9789127824331

Page 1

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN

Bim Riddersporre är universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning, leg. psykolog, leg. logoped, och arbetar vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid Malmö universitet. Hon har forskat om barn, föräldraskap och förskolans ledarskap i många år och är en erfaren läromedelsförfattare och fortbildare.

PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Susanne Kjällander är doktor i didaktik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) vid Stockholms universitet. Hon har forskat om förskolebarns lärande och digitalisering i förskolan i många år. Hon är även författare och föreläsare samt legitimerad grundskollärare och förskollärarutbildare.

Kjällander & Riddersporre (red.)

DIGITAL KOMPETENS blir allt viktigare i förskolan, vilket både läroplanen och den nationella digitaliseringsstrategin slagit fast. I den här boken får du hjälp att förverkliga såväl nationella styrdokument som dina egna visioner om digitala verktyg i förskolan. Med praktiknära forskning tas ett helhetsgrepp om digitaliseringen utifrån tre perspektiv: undervisning, profession och etik. Kapitlen handlar bland annat om programmering, virtual reality och adaptiva digitala lärspel men även om flerspråkighet, jämställdhet och föräldrasamverkan i förhållande till digitalisering. Boken är ett handfast hjälpmedel och innehåller många konkreta exempel som illustrerar och inspirerar, men även problematiserar, denna tekniska förändring där inte minst pedagogernas roll blir än mer betydelsefull. Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund riktar sig till verksamma och blivande förskollärare, samt rektorer och utvecklingsansvariga i förskolan.

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN PÅ VETENSKAPLIG GRUND

ISBN 978-91-27-82433-1

Susanne Kjällander & Bim Riddersporre (red.) 9 789127 824331

Digitalisering_forskolan_KorrHela_3_.indd 1

2019-03-01 10:09


digitalisering-i-en-forskola.indd 2

2019-03-04 13:15


Innehåll Inledning 11 Den vetenskapliga grunden  13 Framtiden 15 Bokens upplägg  17 Referenser 20

1 Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan  21 AAv Susanne Kjällander Påståenden kring barn och digitalisering  25 Avslutning 37 Referenser 38

2 Kärnämnen och digitala verktyg  41 AAv Barbro Bruce & Bim Riddersporre Förskolan avspeglar samtiden och formar framtiden  42 Barn och pedagoger lär tillsammans  43 Kärnämnen och digitalisering  44 Referenser 59

Del I

Undervisningsperspektiv

3 Digiläsning: om läsning, kropp och rum i en digitaliserad förskola  64 AAv Carina Hermansson & Christina Olin-Scheller Digital läsning  64 Tankar om läsundervisning  65 Metod, material och genomförande  69 Erik på cirkus – ett exempel  71 Digiläsning i förskolan  79 Referenser 81

digitalisering-i-en-forskola.indd 5

2019-03-04 13:15


4 Digitala fjärils­metamorfoser och ”Ipad-örnar”: barns lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling  84 AAv Cecilia Caiman & Susanne Kjällander Ekologisk hållbarhet och kreativitet  85 Mötet mellan naturen och det digitala  87 Transduktion: ett analysbegrepp för att förstå barns meningsskapande och lärande  89 Barns meningsskapande i ekologi –visualiserat i transduktionskedjor 92 Naturmöten och de digitala verktygens potential  104 Förskollärarens didaktiska roll när natur och digitalitet möts 105 Framtidsperspektiv på ekologisk hållbarhet och digital literacy 109 Referenser 111

5 Problemlösning genom programmering med och utan digitala verktyg  115 AAv Hanna Palmér Analog programmering i syfte att lösa problem  115 Framtidens nyckelkompetenser  117 Problemlösning, programmering och datalogiskt tänkande 119 Utforska programmering tillsammans med förskolebarn  123 Möjligheter till lärande  135 Referenser 137

6 Vad händer när roboten får ögonfransar? Genusperspektiv på programmering i förskolan  139 AAv Mia Heikkilä Programmering i förskolan  143 Hur kan kommunikation, lärande, genus och programmering förstås i relation till varandra?  144 Exempel från en förskola som arbetar med programmering 146 Exempel på hur genus görs i programmeringsundervisning 148 Slutsats 154 Referenser 156

digitalisering-i-en-forskola.indd 6

2019-03-04 13:15


7 Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur?  158 AAv Agneta Gulz & Magnus Haake Hur resan tog sin början – ”att lära genom att lära ut”  159 Lek- och lärspelet Magiska trädgården – en kort beskrivning 161 Skeptiker höjde ett varningens finger  163 Barnen var långt mer kapabla än vad skeptikerna förutspådde 164 Betydelsen av tidig matematik och varför leka och lära ofta är två sidor av samma mynt  166 Anpassning till förskolebarns varierande förutsättningar och behov 166 Att individanpassa utan att exponera eller peka ut  168 Enskilt och tillsammans – det ena utesluter inte det andra 170 Stöd från pedagogerna och från lärspelet – det ena utesluter inte det andra  171 Digitala och fysiska material i tidig matematik – det ena utesluter inte det andra  172 Sammanfattning av en lärorik resa  173 Referenser 175

8 Matematik, arbetsminne och digital träning i förskoleklass  176 AAv Torkel Klingberg Matematikhjärnans utveckling under barndomen  178 Matteappen Vektor  179 Utantillkunskap, förståelse och matematiklandet  182 Arbetsminne, uppmärksamhet och matematik  183 Studie av Vektor  184 Praktiskt användande av Vektor  184 Lektionsmaterialet ”Resonera med Vektor”  187 Forskning om digitala hjälpmedel för matematik, arbetsminne och uppmärksamhet  188 Referenser 190

digitalisering-i-en-forskola.indd 7

2019-03-04 13:15


Del II

Professionsperspektiv

9 Att möta pedagogiska utmaningar med VR-glasögon  195 AAv Barbro Bruce & Kerstin Ahlqvist Bakgrund 196 Digital delaktighet för att höra till och hänga med  199 VR för att omsätta och pröva teoretisk kunskap  201 VR för att ”låna” och dela erfarenheter  203 VR för kollegialt lärande och professionsutveckling  205 Blickar framåt  207 Referenser 209

10 Föräldrasamverkan i en digitaliserad förskola  212 AAv Bim Riddersporre Förskolan ur vårdnadshavarnas perspektiv  213 Socialt kapital – och samverkan mellan hem och förskola 214 Ger digitala verktyg möjlighet att skapa socialt kapital?  216 Bruket av digitala verktyg i föräldrasamverkan  219 Föreställningar om socialt kapital i föräldrasamverkan  227 Ett överbryggande socialt kapital i förskolan  233 Referenser 234

