ISBN 978-91-27-82525-3
9 789127 825253
NOK_KARLBERG_SAMUELSSON_LEDARSKAP_SOCIALA_REALATIONER_OCH_KONFLIKTHANTERING.indd Alla sidor
FOTO: PETER HOLGERSSON/BILDBYRÅN
MARCUS SAMUELSSON är legitimerad lärare i slöjd, biträdande professor i pedagogik och forskningsledare för forskargruppen FoDiL – forskning om didaktiskt ledarskap vid Linköpings universitet. Han forskar om didaktiskt ledarskap, simuleringar och simuleringsundervisning samt om slöjd.
, p a k s r a d e L r e n o i t a l e r iala
so c
g n i r e t n a h t ik
l f n o k
och
FOTO: JOHAN STRINDBERG
MARTIN KARLBERG är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.
Martin Karlberg & Marcus Samuelsson (red.)
Kursboken Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan: • Hur kan lärare skapa nödvändiga förtroendefulla relationer med sina elever? • Hur kan lärare axla rollen som pedagogisk ledare i olika situationer? • Hur kan lärare identifiera, hantera och förebygga mobbning? • Hur kan inkludering och delaktighet skapas genom lärares ledarskap? • Hur kan lärare uppleva och hantera konflikter?
ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare
Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.
e r a r ä l r fö Martin Karlberg & Marcus Samuelsson (red.)
2021-10-21 09:33
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 2
2021-11-02 09:30
Förord Skolans två uppdrag är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och att bidra till elevernas personliga utveckling och demokratiska fostran. Ambitionen är att alla elever ska ges möjlighet att lämna skolan som kunniga, ansvarstagande, självständiga, kreativa, problemlösande och kritiskt tänkande individer. För att åstadkomma detta behöver skolan erbjuda eleverna ett tryggt och tydligt ledarskap samt god undervisning. Den här boken innehåller tre delar. Den första delen handlar om hur lärare kan arbeta med ledarskap, förmedla trovärdighet och utveckla ett vårdande och respektfullt klassrumsklimat. Två av kapitlen handlar om hur lärare kan utveckla sitt ledarskap genom att använda sig av observationer för att systematisera utvecklingsarbetet och genom att öva på viktiga lärarfärdigheter i mindre komplexa undervisningssituationer. Ett kapitel redogör för förhållandet mellan ledarskap, interaktioner och relationer. Dessutom beskrivs hur lärares ledarskap kan vara avgörande för elevers yrkeskarriär. I den andra delen behandlas hur lärare kan arbeta med sociala relationer i skolan. Ett kapitel handlar om hur tillitsfulla relationer kan skapa inre motivation för skolan. Ett annat beskriver vänskapsrelationernas betydelse för högstadieeleverna, hur vänskapsrelationerna utvecklas och hur skolan kan hantera detta. Andra kapitel redogör för hur mobbning hänger samman med sociala processer och hur lärares ledarskap kan skapa en tryggare skolmiljö som främjar studiero. Vidare behandlas hur lärare kan arbeta för att skapa en lärandemiljö som präglas av deltagande och engagemang. Läsaren får också möta lärarröster i en diskussion om vad ledarskap kan betyda i praktiken. Denna del avslutas med ett kapitel som handlar om hur ett framgångs5
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 5
2021-11-02 09:30
6 rikt relationsarbete kan ta sig uttryck i praktiken och vad lärare bör tänka på i sin personliga utveckling samt i sin yrkesprofession. Bokens tredje del handlar om hur lärare kan arbeta med konflikthantering i skolan. Ett kapitel beskriver de komplexa överväganden som lärare gör när de ingriper i konflikter. Dessutom behandlas hur beteendeproblem kan definieras och vad det finns för effektiva hanteringsmodeller för läraren samt för eleven och läraren tillsammans. Två kapitel beskriver hur skolan kan arbeta strukturerat med relationer, struktur och arbetsro. I ett av dessa kapitel beskrivs insatser på en generell nivå och i det andra kapitlet beskrivs skolans arbete med elever som behöver mer intensiva insatser. Boken avslutas med ett kapitel som handlar om nyblivna lärares perspektiv på att hantera konflikter och utmaningar i skolan. I arbetet med denna bok har vi redaktörer samlat några av Sveriges och världens främsta forskare avseende ledarskap, sociala relationer och konflikthantering i skolan. Ambitionen har varit att erbjuda läsaren aktuella och relevanta texter om ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, samtidigt som läsaren får möjlighet att ta del av olika perspektiv på dessa områden. Med denna bok vill vi förmedla att lärares arbete med undervisning är komplicerat och mångfacetterat, men att lärarstudenter och verksamma lärare kan utveckla förmågan att leda undervisning, arbeta med sociala relationer och hantera konflikter, bland annat genom mikroundervisning och ett systematiskt utvecklingsarbete. Boken riktar sig till lärarstudenter, verksamma lärare, speciallärare, specialpedagoger, rektorer och skolledare men även till andra som är intresserade av och arbetar med ledarskap, sociala relationer, konflikter och konflikthantering. Det har varit fantastiskt roligt och utvecklande att samarbeta med några av Sveriges och världens främsta forskare på ledarskap, sociala relationer och konflikthantering i skolan. Vi har lärt oss massor av och tillsammans med dessa författare. Vi tror att du kommer att finna boken både utvecklande och lärorik. Trevlig läsning! Uppsala och Vimmerby i oktober 2021 Martin Karlberg och Marcus Samuelsson
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 6
2021-11-02 09:30
Författare Mara W. Allodi, lärare, specialpedagog, verksam som professor i specialpedagogik, Stockholms universitet. Matts Dahlkwist, doktorand, adjunkt, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Sigrun K. Ertesvåg, professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Læringsmiljøssenteret, universitetet i Stavanger. Camilla Forsberg, lektor i pedagogik, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Forskar om elevers perspektiv på mobbning. H. Jerome Freiberg, professor, John & Rebecca Moore University, grundare CMCD – Consistency Management & Cooperative Discipline. Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Forskar om konflikthantering. Bo Hejlskov Elvén, psykolog, doktorand vid Faculty of Health, Education and Life Sciences vid Birmingham City University. Martin Hugo, docent i pedagogik, Jönköpings universitet. Forskar om elevgrupper skolan har misslyckats med att möta. Martin Karlberg, grundskollärare, universitetslektor i didaktik, excellent lärare, Uppsala universitet. Forskar bl.a. om pedagogisk psykologi, ledarskap, effektiv undervisning. Peter Karlsson, leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi, lång erfarenhet av utmanande beteenden och psykisk ohälsa. Verksam i Besiva. Nina Klang, docent i pedagogik, Uppsala universitet, lektor i specialpedagogik vid Mälardalens högskola. Forskar om elever i svårigheter. 7
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 7
2021-11-02 09:30
8 Henrik Lindqvist, lärare, specialpedagog, universitetslektor i pedagogik, Linköpings universitet. Forskar om nyblivna lärares känslomässiga utmaningar. Agneta Lundström, specialpedagog, lektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för tillämpad pedagogik, Umeå universitet.Verksam som fortbildare i konflikthantering i Gnabb. Lina Lundström, fil dr., lärare som arbetat med ungas rättigheter. Forskar om vänskapsrelationer. Malin Malmström, professor i entreprenörskap, innovation, Luleå tekniska universitet, arbetar med ”Sustainable Finance Lab”, finansierat av Vinnova/Finansdepartementet. Maria Olsson, lärare, fil dr. i specialpedagogik, lektor i pedagogik vid Institutionen för lärarutbildning, Högskolan Dalarna. Forskar om pedagogiskt ledarskap, sociala relationer. Andreas Rupp, chef för Institute for Medical Devices at the Knowledge Foundation@Hochschule Reutlingen och grundare av IAMST (International Association for Microteaching and Training). Marcus Samuelsson, lärare i slöjd, biträdande professor i pedagogik, forskningsledare för forskargruppen FoDiL – forskning om didaktiskt ledarskap, Linköpings universitet. Robert Thornberg, professor i pedagogik, verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Forskar om mobbning, sociala relationer. Grete S. Vaaland, försteamanuens vid Læringsmiljøsenteret, universitetet i Stavanger. Forskar om klassundervisning, problemlösning, skol utveckling. Theo Wubbels, professor emeritus vid universitetet i Utrecht. Medlem av European Association Research on Learning and Instruction och American Educational Research Association. Anna Öqvist, biträdande professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet. Forskar om lärares ledarskap.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 8
2021-11-02 09:30
Innehåll Förord
5
Författare
7
DEL 1 Att arbeta med ledarskap ���������������������������������������������������������� 11 1. Lita på mig, jag är din lärare – om lärares trovärdighetssignalering
13
av Marcus Samuelsson
2. Lärares ledarskap – en nyckel till framtidens kompetensförsörjning
53
av Anna Öqvist & Malin Malmström
3. Strukturerat ledarskap och samverkande ordning – i teorin och i klassrumspraktiken
78
av H. Jerome Freiberg, översättning av Sara Gombrii
4. Observation – som stöd för utveckling av ledarskap i klassrummet
111
av Sigrun K. Ertesvåg & Grete Sørensen Vaaland, översättning av Sara Gombrii
5. Om relationer och interaktioner – mellan lärare och elever i klassrummet
144
av Theo Wubbels, översättning av Sara Gombrii
6. Utveckla ledarskapet genom mikroundervisning – enligt modellen för strukturerad undervisning 179 av Andreas Rupp, översättning av Martin Karlberg
9
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 9
2021-11-02 09:30
DEL 2 Att arbeta med sociala relationer �����������������������������������������205 7. Lärares röster om att utöva ledarskap – mellan stundens möte med eleverna och omgivningens krav
207
av Maria Olsson
8. Tillitsfulla relationer – skapar inre motivation för skolan 234 av Martin Hugo
9. Vänskapande på högstadiet – att förstå sociala processer bland elever
267
av Lina Lundström
10. Lärares ledarskap och mobbning bland elever – en av skolans utmaningar
300
av Robert Thornberg & Camilla Forsberg
11. Ledarskap, delaktighet och specialpedagogik – att skapa en bra arbetsmiljö som präglas av gemenskap
339
av Mara Westling Allodi
12. Lärarens relationsarbete – konsten att skapa goda relationer
370
av Matts Dahlkwist
DEL 3 Att arbeta med konflikthantering �����������������������������������������405 13. Lärares konflikthantering – vad forskning kan bidra med! 407 av Ilse Hakvoort & Agneta Lundström
14. Beteendeproblem i skolan – om ansvar, teori och metod
445
av Bo Hejlskov Elvén
15. Inkluderande beteendestöd i skolan (IBIS ) – proaktivt arbete med relationer, struktur och arbetsro
469
av Martin Karlberg & Nina Klang
16. Positivt beteendestöd i skolan – för elever som behöver lite mer
500
av Peter Karlsson
17. Nyblivna lärares perspektiv – på att hantera konflikter och utmaningar i skolan
539
av Henrik Lindqvist
Register
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 10
576
2021-11-02 09:30
DEL 1
© Sign
Att arbeta med ledarskap
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 11
2021-11-02 09:30
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 12
2021-11-02 09:30
1
Lita på mig, jag är din lärare – om lärares trovärdighetssignalering av Marcus Samuelsson
L
ärares uppdrag handlar om att göra det möjligt för alla elever att utvecklas och lära sig under tiden de är i skolan. För att lärare ska lyckas med det uppdraget behöver de som kollektiv ta vara på den tid som finns till förfogande på ett adekvat sätt. Vid sidan av det behöver varje enskild lärare uppfattas som någon som leder arbetet på ett trovärdigt sätt. Det här kapitlet handlar om lärares trovärdighetssignalering.
13
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 13
2021-11-02 09:30
14 · Att arbeta med ledarskap
Inledning En erfaren lärare, Claes, vars undervisning och ledarskap jag har följt under en längre period, resonerade en dag om utmaningarna han hade att arbeta med i sin nuvarande klass. Claes beskrev dem som större än vad han någonsin tidigare upplevt. Han återgav hur han en kväll i början av terminen hade pratat med sin fru och prövande undrat hur han skulle klara uppdraget att få eleverna att lära sig och utvecklas. Hans fru hade svarat kort och koncist: ”Du får anstränga dig ännu mera, något annat alternativ finns ju inte.” Claes fru uteslöt på så sätt möjligheten att han skulle lämna arbetet i skolan och såg som en följd av det inga andra alternativ för honom än att ägna mer tid till förberedelser, genomförande och uppföljning. På så sätt skulle han klara uppdraget, att leda också dessa elever till utveckling och lärande. Lärares uppdrag kan, ansträngande eller inte, i korta drag sägas handla om just det – att göra det möjligt för alla elever att utvecklas och lära sig. Tiden till förfogande för det uppdraget ska inte underskattas i ljuset av det faktum att merparten av svenska barn skrivs in i förskolan vid 1,5 år ålder och lämnar gymnasiet drygt 17 år senare, efter ungefär 20 000–25 000 timmar i skolan (Samuelsson & Sigsgaard, 2017). På gruppnivå har lärare därmed ganska gott om tid på sig för att bidra till lärande och utveckling. Huruvida lärare använder barns och ungdomars tid i skolan till utveckling och lärande beror bland annat på om de som kollektiv är överens om vad de arbetar för – och om de delar fram- och motgångar med varandra (Day & Gu, 2010; Hargreaves & Fullan, 2013; Jarl, Blossing & Andersson, 2017; Donohoo, 2019). Det beror alltså, lite förenklat, på vad lärarna gör av tiden när de leder undervisningen. Detta påstående, att det är viktigt hur lärare som kollektiv planerar och använder sin gemensamma tid leder till tre frågor, som jag vill att du som läsare stannar upp inför och reflekterar över innan du läser vidare: 1. Vad behövs för att elever som individer – och som grupp – ska uppfatta en lärare som trovärdig?
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 14
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 15 2. Hur kan en lärare signalera trovärdighet genom sitt sätt att leda undervisning? 3. Varför är det viktigt att alla lärare signalerar trovärdighet när de leder undervisning? Mina svar på de tre frågorna finns delvis i texten som följer. De förtydligas också i den avslutande konklusionen. I väntan på det förefaller det rimligt att resonera lite om vad andra lyft fram som betydelsefullt att överväga, ta som utgångspunkt och förhålla sig till som ledare för andra. Med andra ord sådant som lärare behöver ha i åtanke.
Lärares ledarskap Att leda undervisning, lärares ledarskap, ledarskap i klassrummet, klassrumsledarskap. Oavsett vad det kallas så handlar det om att någon, en pedagog eller lärare, ska leda några andra, barn och ungdomar, på ett sådant sätt att var och en och de tillsammans ska utvecklas och lära sig. För att detta något ska ske behöver någon, ledaren, ha och använda sig av vissa förmågor, kunskaper, strategier eller tillvägagångssätt. Jere Brophy (1988) beskriver fyra universella funktioner eller förmågor kopplade till ledarskap i klassrummet som alla lärare behöver ha tillgång till: • Instruktion i form av åtgärder som hjälper elever att klara av inne-
hållet i den formella läroplanen. Det kan till exempel handla om att presentera information, genomföra lektioner eller aktiviteter, övervaka arbetet med uppgifter och utvärdera framsteg. • Klassrumsledarskap i form av åtgärder som skapar och upprätthåller en miljö som stödjer en framgångsrik undervisning. Det kan till exempel handla om att arrangera den fysiska klassrumsmiljön, etablera regler och rutiner och att upprätthålla elevers uppmärksamhet under lektioner. • Disciplinära ingripanden i form av åtgärder som förmår eller vid behov tvingar fram förändringar hos elever som inte beter sig som förväntat. Sådana insatser är särskilt nödvändiga när beteendet är
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 15
2021-11-02 09:30
16 · Att arbeta med ledarskap framträdande eller ihållande nog att inverka negativt på lärandet och ordningen. • Socialisering i form av åtgärder som påverkar elevers personliga eller sociala attityder, övertygelser, förväntningar eller beteende, särskilt sådana åtgärder som syftar till att hjälpa eleverna uppfylla sitt ansvar mer effektivt. Dessa fyra funktioner ger lärare en god grund för uppdraget att bidra till elevers kunskapsinhämtning samt deras sociala och moraliska fostran. Om lärare som kollektiv använder tiden som eleverna är i skolan, tillsammans med de ovan nämnda fyra funktionerna, finns det bra förutsättningar för att eleverna ska utvecklas och lära sig. På individnivå ser det annorlunda ut. Enskilda lärare har mindre tid på sig. Inte minst därför att flertalet barn och ungdomar skiftar pedagog eller lärare i samband med stadie- och/eller skolbyten. På så sätt blir det ännu viktigare för den enskilda läraren att anstränga sig för att om möjligt göra skillnad. För att göra skillnad har betydelse, och det handlar om vad ledare gör (Kouzes & Posner, 2011b). John Hattie (2012) understryker skillnadens betydelse genom sitt påstående att det finns vissa lärare som gör vissa saker med en särskild attityd eller övertygelse och att det är sådana lärare som verkligen gör skillnad. Att så långt det är möjligt verkligen försöka göra skillnad under åren som barn och ungdomar är elever i skolan förefaller således väsentligt. Ett sätt att göra skillnad är att använda sig av ett lämpligt beteende vid rätt tillfälle för rätt elever i rätt klassrum (Wubbels, 2011), alltjämt med lärande och utveckling som mål. För att lyckas med det krävs utöver en god utbildning, som Theo Wubbels förordar, också handlingsberedskap och omdömesförmåga (Colnerud, Karlsson & Szklarski, 2008) samt en medvetenhet i form av en identifierad osäkerhet (Samuelsson & Colnerud, 2015) inför situationer och val som behöver göras i klassrummet – där det inte finns ett facit att utgå ifrån. Det ska förstås som att det inte alltid finns giltiga universella lösningar att applicera utan hänsyn till kontextuella och situationella förutsättningar. Att leda undervisning innebär att förhålla sig till människor, strukturer, regler och målsättningar.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 16
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 17 Ett stöd för tänkandet kring situationsanpassning och ledarskap finns i en modell av Nils Faarlund (1973). Modellen, ursprungligen skapad för vägledare i naturligt friluftsliv, visar hur ledarskapet förändras och anpassas efter situationen och gruppens samlade förmåga.
Situationens allvar, tidsnöd Stor
Ingen
Ledarens inflytande/ beslut
Otillräckliga
Gruppens inflytande/ beslut
Gruppens förutsättningar
Tillräckliga
Figur 1.1. Fördelning av inflytande mellan ledare och grupp.
Modellen är användbar också i skolan, klassrummet och undervisningen som en beskrivning av hur lärare kan dela ledarskapet med gruppen/klassen beroende på situationen och gruppens/klassens förutsättningar. Lärarens uppgift blir att leda individer och grupper till lagom anpassade eller utmanande situationer, där deras samlade färdigheter och förmågor rätt nyttjade kan användas som uttryck för delaktighet och inflytande. Detta kan liknas vid Jerome Freibergs (1999) resonemang om att bemyndiga eleverna, att tänka om och förhålla sig till dem som medborgare, med ansvar, delaktighet och inflytande över det som sker i och utanför klassrummet – istället för att förhålla sig till dem som vore de turister på tillfälligt besök utan ansvar, delaktighet eller inflytande (se vidare kapitel 3). Av ovanstående resonemang kan vi dra slutsatsen att resultatet av lärares arbete speglar olika grader av effektivitet. Att kollektiv lärareffektivitet har en avgörande betydelse för elevers lärande har flera forskare visat på (Marzano, 2003; Hattie, 2012 Donohoo, 2019). Forsk-
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 17
2021-11-02 09:30
18 · Att arbeta med ledarskap ning har också visat att enskilda lärare har stor betydelse för elevers lärande (Samuelsson, 2013). Christopher Day och Qing Gu (2010) påpekar att bra undervisning och framgångsrikt lärande är beroende av både individuell och kollektiv effektivitet. Lärare som lyckas väl omtalas vara bra, duktiga, effektfulla, framgångsrika, kompetenta, skickliga eller utmärkta. Vad, hur, när och varför de gör som de gör när de leder undervisning har en del gemensamma drag. Det speglar inte sällan att de arbetar förebyggande, långsiktigt, målmedvetet och uthålligt (Samuelsson, 2017). Sådana lärare erhåller också respekt för sin undervisning utifrån vad de åstadkommer i arbetet med eleverna. De utgör goda exempel för skolledare, vårdnadshavare och elever och deras ledarskap blir eftersträvansvärt för både blivande och verksamma lärare. De framstår på så sätt som trovärdiga. Vad trovärdighet består av och vilka trovärdighetssignaler lärare använder sig av kommer att beskrivas i detta kapitel. Intresset för detta fenomen, trovärdighetssignaler som en del av ett didaktiskt ledarskap (hur lärare leder genom att undervisa eller undervisar genom att leda, Samuelsson et al., 2020), har växt fram ur arbetet med empiriska studier. Intresset bottnar också i ett uppriktigt intresse av att göra nytta för dem som verkar tillsammans i praktiken, det vill säga barn och ungdomar, pedagoger och lärare.
Trovärdighet – vad handlar det om? Trovärdighet kan sägas vara något man gör sig förtjänt av, det är inget som är givet per automatik. Det förefaller rimligt att påstå att det är så idag och samtidigt vara medveten om att det inte alltid har varit så. Gårdagens konventionsstyrda normreglerade samhälle har ersatts av ett preferensreglerat risksamhälle (Ziehe, 1993; 2000; 2010) där alla och envar förväntas bilda sig en uppfattning om och ta ställning till en strid ström av olika händelser. Vem som var trovärdig bestämdes i det konventionsstyrda samhället av någon annan, en vuxen, någon med formell makt. Trovärdighet tillskrevs myndighetspersoner, utbildade individer och vårdnadshavare i ljuset av deras större livserfarenhet.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 18
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 19 I det nuvarande preferensreglerade samhället bestäms trovärdighet istället av jämnåriga kamrater, inte sällan påverkade av andra med informell makt. Individer, barn och ungdomar, använder sig av andra, ett sammanhang, en referensgrupp eller en kamratgrupp för att definiera sig själva och trovärdighet samtidigt som de alltjämt är beroende av vuxna, till exempel vårdnadshavare och lärare, som erbjuder omsorg och trygghet (Brembeck, Johansson & Kampmann, 2004; James & Prout, 1990). Lars Trädgårdh (2020) resonerar om trovärdighet i form av tillit, vilket å ena sidan byggts upp av ömsesidigt beroende mellan medborgare och institutioner utifrån starka normer som internaliserats eller införlivats sedan barnsben. Tillit som karaktärsdrag grundläggs på så sätt genom uppväxten och vi lär oss i de flesta fall att lita på staten och dess institutioner. Under trygga omständigheter har vårdnadshavare och lärare haft möjlighet att fostra och leda utifrån tillit snarare än kontroll. Men tilliten ser olika ut beroende på omständigheterna människor lever i och omkring. En hög generell tillit kan existera jämte en låg tillit till lokalsamhället, exempelvis utifrån erfarenheter människor gör där de bor och där deras barn går i skolan. Vårdnadshavare som skickar sina barn till skolan byggt på en tillit gör det med förhoppningen om att deras barns skola visar sig vara en trygg miljö. Personal i skolor, särskilt lärare som träffar barn under lång tid, kan motverka risken att generationer av ”lågtillitare” skapas genom sitt sätt att agera, erbjuda tillit och leda undervisning. Elever som känner tillit till sina lärare känner sig säkrare på skolan och känner de sig säkrare så litar de ännu mer på sina lärare. Lärare som ingriper effektivt för att förhindra hot, kränkningar och mobbning uppfattas som kompetenta och trovärdiga och skapar en känsla av trygghet (Mitchell, Kensler & Tschannen-Moran, 2018). Trovärdighet bygger, enligt Wayne Hoy och Megan Tschannen-Moran (1999), för en följare på att ledaren uppvisar fem specifika kvaliteter. En av dem är välvilja. Välvilja ger följaren en känsla för en ledare som en betrodd part som skyddar deras välbefinnande. En andra kvalitet är pålitlighet. Det lägger grund för i vilken grad följarna kan lita på ledaren eller andra i samvaron eller sammanhanget som de ingår
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 19
2021-11-02 09:30
20 · Att arbeta med ledarskap i. Till dessa kommer en tredje kvalitet som handlar om kompetens och förmåga hos den följaren ska lita på och följa efter. En fjärde kvalitet handlar sedan om ärlighet i karaktären, i form av integritet och autenticitet hos den följaren väljer att lita på. Till detta kommer en femte kvalitet som öppenhet, som handlar om huruvida den som leder inte döljer någon information. Trovärdighet som ledare kan vinna och förlora – och som människor som följer kräver – är enligt James Kouzes och Barry Posner (2011a) ett fundament för ledarskap. Trovärdighet handlar om hur ledare erhåller tillit och förtroende av de som följer dem. De lyfter fram en kritisk skillnad som handlar om huruvida ledaren: ”Gör Det Vi Sagt Att Vi Ska Göra” – som förkortat blir GDVSAVSG – eller inte. När ledaren gör som den säger, modellerar och agerar som en förebild, framstår den som en trovärdig person, därför att ledaren på så sätt inte bara representerar sig själv utan också de andra i det sammanhang där de verkar och som de ansvarar för. Av det följer att när ledare talar och agerar så föreställer sig följarna som ser och lyssnar att ledaren talar eller agerar för gruppen och sammanhangets bästa. Ledaren måste på så sätt agera på ett sätt som inte bara överensstämmer med deras egna värderingar utan också med kärnvärden som alla i sammanhanget tror på och står upp för. För att erhålla och upprätthålla trovärdighet behöver ledare svara upp mot ”The Six Disciplines for Earning and Sustaining Credability” (”Sex principer för att erhålla och upprätthålla trovärdighet”, Kouzes & Posner, 2011a, s. 35). Kouzes och Posner resonerar medvetet om disciplin i ordet ursprungliga betydelse – att lära sig. De menar vidare att den som följer en disciplin är en ledare som är medveten om att det krävs hårt arbete och hängivenhet för att få saker gjorda. Att erhålla och upprätthålla trovärdighet kräver till att börja med en vilja att utforska ens inre territorium: • Ledare
måste för det första klargöra sina egna ideal och principer som guidar dem i deras beslutsfattande. När det är gjort kan de kommuniceras till andra som ledaren tänker sig ska följa dem.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 20
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 21 • Ledare måste för det andra lära sig att visa respekt och uppskattning
för alla följare. På så sätt visar ledaren att ledarskap är en relation, byggd på ömsesidig förståelse. • För det tredje måste ledare samla alla följare och få dem att enas kring en gemensam sak. Trovärdiga ledare skapar en stark känsla av samhörighet och bidrar på så sätt till att utveckla kapaciteten hos följarna. • För det fjärde så förstår de värdet av att följare får möjlighet att utvecklas och lära sig i sammanhanget de är en del av. De skapar ett klimat där alla och envar tar personligt ansvar. • Ledare förstår för det femte att de gör nytta för andra. De gör det genom kloka möten där följare får möjlighet att göra socialt produktiva val, som Mats Trondman (2003) definierat det. • Sist men inte minst, för det sjätte, upprätthåller ledare hoppet, genom att vara inspirerande, upplyftande och energiska (Kouzes & Posner, 2011a). Sammanfattningsvis visar dessa exempel på hur ledare som är och verkar för trovärdighet läser av, internaliserar och bär upp sammanhangets mål och värden. Detta genom att vid behov ingripa effektivt och skapa förutsättningar för alla följare att utveckla äkta tillit.
Signalering – vad handlar det om? Samvaron mellan alla slags djur underlättas av signaler (Lundberg & Berggren, 2010; Tomasello, 2011; Kropoktin, 2017; Bregman, 2019). Det gäller förstås också för människor. Barn lär sig tidigt känna igen och läsa av sina vårdnadshavare och andra som står dem nära utifrån hur de signalerar. De till barnet närstående vuxna använder mer eller mindre omedvetet olika former av kommunikation såsom gester, mimik, dofter, tonfall och ord av olika valör för skilda ändamål. Det ska inte förstås som att vårdnadshavare eller släktingar i allmänhet, lika lite som lärare i skolan, ägnar sig åt traditionell manipulation av sina barn. Det ska snarare förstås som att de i hemmen – liksom lärare i skolan – snarare ägnar sig åt en medveten påverkan, en socialisation och
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 21
2021-11-02 09:30
22 · Att arbeta med ledarskap överföring av normer och värden. Detta som en del av ett fostrande av barnen och eleverna med avsikten att stödja deras utveckling och lärande (Colnerud, 2017). Människor använder sig vid sidan av verbal kommunikation även av olika former av gester eller fingertecken för att fånga andras uppmärksamhet och/eller för att förstärka en känsla (Jensen, 2017). Ett slags vanligt förekommande gester och kroppsspråk är att man kommunicerar med olika tecken. Denna form av visuell kommunikation är inget enhetligt språk. Varje land har sitt eget teckenspråk och jämte det finns en del internationella tecken som fungerar mer eller mindre överallt. Vid sidan av teckenspråk finns en annan form av fingertecken med universell betydelse. Det kan till exempel handla om att ange en riktning, en position eller peka ut någon med hjälp av ett utsträckt pekfinger och övriga fingrar knutna. Det utsträckta fingret blir ett slags vägledning, eller riktningsvisare. Ett andra exempel är räknetecknen där fingrarna används för att visa på en mängd av något. Antalet fingrar i luften symboliserar antalet som avses. Ett tredje exempel är v-tecknet där handflatan riktas från kroppen och pek- och långfinger sträcks upp som ett V. De uppsträckta fingrarna fungerar som ett uttryck för en framgång eller en vinst. Vid sidan av fingrar är det inte ovanligt att människor använder huvudet eller delar av detsamma för sin icke-verbala kommunikation. Ett sådant exempel är huvudskakningar, från sida till sida som en nekande signal och uppifrån och ner som en jakande signal. En annan icke-verbal gest med delar av huvudet av universell betydelse är den utsträckta tungan som använts för att driva med, ironisera och provocera den eller de man kommunicerar med. Gesten har använts av vetenskapsmän som Albert Einstein, författare som Astrid Lindgren och musiker som Rolling Stones. Användning av signalsystem associeras ofta med makt och ansvar. Ett äldre, numera sällan använt system, är så kallade semaforer. Det är olika former av optiska signalsystem som ska synas på långt håll i dagsljus. Semaforer var tidigare vanliga inom järnvägen med olika system som förevisade när tåget skulle stanna eller köra. Liknande system används fortfarande på båtbryggor inom skärgårdstrafiken och på inlandsbanan, där en resenär genom att vrida en semafor signalerar
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 22
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 23 att den vill resa med ankommande fordon. En variant av semaforer är flaggsemaforering där textmeddelanden sänds manuellt med hjälp av flaggor, på liknande sätt som med tecken i telegrafi. Det kanske kan liknas vid de symboliska signalsystem i form av stoppljus som ibland används i klassrum, i grönt, gult och rött, för att signalera och uppmärksamma på olika nivåer av arbetsro och ljudvolym. Ett annat vanligt förekommande system, som flertalet kanske känner till, är polisernas teckensystem. Ett av deras tecken är en vinkelrätt hand i 90 grader på en utsträckt arm. Detta tecken signalerar halt eller stopp. Poliser använder detta tecken för att fånga vår uppmärksamhet och på så sätt styra vårt beteende. Vid trafikdirigering kan tecknet kombineras med andra tecken. Poliser kan till exempel använda den andra armen för att vinka fram de som får tillåtelse att på ett eller annat sätt passera förbi en specifik situation. Ett annat system av tecken, som en del av oss kanske känner igen, är militära signaler och tecken. De används när verbala kommandon inte hörs av ens egna förband eller inte får uppfattas av andra. De militära signalerna är tänkta att överrösta buller och överbrygga avstånd och vara ”tystare än vindens viskningar” (Försvarsmakten, 2001). Militära tecken möjliggör kommunikation och kan styra individer och grupper genom ordergivning eller varningar. Jämte dessa exempel på mänskliga signalsystem har vi historiskt sett utnyttjat andra slags analoga system, såväl på land som inom sjöfarten. Inom sjöfarten användes en överenskommen mängd signalflaggor för att kommunicera och meddela sig mellan fartyg på ett internationellt sätt. Signalflaggorna är numera ersatta av tekniska och digitala signalsystem. Det är en form av komplexa system som reglerar och dirigerar vanligt förekommande system, till exempel trafiksystem för våra järnvägar. Dessa system reglerar vem som får köra, när man får köra, i vilken riktning och på samma sätt vem som får vänta på sin tur. Sammanfattningsvis visar dessa exempel på hur signalering för, mellan och till människor bygger på gemensamma referensramar, en tilltro till att systemet eller den som har makten gör en adekvat bedömning, har goda intentioner bakom bedömningen och att hen använder sitt inflytande med gott omdöme.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 23
2021-11-02 09:30
24 · Att arbeta med ledarskap
Trovärdighetssignalering – vad handlar det om? Trovärdighetssignalering handlar om att det finns en samstämmighet mellan det som signaleras och hur det signaleras. Att med ett spänt ansikte, sammandragna ögonbryn och svarta ögon försöka övertyga någon om: ”Jag är inte arg!” blir svårt helt enkelt därför att budskapet som helhet inte framstår som trovärdigt. Innehållet i det som sägs matchar inte hur budskapet signaleras. Det ena skaver mot det andra och det blir därför svårt att läsa av och förstå vad som är äkta – det verbala eller det visuellt kommunicerade. Trovärdighetssignalering handlar också om att agera eller posera, för att använda teatermetaforer. En ledare som poserar försöker spela en roll utifrån en tanke, ett manus eller direktiv som avser att visualisera ett sätt eller ett budskap. Posören lyckas dock inte övertyga utifrån hur den för sig, vad den säger och vad den sammantaget försöker kommunicera. Det blir inte trovärdigt därför att det inte bottnar i något autentiskt. Tvärtom finns det sprickor i fasaden som ledaren visar upp som får den att framstå som falsk eller ihålig. Ledaren kan försöka dölja eller skyla över sprickorna på olika sätt eller med olika manér men det fungerar sällan. En bristande trovärdighetsignalering kan handla om följarens erfarenhetsbaserade föreställningar om hur någon i en viss situation och/eller funktion bör agera som inte motsvaras av hur ledaren agerar. Det kan beskrivas som en idealiserad brist. Det kan också handla om att ledaren agerar på ett i våra ögon rimligt sätt men att det inte matchar ledarens persona. Det kan beskrivas som en internaliserad brist. I anslutning till detta finns det anledning att kort stanna till vid ett råd som ibland förekommer i samband med ledarskap, också lärarutbildning: ”Fake it till you make it”, som man bör vara sparsam med. Många av oss har lärt oss komplicerade saker, till exempel att cykla, på så sätt. Det är nästan omöjligt att förklara något så komplext utan att den som ska lära sig samtidigt sätter sig på cykeln och med stöd tillägnar sig och koordinerar sin kropp i relation till cykeln. Men att använda samma råd till blivande eller verksamma lärare utsätter läraren för en risk, att framstå som en posör och att barnen eller ungdomarna blir ett slags försökskaniner. I bägge fallen kan det få förödande konsekvenser på både kort och lång sikt.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 24
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 25 En stipulativ (prövande) definition av trovärdighetssignalering kan vara att som ledare agera och kommunicera på ett helgjutet och hållbart sätt anpassat till situationen. Ledaren bör också utgå ifrån sina personliga förutsättningar i relation till följarnas föreställningar – med gruppens bästa som mål.
