Författarna till denna bok är forskare verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Ylva Odenbring är docent i pedagogik. Hennes främsta forsknings områden rör frågor om kön och social klass inom olika utbildningsinstitutioner, barns och ungas uppväxtvillkor samt frågor om brottsoffer i skolan. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot Barn- och ungdomsvetenskap. Hans främsta forskningsområden rör ungdoms kultur, familjer, faderskap, populärkultur samt frågor om brottsoffer i skolan.
Denna bok bidrar med ny viktig kunskap om elevers skolvardag och vad elever själva anser vara väsentligt för att skapa en bättre och tryggare skola för alla. Samtidigt som boken tillför unika elevperspektiv visar den också på så väl förebyggande åtgärder och strategier, som förslag på mer akuta insatser. Att lyfta fram elevernas röster och erfarenheter rörande våld, hot och trakasserier i skolan är något nytt. I arbetet med att skapa en tryggare skola för alla våra grundskole- och gymnasie elever behövs perspektiv, kunskap och ett professionellt stöd till eleverna. Hot och våld i skolvardagen – att förstå och hjälpa utsatta elever är skriven för studenter på lärar- och rektorsprogrammen samt verksamma lärare, rektorer och personal inom elevhälsan som möter ungdomar i grund- och gymnasieskolan.
ISBN 978-91-27-82539-0
9 789127 825390
NOK_ODENBRING_JOHANSSON_HOT_OCH_VALD_I_SKOLVARDAGEN.indd Alla sidor
YLVA ODENBRING & THOMAS JOHANSSON HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
Frågor om hot, våld och trakasserier i skolan uppmärksammas allt mer och väcker debatt. Men hur ser skolvardagens våld egentligen ut? Hur resonerar ungdomarna själva om detta? Och vilka åtgärder bör vidtas?
YLVA ODENBRING THOMAS JOHANSSON
Författarna fångar det som lärare och elever samt personal inom elevhälsan möter och upplever dagligen. Boken är en verktygslåda i arbetet för en tryggare skola. CG Gustafsson, Äventyrs- och drama pedagog, Karlstad För att vi som arbetar i skolan ska kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete och hitta väl fungerande strategier, är det av högsta vikt att vi lyssnar till och tar utgångspunkt i elevernas egna upplevelser och erfarenheter. I denna bok får vi unika inblickar i ungdomarnas skolvardag som bidrar till en förståelse, nödvändig för att skapa verklig förändring. Helena Hermansson, leg. lärare, Maserskolan, Borlänge En viktig bok att samtala kring, och särskilt då den tar avstamp i ungas egna upplevelser kring hot, våld och trakasserier i skolan. Med detta perspektiv i centrum får vi fler verktyg att tillsammans skapa en skola där alla kan känna sig trygga. Linda Näslund leg. gymnasielärare, Örnsköldsviks gymnasium, Örnsköldsvik
Att förstå och hjälpa utsatta elever omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: Ateljé Marie Fotostudio AB
2019-09-10 10:21
Hot_och_vald_ORIG.indd 2
2019-09-12 11:07
Innehåll Inledning 7 Utgångspunkter 9 Bokens disposition 11
1. Bilden av skolvåldet – då och nu 13 Mot en minskad tolerans av våldet 14 Skolan och samhället: den mediala bilden av våld i skolan 15 Anmälningar till Arbetsmiljöverket 15 Konkreta incidenter 16 Sexuella trakasserier 17 Droger 18 Statistik om våld, utsatthet och ungdomstid 19 Sexualbrott 20 Sammanfattning 21
2. Trygghet, säkerhet och elevhälsa 23 Grundskolan i Sverige – en skola för alla barn 24 Trygghet i skolan 25 Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 26 Elevhälsan 27 Förklaringsmodeller till elevers problem 28 Skolans insatser och samverkan 30 Sammanfattning 32
3. Vardagsvåldets m ekanismer 34 Trakasserier och våld i skolvardagen 35 Hatspråk och verbalt våld 36 Det lågintensiva våldet och ritualer 38 Sammanfattning 40
4. Skojbråk och manlighet 41 Skojbråk och trivialisering av vardagsvåld 42 Smeknamn och manlighet 43 Slagsmål på skoj 45 Att tåla skämt 47 Homofobi och grabbkultur 49 Homosocialitet 51 Sammanfattning 52
