Page 1

MARIA OLOFSGÅRD JEGÉUS (red.) är förälder till ett barn som i förskoleålder hade stor hjälp av den sorts övningar som beskrivs i boken.

Kapitelförfattare: ANNA BACKMAN är leg. psykolog och doktorand vid HAMPUS BEJNÖ är leg. psykolog och doktorand vid Stockholms universitet. BELLA BERG är leg. psykolog och beteendeanalytiker. TIINA HOLMBERG BERGMAN är leg. psykolog, beteendeanalytiker och specialist i funktionshindrets psykologi. CATRIN KILLANDER är leg. logoped, beteendeanalytiker och har en grundutbildning i kbt. ULRIKA LÅNGH är leg.psykolog, leg. psykoterapeut, med.dr och beteendeanalytiker. CHARLOTTE SCOCCO är leg. logoped, beteendeanalytiker och har en grundutbildning i kbt. DAG STRÖMBERG är leg. logoped och beteendeanalytiker.

• • • • • •

leka med andra barn hantera övergångar och sociala regler kommunicera bättre förstå vad andra säger sova bättre äta mer varierat.

Du får följa tre barn i förskoleåldern – Joel 2 år, Emma 4 år och Said 6 år – som på ett stegvist och lekfullt sätt lär sig nya färdigheter med hjälp av sina föräldrar och pedagoger. Syftet är att barnen lättare ska inkluderas i förskolegruppen och att underlätta vardagspusslet hemma. Erfarna psykologer och logopeder beskriver övningarna, som är baserade på evidensbaserade behandlingar. Övningarna har sedan prövats och anpassats av föräldrar och pedagoger så att de är lätta att använda. Boken är skriven för föräldrar, pedagoger, psykologer, logopeder och andra som vill ge konkret hjälp till barn som behöver extra stöd.

KLARA WENNEBORG är leg. logoped och beteendeanalytiker.

Jag kan varmt rekommendera den här boken! En bok som går att lita på, som kan göra vardagen lättare och hjälpa barnet att uppnå sin utvecklingspotential. Ur förordet av Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska institutet, KIND.

ISBN 978-91-27-82512-3

Lars Klintwall & Maria Olofsgård Jegéus (red.)

Karolinska institutet.

Ungefär ett barn i varje förskolegrupp har svårt att lära sig viktiga färdigheter för livet. Övningarna i den här boken lär barn att

Denna bok bör finnas i alla förskolor och npf-föräldrars hem! Den är tydlig, praktisk och täcker många områden som är svåra att hantera utan professionell hjälp. Cecilie, mamma

Leka • prata • äta

LARS KLINTWALL (red.) är leg. psykolog, fil.dr och lektor vid Stockholms universitet, där han bland annat undervisar i barnpsykoterapi och forskningsmetodik.

En lättläst bok som visar hur det svåra kan bli enkelt! Konkreta tips i vardagen för dig som möter barn i behov av särskilt stöd. Lise-Lotte Hjalmar, specialpedagog och rektor

Lars Klintwall & Maria Olofsgård Jegéus (red.)

Leka prata äta •

Övningar för barn med särskilda behov

Det första jag slogs av var hur enkel, lättförståelig men ändå övergripande boken är. Layouten med de korta styckena och bilderna gör också att boken känns lockande att läsa. Kommer lätt att ha nytta av den som förskollärare! Anna Svensson, förskollärare

Strategierna hjälper barn att bli inkluderade och sedda, något som alla barn har rätt att få uppleva. Elin, mamma

Neurodiversitet gör vårt samhälle rikare! Den viktiga frågan idag är hur samhället kan ta sig an och lära av autistiska erfarenheter för att på så sätt bli rikare. Med hjälp av den här boken kan vi ta ett steg på den vägen. Jonna Bornemark, mamma till ett barn med autism, docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola

9 789127 825123

9789127825123_omslag.indd 1,3,5

2020-02-21 14:10


9789127825123_001-214.indd 2

2020-02-21 12:53


Innehåll Förord 8 Om författarna 10 Inledning 14

Joel, Emma och Said visar hur övningarna kan gå till 15 Har mitt barn behov av särskilt stöd? 16 Experter på annat! 18 Övning ger färdighet 19 Syftet med den här boken 20

Att vara förälder 23

Många påfrestningar 24 Ta hand om dig själv 25 Fler råd för hela familjens välmående 32

ÖVNINGAR 39 BARNETS STUND 40

Varför är Barnets stund viktig? 40 Så här kan ni öva 42 JOEL Öppna och stänga köksluckor 47 EMMA Fysisk lek 50 SAID Tågbana 53 Tips och tricks 56 På väg åt rätt håll? 58

UTTRYCKA VILJA 59

Varför är det viktigt att kunna uttrycka sin vilja? 59 Så här kan ni öva 60 JOEL Be om saker med hjälp av bilder 67 EMMA Be om att få bli jagad 70 SAID Be om cykeln 73 Tips och tricks 76 På väg åt rätt håll? 77