Att leda undervisning som bidrar till elevers utveckling och lärande Att studera vad och hur lärare gör som lyckas leda undervisning så att barn och elever utvecklas och lär sig är inget nytt. Det utesluter trots allt inte fortsatta studier. Skälen för det är till exempel att samhället utvecklas och förändras. Människor flyttar eller flyr och blir en del av nya skolsystem. Utveckling och förändrade sociokulturella förhållanden påverkar skolan och rimligen undervisningen. På samma sätt kan vi inte utesluta att digitalisering påverkar såväl planering som genomförande och uppföljning av undervisning (Kjellsdotter, 2020). Av det följer ett intresse för att klarlägga om något har förändrats över tid och vad det i så fall kan vara. På samma sätt blir det intressant att försöka upptäcka om något alltjämt håller och kanske till och med är universellt giltigt. Amerikanerna Edmund Andersson, Carolyn M. Evertson och Linda M. Andersson (1980) studerade skillnaden mellan mer eller mindre effektiva lärares sätt att leda undervisning i början av en termin. De bägge grupperna av lärare jämfördes avseende a) beteendehantering, b) gensvar mot störande beteende, c) instruktioner, d) möta elevernas bekymmer och e) personliga karakteristika. Forskarna fann skillnader mellan hur effektiva och mindre effektiva lärare ledde arbetet. De mer effektiva lärarna hanterade beteenden genom att förevisa vad som var lämpliga sätt att bete sig, beskriva vilka attityder som var rimliga och söka ögonkontakt med eleverna. De mer effektiva lärarna skiljde sig också i sina gensvar mot elevernas störande beteende, vilket innebar att de stoppade dem snabbare än de mindre effektiva lärarna.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 25
2021-11-02 09:30
26 · Att arbeta med ledarskap När det kom till instruktioner beskrevs de tydligt för eleverna. De mer effektiva lärarna bidrog också med tydliga beskrivningar och presentationer som gjordes med stöd av olika slags modaliteter som fanns tillgängliga. Elevernas oro – som kom till uttryck som ouppmärksamhet under lektionerna – hanterades bättre av mer effektiva lärare. De använde ett innehåll som relaterade till eleverna och hade också tydligare fokus på elevernas lyckade insatser. De mer effektiva lärarna var också bättre på att lyssna. Skillnaden var i korta drag att de mer effektiva lärarna etablerade sig som ledare i klassrummet från första stund. De hade fokus på att socialisera eleverna till miljön de etablerade utan att för den skull få eleverna att misstro att innehållet var det viktiga, trots att det till en början var i bakgrunden. Skillnader mellan de mer och de mindre effektiva lärarna hade också betydelse för elevernas engagemang. Eleverna till de mer effektiva lärarna var mer engagerade och uppgiftstillvända till skillnad mot eleverna till de mindre effektiva lärarna som var mer uppgiftsfrånvända och oengagerade. Om vi håller oss till en svensk kontext så finns Mats Trondman (1999) som lyfte fram sju kompetensområden som en bra lärare behöver ha: Den första kompetensen handlar om att en bra lärare ska vara en auktoritet. Det innebär att läraren behöver ta ansvar för och leda arbetet, undervisningen. Att vara en auktoritet betyder att ha en solid legitimitetsgrund för sitt ledarskap, det vill säga för sin roll som lärare. Det motsvarar att läraren tar ansvar för och lever upp till förväntningar för att på så sätt matcha elevernas föreställningar om vad och hur lärare borde agera. En lärare med auktoritet ser till att bli en del av ansvarssfären genom en öppen dialog med eleverna. Det innebär också att de vet att det kan leda till både samspel och motstånd från elevernas sida. Modet och viljan att axla ansvaret som ledare är avgörande för lärarens auktoritet. Den andra kompetensen handlar om att en bra lärare ska ha goda ämneskunskaper. Den som är lärare i ett ämne behöver helt enkelt kunna innehållet som eleverna förväntas arbeta med. Det innebär inte att läraren behöver kunna allt, men den måste vara ödmjuk inför
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 26
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 27 och uppriktig med vad den kan och inte kan. Ödmjukhet, framhåller Trondman, uppfattas av elever som viktigt och sympatiskt. Den tredje kompetensen fokuserar på att en bra lärare ska vara en god pedagog. Det handlar om att ha förmågan att med stöd av olika arbetsformer förmedla och diskutera ett kunskapsinnehåll på ett sätt som bidrar till elevernas kunskapsmässiga, sociala och moraliska utveckling. Med andra ord ett ansvarstagande för fostran och lärande. Trondman framhåller att elever vill ha lärare som är kunniga och pedagogiska, inte det ena eller det andra. Läraren behöver ha förmågan att fånga elevernas uppmärksamhet och svara upp mot deras förväntningar på att göra det möjligt för dem att förstå vad som ska göras och hur det ska göras. Den fjärde kompetensen handlar om att läraren ska vara engagerad. Lärare behöver våga leva ut sin roll som lärare och visa eleverna att den gillar både arbetet och att vara med eleverna. Engagemanget handlar också om att bidra med intensitet i mötet med eleverna. Att som lärare visa på en medvetenhet, uttryck för vilja, avsikt och en glädje. Den femte kompetensen handlar om att lärare ska ha humor. Förmågan att kunna skratta åt det som går fel, det som blir tokigt eller framstår som obegripligt kan vara viktigt för att öppna upp för samtal om det som hänt. En sådan förmåga kan reducera spänningar och lätta på ångest. Humor fungerar bäst om läraren har en positiv auktoritet, ger uttryck för en kunnighet och visar prov på att vara engagerad. Humor som uttryck för bristande självförsvar riskerar att skrämma elever till tystnad och leda till motstånd istället för samspel. Den sjätte kompetensen handlar om att lärare ska ha en utvecklad interpersonell kompetens. Denna förmåga är så omfattande att Trondman delade upp den på delaspekter. Den första delaspekten handlar om empati. Empati handlar om förmågan att sätta sig in och förstå andra människors situation utifrån deras perspektiv. Den andra delaspekten handlar om socialt perspektivtagande. Det kommer till uttryck genom att läraren anstränger sig för att försöka förstå elevers handlingar i relation till de sociala omständigheter de lever i. Lärare behöver med andra ord sociala insikter för att leda på ett bra sätt.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 27
2021-11-02 09:30
28 · Att arbeta med ledarskap Den tredje delaspekten handlar om en kognitiv komplexitet. Det innebär att lärare har tillgång till många olika förståelsemodeller för att tolka elevernas föreställningar, tankar och sociala handlingar. Läraren och dess undervisning behöver vara en plats, ett klimat, som gynnar en dialog mellan elever och lärare. Den fjärde delaspekten handlar om kontexthänsyn. Läraren behöver en medvetenhet och förmåga att anpassa sig och undervisningen till eleverna, skolan och det omkringliggande samhället samtidigt som den arbetar mot mål och kunskapskrav. Av det följer att undervisning kan komma att variera för olika elevgrupper under olika år. Den femte delaspekten handlar om självreflektion. Lärare behöver vara självreflexiva för att modellera hur viktigt det är med reflektion. På så sätt kan lärare träna upp elever till att reflektera över det de är en del av. Den sjunde kompetensen handlar om att en lärare ska vara seende och stödja en sund narcissistisk utveckling. Det innebär konkret att uppmuntra barn och ungdomars rätt att säga vad de tycker och känner. Det handlar om att de, barn och ungdomar, ska erbjudas möjligheten att använda vuxna för sina egna behov. För att detta ska vara möjligt behöver vuxna, inklusive lärare, erbjuda en miljö där det blir möjligt att uttala verkliga tankar och känslor. Att den vuxna ser barnet eller ungdomen innebär att den blir ett ”insiktsfullt vittne” som förstår dem, tar dem på allvar och uppskattar dem precis som de är, förbehållslöst som Trondman (1999) uttrycker det. I Sverige finns också Martin Hugo (2011) som skildrar hur lärare på svenska yrkesgymnasier förhåller sig till och arbetar med elever som tappat motivationen. Han beskriver till att börja med hur dessa lärare hade en liknande kunskaps- och människosyn och ett förhållningssätt till sina elever. Lärarna hade ett starkt socialt engagemang som märktes och var betydelsefullt när de träffade eleverna i undervisningssituationer. De kunde ägna tid till eleverna och arbeta med eleverna och inte bara med deras skolarbete. Lärarnas utgångspunkt i det var en övertygelse om alla människors inneboende potential, och skolans uppgift att ta tillvara detta och göra det möjligt för alla att lyckas i skolan (se kapitel 15).
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 28
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 29 Lärarna i Hugos studie använde sig också av en erfarenhetsbaserad pedagogik som tog sin utgångspunkt i det eleverna kunde sedan tidigare. Därifrån utvecklade eleverna sina praktiska färdigheter och sitt kunnande i små steg. Lärarnas strategier sträckte sig över lång tid och var på så sätt både medvetna och uthålliga. Utöver detta krävdes det både öppenhet och engagemang för att lyckas med att bidra till utveckling och lärande hos eleverna. Det krävdes också ett slags åskådlighetsundervisning som tog sin början i det enkla och det konkreta. Lärarna modellerade hur eleverna skulle göra genom att praktiskt förevisa det. Undervisningen organiserades kring en sammanhangsprincip. Det innebar att lärarna hjälpte eleverna att se och förstå sammanhanget och konkret knöt samman karaktärs- och kärnämnen. Sammanhangen stärktes också genom att eleverna fick längre sammanhållna arbetspass och på så sätt slapp splittrade uppdelade scheman och arbetsdagar. Det viktigaste i lärarnas undervisning, enligt Hugos beskrivning, handlade om att förändra elevernas bild av sig själva och stärka deras självförtroende. Lärarnas förhållningssätt och ledarskap inriktades därmed på att göra eleverna mottagliga för undervisning och arbeta med deras inställning till det de förväntades lära sig. Här finns också Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson (2017) som studerat vad som kännetecknar en effektfull matematiklärares sätt att leda matematikundervisning. I en studie fann de att den effektfulla matematikläraren på högstadiet hanterade matematikklassrummet som ett socialt system, visade omsorg och skapade respektfulla relationer till eleverna, hanterade motivation och elevers tilltro till sina egna förmågor samt klarade av att etablera struktur och regler. I det sociala systemet var det innehållet, matematiken, som var i fokus och det var det som läraren fick eleverna att ägna sig åt under lektionerna. Läraren förevisade vad han tänkte att eleverna skulle göra och signalerade också om han uppfattade att elever betedde sig annorlunda än vad han hade tänkt sig. Han skapade också ett klimat för att våga sätta ord på och tänka högt om innehållet de arbetade med. Läraren var i nära anslutning till detta tydlig med strukturerna och ramarna för undervisningen och lektionerna. Han skapade socio-ma-
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 29
2021-11-02 09:30
30 · Att arbeta med ledarskap tematiska normer om vilka matematiska handlingar som var rimliga, vilket reglerade samtalet och arbetet i klassrummet. Dessa strukturer och regler skapade ett genuint lyssnade och intresse för eleverna. Deras tankar om och förståelse för matematik samt respekt för elevernas matematiklärande och deras situationer gav ett lugn på matematiklektionerna. Lärarens äkta omsorg la grunden till att eleverna presterade lite mer än man kunde förvänta sig. Läraren var också noga med att visa hur kul och lustfyllt det var med matematik. Detta genom att representera matematiska fenomen på olika sätt och ta vara på elevernas tankar om hur uppgifter kunde lösas – samtidigt som han också var tydlig med vilken lösning han tyckte vad rimligast och vilka argument han hade för det. Läraren var också noggrann med att fånga upp och stötta varje elevs til�lit till deras egen förmåga. Den individuella återkoppling som varje elev erbjöds fokuserade på vad de var bra på och vad de behövde träna mer på. Läraren utövade ett gott ledarskap genom att vara så effektfull i sitt sätt att undervisa. Avslutningsvis finns också Michael Segolsson och Åsa Hirsh (2019) som undersökte vad som utmärker skickliga lärare på högstadiet och gymnasiet. De fann ett antal kvaliteter hos sådana lärare. Det handlade till att börja med om att de lärarna arbetade aktivt och systematiskt med att skapa relationer till eleverna. Detta var den viktigaste delen av arbetet som lärare. Goda relationer till eleverna var resultatet av ett medvetet, systematiskt och aktivt beteende från lärarnas sida. En del av detta medvetna arbete beskrev lärarna som att de utanför klassrummet och undervisningen bland annat sökte upp eleverna vid deras skåp, gjorde dem sällskap och småpratade med dem till klassrummet. Lärarnas intention med den uppsökande verksamheten var att småprata om hur eleverna hade det i skolan och samtidigt ge eleverna tillfälle att fråga dem om vad som helst. Lärarna demonstrerade också att de ville vara med eleverna. Lärarna menade att eleverna å ena sidan såg igenom om de hade en dålig dag och inte var på humör och å andra sidan var det lärarens uppgift att skapa lust och nyfikenhet för innehållet i undervisningen. Det sistnämnda menade lärarna
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 30
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 31 också var möjligt att göra genom att arbeta tillsammans med eleverna kring uppgifter. Forskarna fann vidare att lärarna kontinuerligt försökte bli bättre som lärare och visade fram det för sina elever. De gjorde det dels för att undersöka sin egna praktik i syfte att utveckla den och dels som en inre motivation för att utvecklas som människa och bli en ännu bättre lärare. Lärarna menade att de, genom att sträva efter att utvecklas, modellerade en inställning eller seriositet för att studera. Ännu ett tema som lyftes fram av lärarna var ett delat ansvarstagande med eleverna. Lärarna ansträngde sig för att åstadkomma ett gemensamt lärandeklimat där deras såväl som elevernas intressen tillvaratogs med målet att optimera praktiken. Detta gjordes genom tydliga regler, ansvarstagande och tydliggjorda förväntningar. Det handlade också om att skapa situationer där eleverna kände sig så pass bekväma att de ville medverka genom att ställa frågor eller bidra med svar därför att alla frågor och svar var betydelsefulla. Ett annat tema handlade om att skapa lärtillfällen. De kom till uttryck som en balans mellan ett planerat och ett spontant lärande. Det handlade också om att läsa av elevernas färdigheter och förmågor och på så sätt ha en beredskap för en anpassad undervisning. Det sista temat handlar om att etablera tilltro och en känsla av säkerhet. Det handlade om att vara uppmärksam på vad som står rätt till och skapa en känsla av att klassrummet och undervisningen är en säker plats. Sammanfattningsvis visar denna genomgång av en amerikansk och ett antal svenska studier om lärares sätt att leda undervisning att den har bedrivits på olika sätt. Fokus i sådana studier har ofta varit på lärare i olika delar av grundskolan och gymnasiet. Ibland med fokus på särskilda ämnen eller inom avgränsade program och ibland med olika slags lärare i olika ämnen. Men, denna sammanfattning, som på intet sätt utger sig för att återge all internationell eller svensk forskning om bra, duktiga, effektiva, effektfulla, skickliga, utmärkta lärares ledarskap speglar att det finns få studier gjorda som handlar om hur lärare i förskolan, fritidshemmet eller grundskolans början leder undervisning. Avslutningen på detta kapitel fyller lite grann upp denna lucka
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 31
2021-11-02 09:30
32 · Att arbeta med ledarskap genom att fördjupat beskriva vad, hur och varför en lärare, Claes som presenterades i inledningen, gjorde som han gjorde när han signalerade trovärdighet genom sitt sätt att leda undervisning för en årskurs 1–3 klass.
En lärares sätt att signalera trovärdighet Låt oss därmed återvända till och besöka läraren Claes och hans årskurs 1–3 klass. Jag följde hans undervisning under ett drygt år och kunde konstatera att han leder undervisning på ett trovärdigt sätt. Jag uppfattade att Claes på ett medvetet eller systematiskt sätt tänkte kring och arbetade med trovärdighetssignalering. Hans trovärdighetssignalering beskrivs utifrån ett antal teman a) svara upp mot förväntningar på ansvarstagande, b) skapa rutiner för att träna självtillit, c) hantera konflikter på egen hand eller med stöd av läraren och d) instruera och ge stöd till de som behöver det. Dessa teman svarar på vad och hur läraren gjorde när han signalerade trovärdighet medan han ledde undervisningen, men också varför han gjorde det.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 32
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 33
Svara upp mot förväntningar på ansvarstagande Detta tema handlar om hur Claes introducerade ett förhållningssätt där ett sätt att vara och ta ansvar upprätthölls. Claes gjorde det vanligtvis med muntligt framförda argument och motiv. På så sätt fick eleverna förståelse för vad som skulle göras, hur det skulle göras och varför det skulle göras på ett eller annat sätt. Utifrån sin egen förmåga förväntades både enskilda elever och klassen som gemenskap ta ansvar för och svara upp mot Claes förväntningar. Vi ska titta på två exempel på hur ansvarstagandet kunde komma till uttryck dels hos en enskild elev och dels hos klassen under en matematiklektion.
P
å väg in i klassrummet inför en matematiklektion efter en
rast stoppade Claes tre elever, Emmy, Nazim och Irfan. Det var eleverna i klassen som hade kommit längst i matematik. Claes förklarade för dem att: – Idag börjar jag lektionen med en genomgång för de andra, men den gäller inte er. Ni behöver inte lyssna på den, ni har redan visat mig att ni förstår det jag behöver prata med de andra om. Medan jag går igenom med dom fortsätter ni i era böcker. De ligger i klassrummet med remsan och post-it-lapparna i, som vanligt. Hämta böckerna innan ni sätter er på era platser.
Claes bad de tre eleverna upprepa vad de skulle göra när de kom in i klassrummet och under hans genomgång och la sedan till att: – Jag vill inte märka av er under genomgången, då arbetar ni på egen hand. Det vet jag att ni kan och jag kommer till er som vanligt när de andra börjat arbeta efter genomgången. Alla tre eleverna nickade till svar och Claes såg nöjd ut. Detta, att några elever arbetade på egen hand medan andra var en del av en
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 33
2021-11-02 09:30
34 · Att arbeta med ledarskap genomgång, var ett sätt som Claes elever var vana vid. De tre eleverna visste också vad han menade när han instruerade dem att arbeta vidare på egen hand i sina böcker. Eleverna gick före Claes in i klassrummet, hämtade sina böcker och satte sig vid sina platser. Claes gick till sin arbetsplats vid den digitala skrivtavlan, vände sig mot klassen och fångade deras uppmärksamhet. De tre eleverna som Claes pratat med innan lektionen hade under tiden börjat arbeta i sina böcker. Claes började berätta om addition med tiotal och visade olika uppgifter på den digitala skrivtavlan. Han ställde frågor till olika elever och bjöd på så sätt in dem in att svara på frågan: ”Hur tänker du när du räknar ut detta tal?” Han upprepade elevernas förslag till lösningar för att förtydliga vad som sagts. Under genomgången vände Claes sig mot olika elever som för att försäkra sig om att de uppfattade vad kompisarna sagt och vad han förtydligat. Efter ett par minuters resonerande räckte eleven Emmy upp sin hand. Hon satt med den i luften drygt fem sekunder utan att Claes såg henne innan hon frågade: ”Vad ska jag göra, som redan har gjort allt det där?” Claes hörde hennes fråga innan han såg henne. Han vände sig tvärt mot Emmy och sa över klassrummet med en markering i sin röst: – Du vet precis vad du ska göra, det pratade vi om innan lektionen, tillsammans med Nazim och Irfan. Du vet också att du inte ska fråga om det och tala om för alla andra att du redan gjort detta, det vet dom. Din uppgift under genomgången är att räkna på, arbeta med dina uppgifter, på egen hand, i din bok. Emmy tog ner sin hand medan Claes svarade henne och sa inget mer. Han tittade på henne ett par sekunder men sa inget mer. Sedan riktade han sig återigen mot klassen och fortsatte förklara och ställa frågor till dem. Så fort hans genomgång var klar och de andra eleverna hade börjat arbeta kom Emmy fram till honom, ställde sig tyst så nära honom hon kunde komma och sa efter tre
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 34
2021-11-02 09:30
Lita på mig, jag är din lärare · 35 sekunder ”Förlåt”. Claes la en hand på hennes axel och svarade henne: – Det är okey, men är vi överens så är vi överens. Det gäller mig, dig och alla andra också. Claes gjorde i detta fall en poäng av att överenskommelser är lika för alla. Han var också tydlig med konsekvensen till följd av att Emmy följde hans instruktioner och inte höll sig till den gemensamma överenskommelsen. Man kan diskutera om hans sätt att tillrättavisa Emmy kunde gjorts på ett annat sätt. Och det kunde det förstås gjorts, inte minst därför att det ganska ofta finns möjlighet att göra annorlunda. Men inte alltid, vilket jag återkommer till i ett annat tema. När skoldagen tagit slut och eleverna gått hem pratade jag med Claes om hur det hade gått under dagen. Det gjorde jag varje dag som jag var hos honom eller andra lärare och deras elever. Claes kom snabbt in på situationen med Emmy och frågade om jag uppmärksammat den. Det hade jag och därför svarade jag ja. Claes berättade då hur han, från det att han tog emot eleverna i årskurs 1 hade beskrivit, resonerat och diskuterat med dem om hur han ville ha det på sina lektioner. Han beskrev vidare hur han sagt till eleverna att han under sina år som lärare hade lärt sig att det i alla klasser fanns elever som lär sig fortare än andra i olika ämnen. Därför behövde eleverna vänja sig vid att arbeta med olika uppgifter i olika böcker. De behövde också vänja sig vid att få olika mycket stöd och hjälp, olika slags stöd och hjälp och på inget sätt göra en poäng av att man gjort fler uppgifter eller kommit längre än någon annan. Han accepterade inte att de ägnade sig åt uppvisning eller skryt på någon eller några andras bekostnad. Claes hade också förklarat att han skulle hjälpa alla att träna upp förmågan att arbeta på egen hand medan han förklarade för någon eller några andra. På samma gång skulle han också vara tydlig i sin återkoppling om någon inte gjorde som han hade tänkt sig, när de till exempel skulle arbeta på egen hand.
ledarskap sociala relationer konflikthantering.indd 35
2021-11-02 09:30
ISBN 978-91-27-82525-3
9 789127 825253
NOK_KARLBERG_SAMUELSSON_LEDARSKAP_SOCIALA_REALATIONER_OCH_KONFLIKTHANTERING.indd Alla sidor
FOTO: PETER HOLGERSSON/BILDBYRÅN
MARCUS SAMUELSSON är legitimerad lärare i slöjd, biträdande professor i pedagogik och forskningsledare för forskargruppen FoDiL – forskning om didaktiskt ledarskap vid Linköpings universitet. Han forskar om didaktiskt ledarskap, simuleringar och simuleringsundervisning samt om slöjd.
, p a k s r a d e L r e n o i t a l e r iala
so c
g n i r e t n a h t ik
l f n o k
och
FOTO: JOHAN STRINDBERG
MARTIN KARLBERG är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.
Martin Karlberg & Marcus Samuelsson (red.)
Kursboken Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan även med fördel läsas av verksamma inom de olika nivåerna i det svenska utbildningssystemet. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan: • Hur kan lärare skapa nödvändiga förtroendefulla relationer med sina elever? • Hur kan lärare axla rollen som pedagogisk ledare i olika situationer? • Hur kan lärare identifiera, hantera och förebygga mobbning? • Hur kan inkludering och delaktighet skapas genom lärares ledarskap? • Hur kan lärare uppleva och hantera konflikter?
ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare
Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.
e r a r ä l r fö Martin Karlberg & Marcus Samuelsson (red.)
2021-10-21 09:33