Hot_och_vald_ORIG.indd 5
2019-09-12 11:07
5. Sexuella trakasserier 53 Sexuella trakasserier 53 Verbala sexuella trakasserier 54 Klädkoder och ”orrebyxor” 57 Sociala medier, dick pics och nudes 59 Skam 61 Sexuella trakasserier och lokala skolpraktiker 63 Sammanfattning 64
6. Rasism i skolans v ardag 65 Vardagsrasism – ett fenomen på makro- o ch mikronivå 65 Den polariserade skolan: ”Vi och dom” på Stinsskolan 66 ”Dom tror att dom är kungar på skolan”: ”Vi och dom” på Snickareskolan 68 Utanförskap och att bli kategoriserad som ”den andre” 70 Vardagsrasismen på Stinsskolan 72 Sammanfattning 74
7. Eskalerade konflikter och våld 75 Konflikter och våldets mekanismer 75 Missförstånd och rykten 76 Ungdomarnas röster om lärare och skolpersonal 79 När våldet bryter ut 81 Sammanfattning 83
8. Vem kan man lita på? 85 Trygghet och säkerhet i skolan 86 Gemenskap 86 Tillitsunderskott och vuxengenerationen 89 Vikten av att lyssna på båda sidor 90 Vuxna som bryr sig 92 ”Man kommer nära lärarna här” 93 Sammanfattning 94
9. En trygg skola för alla – men hur? 96 Professionellt stöd 96 Tillgänglighet 97 Betydelsen av vuxna som lyssnar och agerar 98 Krissituationer i skolan 100 Elevperspektiv för att skapa en bättre skola 101 Avslutande reflektioner 103
10. Forskningsmetodik 105 Ungdomar, våld och utsatthet 105 Etik 107 Presentation av skolorna 107
Avslutning 110 Tack 113 Referenser 115
Hot_och_vald_ORIG.indd 6
2019-09-12 11:07
Inledning
Våld i skolan är ett ständigt aktuellt ämne och ett ämne som också skapar debatt, inte minst bland alla som arbetar i skolan. Den här boken vänder sig till dig som lärare, rektor eller annan professionell som möter ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Boken kan med fördel även användas som kurslitteratur och i undervisning på lärarutbildningen. Vår förhoppning är att bidra med ny kunskap om elevers skolvardag samt råd och tips om hur du som arbetar i skolan kan hantera situationer där det förekommer våld och utveckla strategier för förebyggande arbete. Vi vill också berätta vad eleverna själva tycker är viktigt för att skapa en bättre och tryggare skola. I boken uppmärksammar vi olika typer av våld i skolan och hur elever i grundskolans nionde årskurs hanterar en skolvardag där det förekommer fysiskt och psykiskt våld, trakasserier och kränkningar. Skolan är en plats där unga tillbringar en stor del av sin tid och där många löper störst risk för att utsättas för någon form av brott. Att lyfta fram elevers röster och erfarenheter om brott i skolan är något nytt. Vi fokuserar särskilt på berättelser om olika former av våld, trakasserier och kränkningar. Ungdomarnas perspektiv och röster om just dessa frågor har hittills
INLEDNING
Hot_och_vald_ORIG.indd 7
7
2019-09-12 11:07
lyst med sin frånvaro i svensk forskning, och ingen bok om ämnet har heller publicerats tidigare. Den typ av våld som tas upp handlar i stor utsträckning om relationellt och verbalt våld. Det kan exempelvis handla om så kallat skojbråk, sexuella trakasserier, rasistiska uttalanden och ibland även regelrätta slagsmål. Vi kommer inte att göra någon tydlig gränsdragning mellan mobbning och trakasserier av olika slag, utan belyser snarare den sociala dynamiken och symboliska laddningen i vardagsvåldet på skolan. Vi är inte heller intresserade av att spekulera kring psykologiska faktorers betydelse för hur våldet uttrycks och manifesteras, även om vi är medvetna om att individuell psykisk ohälsa kan ha en stor betydelse för vad som händer på skolan. Fokus i den här boken ligger framför allt på våldets socialpsykologiska dimensioner. Därför lägger vi stor vikt vid att resonera kring social interaktion och hur de unga själva definierar och förstår våld och utsatthet. Vårt socialpsykologiska förhållningssätt inbegriper också en vidare förståelse av de sociala sammanhang vi studerar. Den