Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete
och verksam som forskare vid Linköpings universitet. Hon forskar bland annat om skolövergångar och skolstart samt om lärares arbete i fritidshem, förskoleklass och grundskola.
Boken utgår ifrån elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det här är viktiga kunskaper då man ska arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat. Sociala relationer i fritidshem introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.
Helene Elvstrand är docent i pedagogiskt
arbete vid Linköpings universitet. Hon har sedan början av 2000-talet bedrivit forskning om bland annat barns rättigheter, delaktighetsfrågor och fritidshemmets praktik och villkor. Helene Elvstrand är programansvarig för lärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linköpings universitet.
Boken riktar sig främst till lärare i fritidshem och till studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Den är även relevant för andra grupper inom skolverksamheten, såsom personal inom elevhälsa och skolledare.
SOCIALA RELATIONER I FRITIDSHEM Lago & Elvstrand
S
är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en betydande del av uppdraget består av att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers sociala relationer. OCIALA RELATIONER
SOCIALA RELATIONER I FRITIDSHEM
”
Sociala relationer är viktiga för
alla lärarkategorier men kanske särskilt viktiga för lärare i fritidshem. I fritidshemmet är sociala relationer inte bara ett medel för att nå andra
”
mål utan också ett mål i sig.
ISBN 978-91-27-82537-6
Lina Lago & Helene Elvstrand 9 789127 825376
sociala relationer i fritidshem slutgiltigt.indd Alla sidor
2021-02-03 10:40
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 8 Sociala relationer i fritidshem 10 Målgrupp 11 Bokens författare 12 Bokens upplägg 12
1. Vad är en social relation?
14
Bokens teoretiska perspektiv 18 Relationernas sammanhang 26 Intersektionalitet – hur olika kategoriseringar påverkar varandra 33 Relationer och individen 34 Att inte vara social 37 Relationer är viktiga! 38
2. Fritidshemmet som arena för socialt relationsskapande
40
Fritidshemmet idag Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets olika villkor Fritidshemmets kännetecknande förutsättningar Gruppstorlekar och sociala relationer Alla elever har inte tillgång till fritidshem Betydelsen av fritidshemsplats och sociala relationer De äldre eleverna i fritidshemmet Lärande och sociala relationer hänger samman Utveckla och upprätthålla ett professionskunnande om sociala relationer
43 43 52 52 54 56 58 59 60
3. Lärares ledarskap och relationella kompetenser
61
64
Relationell pedagogisk förmåga 68 Vuxna som litar på en – vikten av tilltro och förväntningar 72 Omsorg – en del i läraruppdraget 76 Maktrelationer 78 Konflikter 81 Socialt klimat 90 Arbete med lärar-elevrelationer 91
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 3
2021-02-09 19:38
4. Kamratrelationer Fritidshemmet och kompisarna Stödja sociala relationer Skillnaden mellan olika relationer Sociala relationer tillsammans med jämnåriga Identitetsutveckling och kategorisering Makt och normer i elevgrupper Hierarkier i elevgruppen Varför är man kompisar? Att upprätthålla vänskap Romantiska relationer Att stötta elevers relationer
5. Leka, vara, vara med Den sociala leken Den fria leken Lek i institution Att förstå och stödja lek Elevers perspektiv på leken Den vuxeninitierade leken Spänningar mellan olika lekvärden Att inte längre leka – om ålder och relationer mellan elever i olika åldrar Lek, kamratskap och självbestämmande Fritidshemslärares arbete med lek
6. Perspektiv på utanförskap och mobbning Ett individualpsykologiskt kontra socialpsykologiskt perspektiv på mobbning Roller i mobbningsprocesser Social status – betydelsefull aspekt i mobbning Vikten av att nyansera mobbningstyper Angränsande begrepp i relation till mobbning Kränkning och diskriminering Ett centralt kunskapsområde
7. Fritidshemslärares arbete med utanförskap och mobbning Socialt klimat i gruppen Social uteslutning Fritidshemmets och skolans specifika villkor Fritidshemmet som uteslutningspraktik Arbete med mobbning och uteslutning Komplext, långsiktigt och inkännande
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 4
94 96 98 99 100 102 103 106 106 112 114 115
118 121 123 124 125 126 128 129 133 136 138
140 143 149 152 154 155 157 158
160 164 166 167 181 183 185
2021-02-09 19:38
8. Elevers delaktighet Den demokratiska skolans framväxt Vikten av att definiera vad delaktighet är Barns rättigheter Den villkorade delaktigheten Den sociala och politiska delaktigheten hänger samman Harts delaktighetsstege Faktorer som främjar respektive hindrar elevers delaktighet Arbete med elevers delaktighet
9. Digitala relationer
188 192 197 199 203 205 206 208 213
214
Elevers perspektiv på digitala verktyg 218 Fritidshemmets uppdrag och tillgång till digitala verktyg 219 Digitala sociala relationer 221 Fritidshemmet som social digital arena 223 Gränsuppluckring mellan olika typer av relationer 228 Nätmobbning 232 Arbete med digitala relationer 233
10. Inkludering i fritidshemmets relationer Olika synsätt på funktionsnedsättning över tid Extra anpassningar och särskilt stöd Inkludering i fritidshemmets uppdrag Elever i behov av särskilt relationellt stöd Inkludering i fritidshemmets praktik Inkludering behöver anpassas Ett dilemmaperspektiv på elevers behov av stöd En helhetssyn på eleven: exemplet Danmark Inkluderande relationsarbete
11. De dagliga övergångarna mellan fritidshem, skola och hem Övergångar i skolpraktiken Fritidshemmets samverkansuppdrag Olika sätt att organisera skoldagen Samverkan med hemmet Kompisar på fritids, kompisar hemma? Elevers relationer i gränslandet mellan olika verksamheter
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 5
236 242 243 244 247 248 250 251 257 259
262 265 267 269 275 279 282
2021-02-09 19:38
12. Övergångar mellan skolformer, stadier och avdelningar 284 Övergångar mellan olika nivåer Sociala relationer och skolövergångar Övergångar mellan skolformer Övergångar inom fritidshemmet Åldersblanda eller hålla isär? Sociala relationer och övergångar: Två exempel Att stödja elever i övergångar
Avslutning Ett centralt uppdrag Relationell mångfald En komplex praktik Relationell lyhördhet Att delta i elevers relationer Relationer är viktiga för elevers utveckling och lärande Relationer för relationers egen skull Vikten av att ingå i sociala sammanhang ur ett elevperspektiv Ett viktigt kunskapsområde
287 288 289 290 291 297 305
306 308 309 309 311 311 312 312 313 313
Referenser
314
Bildförteckning
328
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 6
2021-02-09 19:38
FÖRORD
Att skriva en bok tar tid.