9789127825123_001-214.indd 5

2020-02-21 12:53


UNDERLÄTTA FÖRSTÅELSE 79

Varför är det viktigt att förstå vad andra säger? 79 Så här kan du underlätta 80 JOEL Säga enstaka ord och visa objekt 86 EMMA Förtydliga med kortare meningar och bildschema 89 SAID Tydligare instruktioner 92 Tips och tricks 95 På väg åt rätt håll? 95

TURAS OM 97

Varför är det viktigt att kunna turas om? 97 Så här kan ni öva 98 JOEL Leka tittut 102 EMMA Bygga torn med klossar 105 SAID Talpinne på samlingen 108 Tips och tricks 111 På väg åt rätt håll? 112

IMITERA 114

Varför är det viktigt att kunna imitera? 114 Så här kan ni öva 115 JOEL Leksaksleken 120 EMMA Papegojleken 123 SAID Göra som-leken 126 Tips och tricks 129 På väg åt rätt håll? 129

FUNGERANDE VARDAGSRUTINER 131

Varför är det viktigt att få vardagen att fungera? 131 Så här kan du öva 132 JOEL Distraktion 136 EMMA Underlätta övergångar 139 SAID Ge en uppgift 142 Tips och tricks 145 På väg åt rätt håll? 145

ÄTA VARIERAT 147

Varför är det viktigt att kunna äta varierat? 147 Så här kan ni öva 148

9789127825123_001-214.indd 6

2020-02-21 12:53


JOEL Acceptera mat på sin tallrik 153 EMMA Närma sig något nytt, sedan äta något gott 156 SAID Äta med andra 159

Tips och tricks 162 På väg åt rätt håll? 164

SOVA 166

Varför är det viktigt att sova bra? 166 Så här kan du underlätta 166 JOEL Sova bättre med regelbundna tider 173 EMMA Sovrummet är till för sömn 176 SAID Somna själv i egen säng 179 Tips och tricks 182 På väg åt rätt håll? 183

Förskola 185

Vad är förskolans ansvar? 185 Hjälpa barnet att vara med i lek och samvaro 186 Anpassning för ökad delaktighet, inkludering och lärande 188 Konkreta anpassningar 189 Alla pedagoger har ansvar för barnet 195 Samarbete mellan förskola och föräldrar 196

Utredning 198

När är en utredning aktuell? 200 Hur startar en utredning? 200 Hur går utredningen till? 201 Utredningens resultat – styrkor och specifika svårigheter 203 Samhällets stöd vid diagnosen autism 205

Att hantera utbrott 208

Förebygga utbrott 208 Vid pågående utbrott 210

Tips för vidare läsning 211 Tack 213

9789127825123_001-214.indd 7

2020-02-21 12:53


Förord VI BEHÖVER ALLA RÅD OCH HJÄLP med våra liv ibland. Kanske är behovet särskilt stort när det handlar om hur man kan hjälpa och bemöta de man älskar och har ansvar för. Det är vanligt att inte veta hur man ska göra och känna att man inte räcker till. Hos föräldrar kan denna känsla av villrådighet vara stark, inte minst om barnets utveckling är försenad eller atypisk. Denna bok ger råd till föräldrar, närstående och pedagoger som vill hjälpa barn med särskilda behov att få fler inlärningsmöjligheter. Boken vill inspirera föräldrar och yrkesverksamma att bli mer medvetna och använda mer konsekventa strategier som visat sig göra skillnad. Samtidigt menar författarna att det är viktigt att tillåta sig att känna tvivel och sorg, att inte pressa sig för hårt och att våga söka och ta emot hjälp. Boken Leka, prata, äta är en lika värdefull som enkel och odramatisk rådgivare, som kompletterar föräldrars och andras naturliga engagemang. Övningarna som boken föreslår fungerar i en stressig vardag och ger användbara svar på de frågor som uppstår regelbundet: Hur kan vi förhålla oss i kontakten med barnet i lek och andra sociala situationer? Hur kan vi prata så att barnet förstår och kan utveckla sitt eget språk? Hur ska vi göra med mat och sömn? Gör vi för mycket, för lite, fel? Boken beskriver stegvis och i form av avgränsade övningar hur barnet kan motiveras, hur man kan använda bilder, fånga barnets uppmärksamhet, använda turtagning, upprepa saker, distrahera barnet, upptäcka vad barnet gillar, introducera kontakt med andra barn och alltid vara tydlig i det man gör. Mat och sömn kan vara utmanande för barn med utvecklingssvårigheter. Författarna 8 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 8

2020-02-21 12:53


ger råd för hur man kan tänka kring dessa områden och bygga fungerande rutiner och dygnsrytmer. För att alla ska dra i samma riktning, vilket gynnar barnets utveckling, finns också ett kapitel om samverkan mellan familj och förskola. Övningarna i den här boken är lättlästa men samtidigt baserade på vetenskapliga studier. En stor fördel med boken är att den är skriven i samarbete med föräldrar och pedagoger som prövat övningarna. Vi vet genom forskning mer och mer om vad vi vuxna kan göra för att hjälpa barn att lära sig de färdigheter de behöver för att leva ett bra liv. Men tiden mellan upptäckt och att få hjälp är fortfarande lång. Det kan gå flera år mellan att föräldrar märker att ett barn halkar efter och att barnet får hjälp. Leka, prata, äta ger närstående möjlighet att använda hjälpsamma strategier så fort de upplever att barnet har svårigheter – ett barn ska inte behöva vänta på en diagnos för att få stöd i sin utveckling. Jag kan varmt rekommendera den här boken! Föräldrar, anhöriga och pedagoger som precis börjat upptäcka de många frågor och utmaningar kring utvecklingssvårigheter hos barn och diagnoser som autism och intellektuell funktionsnedsättning, kan lätt känna otrygghet och hamna fel med alla åsikter och fördomar som sprids i media och på nätet. Här är en bok som går att lita på, som kan göra vardagen lättare och hjälpa barnet att uppnå sin utvecklingspotential.