sociala interaktionen måste även sättas i relation till hur livet på skolan är strukturerat och hur den symboliska och kulturella nivån ser ut på varje enskild skola. Syftet med boken är att sprida ny kunskap om ungdomars erfarenheter av våld i skolan och vilka strategier skolan kan använda för att skapa en tryggare miljö för alla elever. Det är också vår förhoppning att bidra med tips om såväl pedagogiska verktyg som verktyg för samverkan med hemmet och andra instanser i samhället kring denna typ av frågor. Vi vill nyansera bilden av våld i den svenska skolvardagen. Genom att ta del av ungdomarnas egna berättelser om våld, trakasserier och kränkningar vill vi komplettera och ge andra vinklar på mediernas och även statistikens beskrivningar. Förhoppningsvis kan detta bidra till att balansera diskussionen om hur ungdomar upplever och uppfattar sin skolsituation.
8
Hot_och_vald_ORIG.indd 8
HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
2019-09-12 11:07
Några av läroplanens mål för skolan och som direkt knyter an till vad som tas upp i boken är att varje elev • respekterar andra människors egenvärde, • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Skolverket, 2019, s. 10).
Utgångspunkter Den forskning som den här boken utgår ifrån bygger på fallstudier genomförda med sex skolklasser på fyra grundskolor i olika delar av Sverige. Sammanlagt har omkring etthundratjugo elever deltagit i studien. Skolorna representerar olika delar av den svenska skolverkligheten, och är belägna dels på landsbygden, dels i en mellanstor bruksort och dels i en förort i storstadsmiljö. Boken belyser bland annat hur gränsen mellan skoj, skämt och allvar många gånger är mycket tunn. Andra teman som boken lyfter fram är sexuella trakasserier, rasism och fysiskt våld i skolvardagen. Vi utgår från fredsforskaren Johan Galtungs teorier om våld, men har modifierat dem en aning för att passa vårt ändamål, som ju handlar om att försöka förstå hur unga uppfattar och agerar vid olika typer av våld i skolmiljön. Galtung (1990) skiljer mellan tre nivåer: direkt våld, strukturellt våld och kulturellt våld.
INLEDNING
Hot_och_vald_ORIG.indd 9
9
2019-09-12 11:07
• Direkt våld handlar om fysiskt och psykiskt våld, som får direkta och ofta allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välmående. • Strukturellt våld rör det våld som är inbyggt i samhällssystemet. Det rör framför allt ojämlika villkor av olika slag. Ett bra exempel på denna typ av våld finns i mäns utbredda våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen. I många länder är de patriarkala strukturerna relativt intakta. Mäns överordnade position re gleras via ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella strukturer, men även med stöd av våld och hot om våld. Mäns våld mot kvinnor och barn utgör på många sätt det moderna samhällets svarta hål. En central fråga är varför den på många sätt framgångsrika kampen för ett mer jämställt samhälle inte har lyckats med att avsevärt reducera det psykiska och fysiska våldet mot kvinnor. • Den tredje nivån rör det kulturella eller symboliska våldet. Detta våld handlar mer om hur de andra typerna av våld berättigas. Vissa typer av våld osynliggörs och görs till en del av ”kulturen”. Detta kan till exempel ske genom att rasistiska uttalanden omvandlas till något legitimt och accepterat. På så sätt kan toleransen för vad som betraktas som rasism höjas, och därmed ökar också acceptansen för vissa typer av rasistiska uttalanden och handlingar i samhället. Det verbala våldet är på många sätt svårt att definiera och reagera på. Ofta räcker det med att det finns ett hot om fysiskt våld för att förstärka betydelsen av det verbala våldet. Vi återkommer senare i boken till våldets mekanismer. De teoretiska utgångspunkterna kommer då att användas för att resonera kring vardagslivet och våldet på de skolor vi besökt.