Tid man inte alltid har. Men ibland måste man ändå hitta den tiden eftersom man har något viktigt att berätta ... Så kände vi när vi började diskutera möjligheten att skriva en bok i samarbete med bokförlaget Natur & Kultur. Vi hade då arbetat med ett forskningsprojekt om elevers sociala relationer i fritidshem under några år och publicerat flera artiklar på temat. I en artikel är utrymmet dock begränsat och man kan oftast bara driva en fråga åt gången. Vi kände att vi hade mer att säga om relationer i fritidshem; vi ville poängtera hur betydelsefulla de är och få möjlighet att ta ett större grepp om ämnet. Så även om det tog lite längre tid än vi planerade från början, så har vi sett till att hitta tiden för att skriva denna bok – i korridorer på kulturskolor, i soffan framför tv:n, på hotellrum i Karlstad, eller under flygresor till Zürich och på tåg till Stockholm. Bland annat. Ibland har vi arbetat tillsammans – men oftast var och en på sitt håll – med ett konstant diskuterande av innehåll och formuleringar. Vi vill tacka alla på Natur & Kultur som möjliggjort boken och som hjälpt oss att ge boken och texten en snygg och läsbar form. Bokens samtliga kapitel är skrivna av oss, Lina och Helene, men vi har förstås varit beroende av andra. Vår kunskap bygger vidare på såväl forskares kunskap som den kunskap om vardagen i fritidshem som elever och lärare besitter. Så ett varmt tack till er alla! Norrköping och Kolmården, november 2020 Lina Lago och Helene Elvstrand FÖRORD
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 7
7
2021-02-09 19:38
INLEDNING
Det är rast direkt efter skolan och eleverna är ute på skolgården. I kanten på skolgården står fritidshemsläraren Helena med en lista i handen och försöker samla ihop och pricka av de barn som ska åka med skolbussen hem. På skolgården pågår det en mängd olika aktiviteter. En del elever leker i klätterställningen, andra spelar i innebandyrinken och små grupper av elever går runt i klungor och pratar med varandra, och några barn, som Lisa, är helt ensamma. Ett efter ett ljuder plötsligt olika typer av ljud, som markerar att det är dags att gå in. En lärare blåser i en visselpipa och en annan använder en bjällerklocka. Nu börjar eftermiddagen på riktigt i fritidshemmet och eleverna samlas på golvet i hemvisten på avdelningen Skatten. Idag får eleverna erbjudandet att välja mellan att gå till gympasalen eller att följa med en av fritidshemslärarna till skolans bibliotek. Om man inte vill göra något av det kan man stanna kvar i hemvisten och göra ”lugna aktiviteter”. Eleverna får räcka upp handen för att ange det de vill göra. Ett mumlande och förhandlade uppstår bland eleverna om vem som ska göra vad och vilka kompisar som väljer samma.
8
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 8
2021-02-09 19:38
KOLUMNRUBRIK
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 9
9
2021-02-09 19:38
från fritidshemsavdelningen Skatten som utgör en del av vår forskning om fritidshem. Med exemplet vill vi visa på komplexiteten i fritidshemmets verksamhet där många olika aktiviteter pågår samtidigt och där sociala relationer av olika slag utgör en central del. Fritidshemmet utgör dessutom en betydande del av många barns vardag då cirka 83 procent av alla sex- till nioåringar deltar i fritidshemmets verksamhet. Sociala relationer är viktiga att förstå och arbeta systematiskt med. Det handlar både om relationer mellan elever och om de egna relationerna som man som lärare har med sina elever. Som exemplet visar sker relationsskapande både i de fria miljöerna, som under skolgårdslek, men också i situationer då aktiviteterna är mer styrda, som när eleverna ska välja mellan förbestämda aktiviteter. I detta relationsskapande finns det också elever som av olika anledningar inte deltar eftersom de känner sig utanför eller ensamma, som Lisa i exemplet. Den här komplexiteten visar att för en lärare i fritidshem är kunskap om sociala relationer många gånger centralt – kanske helt avgörande. Vi har hämtat exemplet som inleder boken
Sociala relationer i fritidshem Sociala relationer är något som finns ständigt närvarande i våra liv och som utgör en viktig del av alla de olika sammanhang som vi befinner oss i. Dagens samhälle kännetecknas både av mängden av sociala relationer och av variationen av relationer att hantera – men också av svårigheten att navigera i relationer och ibland även av att ha en brist på sociala relationer. Vi har valt att fokusera på sociala relationer i den specifika kontexten fritidshem. Valet att lyfta fram fritidshemmet som social praktik har vi gjort eftersom vi menar att vissa betingelser i fritidshemmet kan skapa särskilda förutsättningar för relationsskapande. Det handlar dels om fritidshemmets förutsättningar i form av stora elevgrupper och lokaler som inte alltid är anpassade efter verksam10
INLEDNING
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 10
2021-02-09 19:38
heten, dels om organisatoriska förutsättningar där fritidshemsverksamheten ofta är rörlig avseende elevantal och avseende när och hur det sker olika avbrott. En viktig aspekt är också att fritidshemmet är en plats där många elever samlas och där de har tid och möjlighet att vara med kamrater men där de inte alltid kan påverka vilka kamrater de ska umgås med. Ytterligare ett syfte med boken är att lyfta fram sociala relationer som ett viktigt kunskapsområde som alla lärare behöver ha både god teoretisk och praktisk kunskap om. Vi varvar teoretiska perspektiv på sociala relationer med exempel ifrån fritidshemmets praktik. Då forskning om fritidshemmets praktik är begränsad är vi glada över att i boken kunna lyfta fram aktuell forskning som bygger på direkt forskningsarbete i fritidshem. De exempel som visas i boken är därför autentiska exempel som är hämtade från vårt gemensamma och enskilda forskningsmaterial. Exemplen handlar om skilda områden som sociala relationer, digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv på olika frågor relaterat till fritidshemsverksamheten. Vår förhoppning är att boken både ska leda till en fördjupad förståelse av sociala relationer generellt och för fritidshemmets särskilda praktik i synnerhet. Vi vill också att boken genom sina exempel särskilt ska lyfta fram elevers egna perspektiv och erfarenhet av sociala relationer. Genom att lärare får en god förståelse för elevers egna erfarenheter och ståndpunkter, hoppas vi kunna bidra till att elevernas röster kan spela roll när lärare på olika sätt arbetar för att stödja relationsskapande.