Stockholm, februari 2020 Sven Bölte Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap Karolinska institutet, KIND

förord

9789127825123_001-214.indd 9

9

2020-02-21 12:53


Om författarna LARS KLINTWALL är leg. psykolog, fil.dr och lektor vid Stockholms universitet, där han bland annat undervisar i barnpsykoterapi och forskningsmetod. Han har publicerat ett 20-tal vetenskapliga artiklar och bokkapitel. Tillsammans med psykolog Liv Svirsky driver han podden ”Barnpsykologerna”, och är också aktuell med barnboken Veterinären som var rädd för hundar – hjälp ditt barn att övervinna sina rädslor. Forskning och artiklar finns på www. larsklintwall.com. MARIA OLOFSGÅRD JEGÉUS är förälder till ett barn som först fick

dia­gnosen autism och senare även add. Under många år övade föräldrarna på kommunikation och samspel med hjälp av övningar liknande de som beskrivs i denna bok. Träningen bidrog till en avsevärd förbättring hos dottern inom det sociala samspelet och stärkte även den kognitiva förmågan. Maria vill därför med denna bok bidra till att andra föräldrar ska få tillgång till ett enkelt hjälpmedel att komma igång och träna med sitt barn. Detta är en bok hon själv hade velat få i handen när de började misstänka att det troligen fanns ett behov av att stärka dessa förmågor hos barnet. ANNA BACKMAN är leg. psykolog och doktorand vid Karolinska

institutet. I sin forskning fokuserar hon på internetbaserade insatser för personer med autism. Hon jobbar också som psykolog, och utför då bland annat barnutredningar, handleder skolpersonal och föreläser på olika utbildningar och universitet. Hon har tidigare arbetat länge med föräldrar till barn med adhd. 10 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 10

2020-02-21 12:53


HAMPUS BEJNÖ är leg. psykolog och doktorand vid Stockholms universitet, där han bland annat forskar om olika kvalitetsaspekter av lärmiljö i förskola för barn med autism, och undervisar i specialpedagogik och psykologi. BELLA BERG är leg. psykolog, ST-psykolog samt beteendeanalyti-

ker. Hon har specialiserat sig på att främja utvecklingen hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar (främst neuropsykiatriska), på handledning och implementering vid inkludering i förskola och skola samt anhörigstöd. Bella är idag handledare och utbildare inom Habilitering och Hälsa i Stockholm samt verksam i framtagande av manual till och ansvarig för gruppledarutbildning i projekt Navigator ACT, ett behandlingsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med syfte att främja psykisk hälsa och motverka stress. Hon undervisar om autism på psykologprogrammet på Stockholms universitet och Karolinska institutet. CATRIN KILLANDER är leg. logoped, certifierad beteendeanalytiker

(BCBA) samt har en grundläggande psykoterapiutbildning i KBT. Catrin har lång erfarenhet av att arbeta med individer med olika funktionsnedsättningar, främst barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt anhörigstöd och handledning till personal i förskola/skola. Hon arbetar idag med verksamhetsutveckling, utbildning och handledning till medarbetare inom Habilitering & Hälsa i Stockholm. Catrin handleder i beteende­ analys vid Stockholms universitet och är även delaktig i Navigator ACT-projektet, grupp för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med syfte att främja psykisk hälsa och motverka stress. TIINA HOLMBERG BERGMAN är leg. psykolog, certifierad beteende­

analytiker (BCBA) och specialistpsykolog i funktionshindrets psykologi. Hon är handledare och utbildare inom Habilitering & Hälsa i Stockholm, samt forskningssamordnare på Karolinska om författarna