10
Hot_och_vald_ORIG.indd 10
HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
2019-09-12 11:07
Bokens disposition I kapitel 1, Bilden av skolvåldet – då och nu, ger vi en introduktion av våld i skolvardagen – historiskt och i dag. Därtill redogörs för medias rapportering om våld i skolan samt hur brottsutsatthet ser ut bland unga i dag. I kapitel 2, Trygghet, säkerhet och elevhälsa, går vi igenom styrdokument och vad skolans läroplan säger om trygghets- och säkerhetsfrågor. Här beskrivs även hur elevhälsan förhåller sig till och arbetar med elever som utsätts för våld. Vidare diskuteras olika förklaringsmodeller för skolvåld. I kapitel 3, Vardagsvåldets mekanismer, redogör vi för några centrala teorier om och definitioner av våld. Här för vi också fram begreppet lågintensivt våld och förklarar hur det används i boken. För att förstå de mekanismer som ligger bakom våld och trakasserier i skolan är det nödvändigt att förstå hur olika slags normer reglerar och sätter gränser för ungas beteende. Det är också centralt att förstå hur ritualer och gruppsammanhållningar kan verka, i både positiv och negativ riktning. I kapitel 4, Skojbråk och manlighet, förflyttar vi oss in i skolmiljön och tar del av elevernas egna berättelser om hur de uppfattar det som ofta kallas skojbråk. Denna typ av skämt och fysiskt bråk kan betraktas som en viktig del i att skapa social sammanhållning och kamratskap, men det finns också risker för att skämt blir allvar och att skojbråket slår över i reellt våld. I kapitlet diskuteras skojbråkets eventuella bidrag till att höja tröskeln för vad som betraktas som acceptabelt våld på en skola. I kapitel 5, Sexuella trakasserier, beskrivs flickors erfarenheter av sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier i flickors vardag handlar om såväl verbala sexuella trakasserier som sexuella trakasserier via sociala medier. Kapitel 6, Rasism i skolans vardag, belyser hur vardagsrasismen kommer till uttryck i den svenska skolan.
INLEDNING
Hot_och_vald_ORIG.indd 11
11
2019-09-12 11:07
I kapitel 7, Eskalerade konflikter och våld, utgår vi från en fallstudie av ett händelseförlopp som gradvis leder till explicit fysiskt våld. Genom att följa förloppets olika steg förmedlas en djupare kunskap om hur konflikter trappas upp och ibland leder till grovt fysiskt våld. Kapitel 8, Vem kan man lita på?, redogör för och analyserar elevers tillit till skolpersonal och klasskamrater. I kapitel 9, En trygg skola för alla – men hur?, diskuteras professionellt stöd för och elevperspektiv på hur man skapar en tryggare och säkrare skola. Det tionde och avslutande kapitlet, Forskningsmetodik, presenterar kort det forskningsprojekt som ligger till grund för denna bok.