11 Digitalisering: ledarskap och medarbetarskap i förändring  235 AAv Bim Riddersporre & Susanne Kjällander Förändringsledarskap 235 Organisationskultur som bas för utveckling  238 Medarbetarnas mindset och anpassning till ny teknologi  239 Att planera sin analoga och digitala kommunikation  244 Sammanfattningsvis 253 Referenser 255

digitalisering-i-en-forskola.indd 8

2019-03-04 13:15


Del III

Etiska perspektiv

12 En relationell etik i arbetet med digitala verktyg: exempel utifrån två arbetssätt  260 AAv Anna Palmer, Susanne Kjällander, Hillevi Lenz Taguchi & Sofia Frankenberg ”Hjärnvägar i förskolan” – en bakgrund  261 Två arbetssätt med digitala verktyg  262 En relationell etik, barnperspektiv och något om forskningsetik 265 Att stärka barnets agentskap och delaktighet – vad kan en relationell etik bidra med?  277 Referenser 280

13 I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet  283 AAv Elza Dunkels Synen på teknik  284 Synen på barn  285 Ett kritiskt förhållningssätt  289 Säkerhet på nätet  290 Fem råd om barns nätsäkerhet  293 Tankeverktyg för professionella  297 Referenser 299

14 Vad vill en digital visuell förskolekultur?  300 AAv Anne-Li Lindgren Att visualisera material – integritet och ägarskap  301 Digitalisering – olika tekniksyn för barn och vuxna  305 Observationer av barn och vuxenobservationer – tekniken ges olika betydelse  311 Digital visuell förskolekultur – att visualisera barn, material och miljöer  315 Slutord 317 Referenser 320

digitalisering-i-en-forskola.indd 9

2019-03-04 13:15


15 Translanguaging: nya villkor för mångfald och flerspråkighet i den digitaliserade förskolan  323 AAv Farzaneh Moinian, Susanne Kjällander & Patrick Dorls Nya direktiv för jämlikhet och digital kompetens  323 Digitala verktyg inkluderar och välkomnar  324 Social språkmiljö och flerspråkiga processer  325 Translanguaging och digital kommunikation  328 Digitala verktyg för att undvika exotifiering  331 Kommunikation över gränserna  332 Skapande och digitala representationer  336 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg för flerspråkighet 338 Två scenarier i mångfaldens digitaliserade förskola  339 Referenser 342

Avslutning 345 Medverkande författare  346 Bildkällor 350

digitalisering-i-en-forskola.indd 10

2019-03-04 13:15


Inledning S US ANNE KJ Ä L L A N D E R & BIM RID D E RSP O R R E

verktyg användas i förskolan? Är det för att undvika digitala klyftor eller för att ge barnen ökad delaktighet? Eller för att barnen ska förstå ”tekniken bakom” sociala medier så att de i framtiden kan delta i de medborgerliga diskussioner som pågår där? Bör förskolan kanske i stället vara en frizon där inga barn sitter stilla framför skärmen och får ”paddnacke”? Svaret är att det inte behöver vara antingen eller. I förskolan ryms allt från utflykter till skogen och berättande till fri lek – både med och utan digitala verktyg. ”Antingen eller”-diskussionen är i dag förlegad, i stället behöver frågor om när, hur, var och varför digitala verktyg ska användas i verksamheten diskuteras; diskussioner som behöver bygga på både beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det finns många fantastiska böcker på den svenska marknaden om digitalisering i förskolan utifrån beprövad erfarenhet, men inte många som vilar på vetenskaplig grund. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv på vad digitalisering i förskolan innebär för barnen och dem som jobbar där, lyfter den här boken fram en rad konkreta exempel som både illustrerar och inspirerar, men också problematiserar, denna tekniska förändring i förskolans verksamhet. Boken består av femton kapitel skrivna av forskare och den riktar sig till blivande förskollärare, yrkesverksamma förskolerektorer, förskollärare och andra pedagoger i förskolan. Den lyfter praktiknära forskning och tar ett helhetsgrepp om vad digitaliseringen i förskolan innebär. Såväl goda förebilder som kritiska resonemang presenteras – allt med forskningstyngd. De flesta som är verksamma i förskolan är troligtvis bekanta med den nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet som tagits fram, vilket börjar synas i förskolans verksamhet. VARFÖ R S K A D IG ITAL A

digitalisering-i-en-forskola.indd 11

2019-03-04 13:15


1 2   Inledning

Målet med strategin är att alla vuxna och barn i det svenska utbildningsväsendet ska uppnå adekvat digital kompetens och att kunskapsutveckling och likvärdighet ska stärkas (Regeringen, 2017). Ordet ”adekvat” har skrivits in för att ge förskolan och skolan möjlighet att möta den digitala förändringen i den snabba takt som den sker. Det som är aktuell digital kompetens i dag kanske inte är det i morgon. Även förskolans reviderade läroplan förtydligar förskolans uppdrag att arbeta med digitala verktyg (SKOLFS 2018:50), vilket ligger i linje med dess demokratiuppdrag och önskan att motverka digitala klyftor. Att digitaliseringens möjligheter utnyttjas redan i förskolan är viktigt för att samhället ska kunna skapa konkurrenskraftiga medborgare i dagens föränderliga värld – frågan är bara hur det ska gå till? I boken diskuteras olika aspekter av detta och genomgående tas frågor om när och hur det kan vara bra att använda digitala verktyg upp, men också när och hur det är bättre att använda andra redskap. Många verksamma i förskolan är obekväma med de digitala lärplattor, datorer och appar som numera är en del av förskolevardagen. För dem kan den här boken användas som ett stöd för att, utifrån forskning och på vetenskaplig grund, introducera och problematisera digitalisering. Vi som är redaktörer för denna bok vill poängtera att förskolan inte ska digitaliseras för sakens skull, för att det är något nytt, häftigt och attraktivt eller för att företag vill sälja dyra tekniska prylar. Nej, digitalisering bör ske för att det är nödvändigt för att barnen ska kunna utveckla en adekvat digital kompetens. En kompetens som de kommer att behöva både i förskolan och i sina framtida liv för att demokratiskt kunna delta i de samtal som redan nu, och kanske än mer i framtiden, äger rum online. När det gäller adekvat digital kompetens för pedagogerna handlar det inte enbart om att känna till vilka digitala redskap som kan användas när och hur och varför, utan även när digitala verktyg inte ska användas. Vår förhoppning är att Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund ska bidra till att ge dig som läsare en vetenskap-

digitalisering-i-en-forskola.indd 12

2019-03-04 13:15


Inledning   13

ligt grundad förståelse för vad digitalisering innebär i förskolan, en förståelse som du, oavsett om du är student, barnskötare, förskollärare, förskolerektor eller beslutsfattare, kan dela med andra. Men också att du, samtidigt som du hittar inspiration och spännande exempel på alla de möjligheter som de digitala verktygen erbjuder din profession och din verksamhet, blir uppmärksam på de problem som den digitala tekniken kan tänkas skapa.