9789127825123_001-214.indd 11

11

2020-02-21 12:53


institutet för projektet Navigator ACT, som behandlar föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen stress och psykisk ohälsa. Hon har jobbat med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och föräldrar i utmanande situationer under cirka 25 års tid, till exempel på ett kriscenter i Kanada. Hon har även skrivit böcker och behandlingsmanualer, till exempel om ACT i föräldraskap och barn i utsatta situationer. Tiina har ett eget företag och föreläser om bland annat ACT, föräldraskap och funktionshinder, både nationellt och internationellt. ULRIKA LÅNGH är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, certifierad beteendeanalytiker (BCBA) och med.dr. Hennes forskningsområde är insatser till barn med autism och i sitt arbete på Habilitering & Hälsa i Stockholm har hon rollen som internhandledare och utbildare samt som samordnare för habiliteringens vårdprogram. Ulrika är också medförfattare i antologin KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin. CHARLOTTE SCOCCO är leg. logoped, certifierad beteendeanalytiker (BCBA) samt har steg 1 i KBT. Hon har arbetat med autism inom habiliteringen sedan början av 2000-talet, bland annat med mångsidiga intensiva insatser. Charlotte har även arbetat med metodstöd för klinisk verksamhet och verksamhetsutveckling. Nu arbetar hon med handledning inom habiliteringen, under­visar och handleder i TBA på Stockholms universitet och har även ett eget företag med fokus på utbildning och handledning. Mer information om detta finns på www.tillampadbeteendeanalys.se. DAG STRÖMBERG är leg. logoped och certifierad beteendeanalytiker (BCBA). Sedan 1999 arbetar han med stöd till barn, föräldrar och personal inom förskola, skola och habilitering. Dag har varit metodstödjare på Autismcenter små barn, sakkunnig på Autismforum och ordförande för Svenska föreningen för beteendeanalys. 12 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 12

2020-02-21 12:53


Han undervisar och handleder vid Stockholms universitet, på KI:s logopedprogram och internationellt i Frankrike, Ryssland och Indien. Han har eget företag med fokus på bland annat kommunikation, problembeteenden och sömn. KLARA WENNEBORG är leg. logoped och certifierad beteendeana-

lytiker (BCBA). Hon har sedan tidigt 2000-tal arbetat med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat på habiliteringens Autismcenter, som verksamhetschef för BanyanCenter (Psykologpartners specialistverksamhet för små barn med autism) och inom elevhälsan i skolan. Hon handleder och ger utbildningar till föräldrar, personal och universitetsstudenter med grund i positivt beteendestöd och tillämpad beteendeanalys, ofta med fokus på samspel, funktionell kommunikation samt anpassningar och bemötande i förskola och skola.

om författarna

9789127825123_001-214.indd 13

13

2020-02-21 12:53


Inledning LARS KLINTWALL & MARIA OLOFSGÅRD JEGÉUS

BARN LÄR SIG LIVETS FÄRDIGHETER genom att härma andra och genom att steg för steg upptäcka vad som fungerar. Men ungefär ett barn av 100 lär sig betydligt långsammare än andra och behöver mer stöd av föräldrar och pedagoger i utvecklingen. Ibland tar det längre tid för barnet att lära sig allting: som att gå, klä på sig, och leka med andra barn. Men det kan också vara vissa färdigheter som är extra svåra, trots att barnet lär sig annat lätt. Oftast är det sociala färdigheter som är svårast, till exempel:

• prata (med talat språk eller teckenspråk) • förstå vad andra säger och menar • leka med andra barn, till exempel turas om att ha en viss leksak • förstå sociala regler, som att man inte får ta en leksak från någon fastän man vill ha den

• anpassa sig till vardagsrutiner, som att gå på toaletten, sova på nätterna och äta varierat.

Alla barn är olika, och behöver olika stöd för att lära sig och för att få vardagen att fungera. Den här boken är tänkt att ge föräldrar och pedagoger konkret hjälp när ett barn behöver extra stöd.

14 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 14

2020-02-21 12:53


Joel, Emma och Said visar hur övningarna kan gå till I den här boken kommer du att få följa tre barn: Joel, Emma och Said. De exemplifierar vad som är vanliga svårigheter för barn med särskilda behov, och framför allt hur man kan öva tillsammans så att barnet lär sig nya färdigheter. Kom ihåg att detta bara är exempel på hur inlärningssvårigheter kan se ut – alla barn är olika.

Joel, 2 år Joel är en glad och aktiv pojke. Han pratar inte, och hans föräldrar får ofta gissa eller testa olika saker för att se vad Joel vill ha. Han gillar att äta, och sover bra om han får somna i föräldrarnas säng där det är tryggt och mysigt. Förutom när det är dags att sova tycker Joel inte om att vara nära eller att bli upplyft, utan sitter helst själv. Det kan bli svårt med påklädning och byta blöja, eftersom Joel inte accepterar hjälp från vuxna.

Emma, 4 år Emma tycker om att rita och samla på olika snören. Hon gillar att busa, brottas och att bli jagad. Hon har börjat använda lite talat språk, framför allt uttryck hon hört andra använda eller citat från filmer hon har sett. Det blir lite fel, som att hon frågar ”Vill du gå ut?” när hon menar att hon själv vill gå ut, men de som känner henne förstår vad hon menar. Emma kan namnen på alla i familjen, och på sina lekinledning

9789127825123_001-214.indd 15

15

2020-02-21 12:53


saksdjur som hon älskar och tar med sig överallt. Hon ställer leksakerna i långa rader, och sitter och studerar dem från olika vinklar. Hon kan få enorma ilskeutbrott vid förändringar, till exempel vid hämtning och lämning på förskolan, eller om hon blir avbruten när hon leker med sina leksaker. Hon äter bara korv och pasta.