12
Hot_och_vald_ORIG.indd 12
HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
2019-09-12 11:07
Kapitel 1
Bilden av skolvåldet – då och nu
I Jan Guillous roman Ondskan (2002) får läsaren ta del av en detaljerad och delvis självbiografisk bild av hur kamratfostran bedrivs på en svensk internatskola. På internatskolan Stjärnsberg råder ordning, regler och disciplin. Samtidigt pågår hela tiden det som kallas kamratfostran, där de äldre eleverna tillåts trakassera och ”uppfostra” de yngre eleverna. En stor del av denna ”fostran” är fysisk till sin karaktär och direkt brutal. Eleverna utsätts regelbundet för olika typer av hot om våld; hinkar med avföring kastas mot elever och huvudpersonen Erik tvingas tillbringa en kall vinternatt på skolgården, dyblöt och fastbunden på marken. Även om den skolvardag som skildras i romanen på många sätt är extrem finns även i dag exempel på hur denna typ av kamratfostran ”tillåts” på vissa skolor. Våldet är också något som präglar många elevers skolvardag, om än inte i samma omfattning som i Ondskan. I det här kapitlet beskriver vi först kort hur synen på våld i skolvardagen har förändrats över tid. Därefter ger vi en bild av hur media rapporterar om våld i skolan i dag, för att sedan belysa vad aktuell statistik säger.
KAPITEL 1
Hot_och_vald_ORIG.indd 13
13
2019-09-12 11:07
Mot en minskad tolerans av våldet Våldet löper som en röd tråd genom skolsystemets historia. Fysisk bestraffning av barn var länge tillåten både i hemmet och i skolan. Våldet var en del av den så kallade svarta pedagogiken, ett begrepp som myntades av psykologen Alice Miller och som har använts för att beskriva hur olika typer av psykiskt och fysiskt våld mot barn under vissa tider och i vissa länder blir en integrerad del av föräldrars fostran av sina barn (Miller, 1980). År 1958 förbjöds aga i skolan och 1966 förbjöds barn aga i hemmet i Sverige, men först 1979 infördes ett totalförbud mot våld mot barn och förbudet mot aga skrevs då även in i föräldrabalken. Sverige var först i världen med förbud mot barnaga, men ett stort antal länder följde efter och införde också förbud. I många länder, exempelvis USA, Frankrike, Italien och Storbritannien, är det fortfarande tillåtet att slå barn, både i hemmet och i skolan. Successivt har både den rättsliga och sociala regleringen av våld blivit alltmer tydlig och verkningsfull i det svenska samhället, vilket återspeglas i det allmänna språkbruket. Det som på 1950-talet kallades bråk kallades på 1960-talet för mobbning och benämns i dag kränkande behandling eller trakasserier. Från att inledningsvis ha varit vagt definierat vinner juridiska definitioner av vardagsvåld i dag inträde i skolans verklighet. Kränkande behandling är till exempel ett beteende som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. Dessa kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Även om det har skett en övergång från mer vardagliga benämningar på våldet, som exempelvis bråk och skojbråk, till juridiska beteckningar och definitioner ser vardagsverkligheten ofta lite annorlunda ut och följer inte alltid skolboksexemplet: skolpersonal som får kännedom om
14
Hot_och_vald_ORIG.indd 14
HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
2019-09-12 11:07
att en elev är utsatt för kränkande behandling ska rapportera detta till skolans rektor, som sedan är skyldig att anmäla händelsen till skolans huvudman. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda denna typ av ärenden och att utveckla ett åtgärdsprogram. I den lite mer föränderliga vardagsverkligheten på skolan ser det förstås inte alltid ut så här. Det är till exempel ofta svårt att avgöra när ett beteende förskjuts från ett skojbråk till att bli ett brott. Utsatta elever kan uppleva det som svårt och ångestfyllt att anmäla en annan elev och lärare kan i det längsta försöka lösa bråk genom dialog med eleverna. Inte sällan drar man sig också för att alltför snabbt göra polisanmälningar. Relationen mellan offer och förövare är inte heller alltid så tydlig och rollerna kan ibland växla. Hur framställs då våldet i skolan av media? Det beskrivs i nästa avsnitt.