Den vetenskapliga grunden I denna bok har vi valt att diskutera digitalisering i förskolan utifrån forskning och därför är alla kapitel skrivna av forskare som på ett eller annat sätt har studerat digitala verktyg och yngre barn. Tidigare forskning (Ryve, Hemmi & Kornhall, 2016) menar att det krävs nya system som stärker utvecklingen av en vetenskapligt grundad skola. Dessa forskare grundar sig i sin tur på omfattande forskning som visar att dessa nya system krävs på både nationell och lokal nivå, system som bland annat handlar om att skapa nya positioner och roller, nya lärtillfällen, nya rutiner och nya verktyg. Men vad är egentligen digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund? Med stöd i den här forskningen menar vi att digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund kan beskrivas enligt följande: Nya positioner och roller: En förskola på vetenskaplig grund behöver nya roller på lokal nivå, till exempel i form av vetenskapliga rådgivare som handleder huvudmännen i deras arbete med att implementera den nya läroplanens skrivningar om digital kompetens i förskolan. Det kan också vara förste förskollärare, särskilt yrkesskickliga förskollärare eller, som några kommuner i Sverige kallar det, digitala champions, i form av en person som tagit en magister eller lic., eller som på annat sätt har kontakt med universitetet och kan skapa en länk mellan praktik och akademi. I dag har många förskolor utvecklingsansvariga eller VFU-handledare som driver digitaliseringsarbetet, medan andra har eldsjälar som tar ett större ansvar än de kanske egentligen har tid, mandat eller lön för.

digitalisering-i-en-forskola.indd 13

2019-03-04 13:15


1 4   Inledning

Nya lärtillfällen: virtual reality (VR), makerspace, augmented reality (AR) och artificial intelligence (AI): Det finns många nya och spännande tillfällen för förskolans pedagoger att lära i digitaliseringens era. Webbaserat lärande har enorma potentialer och erbjuder onlinekurser, webinars, TED-tal, forsknings- och utvecklingsbaserade bloggar och poddar som verkligen innebär nya vetenskapligt grundade lärtillfällen för förskolans praktik. Dessutom öppnas fler och fler mötesplatser mellan universitet och förskola, där det sker en samverkan på olika sätt. Detta sker inte minst inom ramen för Skolforskningsinstitutet, som genom sitt viktiga uppdrag bland annat tillgängliggör forskning samt stödjer praktiknära forskning där pedagoger och forskare forskar tillsammans. Nya rutiner: För att en förskola ska kunna vila på vetenskaplig grund krävs det att verksamheten ifrågasätter de rutiner den har: Varför gör vi saker på ett visst sätt på olika nivåer i organisationen? Det behövs nya rutiner där beprövad erfarenhet och forskningsresultat implementeras iterativt i förskolan, för att sedan följas upp så att förskolan i stort kan utvecklas även på nationell nivå. Nya verktyg: För att förskolans verksamhet, på alla nivåer, ska kunna sägas vila på vetenskaplig grund behöver den bygga på den forskning som finns och publiceras. Exempelvis kan nya verktyg i form av appar, webbsidor, digitala spel och andra hjälpmedel som tas fram av eller studeras av forskare, fungera som kraftfulla resurser för förskollärarna att utveckla den dagliga verksamheten i förskolan. Förskolan har en tradition av att iscensätta ett prövande och utforskande tillsammans med barnen och de digitala verktygen utgör inget undantag. Kommunernas organisation kring upphandling och inköp har legat långt efter förskollärarnas innovativa aktiviteter. Under flera år har förskollärare varit utlämnade till kommersiella gratisappar av skiftande kvalitet, men detta börjar nu förändras när kvalitetsverktyg, som man kan köpa eller använda gratis, dykt upp på marknaden vilket gör att förskollärarna nu har större möjlighet att välja vilka digitala verktyg de vill använda.

digitalisering-i-en-forskola.indd 14

2019-03-04 13:15


Inledning   15

Många är överens om att förskolan bör forskningsförankras mer och att nya samarbetsformer bör tas fram där forskare och pedagoger arbetar tillsammans för att skapa en utveckling av förskolan och skolan som inte stannar på lokal nivå, utan som sprids över hela landet. Skolforskningsinstitutets motto om att forska med förskolan i stället för om förskolan blir här ett viktigt ställningstagande att utgå ifrån. Om det dessutom finns en enig syn på att de digitala verktygen har kommit till förskolan för att stanna (oavsett om man gillar det eller inte) så måste både forskare och pedagoger se till att förskolans verksamhet fortsätter att utvecklas på ett bra sätt i digitaliseringens anda. Tallberg Broman med kollegor (2015) har i Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention skrivit att alla reformer som görs måste knytas till förskolans praktik, vilket kräver både personal och kompetens. För att den digitaliserade förskolan ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behövs riktade satsningar på praktiknära och flervetenskaplig forskning om digitala verktyg i förskolan i Sverige. Detta eftersom många studier är internationella och iscensatta under helt andra förhållanden (Eng, 2018). Fram tills nu har den här typen av riktade satsningar saknats. En ambition med boken du håller i din hand är just detta, att presentera digitaliseringen i förskolan med hjälp av olika och viktiga forskarröster som lyfter just sin expertis i relation till digitaliseringen.

Framtiden Som alltid är det omöjligt att veta vad framtiden har att erbjuda, men det är troligt att det digitala gränssnittet kommer att utvecklas så att vi på sikt kommer att ha tekniken på oss, insydd i våra kläder, inopererad i våra kroppar eller som glasögon, när vi söker information eller tar foton med till exempel ögonrörelser. Och gissningsvis kommer artificiell intelligens att bli en del av förskolans vardag och kanske mäta såväl det fysiska rummets luftfuktighet och ljudvolym, som barnens läs- och

digitalisering-i-en-forskola.indd 15

2019-03-04 13:15


1 6   Inledning

s­ krivvariationer. Kanske kommer förskolan att ha interaktiva digitala golv och väggar. Kanske kommer en digital assistent (eller en robot) att underlätta för förskolerektorn, förskollärarna och förskolebarnen i förskolans vardag. Tekniken finns redan, frågan är hur förskolan väljer att förhålla sig till den. Helt säkert är dock att den digitala utvecklingen kommer att göra så att barnen kan skapa produkter vi i dag inte kan föreställa oss. I den digitala lärmiljön kommer barnen att kunna designa sina egna lärvägar (Selander & Kress, 2010; Kjällander, 2011) i meningsskapande processer med till exempel ord, bokstäver och siffror, men även med färg, ljud, musik, symboler och layout som är inspirerade av den information barnen möter online via sina digitala verktyg. I dag ses sådana multimodala kunskapsrepresentationer ibland som triviala (Bezemer & Kress, 2016). I framtiden, när en stor del av kommunikationen, lärandet och ibland hela relationer med stor sannolikhet kommer att ske i det digitala gränssnittet, kan dock kunskaper om hur till exempel färg kan användas för att kommunicera känslor vara ovärderliga, både när det gäller hur människor positionerar sig och hur de positioneras i relation till andra. För att återgå till frågan om varför digitala verktyg ska in i förskolan, så har ju regeringen ett högt ställt mål vad gäller Sverige som land: ”Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter” (Regeringen, 2017). Detta lades fram i samband med att den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet presenterades. Det är kanske inget omöjligt mål, skolan har jobbat för att minska digitala klyftor mellan barn i olika samhällsklasser i många år, men nu handlar det om att bjuda in alla barn och ge dem verktyg för att de ska kunna vara delaktiga demokratiska medborgare. Både barnen och de vuxna i förskolan ska, som nämnts, få adekvat digital kompetens. För det finns ett stort utbud av inspirationsböcker, styrdokument, strategier och handböcker som kan vara vägledande i detta viktiga uppdrag. Vår förhoppning är att även den här boken, som ju diskuterar digitaliseringens möjligheter i förskolan på vetenskaplig grund, ska kunna fungera som ett stöd och en kunskapskälla att ösa ur.

digitalisering-i-en-forskola.indd 16

2019-03-04 13:15


Inledning   17

Bokens upplägg Den här boken består av en inledande del med två kapitel, som sedan åtföljs av tre delar där kapitlen har samlats under tre överordnande rubriker: ”Undervisningsperspektiv”, ”Profes­ sionsperspektiv” respektive ”Etiska perspektiv”. Nedan beskriver vi inledningsvis bokens två första kapitel mer ingående. Därefter följer en kortare genomgång av bokens övriga kapitel (en mer utförlig beskrivning av dessa hittar du i början av respektive del). I bokens inledande del introduceras digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund genom att översiktligt presentera relevant forskning samt diskutera förskolans kärnämnen utifrån ett digitaliseringsperspektiv. Detta görs i två kapitel: • Kapitel 1, ”Övergripande aspekter av digitalisering i försko-

lan”, av Susanne Kjällander, beskriver aspekter av digitalisering i förskolan på ett generellt plan, med utgångspunkt i forskning. Bland annat belyses vikten av förskollärarens roll som vägvisare när barnen arbetar med digitala verktyg. Kapitlet ger även en inblick i vad de nya styrdokumenten säger och presenterar ett antal påståenden om yngre barn och digitala verktyg. • Kapitel 2, ”Kärnämnen och digitala verktyg”, är skrivet av

Barbro Bruce och Bim Riddersporre. Med begreppet kärnämne avses de grundläggande förutsättningar som är nödvändiga för barns utveckling och lärande med bäring för deras livslånga lärande: koherens, koncentration, minne, intersubjektivitet, självbild, kommunikation, exekutiva funktioner, mentalisering, abstraktion och generativt lärande. Digital kompetens beskrivs i detta kapitel som en nyckelkompetens i det livslånga lärandet och diskuteras i relation till kärnämnena.

Därefter följer bokens första del som har den övergripande rubriken ”Undervisningsperspektiv”, och som innehåller sex kapitel som alla handlar om undervisning inom olika ämnesområden i förskolan.

digitalisering-i-en-forskola.indd 17

2019-03-04 13:15


1 8   Inledning

• Kapitel 3, ”Digiläsning: om läsning, kropp och rum i en di-

gitaliserad förskola” av Carina Hermansson och Christina Olin-Scheller, belyser aktiviteter och diskuterar vad läsundervisning kan vara i en digitaliserad förskola. • Kapitel 4, ”Digitala fjärilsmetamorfoser och ’Ipad-örnar’:

barns lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling” av Cecilia Caiman och Susanne Kjällander, visar hur det naturvetenskapliga lärandet kan bli till när barnen ges möjlighet att själva designa sitt lärande i en process. • Kapitel 5, ”Problemlösning genom programmering med och

utan digitala verktyg” av Hanna Palmér, beskriver programmering i syfte att lösa problem, lära matematik och utveckla datalogiskt tänkande. • Kapitel 6, ”Vad händer när roboten får ögonfransar? Genus-

perspektiv på programmering i förskolan” av Mia Heikkilä, handlar om programmering och hur jämställdhetsarbetet i förskolan kan realiseras i arbetet med digitalisering. • Kapitel 7, ”Kan förskolebarn lära sig själva genom att un-

dervisa en digital figur? av Agneta Gulz och Magnus Haake, presenterar ett arbete med lek- och lärspelet Magiska trädgården och pedagogiken ”att lära genom att lära ut”. • Kapitel 8, ”Matematik, arbetsminne och digital träning

i förskoleklass” av Torkel Klingberg, beskriver hjärnforskning om tidig matematikinlärning och praktiska erfaren­ heter av matteappen Vektor.

Bokens andra del har rubriken ”Professionsperspektiv” och består av tre kapitel som behandlar olika professionsperspektiv på en digitaliserad förskola. • Kapitel 9, ”Att möta pedagogiska utmaningar med VR-glas­

ögon” av Barbro Bruce och Kerstin Ahlqvist, har fokus på utbildning av förskollärare, kollegialt lärande och VFU.

digitalisering-i-en-forskola.indd 18

2019-03-04 13:15


Inledning   19

• Kapitel 10, ”Föräldrasamverkan i en digitaliserad förskola”

av Bim Riddersporre, beskriver de digitala verktygens möjligheter och de många spännande kontaktytor som de kan skapa mellan hem och förskola. • Kapitel 11, ”Digitalisering: ledarskap och medarbetarskap

i förändring” av Bim Riddersporre och Susanne Kjällander, diskuterar ledarskap i en digitaliserad tid och hur de digitala verktygen kan bli en integrerad och naturlig aspekt av förskolans verksamhet.

Bokens tredje och sista del samlar fyra kapitel under rubriken ”Etiska perspektiv”. Här behandlas något så viktigt som etiska förhållningssätt, demokratiaspekten, jämställdhetsarbete, källkritiska resonemang samt diskussioner om identitet, visualitet och identitet. • Kapitel 12, ”En relationell etik i arbetet med digitala verk-

tyg: exempel utifrån två arbetssätt” av Anna Palmer, S­ usanne Kjällander, Hillevi Lenz Taguchi och Sofia Frankenberg, diskuterar etiska frågor utifrån hur digitala verktyg används i två olika pedagogiska arbetssätt. • Kapitel 13, ”I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital

kompetens och säkerhet på nätet” av Elza Dunkels, ger en teoretisk grund för ett professionellt förhållningssätt till yngre barn och skärmar och presenterar en rad nätsäkerhetsråd för barn. • Kapitel 14, ”Vad vill en digital visuell förskolekultur?” av

Anne-Li Lindgren, handlar om etik och säkerhet i förskolans visuella kultur. • Kapitel 15, ”Translanguaging – nya villkor för mångfald och

flerspråkighet i den digitaliserade förskolan” av Farzaneh Moinian, Susanne Kjällander och Patrick Dorls, illustrerar hur digitala verktyg kan fungera som stöd i förskolan när det gäller mångfald, jämlikhet och flerspråkiga processer, och vilka nya möjligheter för lärande det kan innebära.

digitalisering-i-en-forskola.indd 19

2019-03-04 13:15


2 0   Inledning

Referenser Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge. Jackson, K. & Cobb, P. (2013). Coordinating professional development across contexts and role groups: Teacher education and pedagogy. Theory, policy and practice, 80–99. Eng, S. (2018). Tema: Skolan och valet 2018. Allt om forskning och lärande. Skolporten, 3. Kjällander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment. Case studies of social interaction in the social science classroom. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, nr 1. Regeringen. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. Ryve, A., Hemmi, K. & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur. Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. SKOLFS 2018:50. Förordning om läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Tallberg Broman, I., Vallberg Roth, A-C., Palla, L. & Persson, S. (2015), Förskola tidig intervention. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Vetenskapsrådets rapporter. Stockholm: ­Vetenskapsrådet.

digitalisering-i-en-forskola.indd 20

2019-03-04 13:15


1

Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan SUSA N N E KJ Ä L L A N D E R

Behöver förskolan verkligen använda sig av digitala verktyg? Vad gör den nya tekniken med barnens lärande och sociala samspel? Detta är två av många frågor som är viktiga för förskolans personal att reflektera över och diskutera i en tid av snabb utveckling och förändring. I det här kapitlet beskrivs övergripande aspekter av digitalisering i förskolan, med utgångspunkt i forskning. Bland annat belyses vikten av förskollärarens roll som vägvisare när barnen arbetar med digitala verktyg. Kapitlet ger även en inblick i vad de nya styrdokumenten säger. Avslutningsvis presenteras ett antal påståenden som florerar om yngre barn och digitala verktyg. Övergripande är tanken att kapitlet ska fungera som en inflygning till bokens övriga kapitel, som var för sig går igenom sina respektive fördjupningsområden mer grundligt. Man kan fråga sig om barn i förskolan egentligen måste hålla på med digitala verktyg. Ett argument är att det minskar de digitala klyftorna mellan barnen och förebygger ett digitalt utanförskap. Ett annat är att det ökar deras delaktighet. Genom digitala verktyg får de möjlighet att själva välja vad de vill fokusera på och skapa multimodala representationer genom till exempel spel,

digitalisering-i-en-forskola.indd 21

2019-03-04 13:15


2 2   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

texter, musik, musikvideor, foton, teckningar, instruktionsvideor, filmer och digitala sagor. De digitala verktygen ger dessutom de allra yngsta barnen och de barn som inte har svenska som modersmål möjlighet att kommunicera på en mer avancerad nivå än om de hade hänvisats till att invänta sin finmotorik för att kunna skriva eller talet för att kunna prata. Slutligen är förstås det faktum att de nya styrdokumenten menar att digitala verktyg ska användas i förskolan (Regeringen, 2017; SKOLFS 2018:50) en viktig anledning till att barn får ta del av dessa verktyg redan i förskolan. De nya skrivningarna antyder att det är dags för förskolan att lämna diskussionen om huruvida de digitala verktygen är bra eller dåliga för barnens lärande. Under rubriken ”Omsorg, utveckling och lärande” står följande att läsa: Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (SKOLFS 2018:50, s. 6).

Att man i läroplanen, som framgår av citatet, har valt att använda begreppet adekvat digital kompetens beror på att förändringstakten är så hög inom området, vilket vi även nämnde i bokens inledning. Hur ska då förskolan kunna hänga med i den digitala utvecklingen, som kanske är den starkaste och snabbaste förändringskraft vi någonsin kommer att uppleva – inte minst i skolan och förskolan? Professor Åke Grönlund (2018) menar att skolan inte digitaliseras av sig själv, och detsamma gäller förstås för förskolan. Han hävdar att staten, för att inte riskera att utvecklingen stannar av, måste sätta press på kommunerna att ta nästa steg i digitaliseringen.

digitalisering-i-en-forskola.indd 22

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   23

I Sverige är det SKL som har i uppgift att se till att kommunerna jobbar mot den nationella digitaliseringsstrategins (Regeringen, 2017) mål i skolan och förskolan. Enligt den ska kommunerna tillhandahålla infrastruktur och en övergripande strategi för digitaliseringen. Det är kommunernas uppgift att se till att Sveriges skolor och förskolor har såväl gemensamma it-system som it-pedagoger och digitaliseringsledare som kan stötta personalen i arbetet med digitaliseringen (Grönlund, 2018). Det är alltså inte förskolans och skolans ledare eller pedagoger som har ansvar för detta. Trots detta drivs digitaliseringen i förskolan i dag främst av outtröttliga eldsjälar i förskolans verksamhet.

Vad säger forskningen? En aspekt av digitalisering i utbildning som lyfts fram i forskning (Holm Sørensen, 2009; Kjällander, 2011; Kjällander & Moinian, 2014) är att de digitala lärmiljöerna skapar horisontella och mer likvärdiga relationer mellan barnen och de vuxna eftersom de lär av varandra och tillsammans utforskar olika ämnen, till exempel på nätet. Det handlar om att de vuxna uppmärksammar, bekräftar, följer och utmanar barnens intressen. Detta stämmer väl överens med den svenska förskoledidaktiken, som tar sin utgångspunkt såväl i barnens nyfikenhet och förundran i mötet med världen som i deras lust att lära (t.ex. Dahlberg, Moss & Pence, 1999; Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Mariett-Olsson, 2013). När barn lär i en digital miljö blir de problemlösare som använder dels det som tillgängliggörs via det digitala verktyget, dels det som finns runt omkring dem. Barnens lärande kan därigenom förstås som att de kliver in i ett problematiskt fält där de, i stället för att klänga sig fast vid och reproducera vad de redan vet är sant eller falskt, ändrar logiken. På så sätt lär de sig att kunskapsproduktionen relaterar till hur frågan eller problemet de ställts inför har formulerats (jfr Mariett-Olsson, 2013), varvid de utforskar den digitala världen och skapar ny kunskap. Forskning visar att pedagoger spelar en avgörande roll när digitala verktyg används (t.ex. Haelermans, 2018; Kjällander,

digitalisering-i-en-forskola.indd 23

2019-03-04 13:15


2 4   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

2011; Grönlund, 2015). Morgan med kollegor (2016) visar till exempel att digitaliseringen har små men positiva effekter på lärandet generellt, men större positiva effekter när de digitala resurserna används på ett genomtänkt sätt och implementeras som en del av undervisningen, har tydliga mål, när det finns support på den tekniska utrustningen och när pedagogerna får fortbildning. I en annan studie (Agélii Genlott & Grönlund, 2016) framkommer det hur de digitala verktygen kan bli en hävstång för lärande, med ökad delaktighet och inkludering för alla barn som resultat, men att det kräver att verktygen introduceras och implementeras ordentligt. Utan en sådan insats från pedagogerna kommer barnens resultat inte att förbättras. Ett exempel som ofta nämns där digitalisering blir en motpol till mer traditionell undervisning är barns läs- och skrivundervisning. Om detta visar forskningen på olika saker. Det finns forskning (Trageton, 2005; Hultin & Westman, 2014) som menar att dagens barn skriver sig till läsning (jfr ASL-metoden) med hjälp av digitala verktyg, och annan forskning (Kjällander, 2016) som lyfter fram att förskolebarns läsande och skrivande inte sker på deras eget initiativ bara för att de erbjuds digitala verktyg, utan att det måste finnas förskollärare till hands – förskollärare som didaktiskt designar och därmed möjliggör barnens läsande och skrivande. Det finns också forskningsprojekt (Kjällander, 2014; 2016) där förskollärare vittnar om barnens lust att närma sig det multimodala skriftspråket i det digitala gränssnittet (den yta där människa och maskin möts). Dock har det visat sig att de multimodala erbjudandena i det digitala gränssnittet inte enbart är positiva, något som Malin Nilsen (2018) skriver om i sin avhandling.1 Annan forskning (Mangen, Walgermo & Brønnick, 2013) hävdar att de nya medierna minskar vissa barns läsförståelse 1  Malin Nilsen (2018) har i sin avhandling studerat 42 barns och 6 pedagogers samspel i aktiviteter med lärplattan. Resultatet visar att barns aktiviteter med lärplattan oftast är initierade, planerade och ledda av pedagogerna, och att apparna används som ersättning för andra verktyg och inte främjar delaktighet, meningsskapande eller interaktion.

digitalisering-i-en-forskola.indd 24

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   25

och att en del barn tycker att det är svårare att tillgodogöra sig text på skärm än på papper. Läsningen, informationshanteringen och kunskapsbildningen blir helt enkelt mer kognitivt krävande för dessa barn eftersom de måste ta hänsyn till hur till exempel ljud, musik, bild, symboler och text samspelar, vilket de slipper när de läser en traditionell bok. Samtidigt kan detta vara positivt för andra barns utveckling. Att de digitala verktygen kan fungera mer eller mindre bra för olika barn kan vara viktigt för förskollärare att hålla i minnet. I förskolan delas barn av förklarliga skäl inte in i låg- och högpresterande, men det är ändå intressant att känna till att en omfattande forskningsrapport om digitala verktyg i skolans värld (Haelermans, 2018) visar på statistiskt säkra skillnader när det gäller digitala läromedels effekter på lärande i språk (och till viss del även i matematik) mellan låg-, medel- och högpresterande elevgrupper. De som gynnades mest i den här rapporten var de lågpresterande, mycket på grund av att de nätbaserade verktygen som användes var anpassade (och anpassades adaptivt) till barns olika förmågor.

Påståenden kring barn och digitalisering När barn använder digitala verktyg kan det finnas en del saker att oroa sig över. Saker som ofta nämns är barns generella medie­vanor, spelberoende, stillasittande och huruvida de utvecklar problem med synen eller utsätts för strålning. Allt detta bör förstås förskollärare hålla sig à jour med, men det finns även många påståenden, som ibland kan betraktas som förutfattade meningar eller rena myter, men inte alltid. Oavsett vad man tycker om de digitala verktygens inslag i förskolans verksamhet är det viktigt att inte bygga sina argument på felaktig information (jfr filterbubblor och fake news). I min genomgång av åtta olika påståenden nedan bygger resonemanget till viss del på Plowmans och McPakes forskning (2013) i vilken de undersökt digitalt användande hos tre- och fyraåringar i England. Deras fallstudie resulterade i ”sju vanligt förekommande myter om små barn och

digitalisering-i-en-forskola.indd 25

2019-03-04 13:15


2 6   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

teknologi”. Jag utgår från deras myter, men bygger på med exempel från svensk förskoledidaktisk forskning, bland annat om digitala lärplattor (t.ex. ”Plattan i mattan”, Kjällander, 2016). I sammanhanget passar det emellertid bättre att prata om påståenden än myter eftersom det ibland finns belägg för det som påstås, ibland inte.

Påstående 1: Barndom och teknologi bör inte blandas Några menar att barndomen ska vara en tid då barnen ostört ska få ägna sig åt lek och att de digitala verktygen förstör detta, med resultatet att barnen mår allt sämre både fysiskt och psykiskt. Särskilt barn i förskoleåldern anses påverkas negativt eftersom de fortfarande utvecklas kognitivt. Hur mycket tid barn ägnar sig åt digitala verktyg, spel och onlineaktiviteter ser väldigt olika ut i olika familjer. Vissa barn spelar och surfar mycket, medan andra inte visar något större intresse. När det gäller föräldrarnas syn på sina barns aktiviteter hävdar de flesta att deras barns liv består av en kombination av till exempel utomhuslek, bokläsning och digitala spel. Denna kombination av olika typer av aktiviteter belyser några förskollärare i studien ”Plattan i mattan” (Kjällander, 2016, s. 17) med följande ord: [. . .] Den [lärplattan] kan erbjuda en aktivitet som barnet inte gillar i fysisk form [. . .] Då kan barnen tycka det är kul i verkligheten också. Ett vanligt pussel är svårare att göra. Vridmomentet kan vara för svårt rent fysiskt. Har man klarat av ett pussel på lärplattan kanske man stärks och känner att man klarar av att sitta med ett riktigt pussel på bordet [. . .]

Gulz med kollegor (under utgivning) beskriver denna ömsesidighet mellan digitala och fysiska verktyg ytterligare och visar hur förskolebarn på en mängd olika innovativa sätt, tillsammans med pedagogerna, lyfter ut det matematiska innehållet i en app

digitalisering-i-en-forskola.indd 26

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   27

Bild 1.1. De digitala och fysiska resurserna i förskolan kan komplettera varandra och användas tillsammans, till exempel genom att förskolläraren låter det lilla barnet använda ett digitalt pussel för att sedan våga lägga träpusslet bredvid.

till det fysiska förskolerummet.2 Exempelvis leker de matte, spelar dockteater och skapar fysiska bordsspel utifrån appens tema. En av slutsatserna som forskarna drar av detta är att introduktionen av en matteapp i en digital matteintervention i förskolan inte alls behöver innebära att mattearbetet med fysiska objekt minskar. Dels flyttar barnen ut det digitala innehållet i det fy2  Ett annat exempel som beskriver ömsesidighet mellan fysiska och digitala verktyg är så kallad Makerkultur (Hatch, 2014), som handlar om att personer i verkstadsmiljöer skapar saker i olika material och delar sina kunskaper, idéer och verktyg med andra online. Den fysiska platsen där detta sker kallas Makerspace och sådana kan finnas på stan för allmänheten eller för maker-medlemmar, samt på skolor och förskolor. Samarbeten mellan den här typen av formella och informella lärmiljöer kan ha stor potential för barns lärande i till exempel programmering (Kjällander m.fl., 2018). Några inspirerande exempel är Facebookgruppen Makerförskola med bas i Skellefteå, samt Luleå Makerspace och Väsby Makerspace.

digitalisering-i-en-forskola.indd 27

2019-03-04 13:15


2 8   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

siska förskolerummet, dels släpper de in sina fysiska intressen och upplevelser i de digitala aktiviteterna på plattan. Denna ömsesidighet återfinns också i nya former av fritidsaktiviteter för barn, såsom programmeringsläger3, där programmering varvas med till exempel friidrott. Det finns mycket forskning som visar att hopblandningen kan innebära möjligheter och pedagogiska vinster men det finns inga belägg för att det skulle vara skadligt att blanda barndom och teknologi, men å andra sidan är detta ett nytt forskningsområde som det återstår mycket att forska kring.

Påstående 2: Barn är digitala ”infödingar” Vissa forskare menar att det finns ett naturligt band mellan barn och teknologi och att barn är digitala ”infödingar” – det vill säga att de har det digitala språket som sitt modersmål (Prensky, 2001). Det finns även andra benämningar på generationen som just nu går i förskolan och skolan, till exempel iGenerationen och smartphonegenerationen (Twenge, 2018). Den här bilden har emellertid även blivit ifrågasatt. Bara för att det finns ettåringar som vant klickar på lärplattan betyder det inte att de förstår själva teknologin automatiskt vid en första anblick (Plowman & McPake, 2013). Inte heller att lite äldre barn kan ta kritiska beslut när de är ute på nätet, eller att de per automatik klarar av mer komplicerade aktiviteter bara för att de råkar vara digitala. För att barnen verkligen ska förstå hur den digitala tekniken fungerar och kunna använda den på ett kompetent sätt behöver de vuxnas (såväl lärarnas som föräldrarnas) handledning. Med deras hjälp och guidning kan barnen ta sig an det digitala gränssnittet på ett mer kompetent sätt och snabbt skaffa sig nya kunskaper. Barnens relation till de digitala verktygen är med andra ord egentligen ganska lik de vuxnas, även de behöver hjälp och stöttning. 3  Hello World är ett exempel på läger/kollo som blandar programmering med fysisk aktivitet.

digitalisering-i-en-forskola.indd 28

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   29

Bild 1.2. Barn behöver mycket stöd av vuxna när de utforskar den digitala lärmiljön.

Påstående 3: Teknologi står i vägen för social interaktion Det finns en oro för att barn i stället för att interagera med sin familj och sina vänner tillbringar hela sin barndom framför en skärm. Denna oro är till viss del befogad. Statens medieråds rapport Småungar och medier (2017) visar att barn tillbringar en stor del av sin fritid framför skärmen (dock ska tilläggas att de till stor del tillbringar denna tid i social interaktion med sina vänner, bredvid sig eller online). Oron rör däremot inte förskolebarn i samma grad eftersom barn i förskolan sällan sitter ensamma framför skärmen (Kjällander, 2016). Forskningen går dock isär på denna punkt och till exempel Nilsen (2018) lyfter en oro för minskad social interaktion mellan barnen medan Ralph och Petrinas (2018) forskningsresultat visar en högre frekvens av prosociala än icke sociala beteenden bland förskolebarnen i det digitala gränssnittet. I förskolan kan de digitala aktiviteterna ibland tjäna som ett hjälpmedel för social interaktion. Ett sådant exempel är arbetet med QR-koder som många förskolor ägnar sig åt på olika sätt (se bild 1.3). Digitala verktyg kan med andra ord bjuda in barnen till sociala aktiviteter, så länge förskollärare finns med som vägledare och erbjuder teknologin med ett socialt förhållningssätt.

digitalisering-i-en-forskola.indd 29

2019-03-04 13:15


3 0   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

Bild 1.3. På en förskola har QR-koder skapats och satts upp på låg höjd så att barnen själva kan skanna dem med plattan och välja en viss sång. Sedan sjunger och dansar de till exempel ”Huvud, axlar, knän och tår” i social interaktion med varandra och med förskolläraren.

Påstående 4: Digitala verktyg dominerar barnens liv De flesta vuxna anser nog att barn borde leka och röra sig mer ute än vad de gör i dag och vissa av dem menar att det är de digitala resurserna som stjäl tiden för detta. Plowman och McPake (2013) visar i sina studier av engelska treoch fyraåringar att det är fel att anta att tekniken dominerar dessa barns liv. Aktuella undersökningar i Sverige (t.ex. Statens medieråd, 2017) visar däremot att 61 procent av två- till fyraåringarna ser på tv eller film varje dag; 22 procent är ute på internet varje dag och 14 procent spelar digitala spel varje dag. Även om dessa barn inte spelar digitala spel i så stor utsträckning, så tillbringar de med andra ord en stor del av sin tid framför olika skärmar. När det gäller förskolan och barnens användning av digitala verktyg anser förskollärare att det är viktigt att begränsa barnens spelande på olika sätt. I följande tre citat beskriver förskol-

digitalisering-i-en-forskola.indd 30

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   31

lärare att en viktig uppgift är att på olika sätt stå emot och stävja barnens enformiga spelande (Kjällander, 2016, s. 13, 14, 17): Det glittrar ju till i nästan alla barns ögon när plattan kommer fram [. . .] [. . .] Vi ska vara en del av det, men sen kanske man inte behöver ha fri tillgång till att sitta och spela [. . .] (spelets namn), det får inte bli en spelmaskin. Det ser lite olika ut med spelandet. Hemma försvinner de i spelandet. Då vill vi erbjuda något annat, inte bara spelande.

Digitala verktyg dominerar inte barnens tid i förskolan, men med tanke på hur mycket tid barn tillbringar framför skärmar i hemmiljön så kan det vara läge att som pedagog vara lite vaksam på vad barnen använder verktygen till (jfr att adekvat digital kompetens också handlar om att veta när man inte ska använda digitala verktyg).

Bild 1.4. När barn spelar spel på plattan begränsar förskollärarna ofta skärmtiden på olika sätt, inte minst med tanke på hur mycket tid barn tillbringar framför skärmar i hemmiljön.

digitalisering-i-en-forskola.indd 31

2019-03-04 13:15


3 2   Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter

Påstående 5: Leker barnen med digitala verktyg så lär de sig När det gäller frågan om huruvida barn lär sig genom lek med digitala verktyg menar Plowman och McPake (2013) att den är omstridd. De hävdar att forskningen tyder på att de bästa lärandesituationerna för barn rent allmänt baseras på lek. I den digitaliserade förskolan leker barnen med såväl fysiska leksaker som med robotar, plattans ficklampa och kamera, digitala musikinstrument med mera. De manipulerar foton, skapar filmer och gör digitala spel som de sedan spelar. Inte sällan skapar de i dessa aktiviteter dessutom egna lekar och normer, precis som de gör i de mer fysiska aktiviteterna i förskolan (Karlsson, 2018). Det är emellertid viktigt att vara medveten om att barnens lärande i förskolan inte sker automatiskt bara för att de leker med digitala verktyg, utan förskollärarna behöver finnas med och utmana dem genom att introducera nya lekmiljöer och lekmaterial. Följande citat (Kjällander, 2016, s. 27) uppmärksammar vikten av att förskollärarna är uppmärksamma på olika appars kvalitet samt att de inte bara följer barnens utforskande i den digitala miljön, utan även utmanar dem – inte minst i leken: Lek- och lärspel har tidigare kritiserats för att hämma barns kreativitet på så sätt att det finns ett rätt och ett fel svar i linjära, statiska spelmoment. De appar som används i detta projekt är istället designade för att möta barns frågor, deras intressen och deras utforskande och de öppnar upp för att barn hela tiden söker utmaningar. Några få appar i detta projekt har flera rätt svar på samma fråga och en inbyggd möjlighet för barn att testa sig fram – dessa uppskattas och används av barn och pedagoger.

digitalisering-i-en-forskola.indd 32

2019-03-04 13:15


Kapitel 1  ·   Övergripande aspekter   33

Bild 1.5. Barnen använder ofta digitala verktyg tillsammans med fysiska leksaker i sin lek. Här säljer ett barn plastmat som de andra barnen betalar för med handritade tusenlappar eller med mobilen. Lärplattan har blivit en kassaapparat i leken och på väggen projiceras det som finns på lagret.

Påstående 6: Om det digitala verktyget är interaktivt är det pedagogiskt Många av de lek- och lärappar som finns, och som främst marknadsförs mot föräldrar, används även i förskolan som läromedel, trots att de inte har skapats för detta. Kvaliteten på dessa appar varierar starkt. Trots detta anser vissa vårdnadshavare, enligt Plowman och McPake (2013), att de flesta appar är bra så länge de är interaktiva. Och visst, interaktiviteten kan förvisso iscensätta och motivera lärandeaktiviteter hos barnen, men lärandet håller sällan i sig särskilt länge. Vissa appar kan till och med hindra lärande (Plowman & McPake, 2013). Många av de appar

digitalisering-i-en-forskola.indd 33

2019-03-04 13:15


DIGITALISERING I FÖRSKOLAN

Bim Riddersporre är universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning, leg. psykolog, leg. logoped, och arbetar vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid Malmö universitet. Hon har forskat om barn, föräldraskap och förskolans ledarskap i många år och är en erfaren läromedelsförfattare och fortbildare.

PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Susanne Kjällander är doktor i didaktik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) vid Stockholms universitet. Hon har forskat om förskolebarns lärande och digitalisering i förskolan i många år. Hon är även författare och föreläsare samt legitimerad grundskollärare och förskollärarutbildare.

Kjällander & Riddersporre (red.)

DIGITAL KOMPETENS blir allt viktigare i förskolan, vilket både läroplanen och den nationella digitaliseringsstrategin slagit fast. I den här boken får du hjälp att förverkliga såväl nationella styrdokument som dina egna visioner om digitala verktyg i förskolan. Med praktiknära forskning tas ett helhetsgrepp om digitaliseringen utifrån tre perspektiv: undervisning, profession och etik. Kapitlen handlar bland annat om programmering, virtual reality och adaptiva digitala lärspel men även om flerspråkighet, jämställdhet och föräldrasamverkan i förhållande till digitalisering. Boken är ett handfast hjälpmedel och innehåller många konkreta exempel som illustrerar och inspirerar, men även problematiserar, denna tekniska förändring där inte minst pedagogernas roll blir än mer betydelsefull. Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund riktar sig till verksamma och blivande förskollärare, samt rektorer och utvecklingsansvariga i förskolan.

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN PÅ VETENSKAPLIG GRUND

ISBN 978-91-27-82433-1

Susanne Kjällander & Bim Riddersporre (red.) 9 789127 824331

Digitalisering_forskolan_KorrHela_3_.indd 1

2019-03-01 10:09