Said, 6 år Said är pratig och intresserad av olika tecknade serier. Han skulle kunna sitta och titta på dem dygnet runt om han fick bestämma själv, och sedan berätta om dem hur länge som helst. Han gillar också tåg och tågbanor. Han vill gärna vara med andra barn, men är inte så bra på att känna in vad som fungerar eller inte, och därför hamnar han ofta i bråk. Då kan han putta och ibland till och med bita andra barn, och verkar inte bry sig om att han blir utskälld.

Har mitt barn behov av särskilt stöd? Det är oftast lätt att veta om ett barn har en generell utvecklingsförsening, och därför behöver särskilt stöd. Det visar sig genom att barnet är märkbart försenat i att nå vanliga milstolpar som att gå, leka ömsesidigt med andra barn eller akta sig för spisen. Som en tumregel kan man säga att om ett barn ligger på en nivå som är under hälften av vad man kan förvänta sig (till exempel, barnet har fyllt 4 år men har färdigheter som en 2-åring), är barnet mycket försenat och i stort behov av särskilt stöd. Det är svårare att upptäcka barn som ”bara” har svårt med sociala färdigheter. Barnet kanske inte lär sig prata som förväntat, eller inte verkar intresserat av att leka med andra barn. Barnet 16 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 16

2020-02-21 12:53


kan ha svårt att äta varierat, ha problem med sömn, ha svårt att vänta på sin tur och få ilskeutbrott vid förändringar. De barnen kan sägas ha en social utvecklingsförsening, vilket i vissa fall beskrivs med diagnosen autism. Den här boken är skriven med tanke dels på de barn som har en generell utvecklingsförsening, dels de som har svårigheter framför allt inom det sociala området. Det behövs ingen särskild diagnos för att övningarna i boken ska vara hjälpsamma. Men om du känner dig orolig så är det bra att prata med andra vuxna kring barnet, för att se om de delar din oro. Om du vill undersöka möjligheten att göra en utredning för eventuell autismdiagnos (eller utvecklingsförsening) finns det mer information om detta i kapitlet ”Förskola”. Medan du väntar på svaret på utredningen, använd samtidigt boken du nu har i händerna för att ge barnet det stöd hen behöver. Ett barn med generell utvecklingsförsening har svårt att lära sig allt möjligt, inte bara de sociala färdigheterna. Det kan vara svårt att lära sig motoriska färdigheter som att gå i trappa eller cykla trehjuling, och vardagliga färdigheter som att klä på sig, att äta med bestick och att använda en läsplatta. Ett barn som har svårt med denna typ av färdigheter kan få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Det betyder att barnet kommer att behöva extra hjälp med att lära sig vara social, men också andra saker som skolämnen och att klara sig själv i vardagen.

Blyg eller social försening? Vissa barn pratar och leker sällan med andra eftersom de är blyga. Att vara blyg är inte detsamma som att ha en social utvecklingsförsening. Blyga barn kan prata, men gör det inte med nya personer, på nya platser eller i större grupper. Blyga barn brukar också reagera på kontaktförsök genom att se ner i marken, eller se bort. De har ett socialt intresse, men visar det mindre på grund av sin blygsel. inledning

9789127825123_001-214.indd 17

17

2020-02-21 12:53


Det här skiljer sig från barn med social utvecklingsförsening, som är ovanligt lite sociala även med personer som de träffar varje dag (som föräldrar och syskon) och i välkända miljöer (som hemma och på förskolan). Barn med social utvecklingsförsening har ofta inte ögonkontakt ens med sina föräldrar, och är inte intresserade av att leka med andra barn, även om de träffas varje dag på förskolan. Men det är självklart möjligt att ha en social utvecklingsförsening och vara blyg på samma gång.

Gener och inlärning Forskning har visat att utvecklingsförseningar oftast orsakas av speciella genvarianter. Förseningar beror alltså inte på att föräldrarna har gjort någonting fel. Tyvärr var sådana teorier vanliga förr. En förklaring till just social utvecklingsförsening är att vissa barn tycks ha gener som ger dem mindre socialt intresse än de flesta andra. Ett barn som är mindre intresserat av att vara social kommer också umgås mindre med andra, och därmed träna mind­re på att vara social. När barnet blir äldre börjar det märkas att hen inte lär sig prata, eller bara pratar begränsat. Det kan också märkas på att barnet förvisso lär sig prata, men använder språket på ovanliga sätt – till exempel upprepar vissa meningar (så kallat ekotal), eller bara pratar om sitt specialintresse utan att bry sig om ifall någon vill lyssna.

Experter på annat! Istället för ett socialt intresse har många barn med social utvecklingsförsening starka intressen för andra saker. Ett barn kanske är väldigt intresserat av bokstäver, och lär sig därför läsa väldigt tidigt. Ett annat barn är intresserat av dinosaurier, och lär sig alla namn på dessa. Det här är så klart en styrka! Personer som får en autismdiagnos blir ofta experter på det som intresserar dem sär18 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 18

2020-02-21 12:53


skilt. Istället för att lägga mycket tid på att vara social, fokuserar barnet på annat som är intressant. Med tiden får barnet ofta genom sitt specialintresse vänner, och ibland även ett yrke. Men trots att det finns fördelar med att vara mycket fokuserad på en viss sak, är det bra att öva sig i att fungera bra ihop med andra i omgivningen. Det är som att vara en kirurg när alla andra är allmänläkare: barnet är expert på sitt specialistområde, men kommer ändå behöva kommunicera med andra.