Målgrupp Målgrupp för boken är främst verksamma lärare i fritidshem, förskoleklass och skolans tidiga årskurser men också andra lärargrupper som arbetar med elever i fritidshemsåldern. Vi ser också lärarINLEDNING
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 11
11
2021-02-09 19:38
studenter som en viktig målgrupp då boken ger en grundläggande förståelse för området sociala relationer. Även om fokus i boken är fritidshemmets praktik vill vi redan här betona att mycket av det vi beskriver i boken givetvis även skulle kunna ske i skolan eller andra sociala sammanhang där barn samspelar.
Bokens författare Vi som har skrivit denna bok arbetar båda som forskare och lärare inom det fritidspedagogiska området. Vi undervisar inom grundlärarprogrammets inriktning mot arbete i fritidshem vid Linköpings universitet, och arbetar både med kvalitetsfrågor i relation till grundutbildning och i direkta undervisningssituationer tillsammans med studenter. Vi har båda gjort doktorsavhandlingar där sociala relationer utgör en väsentlig del av innehållet. Lina Lago skrev sin avhandling om barns övergångar mellan förskoleklass och årskurs 1 och Helene Elvstrand om elevers delaktighet i skolans vardagspraktik (Lago, 2014; Elvstrand, 2009).
Bokens upplägg Boken är organiserad utifrån kapitel som belyser olika centrala teman i relation till sociala relationer i fritidshem. I bokens första kapitel presenteras sociala relationer som fenomen och de utgångspunkter vi har i boken rörande barn, barndom och samspel. Bokens andra kapitel beskriver fritidshemmets specifika uppdrag att arbeta med sociala relationer samt beskriver de förutsättningar som finns för detta arbete. I det tredje kapitlet belyser vi den specifika relationen mellan lärare och elever och berör centrala aspekter av lärares ledarskap och relationella kompetens. Bokens fjärde kapitel lyfter fram elevers relationer med andra elever och olika aspekter av rela12
INLEDNING
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 12
2021-02-09 19:38
tionsskapande i elevgruppen diskuteras. I kapitel fem ligger fokus på leken som en viktig aktivitet i fritidshemmet och för elevers sociala relationer. Bokens sjätte och sjunde kapitel handlar om utanförskap och mobbning och diskuterar dessa negativa sociala processer i relation till fritidshemmets praktik. I det åttonde kapitlet tar vi upp elevers delaktighet och beskriver vad delaktighet innebär i fritidshem och hur det kan förstås som både en förutsättning för och en konsekvens av ett gott arbete med sociala relationer. I bokens nionde kapitel tar vi upp digitala verktyg och digitala arenor och deras betydelse för relationsskapande i fritidshem. I kapitel tio tar vi avstamp i vad fritidshemmet som social arena har för betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Bokens elfte och tolfte kapitel berör båda övergångar av olika slag. Först presenteras dagliga övergångar och hur dessa påverkar elevers sociala relationsskapande. Därefter berör vi hur fritidshemmets relationsarbete påverkas av övergångar mellan skolformer, avdelningar och stadier. Boken avslutas med en samman fattande text som tar upp bokens centrala slutsatser om fritidshemslärares arbete med sociala relationer.
INLEDNING
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 13
13
2021-02-09 19:38
1
VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
I detta kapitel går vi igenom utgångspunkterna för denna bok och presenterar bokens perspektiv och centrala begrepp. Perspektiv är viktiga för att förstå mänsklig samvaro men beroende på vilka perspektiv som tas förstås denna samvaro på olika sätt; och det är avgörande för hur lärare tolkar och bemöter olika uttryck för socialt relationsskapande. Därför vill vi börja med att diskutera just betydelsen av att ha ett perspektiv och vad det innebär, först därefter går vi in på vilka perspektiv som är betydelsefulla för denna bok.
14
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 14
2021-02-09 19:38
KOLUMNRUBRIK
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 15
15
2021-02-09 19:38
hur vi ska agera i skilda sociala situationer. Dessa perspektiv är inte alltid synliga eller medvetna hos oss som individer utan formas exempelvis av vår omgivning, uppväxt, utbildning och tidigare erfarenheter av sociala relationer. Även om samstämmigheten är stor kring att det är ett grundläggande mänskligt behov att ingå i sociala sammanhang, finns det olika teoretiska perspektiv på hur relationsskapande går till och vad som driver människor att delta i sociala sammanhang. Vi exemplifierar här med två olika perspektiv: ett behavioristiskt respektive ett interaktionistiskt perspektiv. Dessa båda perspektiv har i grunden olika tolkningar av och förståelse för människors handlande. Utifrån en behavioristisk utgångspunkt tänker man sig att elevers agerande formas utifrån olika typer av stimuli som exempelvis belöningar eller bestraffningar vilket blir de verktyg man använder sig av för att ändra eller förstärka ett beteende. Ur ett sådant perspektiv är drivkrafterna för mänskligt agerande främst individuella och en central idé är att individens sociala beteende formas av olika typer av yttre respons. Som lärare kan man då genom sådan respons bidra till att förstärka vissa beteenden. Arbetsredskap kan vara att utforma system som bygger på att önskvärt beteende premieras på olika sätt. Exempel på agerande som bygger på en sådan förståelse är att elever samlar stjärnor i form av ett poängsystem. Poäng ges vid gott eller önskat uppförande, som när elever klarat av att stå i kö utan att knuffa på varandra. När eleverna fått ett visst antal poäng kan de växla in dem genom att få välja en rolig aktivitet som de vill göra, exempelvis ha disco med popcorn. Utifrån ett interaktionistiskt perspektiv ses istället elevers agerande som något som formas och omformas i samspel med andra. Istället för att arbeta med stimuli för att påverka elevers agerande framhålls den tolkande aspekten och vikten av att förstå olika sociala samspelsprocesser. Med utgångspunkt från detta handlar det mer om att stödja eleverna i deras relationsskapade, och att skapa