Skolan och samhället: den mediala bilden av våld i skolan Inte sällan talas det i medierna om att våldet på svenska skolor ökar. Det ges en bild av hur skolan alltmer förlorat sin roll som ett tryggt nav i barns liv och i stället blivit den plats där barn och unga känner sig utsatta och otrygga. Media rapporterar återkommande om olika vålds incidenter i skolan, men hur ser medias bild egentligen ut? För att beskriva detta följer här några nerslag i fyra teman som vi identifierat i den återkommande medierapporteringen om våld i skolan.
Anmälningar till Arbetsmiljöverket Något som skapat stora rubriker i media är att skolors anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat. Det finns särskilda bestämmelser om vad
KAPITEL 1
Hot_och_vald_ORIG.indd 15
15
2019-09-12 11:07
Författarna till denna bok är forskare verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Ylva Odenbring är docent i pedagogik. Hennes främsta forsknings områden rör frågor om kön och social klass inom olika utbildningsinstitutioner, barns och ungas uppväxtvillkor samt frågor om brottsoffer i skolan. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot Barn- och ungdomsvetenskap. Hans främsta forskningsområden rör ungdoms kultur, familjer, faderskap, populärkultur samt frågor om brottsoffer i skolan.
Denna bok bidrar med ny viktig kunskap om elevers skolvardag och vad elever själva anser vara väsentligt för att skapa en bättre och tryggare skola för alla. Samtidigt som boken tillför unika elevperspektiv visar den också på så väl förebyggande åtgärder och strategier, som förslag på mer akuta insatser. Att lyfta fram elevernas röster och erfarenheter rörande våld, hot och trakasserier i skolan är något nytt. I arbetet med att skapa en tryggare skola för alla våra grundskole- och gymnasie elever behövs perspektiv, kunskap och ett professionellt stöd till eleverna. Hot och våld i skolvardagen – att förstå och hjälpa utsatta elever är skriven för studenter på lärar- och rektorsprogrammen samt verksamma lärare, rektorer och personal inom elevhälsan som möter ungdomar i grund- och gymnasieskolan.
ISBN 978-91-27-82539-0
9 789127 825390
NOK_ODENBRING_JOHANSSON_HOT_OCH_VALD_I_SKOLVARDAGEN.indd Alla sidor
YLVA ODENBRING & THOMAS JOHANSSON HOT OCH VÅLD I SKOLVARDAGEN
Frågor om hot, våld och trakasserier i skolan uppmärksammas allt mer och väcker debatt. Men hur ser skolvardagens våld egentligen ut? Hur resonerar ungdomarna själva om detta? Och vilka åtgärder bör vidtas?
YLVA ODENBRING THOMAS JOHANSSON
Författarna fångar det som lärare och elever samt personal inom elevhälsan möter och upplever dagligen. Boken är en verktygslåda i arbetet för en tryggare skola. CG Gustafsson, Äventyrs- och drama pedagog, Karlstad För att vi som arbetar i skolan ska kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete och hitta väl fungerande strategier, är det av högsta vikt att vi lyssnar till och tar utgångspunkt i elevernas egna upplevelser och erfarenheter. I denna bok får vi unika inblickar i ungdomarnas skolvardag som bidrar till en förståelse, nödvändig för att skapa verklig förändring. Helena Hermansson, leg. lärare, Maserskolan, Borlänge En viktig bok att samtala kring, och särskilt då den tar avstamp i ungas egna upplevelser kring hot, våld och trakasserier i skolan. Med detta perspektiv i centrum får vi fler verktyg att tillsammans skapa en skola där alla kan känna sig trygga. Linda Näslund leg. gymnasielärare, Örnsköldsviks gymnasium, Örnsköldsvik
Att förstå och hjälpa utsatta elever omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: Ateljé Marie Fotostudio AB
2019-09-10 10:21