Följ barnets intressen! Vi vuxna bör inte ha som mål att försöka ta bort barnets särskilda intressen och därmed styrkor. Istället ska vi fokusera på att hjälpa barnet att lära sig de färdigheter som behövs för att på sikt kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Vi behöver ge dem möjligheter att kunna uttrycka sina behov, och att kunna vara så flexibla som behövs för att leva ett bra liv. Barnets intressen är oftast den bästa ingången till detta: barn lär sig lättare att prata och umgås socialt kring det som de är intresserat av.

Övning ger färdighet För att lära sig prata och umgås socialt behöver man träna på det, och det finns hundratals forskningsstudier, gjorda på tusentals barn, som visar att barn i behov av särskilt stöd kan lära sig nya saker med hjälp av strukturerad färdighetsträning. I grafen på nästa sida ser du resultaten från en sammanställning av 16 forskningsstudier från olika länder, med totalt 430 barn med diagnosen autism, varav de flesta också hade intellektuell funktionsnedsättning. Några av barnen fick färdighetsträning, flera timmar om dagen, medan övriga barn fick ”vanlig” pedagogik. Som du ser lär sig båda grupperna sociala färdigheter, men barnen som får intensiv färdighetsträning lär sig snabbare, och en större andel kommer in i det gröna, ”normala”, området. inledning

9789127825123_001-214.indd 19

19

2020-02-21 12:53


Gemensamt för alla dessa forskningsstudier är att barnets föräldrar alltid är inblandade i att lära sitt barn sociala färdigheter. Barnen följer ett strukturerat program, som innebär att sociala färdigheter tränas flera timmar varje dag. Metoden har sin grund i tillämpad beteendeanalys (TBA), som när den genomförs under 20 timmar i veckan i minst två år brukar kallas för ”mångsidiga intensiva insatser” (MII). Ibland används det engelska begreppet ”Early Intensive Behavioral Intervention” (EIBI). För att det ska kunna kallas mångsidiga insatser eller EIBI måste föräldrar och pedagoger få professionell handledning av yrkesverksamma inom habiliteringen som är utbildade i metoden, och det måste finnas tid och förutsättningar för nätverket runt barnet att göra alla övningar som ingår.

Syftet med den här boken Övningarna som ingår i den här boken har utvärderats i forskningsstudierna som beskrevs ovan. Men tanken är inte att du måste träna flera timmar varje dag, utan i den omfattning som passar just er situation. 20 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 20

2020-02-21 12:53


Syftet med övningarna är att:

• stärka relationen mellan dig och barnet, och på så sätt minska konflikter • ge barnet positiva erfarenheter av att umgås med vuxna och andra barn • hjälpa barnet att leka med andra barn • lära barnet att uttrycka vad hen vill ha och behöver • göra vardagen lättare för dig som förälder eller pedagog, och framför allt för barnet.

För varje övning anger vi en vetenskaplig källa som visar att den har positiva effekter. Förutom att främja barnets sociala utveckling, brukar övningarna också minska konflikter och den stress som föräldrar och pedagoger ofta känner.

Hur du använder boken Du behöver inte läsa den här boken från början till slut, utan bläddra istället runt och hitta det som är relevant för ditt barn. Om du är förälder är du antagligen extra intresserad av kapitlet ”Att vara förälder”. Om du är pedagog vill du säkert titta närmare på kapitlet ”Förskola”. Däremellan finns olika övningar som du kan välja bland beroende på vad barnet behöver, och inom varje övning kan du hitta en lagom svårighetsnivå för just er.

Hitta rätt nivå • Titta igenom boken och hitta vad som är relevant för just dig och barnet. • Börja gärna med kapitlet ”Barnets stund” som är en bra övning eftersom

den ger barnet positiva förväntningar på att göra saker med dig. Den kan vara bra att ha med på din lista med övningar att jobba med.

• Välj sedan ut ett till tre kapitel som är relevanta för barnets behov. Skriv på en lista upp vilken övning ur dessa kapitel du har valt. Ha sedan listan väl synlig, till exempel på kylskåpet. Välj inte för många övningar, utan ha en inledning

9789127825123_001-214.indd 21

21

2020-02-21 12:53


rimlig ambitionsnivå. Lämna plats för anteckningar om vad som fungerar och hur.

• Gör övningarna någon gång om dagen. I början är det bra att planera in

tid för det, men när du har förstått övningen och hittat barnets nivå kan du övergå till att fånga tillfällen som uppstår.

• Prata gärna ihop dig med andra vuxna kring barnet så att ni övar på

samma färdighet – det kommer att underlätta för barnet, och ni kan hitta en lagom nivå tillsammans.

• När du och barnet har gjort era valda övningar i 2 veckor kan du

utvärdera om barnet har gjort framsteg, och om det i så fall kanske är dags att välja lite svårare övningar.

• Gör övningar i lugn och ro. Om barnet och du hamnar i bråk finns tips i bokens avslutande del ”Att hantera utbrott”.