Olika perspektiv formar vår förståelse för
16
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 16
2021-02-09 19:38
förståelse hos eleverna för varför man ska agera på ett visst sätt i olika situationer. Det räcker alltså inte att förstå att det inte är ett önskvärt beteende att slåss utan man behöver också utveckla en förståelse för varför det inte bra, exempelvis för att det gör ont hos den som blir slagen. För fritidshemlärare handlar det med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv om att både ha en god teoretisk kunskap om sociala relationer och att arbeta aktivt för att stödja och utveckla dem i gruppen. För att motverka negativa sociala processer handlar det om att både lärare och elever identifierar varför oönskade situationer uppkommer och vad som kan ändras i sammanhanget, inte bara hos individerna, för att minska risken för negativa sociala situationer. Och på motsatt sätt, hur man kan skapa positiva sammanhang och därmed öka möjligheterna för positiva sociala processer. Som lärare i fritidshem är det av betydelse att vara medveten om olika perspektiv på relationsskapande och hur de sätter ramarna för olika typer av agerande. Genom det kan ett professionellt agerande upprätthållas. Det innebär att sociala relationer inte är något som ensidigt kan hanteras genom manualer eller program då komplexiteten är för stor det. Sociala relationer är istället något som görs ständigt och i interaktion mellan människor. Därför behöver metoderna för hur olika situationer ska lösas anpassas till de specifika situationerna. Kjell Granström (2004) framhåller vikten av att skapa en medvetenhet om att olika handlingar bygger på skilda teoretiska förklaringsmodeller och att man som lärare också aktivt är med och granskar dessa förklaringsmodeller. Granströms exemplifierar detta i relation till mobbningsproblematik och menar att:
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 17
17
2021-02-09 19:38
Varje mobbningssituation måste således analyseras ingående för att kunna samordna lämpliga insatser. Att hålla sig till en enda metod kan liknas vid att ordinera Albyl till alla krämpor. Ofta hjälper detta visserligen, om inte annat genom placeboeffekten. Man kan emellertid förvänta sig att medvetenheten och kunskapen om ett så basalt mellanmänskligt fenomen som mobbning bör vara tillräckligt stor på en skola för att kunna differentiera och nyansera de åtgärder man vidtar för att komma tillrätta med de destruktiva krafterna (Granström, 2004).
Exemplet framhåller vikten av att som fritidshemslärare ha en grundförståelse för elevers sociala relationer och därigenom också utforma arbetet med dessa. Exemplet synliggör även att detta arbete behöver ses som en ständigt pågående process. Som lärare i fritidshem måste man vara beredd på att ständigt fördjupa och anpassa sin förståelse av och sitt arbete med sociala relationer till olika sammanhang.
Bokens teoretiska perspektiv Denna bok har inte ambitionen att presentera en palett av alla de olika perspektiv och förklaringsmodeller som finns för skilda fenomen inom området sociala relationer, istället ligger fokus på att lyfta fram ett antal områden som på olika sätt relaterar till sociala relationer. Vår forskning, liksom de analyser som presenteras i boken, utgår till stor del från två övergripande teoretiska perspektiv – ett interaktionistiskt och ett barndomssociologiskt. Båda dessa perspektiv är övergripande på så sätt att de vill bidra till en grundläggande förståelse för mänskligt samspel och sociala relationer samt perspektiv på barn och barndom. Här intill beskrivs kort vad dessa båda perspektiv innebär och hur de kompletterar varandra. 18
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 18
2021-02-09 19:38
Ett barndomssociologiskt perspektiv
Av stor betydelse för arbetet med sociala relationer i fritidshem är fritidshemslärares syn på barn, det vill säga vilka synsätt som lägger ett raster över hur de ser på och tolkar barns kompetens och agerande samt i förlängningen deras möjligheter att skapa och upprätthålla sociala relationer. Barn och barndom har historiskt setts som en transportsträcka till vuxenlivet och frågor om barn var koncentrerade på hur barn domen skulle genomlevas för att skapa bra vuxna. Exempelvis fanns en stor upptagenhet kring att studera det normala och abnormala barnets utveckling. Inom barnforskning var fram till 1990-talet utvecklingspsykologi det dominerande perspektivet för att förklara, förstå och förutsäga barns beteende och utveckling. Sven Hartman (1997) beskriver på följande sätt hur utvecklingspsykologin bidragit till att utveckla särskilda synsätt och perspektiv på barn och barndom: Barndomens främsta egenskap har ansetts vara att människan då saknar de egenskaper hon senare har som vuxen. Barndomen har betraktats som ett långsamt övergående bristtillstånd. Barnen har beskrivits i komparativa termer, de har bedömts efter skalor med vuxna som måttstock. Man har tagit fasta på vad barn inte (ännu) klarar av att göra, mer sällan har man sett till deras häpnadsväckande förmåga att klara av livet utifrån sina förutsättningar, att ständigt förkovra sig och möta de utmaningar som växandet ställer dem inför (Hartman, 1997, s. 31).
