittar/spelar en berättelse eller reflekterar över och diskuterar den utan även när man kreativt skapar en berättelse som tar avstamp i en befintlig text. Genom att läsa kapitel 6 kan du lära dig om transmedialitet och hur ett textuniversumsbaserat kursinslag kan utveckla studenters litteraturdidaktiska och analytiska kompetens. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
ATT TRÄNA ELEVERS LÄSFÖRSTÅELSE. Undersök hur man kan träna elevers läsförståelse och narrativa kompetens genom att arbeta med ett textuniversum, alternativt enskilda texter i digitala och multimodala medier, såsom film, spel, vlog och fanfilm. Exempel på frågeställningar kan vara: Hur ser lärare/elever på förhållandet mellan ursprungstext och versioner av berättelsen i olika medier? Vad fokuseras i berättelsen när eleverna väljer ut en aspekt eller del för eget kreativt gestaltande och tolkning? Vilka uppfattningar har lärarna om olika versioners påverkan på elevernas läsförståelse? På vilket sätt kan film, datorspel och liknande bidra till en ökad narrativ kompetens och/eller ökad läsförståelse? Vad finns det för fördelar respektive utmaningar med att använda olika medier i undervisningen? Vilken roll spelar läraren eller elevens erfarenheter, läsrepertoarer och intressen för undervisningen? Använd aktuella styrdokument som utgångspunkt för de mål som eleverna förväntas uppnå beträffande läsförståelse.
•
ATT BEDÖMA KREATIVA PRODUKTER I OLIKA MEDIER.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 20
Skapa ett kursinslag eller ett undervisningsmoment som fokuserar på kreativt lärande i och genom olika medier. Fokusera på hur lärarna bedömer elevers berättelser (och skapelseprocesser) i olika medier. Vad anser
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 21
lärarna är viktigt och vad är mindre viktigt i bedömningsprocessen? Vilka kriterier använder de vid bedömningen? Vilken roll spelar form och innehåll i lärarnas bedömning? Hur eftersträvas likvärdighet?
REFERENSMÖNSTER I SVENSK LITTERATURDIDAKTIK OCH MAKTEN ÖVER FORSKNINGSÖVERSIKTER
I kapitel 7 problematiserar Bengt-Göran Martinsson forskningsöversikters utformande och deras roll i samhälle och akademi, med ett särskilt fokus på litteraturdidaktisk forskning. Martinsson visar att större delen av de referenser som görs i översikterna är till monografier skrivna på svenska. Bland referenserna dominerar manliga författare. Svensk litteraturdidaktisk forskning uppvisar också en tämligen stor mångfald av vetenskapliga discipliner och områden. Genom att läsa kapitel 7 kan du lära dig hur man med hjälp av bibliometriska data kan få syn på hur ett forskningsfält är utformat med avseende på kriterier såsom publiceringsformat, disciplintillhörighet, områden och författarnas kön. Vidare får du insikter om svagheter och styrkor i litteraturdidaktisk forskning och analytiska verktyg för att skärpa din egen kritiska läsning av akademiska texter inom fältet. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
REFERENSMÖNSTER I EXAMENSARBETEN ELLER DOKTORSAVHANDLINGAR. Välj ut tio examensarbeten eller doktorsavhandlingar som i huvudsak behandlar samma ämne och gör en analys av vilka referenser dessa bygger på. Försök skapa kategoriseringar, exempelvis internationell litteratur, svensk litteratur, teoretisk litteratur, empirisk litteratur. Kvantifiera och analysera korrelationer och andra typer av mönster.
•
Välj ut fem examensarbeten eller doktorsavhandlingar och analysera hur referenser används. Vill man stödja ett eget resonemang eller resultat? Tar man avstånd från något? Vad citerar man? Hur citerar man? Försök skapa kvalitativa kategorier som också kan bilda utgångspunkt för kvantifiering.
AKADEMISKT ANVÄNDANDE AV REFERENSER.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 21
2020-03-30 16:29
22 | LITTERATURDIDAKTIK
LITTERATURSTUDIERS PLATS I DET AKADEMISKA ENGELSKÄMNET
I kapitel 8 utforskar Katherina Dodou svenska lärosätens kursplaner i engelska med avseende på litteraturstudier. Dodou ser tydliga förändringar efter högskolereformen 2007 och visar på de olika förutsättningarna för litteraturstudier inom engelskämnet mellan lärosätena. Genom att läsa kapitel 8 kan du lära dig om de förändringar som pågår i litteraturstudiers utformning i engelskämnet. Dessutom lär du dig hur man kan jämföra och analysera kursplaner genom att ta fasta på ett kriterium som litteraturstudier. Därigenom kan man skapa en övergripande bild dels av kvantiteten av litteraturstudier i de olika undervisningsstadierna, dels av typer av fördjupning som premieras i olika stadier. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
LITTERATURSTUDIER I POLICYDOKUMENT.
Undersök hur skolämnet engelska beskrivs i skolans styrdokument. Exempel på frågeställningar kan vara: Vilken plats har litteraturen i skolans engelskämne? Har denna förändrats över tid? Vilka begrepp används? Jämför litteraturens position i skolämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk. På vilka sätt skiljer sig litteraturens position åt i dessa ämnen? Vad innebär det för hur man kan förstå värdet av att läsa och diskutera litteratur på modersmålet och på andra språk än svenska?
•
RELATIONEN MELLAN DET AKADEMISKA ÄMNET OCH SKOLÄMNET.
Reflektera över följande frågor: Hur förhåller sig det akademiska engelskämnet till skolämnet engelska vad gäller läsning och litteraturstudier? På vilka sätt kan litteraturstudier vara viktiga för den blivande engelsklärarens kunskapsbas? Du kan exempelvis basera din undersökning på intervjuer med högskolestuderande i engelska och ställa frågor kring deras erfarenheter av undervisning i ämnet samt kring deras lärande om, med och genom litteratur. •
NoK_Litteraturdidaktik.indd 22
Vilken kunskap är viktig att förmedla om litteratur? Hur kan vi exempelvis förstå relationen mellan litteratur och kultur inom det akademiska engelskämnet och inom skolämnet? Vilka implikationer har kopplingen mellan litteratur och kultur för hur litteraturens funktion i språkämnet kan förstås och för hur litteraturdidaktiska klassrumspraktiker kan utformas? Litteraturlistor i kursplaner kan användas som ett av flera underlag för att besvara frågorna.
LITTERATURSTUDIERS VAD OCH VARFÖR.
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 23
PROFESSION, PRAKTIKFÄLT OCH PENGAR. EN ANALYS AV FORSKNINGSOMRÅDET SVENSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING
I kapitel 9 undersöker Anna Nordenstam och Per Holmberg utvecklingslinjer i det tvärvetenskapliga forskningsfältet och -nätverket Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) där flera akademiska discipliner ingår. De kommer fram till att fältets tematik inte nämnvärt har bidragit till att akademiker professionellt kan röra sig mellan discipliner och de uppmärksammar en brist på samarbete mellan språk- och litteraturdidaktiska områden. Genom att läsa kapitel 9 kan du lära dig hur man med hjälp av enkätundersökning som metod kan skapa fördjupad kunskap om hur ett forskningsfält fungerar. Listor på medlemskap i SMDI som nätverk har möjliggjort för kapitelförfattarna att kunna rikta enkäten direkt till forskarna i fältet, och därigenom konstruera en övergripande bild, men också få en närgående inblick i de enskilda akademikernas syn på SMDI. Du som tar del av denna studie lär dig på så sätt den disciplinära komplexitet som svenskämnet vilar på samt får förståelse för litteraturdidaktikens position och roll inom fältet. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
METAUNDERSÖKNING.
Undersök svenskdidaktiska avhandlingar som innehåller litteraturdidaktiska aspekter. Jämför deras teoretiska och metodologiska ingångar och resultat. Finns skillnader som kan relateras till olika forskarutbildningsämnen eller till när avhandlingarna skrevs? Fråga dig själv hur man kan förklara skillnaderna och om det finns ett samband mellan tidpunkt och avhandlingsskrivandet.
•
ÄMNESIDENTITET.
•
YRKESIDENTITET.
Gör en intervjustudie med lärarutbildare vid tre lärosäten i exempelvis svenska, litteraturvetenskap eller svenska med didaktisk inriktning. Vad har lärarna för syn på svenskämnet för högstadiet och gymnasiet? Hur bedömer de studenternas behov av didaktiska kunskaper och ämneskunskaper för att bli framtidens lärare? Vilken roll och funktion har litteraturstudier i svarsmaterialet?
Samma typ av frågor som i föregående ämnesförslag skulle också kunna ställas till verksamma svensklärare. Framträder skillnader i lärarnas åsikter om vilka kunskaper som bör ges i utbildningen? Vilka är skillnaderna och hur kan de relateras till lärarnas erfarenhet?
NoK_Litteraturdidaktik.indd 23
2020-03-30 16:29
24 | LITTERATURDIDAKTIK
VILKEN LITTERATUR (O)SYNLIGGÖRS INOM ROMANSKA SPRÅK I SVENSK HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING?
I kapitel 10 undersöker Ylva Lindberg, Mickaëlle Cedergren, Chatarina Edfeldt, Ingela Johansson och Cecilia Schwartz vilka litteraturkategorier som behandlas i kandidatuppsatser och avhandlingar i portugisiska, italienska, franska och spanska vid lärosäten i Sverige. Resultaten visar på en mycket ojämn könsfördelning, en dominans av klassisk 1900-talslitteratur och av romanen som genre. Italienskan och franskan uppvisar nationellt kanoniserad litteratur, emedan portugisiska och spanskan inriktas mer mot litteratur i olika delar av världen där respektive språk talas. Genom att läsa kapitel 10 kan du lära dig om de problemområden som litteraturdidaktiken i romanska språk är ställda inför, samt få inblick i hur språkövergripande kartläggningar av undervisningsinnehåll kan genomföras. I detta fall bygger metodinsamlingen på användandet av databaser och institutionsarkiv. Analyskriterierna har varit genus, epok, genre samt författarursprung. Kapitlet erbjuder dig även flera ingångar till fördjupade studier med utgångspunkt i resultaten. FÖRSLAG TILL UPPSATSÄMNEN OCH EXAMENSARBETEN
•
GENUS OCH LITTERATURSTUDIER.
•
Utforska vilken 1900-talslitteratur som behandlas i exempelvis kursplaner, kandidatuppsatser och/ eller avhandlingar. Gör en fördjupad analys av exempelvis vilka litteraturhistoriska strömningar, genrer och ursprung de representerar samt med vilka läs- och tolkningsteorier de kopplas samman. Resultaten bör leda fram till en analys av de luckor som upptäcks och förslag till förbättringar gällande relevansen i undervisningsinnehållet.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 24
Undersök hur genusfrågor förs fram i litteraturundervisningen i romanska språk. Exempel på möjliga frågeställningar är: Vilka författarskap förs fram och hur värderas de i samhälle och akademi? Vilken könsfördelning uppvisar kurslitteratur och läromedel? Hur arbetar lärarna didaktiskt med genusfrågor? Hur och i vilken utsträckning blir studenter delaktiga i genusfrågor genom litteraturval och seminarieverksamhet?
1900-TALET SOM LITTERÄR EPOK.
2020-03-30 16:29
INTRODUKTION | 25
•
LITTERATURSTUDIER OCH UPPSATS- OCH FORSKNINGSHANDLEDNING.
Gör en studie om handledarskap och relationen mellan student och handledare i litteraturstudier. Intervjuer och enkäter kan vara relevanta metoder för att ställa frågor kring hur handledningen är strukturerad, hur den kopplas till annan undervisning och hur studenter upplever handledningen. Frågor kan även ställas kring hur stödet inför uppsats- och forskningsarbete fungerar, vilken utbildning handledare har genomgått och vilken förkunskap studenter har för arbete med akademiskt skrivande och litteraturstudier.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 25
2020-03-30 16:29
26 | LITTERATURDIDAKTIK
Referenser Alvstad, Cecilia & Castro, Andrea (2009), Conceptions of literature in university language courses. The Modern Language Journal, 93(2): 170–184. Cedergren, Mickaëlle & Lindberg, Ylva (2015), Vers un renouvellement du canon de la littérature francophone. Les enjeux de l’enseignement universitaire en Suède. Revue de littérature comparée, 89(2): 231–243. Degerman, Peter (2012), ”Litteraturen, det är vad man undervisar om”: det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo: Åbo Akademis förlag. Godard, Anne (red.) (2015), La Littérature dans l’enseignement du FLE. Paris: Didier. Lindell, Ingrid & Öhman, Anders (red.) (2019), För berättelsens skull: modeller för litteraturundervisningen. Stockholm: Natur & Kultur. Martinsson, Bengt-Göran (1989), Tradition och betydelse: om selektion, legitimering och reproduktion av litterär betydelse i gymnasiets litteraturundervisning 1865–1968. Diss. Linköping: Linköpings universitet. Martinsson, Bengt-Göran (2018), Litteratur i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Melin, Lars (2016, 17 juli), Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång i livet. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/skonlitteratur-hjalper-inte-ungatill-framgang-i-livet/. Hämtad 2019-11-02. Nordlund, Anna (2013), Varför litteraturvetenskap? En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, Christina (2006), Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Diss. Karlstad: Karlstad University Studies. Olin-Scheller, Christina & Tengberg, Michael (2016), Läsa mellan raderna. Malmö: Gleerups. Persson, Magnus (2012), Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. Rosenblatt, Louise M. (1994), The Reader, the Text, the Poem: the Transactional Theory of the Literary Work. Carbondale: Southern Illinois University Press. Serge, Martin (2010), Présentation. Les Poèmes au cœur de l’enseignement du français. Le Français aujourd’hui, 169: 3–14. Tidskrift för litteraturvetenskap (2010), Litteraturvetenskap och didaktik, 40(3–4).
NoK_Litteraturdidaktik.indd 26
2020-03-30 16:29
Kapitel 1
SKÖNLITTERATUR SOM INBJUDAN, ELLER VAD VILL SKÖNLITTERATUR OSS? A N DR E A CA S TR O | GÖTEBORGS U NI VERS I T ET
I detta kapitel diskuterar författaren skönlitteraturstudiers betydelse inom utbildningar i moderna språk på universitetsnivå genom att utgå från frågan om vad skönlitteratur vill oss i stället för vad vi vill med skönlitteraturen. Efter att ha presenterat de institutionella förutsättningarna för undervisning av skönlitteratur inom högskoleutbildningarna i språk, argumenterar författaren att skönlitteratur bjuder läsaren att träda in i en värld som är gjord av språk. Utifrån ett didaktiskt perspektiv diskuteras vikten av att hjälpa språkstudenter att träna en uppmärksam läsning för att bli varse hur språk och form skapar den fiktiva världen samt för att uppmärksamma den information som går att finna i texten. Med fokus på texten som yta ges exempel på hur den litterära texten inbjuder läsaren att acceptera dess spelregler och därmed reflektera kring världen utifrån andra perspektiv än de egna. Till syvende och sist vill kapitelförfattaren bidra till en litteraturundervisning som tänker bortom idéer om dolda budskap och i stället lär studenterna värdet av att uppehålla sig vid språket och vid formen för att bli varse de särskilda sätt för uttryck som skönlitterära texter har.
NYCKELORD:
litteraturdidaktik, moderna språk, textens yta, form,
uppmärksam läsning, universitetsutbildning, svenska skolan.
NoK_Litteraturdidaktik.indd 27
2020-03-30 16:30
28 | LITTERATURDIDAKTIK
Nytta och betydelse När Nobelpriset i fysik till Rainer Weiss, Barry C. Barish och Kips S. Thorne tillkännagavs i början av oktober 2017, intervjuades en svensk fysiker i nyhetsprogrammet Aktuellt. Som svar på frågan vad det var för nytta med gravitationsvågorna som prisades, förklarade han mycket bestämt att detta var grundforskning och att man just nu inte kunde veta vilken nytta den skulle ha, utan att man kanske fick vänta 100 år innan man kunde förstå det. Jag slogs av hans bestämda och självklara svar och tänkte omedelbart att han som naturvetare kunde lägga nyttotänkandet åt sidan med en legitimitet som vi humanister inte alltid har. Om hans svar hade kommit från en humanist hade det lätt kunnat avfärdas som ”flum”. Ty frågan om nytta är en återkommande sådan när det gäller forskning och undervisning, och som fallet var för den svenske fysikern i Aktuelltstudion, finns det många gånger inga tydliga svar på den. Att tänka kring litteraturstudiers betydelse för språkutbildning i detta sammanhang är följaktligen särskilt inspirerande, för betydelsen är inte densamma som nyttan. Medan nytta fokuserar på användning och lätt kopplas till produktion och ekonomisk vinst, frammanar betydelse ett fokus på mening och relevans, och därmed inbjuder det till en mycket djupare diskussion. I detta kapitel vill jag därför diskutera skönlitteraturens betydelse för språkutbildning inom moderna språk i allmänhet, och i spanska i synnerhet. Inom sitt eget ämne, litteraturvetenskap, observerar Helene Blomqvist att man har ägnat sig åt ”en aldrig upphörande debatt om litteraturens egenart, men hur frekvent behandlas frågorna om ämnets mening och samhällsrelevans?” (2016: 21). För oss litteraturvetare inom de olika språkämnena ligger frågan närmare till hands, eftersom vi verkar inom tvärvetenskapliga ämnen, där litteraturvetenskap bara utgör en del och där man ständigt tvingas förhandla om utrymme på studenternas späckade scheman. För att diskussionen verkligen ska handla om betydelserna tänker jag att vi behöver vända på den ordning som gör skönlitteratur till ett studieobjekt eller ett verktyg för att lära sig något annat. I stället för att fråga oss vad vi vill med skönlitteratur inom universitetsutbildningar i moderna språk, bör vi undersöka vad skönlitteratur vill oss; vad inbjuder den oss till?
NoK_Litteraturdidaktik.indd 28
2020-03-30 16:30
a l è e a t n n e n m pe a a l Pennan är Lngua del li sinnets tunga e h t s i d n n i e m p e e h h o T gue of t l y t s e L ton Y LVA L I N D B E RG & A N E T T E SV E N S S O N ( R E D . )
Y LVA L I N D B E RG & ANETTE SVENSSON (RED.)
YLVA LINDBERG är professor i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik. ANETTE SVENSSON är docent i litteraturdidaktik och lektor i engelska med
litteraturvetenskaplig inriktning. Båda är verksamma vid Jönköping University.
ISBN 978-91-27-82688-5
9 789127 826885
Litteraturdidaktik_OmslagNY.indd 1,3
LITTERATURDIDAKTIK
LITTERATURDIDAKTIK – SPRÅKÄMNEN I SAMVERKAN erbjuder ett språköverskridande perspektiv på litteraturdidaktisk forskning och praktik utifrån två skilda fokus. Del ett, INNOVATIONER, består av kapitel som lyfter praktiknära forskning och litteraturdidaktiska metoder. Den andra delen, IMPLIKATIONER, presenterar grundforskning som belyser och ifrågasätter litterärt kunskapsinnehåll i olika språkämnen. Antologin inspirerar och uppmuntrar till ett litteraturdidaktiskt samarbete över språkgränser, såväl inom forskningsvärlden som skolan. Därmed erbjuder boken stöd både till undervisningsutveckling och till studenter som står i begrepp att skriva forskningsbaserade uppsatser. Den vänder sig till blivande och verksamma språklärare samt lärarutbildare och forskare inom fältet.
LITTERATURDIDAKTIK
a l s a e u g n í a l a m é a u t l e . n p e t A ca n a e L e t n e m a da m l e d a u leng SPRÅKÄMNEN I SAMVERKAN
2020-03-31 16:57