◆◆◆

En viktig utgångspunkt som vi hoppas att du vill ta med dig under arbetet med övningarna är den här: Alla barn har styrkor och svagheter! Hjälp ditt barn där det behövs som mest, och njut av de områden som redan fungerar bra. Försök göra övningarna så roliga som möjligt för barnet, de ska vara mer som lek än träning. För det är då som chansen till inlärning är som störst!

Exempel på forskningsstöd Forskningsöversikten ”Narrowing the gap” av Lars Klintwall, Sigmund Eldevik och Svein Eikeseth. Publicerad 2015 i forskningstidskriften Autism, nr 19. Artikeln finns tillgänglig på internet.

22 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 22

2020-02-21 12:53


Att vara förälder TIINA HOLMBERG BERGMAN

BLIR DU OFTA ARG ÖVER SMÅSAKER eller har ständigt nära till tårar? Eller känner du dig tvärtom tom inombords, som att inga känslor finns kvar? Gör du alltmer sällan sådant som känns betydelsefullt och viktigt för dig? Hoppar du över vila och återhämtning för att hinna med olika ”måsten” för att hjälpa ditt barn? Eller har du en ständig gnagande oro i kroppen? Grubblar över saker som du egentligen inte kan påverka? Om du svarade ”ja” på flera av dessa frågor tyder det på att du känner dig pressad och stressad och behöver visa mer omsorg och vänlighet mot den person som är med dig i hela ditt liv – nämligen du. Allt du satsar på dig själv och ditt eget mående satsar du på ditt barn. Livet med barn innebär stress och oro för alla föräldrar, men även glädje och gemenskap. Föräldrar till barn med sociala svå­ righeter upplever ofta stora utmaningar – men så klart även många glädjeämnen. För många föräldrar blir det en chock att livet inte blev som de hade förväntat sig. Det känns som att det finns ett stort gap mellan det liv man hade sett framför sig och det liv som blev. Det finns mycket som man inte har kontroll över och man oroar sig lätt för hur det ska gå i framtiden. Om man har ett barn som inte lär sig på samma sätt som man förväntat sig så oroar man sig ofta mer. Det kanske är därför du läser den här boken. Tanken med detta kapitel är att det ska vara ett stöd för dig som förälder och även visa hur du kan förhålla dig till de övningatt var a för älder

9789127825123_001-214.indd 23

23

2020-02-21 12:53


ar som beskrivs i denna bok. Om du är pedagog hoppas vi att kapitlet hjälper dig att sätta dig in i föräldrarnas situation och även att ta hand om dig själv.

Många påfrestningar Vanliga orsaker till stress hos föräldrar till barn med särskilda behov är att de behöver vara en spindel i nätet för att samordna barnets insatser, ständigt måste lösa problem samt har höga krav på sig att behålla tålamodet och hitta anpassningar i vardagen. Dessutom möter de ofta brist på förståelse i omgivningen och måste alltid vara i beredskap. Vissa föräldrar behöver ta hand om barnet dygnet runt, får inte sova på nätterna, bråkar vid matbordet varenda dag eller oroar sig för vad som händer med barnet när de själva inte längre finns. Många upplever en känsla av framtidsförlust och känner sig lurade på det ”lyckliga föräldraskapet” som alla andra verkar ha. För många smalnar livsutrymmet. Man slutar träna eller göra andra saker som förut gav glädje och var viktiga för en och livet kretsar alltmer runt barnet eller barnen. Egna behov glöms när det var så länge sedan de uppmärksammades. Umgänge med vänner minskar, kanske för att tiden inte finns, kanske för att det är för smärtsamt att jämföra sin livssituation med andras. Det kan vara svårt att ta barnet med sig till affären eller besöka vänner, och att åka kollektivt kan vara en mardröm. Att förbereda sig för och hantera dessa situationer tar båda energi och kräver en enorm förmåga till problemlösning, anpassning och strategier. Ofta uppstår en negativ spiral. Barnets beteenden påverkar föräldrarnas och tvärtom. Barnets beteenden triggar igång den redan trötta och stressade föräldern, som sedan reagerar för kraftigt eller emotionellt, vilket i sin tur eldar på barnets problembeteenden. Konflikt och stress trappas upp, både hos föräldern och barnet. När situationen är över är det inte ovanligt att föräldern 24 ◆ lek a , pr ata , äta

9789127825123_001-214.indd 24

2020-02-21 12:53


upplever sig ha förlorat kontrollen och får brottas med jobbiga känslor som skam, skuld och maktlöshet.

Ta hand om dig själv Du som förälder är den viktigaste personen för barnet och påverkar barnet mer än något annat. Att du får mer ork gör att du känner dig mer stabil och lyhörd som förälder. Det är helt okej för en förälder att ta hand om sig själv, du kan göra det med gott samvete. Men hur ska du kunna ta hand om dig själv och sakta ner när livet känns kaotiskt och tid är en bristvara? När du så gärna vill att ditt barn ska få det bra men du även måste orka själv. Förslagen i detta kapitel handlar om att hitta en lagom kravnivå och planera in tid för återhämtning och vila. I en hektisk vardag där man har ansvar för både sig själv och andra gäller det att hitta små pauser i vardagen och ha medkänsla med sig själv: du gör det bästa utifrån dina förutsättningar.