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 19
19
2021-02-09 19:38
I slutet av 1900-talet började ett nytt perspektiv etablera sig inom barnforskningen, den så kallade barndomssociologin, vilken vilar på några grundläggande antaganden om barn och barndom ( James & Prout, 1990). Ett sådant centralt grundantagande handlade om att barn gavs ett tydligt aktörskap där deras egna tankar och erfarenheter tillmättes betydelse. Vidare innebar detta att fokus flyttades från barn som mottagare för fostran till att bli medkonstruktörer av de sociala sammanhang i vilka de ingick. En konsekvens av det blev att kamrater och kamratgrupper kom att ses som viktiga. William Corsaro (2005) definierar en kamratgrupp som en grupp av barn som ses återkommande och deltar i en gemensam praktik. I kamratgrupper skapas lokala kulturer som i sin tur är en del av den mer generella kulturen. Dessa lokala kulturer skapas i direkta, konkreta möten mellan barn. De processer som skapar de lokala kulturerna varierar över tid och rum. Denna förändrade syn innebar också att nya forskningsfrågor började ställas där barns egna liv, sociala relationer, kulturer och livsvillkor uppvärderades och sågs som värda att studera i sin egen rätt, inte bara för att barn var blivande vuxna. Vidare etablerades andra typer av forskning där det centrala inte var att studera barns utveckling utan också barns vardagsliv, barns perspektiv eller barns relationsskapande. Barndomssociologins utgångspunkt – att lyfta fram barns eget aktörskap och vikten av att lyssna på barn – sammanfaller med framväxten av ett barnrättighetsperspektiv där Förenta nationernas (FN) antagande av konventionen om barnets rättigheter (UNICEF, 2009) är betydelsefullt (se kapitel 8). Ytterligare ett viktigt antagande inom barndomssociologi är att barndomen som livsfas är socialt konstruerad. Med det menas att barndom i sig inte är en universell företeelse utan skiljer sig mellan olika sammanhang. Att vara barn och villkoren för att vara barn ser olika ut i tid och rum. Dock är det så att barn över tid och på olika platser delar många betingelser, exempelvis att de är underordnade 20
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 20
2021-02-09 19:38
vuxna. Även om barn skapar sina egna barndomar så påverkas de också av strukturer kring dem och hur de betraktas av andra ( James & James, 2001). I relation till sociala relationer innebär det att vi tillsammans konstruerar vad som är önskvärt avseende sociala relationer. Det kan exempelvis handla om att vi idag lyfter fram andra samspelskompetenser som viktiga än vad man gjorde för ett sekel sedan. Det handlar också om vilka föreställningar vi har om barndom, vad en god barndom ska vara och hur barn ska agera för att hamna inom ramen för det ’normala’ barnet. Vad som varit önskvärt varierar även det över tid och i olika sammanhang. Ett exempel på det är att idag betraktas det som viktigt att barn vågar prata och visa en viss grad av självständighet medan det för hundra år sedan var viktigt att barn ”syntes men inte hördes”. Det innebär också att när vi ska förstå barn och barndom och barns livsvillkor är att vara barn en variabel men denna variabel kan inte separeras från andra variabler som kön, klass, etnicitet eller funktionalitet. Vi kan alltså inte göra förenklingar av komplexa sammanhang utan istället måste vi förstå barns villkor utifrån flera olika sociala kategoriseringar. Idag benämner vi detta för intersektionalitet, vilket vi återkommer till längre fram i detta kapitel. BARNPERSPEKTIV OCH BARNS PERSPEKTIV
Två centrala barndomssociologiska begrepp är barnperspektiv och barns perspektiv. Dessa begrepp ligger nära varandra men innebär en åtskillnad. Gunilla Halldén (2003) skriver att barns perspektiv handlar om att barn själva får formulera sig och göra sina röster hörda, medan barnperspektiv handlar om ”ett perspektiv som syftar till att tillvarata barns villkor och verka för barns bästa eller för att studera en kultur skapad för barn. Sett som två ord blir det istället att anlägga ett perspektiv eller fånga en kultur som är barnets” (Halldén, 2003, s. 14). Både inom forskning och som lärare i fritidshem är begreppen centrala eftersom barns egna perspektiv 1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 21
21
2021-02-09 19:38
och röster kan bidra med viktiga perspektiv och kunskap om såväl relationer som relationsförutsättningar i fritidshem. I fritidshemmets uppdrag är en framskriven del att ta utgångspunkt i barns perspektiv (Skolverket, 2019). Varför behövs då dessa perspektiv i fritidshemmets vardag? Birgitta Qvarsell (2001) menar att barnperspektiv är av vikt därför att barn i exempelvis fritidshem och skola generellt kan sägas ha en annan syn på verksamheten än vad vuxna har. Olika grupper tolkar och värderar saker på varierande sätt beroende på vilken position de intar i förhållande till varandra. Barn har andra roller och positioner vilket påverkar deras sätt att uppfatta och se på exempelvis aktiviteter i fritidshemmet. Barnperspektivet ska ställa frågor om hur och vad barn ser som viktigt. Qvarsell kopplar det till, vad hon kallar, barnens utvecklingsuppgift. Detta innebär de göranden som förknippas med att tillhöra en viss ålderskategori. I fritidshem och skola går det av dessa skäl att tala om elevers perspektiv och elevperspektiv eftersom barn i fritidshem och skola behöver förhålla sig till de normer som finns kring att vara just elev i dessa sammanhang. Även om det är av vikt att som lärare i fritidshem och skola närma sig barns perspektiv och ha en pågående reflektion kring barnperspektiv går det alltid att diskutera om man över huvud taget kan ta en annan persons perspektiv. Av den anledningen är begrepp som dessa ibland vagt beskrivna. Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson (2003) menar att det innebär att begreppen därför kan betyda olika saker ”men ofta förgivettagna som representerade barns värld eller barns ’röster’” ( Johansson & Pramling Samuelsson, 2003, s. 1). Elisabet Näsman (1995) skriver: ”Lösningen står såvitt jag kan se att finna i barns och vuxnas gemensamma karaktär av sociala varelser och den gemensamma anknytningen till ett livsförlopp. Barnet ska bli vuxen, och att vara vuxen är åtråvärt. Den vuxna har varit barn och kan minnas sin barndom” (Näsman, 1995, s. 301). 22
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 22
2021-02-09 19:38
Detta gör att det finns en gemensam yta i att som vuxen också ha varit barn. Samtidigt behöver begreppen förstås i plural – barns perspektiv kan skilja sig åt sinsemellan och förändras över tid. Att arbeta med grund i barns perspektiv och barnperspektiv behöver därför ses som ett ständigt pågående arbete. Ett interaktionistiskt perspektiv
En central utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv är att människor är sociala varelser som strävar efter social gemenskap samt är tolkande individer. Den tolkande aspekten innebär att individer i sina interaktioner med andra och omgivningen formar utgångspunkter för sitt agerande (Trost & Levin, 2018). Ett socialpsykologiskt eller interaktionistiskt perspektiv framhåller att individers förmåga att hantera olika situationer inte bara handlar om individuella förmågor utan att den sociala omgivningen också har betydelse. Hur exempelvis en leksituation utvecklas beror inte bara på skicklighet hos individerna utan också om samspelet mellan individerna. Det gör att lekskicklighet inte är något som sitter hos individen utan något som uppstår i mötet. I vissa situationer fungerar det väl och andra gånger mindre bra. Här blir också sammanhanget viktigt. Den omgivning och de förutsättningar som finns för lek påverkar interaktionen och därmed om leken kan hålla i och fortgå. En god lekare är därför inte något man är utan något man blir i förhållande till andra och i förhållande till sammanhang. EN RELATIONELL SYN PÅ SOCIALA RELATIONER
Utmärkande inom ett interaktionistiskt perspektiv är en relationell syn på sociala relationer. Det innefattar en syn på socialt samspel där barn lär sig om kamratskap och får erfarenheter av inkludering och exkludering genom sina erfarenheter. Det i sin tur innebär att förmågor som social kompetens och att hantera olika typer av 1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 23
23
2021-02-09 19:38
relationer utvecklas genom samspel med andra. På så sätt innebär att ha sociala relationer att man också lär sig om sociala relationer. Lärare i fritidshem behöver utifrån detta handskas med elevers sociala relationer på ett lyhört sätt. Ett exempel kan vara hur man hanterar situationer då elever uppvisar svårigheter med samspel, och där en lösning ibland blir att avskilja eleven från de sociala relationerna. Detta kan vara en nödvändig lösning i ett akut läge men i förlängningen innebär det att individen inte får möjlighet att träna på samspelssituationer eller att eleven får en negativ erfarenhet som hen tar med sig till andra sociala sammanhang. Inom ett interaktionistiskt perspektiv är synsättet på relationer att det är något som skapas tillsammans med andra. Det är inte något som är konstant utan det är något som är i ständig förändring. Centralt i socialt relationsskapande blir därför processer för att få höra till. (I kapitlet om barns sociala relationer, kapitel 4, ger vi exempel på hur dessa processer för att höra till kan ta sig uttryck mellan elever). Synsättet på sociala relationer som process innebär att en central uppgift för lärare i fritidshem är att bidra till att eleverna utvecklar färdigheter genom relationserfarenheter som gör att de kan delta i den sociala närmiljön. Arbetet kan därför beskrivas som att stödja och utveckla elevers sociala kompetens. Socialisation som process
Centralt för hur vi blir sociala samt utvecklar sociala färdigheter och erfarenheter är begreppet socialisation. Socialisation är processer där en individ införlivar eller tillägnar, internaliserar, gruppens eller samhällets normer, regler, föreställningar och beteendemönster. Individen utvecklar sin personlighet och anpassar sig till gruppen eller samhället (Thornberg, 2020). Enligt Corsaro (2005) kan man tala om två traditionella skolor inom synen på socialisation: den deterministiska och den konstruktivistiska. I ett deterministiskt per24
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 24
2021-02-09 19:38
spektiv ses barn som passiva i socialisationsprocessen. De är något som samhället ska ta över och införliva. I ett konstruktivistiskt perspektiv har barnen istället en mer aktiv roll och samhället ses som något som upprätthålls och förändras genom människors kollektiva handlingar. Det som Corsaro betraktar som svagheter med dessa teorier är att fokus ligger på individen och dess utveckling och inte på hur påverkan på samhälle, kultur och grupper ser ut. Corsaro förordar istället ett perspektiv på socialisation som, i linje med denna boks övergripande perspektiv, lägger fokus på socialisation som interaktion. Socialisation ses som en parallell process där barn snarare än att tillägna sig normer och värden återuppfinner och återskapar dessa, och att göra detta är ingen individuell process utan en kollektiv och samhällelig sådan. Barn socialiseras genom att skapa, förhandla och dela med sig med jämnåriga och med vuxna. Barn och vuxna förstås då som socialisationsagenter, det vill säga personer, grupper och institutioner som påverkar och påverkas av varandra i samspel. Detta sker hela tiden i vardagliga sammanhang och då tillmäts också barn en stor betydelse i varandras socialisationsprocesser. Relationer mellan föräldrar och barn karakteriseras av vertikalitet, repetition, stabilitet och fasta sociala kontrakt medan relationer mellan barn präglas av horisontalitet, komplexitet, föränderlighet och av att dessa måste uppnås och vidmakthållas (Frønes, 1994). Socialisation och lärande av sociala förmågor, normer och värden kan därför förstås som något som sker i pågående parallella processer där samspelet mellan barn och mellan barn och vuxna är viktiga sammanhang för att lära sig att bli och vara social. Som lärare i fritidshem behöver man både ha kunskap om dessa processer och vara en aktiv del av dem i arbetet med elevers sociala relationer.
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 25
25
2021-02-09 19:38
Relationernas sammanhang De sociala relationernas sammanhang är av betydelse utifrån bokens övergripande perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Om relationsskapande påverkas av sammanhang behövs också kunskaper och inblick i olika aspekter av dessa sammanhang. I denna del vill vi ta upp några centrala begrepp i förhållande till det som kan benämnas som de sociala relationernas kulturella och sociala kontexter. Normer
Normer är de outtalade regler och värden som styr våra förväntningar på hur vi och andra ska agera i olika sociala sammanhang. Till skillnad från regler är normer inte uttalade. De kan istället förstås som en rad sociala koder som har funktionen att hålla samman och skapa ordning i en given grupp eller i ett givet sammanhang (jfr Thornberg, 2020). Jan Trost och Irene Levin (2018) beskriver det komplexa samspelet inom en grupp där individer i samspel med varandra skapar roller men också förväntningar på hur man ska bete sig. Normer inom en grupp handlar därför både om gruppens normer i termer av ”så här gör vi”, men också om förväntningar på hur var och en ska bete sig i relation till gruppens statushierarki. Richard Jenkins (2014) menar att vår önskan om att passa in ofta gör att vi förhåller oss och anpassar oss efter dessa normer men att människor också medvetet eller omedvetet agerar utifrån dessa. Normer är alltså kopplade till det som brukar kallas social eller institutionell ordning. Kathy Charmaz, Scott R. Harris och Leslie Irvine (2019) definierar detta som en kollektiv förståelse om hur vi förväntas agera i ett givet sammanhang. Detta i sin tur formar vår förståelse för vad som är möjligt respektive inte möjligt att göra. Det betyder att olika sammanhang har olika uttalade regler eller normer. Normer kan sägas uppkomma för att skapa ordning, för att vi 26
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 26
2021-02-09 19:38
ska kunna vara tillsammans och ha en gemensam förståelse för och respekt för varandra. Utan normer skulle situationer uppfattas som kaotiska och oförutsägbara. En gemensam förståelse för normer och värden underlättar vår samvaro genom att det blir förutsägbart för oss vad som förväntas av oss och vad vi kan förvänta oss av andra. På det sättet har normer en positiv funktion då de hjälper till att orientera oss i olika sammanhang. Samtidigt finns med alla normer eller normsystem också en baksida. Då normer kan kopplas till ordning i ett sammanhang eller i en grupp så finns alltid en risk att den som bryter mot normer – medvetet eller för att man inte har kunskap om dem – utesluts eller straffas eftersom andra kan uppfatta att ordningen hotas. Normer och social ordning är också kopplade till makt (Trost & Levin, 2018) vilket gör normbrott till något som bestraffas för att inte hota gruppens statushierarkier eller sammanhållning. Normer och normbrott har därför stor betydelse i olika sociala processer, inte minst i förhållande till negativa sociala processer som mobbning (vilket vi återkommer till i kapitel 6 och 7). Normer förekommer också parallellt på många olika nivåer; samhällets normer, skolans normer och kamratgruppens normer samspelar med varandra och är i viss mån desamma men kan också skilja sig åt. Vissa aspekter, som exempelvis social kategorisering, är dock återkommande i relation till hur normalitet och avvikelse konstrueras. I utbildningsinstitutioner som fritidshem, där elever med olika bakgrund samlas, bidrar det till att synliggöra olikheter och därmed vad som är normalt och förväntat. Elever med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning riskerar exempelvis att konstrueras som avvikande eftersom de i många fall utgör en minoritet, det vill säga de avviker från hur de flesta är. Man kan beskriva dessa elevers situation som ett spänningsfält eftersom forskning å ena sidan visar att det gynnar inkluderande arbetssätt om eleverna i behov av särskilt stöd inte är för många – eftersom 1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 27
27
2021-02-09 19:38
verksamheter med en hög andel elever i behov av särskilt stöd snarare blir segregerade (Lundqvist, 2018). Å andra sidan riskerar skillnaderna att synliggöras mer eftersom dessa elever är i minoritet och skiljer sig från hur ”de flesta” är. Normalitet behöver dock förstås vidare än vad som är vanligt respektive inte vanligt. Det handlar också om det förväntade och det önskvärda. Normer kan också ha en moralisk aspekt och synliggör då snarast hur någon bör vara i ett visst sammanhang (Börjesson, 1997). Normer är heller inte enhetliga utan vi förhåller oss samtidigt till flera olika normsystem. Socialt får normer den betydelsen att vi förstår och ger mening till våra sociala sammanhang och hur vi förväntas bete oss i olika situationer (Berger & Luckmann, 1966/1998). Normerna är något vi både anpassar oss till och förhandlar om och ibland bryter vi också mot dem. Social kategorisering
Ett annat begrepp av betydelse för sociala interaktioner och relationsskapande är sociala kategoriseringar. Vi människor gör hela tiden olika typer av kategoriseringar för att förenkla vår förståelse av omvärlden. När vi möter andra människor scannar vi av dem och ställer oss frågan: ”Vem har jag framför mig?”. Detta gör vi oftast ganska omedvetet vilket gör att vi bygger denna bedömning på tidigare erfarenheter men också på normer och ibland fördomar. Att vi gör dessa kategoriseringar förenklar vår tillvaro genom att de ordnar och begripliggör våra sociala sammanhang, och vi får också hjälp med att anpassa våra beteenden till den givna situationen. Samtidigt kan de kategoriseringar vi gör bidra till att stereotypisera hur vi uppfattar att en individ är eftersom kategoriseringar bygger på gruppdefinition. Vi tänker att människor som liknar varandra utifrån exempelvis kön eller ålder också ska bete sig på eller bemötas 28
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 28
2021-02-09 19:38
på liknande sätt, exempelvis kanske vi förväntar oss att en flicka ska bete sig på vissa sätt (Trost & Levin, 2018). Nedan går vi igenom några av de områden för gruppdefinition som brukar ses som viktiga i relation till social kategorisering. KÖN OCH GENUS
I fritidshemmets uppdrag ingår att arbeta med kön/genus på ett medvetet sätt. Skolan har ett tydligt jämställdhetsuppdrag, att både förmedla kunskap om jämställdhet och ett uppdrag att se till att skolan inkluderat fritidshemmet agerar på ett sätt så att elever ges lika möjligheter oavsett könstillhörighet (Skolverket, 2020c). Begreppen kön och genus används ofta för att beskriva olika aspekter av det som i vardagligt tal kan ses som kvinnligt och manligt. Candace West och Don Zimmerman (1987) delar upp kön och könstillhörighet i tre delar: kön, uppfattat kön och socialt kön. Med kategoriseringen menas det som i vår biologi gör att vi uppfattas tillhöra ett visst kön. Begreppet uppfattat kön syftar på hur vi förstås av människor i vår omvärld, det vill säga de attribut och beteenden vi visar upp som gör att andra placerar in oss i en viss könstillhörighet. Den tredje kategorin, socialt kön eller genus, är det sätt vi tar till oss, handlar och känner i förhållande till de sociala föreställningar som finns om vad kvinnligt respektive manligt är. På så sätt menar West och Zimmerman att mycket av det vi kopplar till kön och könstillhörighet snarare görs (doing gender), det vill säga konstrueras socialt genom normer och förväntningar. Ett normmedvetet förhållningssätt i relation till kön och genus är därför av vikt eftersom normer kan bidra till att flickor och pojkar möts av olika förväntningar eller bemöts på olika sätt. Detta sker oftast oreflekterat och omedvetet varför det är viktigt att lyfta upp detta till samtal och diskussion i exempelvis ett arbetslag. I relation till sociala relationer är det betydelsefullt att fundera över genusaspekter. Det kan exempelvis handla om hur vi bedömer olika 1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 29
29
2021-02-09 19:38
relationer, exempelvis att en viss form av agerande är förknippat med det ena könet – som att vi tillåter mer öppen konfrontation mellan pojkar än mellan flickor. SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Andra viktiga kategoriseringar går att koppla till sexuell läggning respektive könsöverskridande identitet eller uttryck. Båda dessa är också så kallade diskrimineringsgrunder. Sexuell läggning innebär enligt diskrimineringsombudsmannen (DO) heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Könsidentitet och könsuttryck innebär att någon inte definierar sig som man eller kvinna eller att man ger uttryck för kön på ett normbrytande sätt, exempelvis genom klädsel. (DO, 2020a). Här är den egna identiteten och självuppfattningen en central utgångspunkt. Även detta får betydelse för arbetet i fritidshem och handlar exempelvis om bemötandefrågor i relation till elever som vill bli sedda och erkända som ett annat kön än det som de föddes som. ETNISK TILLHÖRIGHET
Även etnisk tillhörighet eller etnicitet är en viktig diskrimineringsgrund såväl som grund för social kategorisering. Denna grund för social kategorisering handlar om våra föreställningar i relation till människors etniska bakgrund. Det handlar om hur människor bemöts utifrån förväntningar kopplat till markörer som kultur, språk, hudfärg, hårfärg eller namn lika mycket som var en människa faktiskt kommer ifrån. Utifrån detta skapas föreställningar, etniska gränser, om hur människor betraktas tillhöra eller inte tillhöra vissa etniska grupper (Gruber, 2007). Liksom vi beskrev i relation till kön och genus så följer med detta olika normativa föreställningar om hur någon förväntas vara. Ann Runfors (2003) forskar om hur dessa föreställningar gör avtryck i skolans praktik och ett centralt 30
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 30
2021-02-09 19:38
resultat är att svenskheten som norm är stark. Trots att elever som är födda i ett annat land har många värdefulla erfarenheter med sig så tillmäts de inte samma betydelse då det är de ”svenska” erfarenheterna som räknas. Forskning om etnicitet i förskolan visar att lärares välvilja att inkludera alla barns olika etniska bakgrund, exempelvis genom att hänga upp flaggor i kapprummet, snarare kan få motsatt effekt då barnen får vara bärare av sin etnicitet trots att de snarare vill blir betraktade som en av alla andra (Björk-Willén, Gruber & Puskás, 2013). Detta exempel visar på en generell svårighet när det gäller all social kategorisering där viljan av synliggörande på samma gång kan bidra till annorlundagörande. RELIGION OCH TROSUPPFATTNING
Delvis kopplat till etnicitet är föreställningar om religion och trosuppfattning. Även här handlar den sociala kategoriseringen om de föreställningar, normer, vi har om människor som uttrycker eller utövar en viss religion på ett visst sätt. Det kan både handla om vilken religiös uppfattning en människa har men också om vilka uttryck detta tar. I utbildningspraktiker är det en ständigt omdebatterad fråga vilken plats religion ska få ta i verksamheten och vad som betraktas som religiöst eller inte. Här går också att ställa sig frågan vilken religion som får ta plats. I en del skolor arbetar man medvetet med att inkludera olika religioners högtidsdagar, det vill säga ha en almanacka som uppmärksammar såväl jul som Ramadan och andra högtider (jfr Puskás & Andersson, 2020). FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH FUNKTIONSVARIATION
Funktionsnedsättning är det begrepp som används i diskrimineringslagen och syftar på begränsningar av en individs funktionsförmåga (fysisk, psykisk eller intellektuell). ”Det är alltså något som en person har, inte något som en person är”, skriver DO (2020b). Idag är alltså funktionsnedsättning att betrakta som ett relationellt begrepp 1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 31
31
2021-02-09 19:38
där hinder uppstår i relation till omgivningen. För att betona det relativa i funktionsbegreppet används ibland funktionsvariation. Detta begrepp kan både ses som utmanande, förstärkande och relativiserande. Utmanande då alla människor har funktionsvariation. I detta finns också en risk att begreppet blir relativiserande då individer med faktiska stödbehov osynliggörs när alla tillskrivs olika grad av funktionsvariation. Förstärkande då människor i första hand identifierar sig med andra med liknande funktionsvariation (jfr Nilholm, 2019). Oavsett vilket begrepp som används är funktionalitet en viktig kategori i förhållande till social kategorisering och ytterligare ett exempel på de grunder på vilka människor ordnar varandra. I kapitel 10 som handlar om inkludering så berörs funktionsnedsättning och funktionsvariation ytterligare. ÅLDER
I en bok om elevers sociala relationer är också ålder som grund för social kategorisering av vikt. Frågor kopplade till ålder kan handla om hur fritidshemmet organiseras i förhållande till ålder exempelvis om elever går i åldershomogena grupper. Ålder är en diskrimineringsgrund men också en social kategori med stark koppling till bokens barndomssociologiska utgångspunkter som utgår från ett problematiserande av ålder. Ålder betraktas som en kategori som konstrueras eller görs, alltså skapas och förhandlas i människors sampel (Närvänen & Näsman, 2007). Det finns i relation till detta en underliggande förståelse – normer om barns ålder – där ålder förstås i form av utveckling. Ålder är på så sätt ordnande mellan barn och vuxna i fritidshem och skola men också mellan barn och barn. Det går att tala om en åldersordning i vilken ålder ges olika social status i relation till andra åldrar.
32
1. VAD ÄR EN SOCIAL RELATION?
978-91-27-82537-6 Sociala relationer i fritidshem inlaga.indd 32
2021-02-09 19:38
Lina Lago är docent i pedagogiskt arbete
och verksam som forskare vid Linköpings universitet. Hon forskar bland annat om skolövergångar och skolstart samt om lärares arbete i fritidshem, förskoleklass och grundskola.
Boken utgår ifrån elevers egna relationer till varandra, samt den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever, och introducerar flera centrala aspekter av relationsskapande. Det här är viktiga kunskaper då man ska arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat. Sociala relationer i fritidshem introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.
Helene Elvstrand är docent i pedagogiskt
arbete vid Linköpings universitet. Hon har sedan början av 2000-talet bedrivit forskning om bland annat barns rättigheter, delaktighetsfrågor och fritidshemmets praktik och villkor. Helene Elvstrand är programansvarig för lärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linköpings universitet.
Boken riktar sig främst till lärare i fritidshem och till studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Den är även relevant för andra grupper inom skolverksamheten, såsom personal inom elevhälsa och skolledare.
SOCIALA RELATIONER I FRITIDSHEM Lago & Elvstrand
S
är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en betydande del av uppdraget består av att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers sociala relationer. OCIALA RELATIONER
SOCIALA RELATIONER I FRITIDSHEM
”
Sociala relationer är viktiga för
alla lärarkategorier men kanske särskilt viktiga för lärare i fritidshem. I fritidshemmet är sociala relationer inte bara ett medel för att nå andra
”
mål utan också ett mål i sig.
ISBN 978-91-27-82537-6
Lina Lago & Helene Elvstrand 9 789127 825376
sociala relationer i fritidshem slutgiltigt.indd Alla sidor
2021-02-03 10:40