Vila för hjärnan och kroppen Att hela tiden oroa sig eller vara aktiv leder till stress, trötthet och irritation. Kroppen och hjärnan blir trötta av det ständiga påslaget. Om detta pågår för länge blir vi till slut utmattade och deprimerade. Därför är det viktigt att vi under stressade perioder i livet lägger extra fokus på oss själva och vår återhämtning. Alltför ofta blir det precis tvärtom. Vi hoppar över vila och struntar i oss själva när vi som mest behöver det. Vad som är återhämtande för var och en är så klart individuellt. Vissa mår bra av att göra mer roliga aktiviteter eller att motionera, andra vilar gärna på soffan. De flesta av oss mår bra av att få sova tillräckligt. Sömn är tyvärr inget man får på beställning eller helt kan påverka själv. Ett barn som behöver oss mitt i natten, tankar som snurrar, en kropp som är helt spänd … allt det kan hindra oss från att sova ordentligt. Ibland kan det vara läge att var a för älder

9789127825123_001-214.indd 25

25

2020-02-21 12:53


MARIA OLOFSGÅRD JEGÉUS (red.) är förälder till ett barn som i förskoleålder hade stor hjälp av den sorts övningar som beskrivs i boken.

Kapitelförfattare: ANNA BACKMAN är leg. psykolog och doktorand vid HAMPUS BEJNÖ är leg. psykolog och doktorand vid Stockholms universitet. BELLA BERG är leg. psykolog och beteendeanalytiker. TIINA HOLMBERG BERGMAN är leg. psykolog, beteendeanalytiker och specialist i funktionshindrets psykologi. CATRIN KILLANDER är leg. logoped, beteendeanalytiker och har en grundutbildning i kbt. ULRIKA LÅNGH är leg.psykolog, leg. psykoterapeut, med.dr och beteendeanalytiker. CHARLOTTE SCOCCO är leg. logoped, beteendeanalytiker och har en grundutbildning i kbt. DAG STRÖMBERG är leg. logoped och beteendeanalytiker.

• • • • • •

leka med andra barn hantera övergångar och sociala regler kommunicera bättre förstå vad andra säger sova bättre äta mer varierat.

Du får följa tre barn i förskoleåldern – Joel 2 år, Emma 4 år och Said 6 år – som på ett stegvist och lekfullt sätt lär sig nya färdigheter med hjälp av sina föräldrar och pedagoger. Syftet är att barnen lättare ska inkluderas i förskolegruppen och att underlätta vardagspusslet hemma. Erfarna psykologer och logopeder beskriver övningarna, som är baserade på evidensbaserade behandlingar. Övningarna har sedan prövats och anpassats av föräldrar och pedagoger så att de är lätta att använda. Boken är skriven för föräldrar, pedagoger, psykologer, logopeder och andra som vill ge konkret hjälp till barn som behöver extra stöd.

KLARA WENNEBORG är leg. logoped och beteendeanalytiker.

Jag kan varmt rekommendera den här boken! En bok som går att lita på, som kan göra vardagen lättare och hjälpa barnet att uppnå sin utvecklingspotential. Ur förordet av Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska institutet, KIND.

ISBN 978-91-27-82512-3

Lars Klintwall & Maria Olofsgård Jegéus (red.)

Karolinska institutet.

Ungefär ett barn i varje förskolegrupp har svårt att lära sig viktiga färdigheter för livet. Övningarna i den här boken lär barn att

Denna bok bör finnas i alla förskolor och npf-föräldrars hem! Den är tydlig, praktisk och täcker många områden som är svåra att hantera utan professionell hjälp. Cecilie, mamma

Leka • prata • äta

LARS KLINTWALL (red.) är leg. psykolog, fil.dr och lektor vid Stockholms universitet, där han bland annat undervisar i barnpsykoterapi och forskningsmetodik.

En lättläst bok som visar hur det svåra kan bli enkelt! Konkreta tips i vardagen för dig som möter barn i behov av särskilt stöd. Lise-Lotte Hjalmar, specialpedagog och rektor

Lars Klintwall & Maria Olofsgård Jegéus (red.)

Leka prata äta •

Övningar för barn med särskilda behov

Det första jag slogs av var hur enkel, lättförståelig men ändå övergripande boken är. Layouten med de korta styckena och bilderna gör också att boken känns lockande att läsa. Kommer lätt att ha nytta av den som förskollärare! Anna Svensson, förskollärare

Strategierna hjälper barn att bli inkluderade och sedda, något som alla barn har rätt att få uppleva. Elin, mamma

Neurodiversitet gör vårt samhälle rikare! Den viktiga frågan idag är hur samhället kan ta sig an och lära av autistiska erfarenheter för att på så sätt bli rikare. Med hjälp av den här boken kan vi ta ett steg på den vägen. Jonna Bornemark, mamma till ett barn med autism, docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola

9 789127 825123

9789127825123_omslag.indd 1,3,5

2020-02-21 14:10

Profile for Smakprov Media AB

9789127825123  

9789127825123  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded