9789127824041

John Hattie är professor i pedagogik vid Melbourne University och chef vid ­Melbourne Education Research Institute. Klaus Zierer är professor vid University of Ausburg samt Associate Research Fellow vid University of Oxford, UK.

Natur & Kultur, 2017.

JOHN HATTIE 10 FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

Natur & Kultur, 2018.

I 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning beskriver författarna de förhållningssätt som visat sig vara mest avgörande för att skapa ett klassrum där alla elever får chans att lyckas och nå sin potential. Det ­handlar exempelvis om att som lärare se sig själv som utvärderare, förändrings­agent och lärandeexpert, samt att ständigt söka dialog och utmaningar. Men hur utvecklar du som lärare dessa centrala förhållningssätt och hur får du dem att genomsyra din undervisning?

Boken sammanfattar Hatties senaste forskning på området och tar därmed ett teoretiskt helhetsgrepp, samtidigt som den är praktiknära och högst tillämpbar i klassrummet. Med exempel, checklistor, frågeformulär och övningsuppgifter vänder sig denna teoretiska och praktiska handbok till studerande och praktiserande lärare, rektorer och övriga skolledare.

& KLAUS ZIERER

VAD UTMÄRKER SKICKLIGA LÄRARE? HUR SER DE PÅ SIN EGEN LÄRARROLL OCH SINA ELEVERS LÄRANDE? VILKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT PRÄGLAR DERAS UNDERVISNING?

JOHN HATTIE & KLAUS ZIERER

10 FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

Natur & Kultur, 2019.

Natur & Kultur, 2012.

ISBN 978-91-27-82404-1

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

NOK_HATTIE_10_FORHALLNINGSSATT_FOR_FRAMGANGSRIK_UNDERVISNING.indd Alla sidor

9 789127 824041

2019-08-28 12:59

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 2

2019-08-28 16:04

Innehållsförteckning

Figurförteckning Förord: Hur vi tänker om hur vi påverkar är viktigare än vad vi gör 1.

6 8

Jag utvärderar min påverkan på elevernas lärande Jag ser bedömning som ett sätt att ta reda på min påverkan och mina nästa steg 3.

Jag diskuterar min uppfattning om framsteg och min påverkan med mina kolleger och elever 4.

Jag är en förändringsagent och tror att alla elever kan bli bättre 5.

Jag strävar efter utmaningar och inte bara att man ska ”göra sitt bästa” 6.

Jag ger eleverna återkoppling och hjälper dem att förstå den och tolkar och agerar utifrån den återkoppling jag får 7.

Jag ägnar mig lika mycket åt dialog som åt monolog 8.

Jag berättar redan från början uttryckligen för eleverna hur framgångsrik påverkan ser ut 9.

Jag bygger upp relationer och tillit så att lärande kan ske på en plats där det är tryggt att göra misstag och lära sig av andra 10.

Jag fokuserar på lärande och lärandets språk 11.

Synligt lärande – en vision

26

160 174 194

Litteraturförteckning Person- och sakregister

204 210

2.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 5

38 50 66 88

104 130 148

2019-08-28 16:04

Figurförteckning

FIGUR 0.1.

Den gyllene cirkeln 10

FIGUR 0.2.

De tre e-orden 13

FIGUR 0.3. ACAC-modellen 15 FIGUR 0.4.

Fördelning av effektstorlekar 19

FIGUR 1.1.

Framsteg mot kunnande 29

FIGUR 1.2.

Formativ utvärdering 30

FIGUR 1.3.

Respons på intervention (RTI-metoden) 32

FIGUR 1.4. Effektstorlek 34 FIGUR 2.1.

Effektiv lärandetid för elever 41

FIGUR 2.2.

Exempel på sinus- och cosinusfunktionen 46

FIGUR 2.3.

Sinus- och cosinusfunktionen 46

FIGUR 3.1. Mikroundervisning 55 FIGUR 3.2.

Professionell utveckling 56

FIGUR 4.1.

Förändra det du ser 69

FIGUR 4.2.

Ledarskap i klassrummet 72

FIGUR 4.3. Förhandsintroduktion 75 FIGUR 4.4.

Problembaserat lärande 76

FIGUR 4.5. ARCS-modellen 79 FIGUR 5.1.

Lärarens tydlighet 91

FIGUR 5.2. Mål 92 FIGUR 5.3.

Snabbare studiegång 95

FIGUR 5.4.

Flow och dess betydelse för lärandet 96

FIGUR 5.5.

Uppgiftens nivå 98

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 6

2019-08-28 16:04

FIGUR 6.1.

Ange x 106

FIGUR 6.2.

Lärares frågor i undervisningen 108

FIGUR 6.3.

Metakognitiva strategier 109

FIGUR 6.4. Studiemetoder 110 FIGUR 6.5. Återkopplingsnivå 115 FIGUR 6.6.

Tre typer av återkoppling på uppgiftsnivå 118

FIGUR 6.7.

Återkopplingens dialogiska struktur 120

FIGUR 6.8.

Koordinatsystem för återkoppling 126

FIGUR 6.9.

Måltavla för återkoppling 127

FIGUR 6.10. Återkoppling illustrerad med ett stapeldiagram 128 FIGUR 7.1. Klassrumsdiskussion 134 FIGUR 7.2. Kamrathandledning 135 FIGUR 7.3.

Lärande i smågrupper 136

FIGUR 7.4. Expertgrupper 144 FIGUR 7.5. Inre-yttre-cirkel 145 FIGUR 7.6.

Mötas på mitten 145

FIGUR 8.1.

Konkreta exempel 151

FIGUR 8.2.

Mastery learning 152

FIGUR 8.3.

Synligt lärande-cirkeln 157

FIGUR 9.1.

Lärarens förväntningar 163

FIGUR 9.2.

Relationen lärare–elev 165

FIGUR 9.3.

Minskning av ängslan 166

FIGUR 10.1. Piagets program 178 FIGUR 10.2. Tidigare prestationer 181 FIGUR 10.3. Personlighet 182 FIGUR 10.4. Användning av begreppskartor 183 FIGUR 10.5. Rep 189 FIGUR 11.1. Nätmodell 1 196 FIGUR 11.2. Nätmodell 2 197

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 7

2019-08-28 16:04

FÖRORD

Hur vi tänker om hur vi påverkar är viktigare än vad vi gör

15 000 timmar med 50 lärare Vi tillbringar alla ungefär 15 000 timmar av våra liv i skolan (jfr Rutter et al., 1980) och undervisas av uppemot 50 olika lärare under den tiden. Om vi försöker minnas vilka av dessa lärare som verkligen påverkade oss kan vi ofta bara komma ihåg några få. En del var bra, andra dåliga. I båda fallen minns vi ibland deras namn och kanske vad de brukade ha på sig, eller några typiska manér hos dem. Även om vi kan räkna de lärare som ”förändrade” oss på ena handens fingrar skulle händerna kanske inte räcka till för att räkna dem vi har negativa minnen av på samma sätt. Hur det än förhåller sig med den saken är det positiva att nästan alla har haft en eller ett par bra lärare. Det negativa är att den övervägande majoriteten av de lärare vi hade i skolan har försvunnit helt ur minnet. Vi minns varken deras namn, vilket ämne de undervisade i, eller något annat om dem.

Hur kan det komma sig att vi kan ha kvar vissa lärare i minnet i åratal eller till och med decennier, medan andra faller i glömska efter bara några år?

Låt oss titta närmare på våra minnen av bra lärare. Vad minns du när du tänker på dem? När vi ställde denna fråga till vuxna fick vi främst två typer av svar: de minns lärare som försökte förmedla sin passion för sitt ämne, el-

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 8

2019-08-28 16:04

Förord • 9

ler så minns de lärare som såg något hos dem som de kanske inte själva hade upptäckt, eller bådadera. Det var deras sätt att tänka, deras sätt att stödja, deras sätt att utmana och deras passion som man mest sannolikt kom ihåg.

Det är knappast troligt att det var för att de undervisade i ett visst ämne eller för att de var vänliga eller inte, utan för att de påverkade en.

Denna bok handlar om just dessa lärare, de som har stannat kvar i våra minnen som ett positivt ljus under årens eller till och med årtiondenas lopp.

De var lärare som i hög grad påverkade vårt lärande och vår utbildning – och faktiskt finns effekten av denna påverkan ofta kvar hos oss än idag.

Bokens huvudfokus är att titta närmare på de grundläggande uppfattningarna om varför de hade denna påverkan.

Simon Sinek och den gyllene cirkeln Det finns tydliga paralleller mellan pedagogisk expertis och framgångsrikt ledarskap. För båda gäller det att utmana och uppmuntra människor att nå så långt som möjligt i sin utveckling, sitt tänkande och med sina handlingar. År 2009 höll den amerikanske inspiratören Simon Sinek en TED-föreläsning med rubriken ”How great leaders inspire action”. Denna TED-föreläsning blev snabbt en av de mest sedda och ledde till diskussioner världen över. Kort efter föreläsningen (2009) gav Simon Sinek ut boken Start with why (svensk översättning Fråga först varför, 2018) där han konkretiserade de idéer som han först lagt fram i sin föreläsning.

Vid första anblicken verkar hans idé nästan för enkel för att vara sann: Hur kan tre koncentriska cirklar som innehåller orden ”vad”, ”hur” och ”varför” förklara framgång? Först när vi tittar närmare ser vi att det som dessa cirklar står för beskriver framgångsrikt ledarskap på ett bra sätt, och de kan också hjälpa oss förstå pedagogisk expertis bättre.

Sinek menar att man kan se ledarskap utifrån tre olika perspektiv. För det första kan det ses utifrån vad framgångsrika ledare gör. För det andra kan ansatsen vara att fråga hur ledare gör det de gör. Och för det tredje kan vi fråga oss varför ledare gör det de gör. Sinek använder teckningen i figur 0.1 för att visa sin modell, som han kallar för Den gyllene cirkeln (jfr Sinek, 2018).

Det viktigaste budskapet i Sineks modell är att medelmåttiga ledare både inleder och avslutar sitt tänkande i den yttersta cirkeln. De frågar sig vad de

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 9

2019-08-28 16:04

10 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

VARFÖR HUR VAD FIGUR 0.1. Den gyllene cirkeln.

gör och tänker vanligtvis inte längre än så. Därför funderar de inte över de betydligt viktigare frågorna hur och varför de gör vad de gör. På så sätt tappar medelmåttiga ledare ofta bort sin egentliga målsättning och misslyckas därför också med sin huvuduppgift, nämligen att utmana och uppmuntra människor att nå så långt som möjligt i sin utveckling, sitt tänkande och sina handlingar. Responsen hos dem som följer sådana ledare blir en ihålig, mekanisk reaktion på yttre stimulans, eftersom de inte kan agera utifrån en inre övertygelse. De gör bara sitt jobb, följer rutinerna och sköter sina skolor utan hänsyn till hur deras elever påverkas.

Framgångsrika ledare väljer en annan strategi. För dem är den viktigaste frågan varför man gör något. Det leder vidare till frågan hur de ska göra något och slutligen till frågan om vad de ska göra. Sinek sammanfattar sitt argument på följande sätt: Det viktiga för framgångsrika ledare är inte vad de gör. Hur och varför de gör det de gör är mycket viktigare. Ur hans perspektiv är således hemligheten med framgång att börja med den inre cirkeln innan man går vidare utåt mot frågorna hur och vad. Sinek ger tre exempel som illustrerar hans idé: Apple, Martin Luther King Jr och bröderna Wright.

Vad är hemligheten med Apples framgångar? Det har säkert inget att göra med vad Apple sysslar med: Apple tillverkar datorer, surfplattor och mobiltelefoner – precis som många andra företag. Om vi tittar närmare på dessa produkter måste vi också medge att de inte är så mycket bättre än konkurrenternas – att en mobiltelefon böjs i fickan kan vara en unik, men definitivt inte positiv egenskap. Inte heller kan det ha något att göra med hur Apple gör det de gör. En närmare granskning av företagets meriter i det avseendet

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 10

2019-08-28 16:04

Förord • 11

visar snarare raka motsatsen, låga löner, hög miljöpåverkan och dåliga arbetsförhållanden. Hemligheten med Apples framgångar måste ligga i frågan om varför. Människor som köper en Apple-produkt idag får inte bara en teknisk produkt. De får också en personlig filosofi, ett sätt att leva och dessutom en passion på köpet. Apple står för känslan av att leva ett bättre liv.

Varför var Martin Luther King Jr en av de mest välkända och inflytelserika ledarna i den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen? Definitivt inte bara på grund av vad han gjorde. Han var inte sin tids enda humanist och hans idéer delades av många aktivister. Inte heller handlar det om hur han gjorde det han gjorde. Han var utan tvekan en lysande och passionerad talare, men inte ens det var den viktigaste egenskap som gjorde att han stod ut bland aktivisterna. Vi måste alltså leta någon annan stans efter orsakerna till Martin Luther King Jr:s framgångar. Varför gjorde han det han gjorde? De 250 000 människor som deltog i marschen mot Washington den 28 augusti 1963 hade inte fått någon inbjudan. De kom för att de trodde på Martin Luther King Jr – inte främst på det han sa eller hur han sa det utan varför han sa det. Martin Luther King Jr hade en vision om varför han gjorde det han gjorde. Hans odödliga ord är ”Jag har en dröm”– inte ”Jag har en plan”. De människor som hörde Martin Luther King Jr den där dagen blev djupt gripna, hade samma värderingar och en gemensam vision. De trodde alla att den här dagen skulle förändra allt.

Den 17 december 1903 blev bröderna Wright de första människorna som flög ett motordrivet flygplan. Varför just de? Jämfört med andra lag med samma mål var deras utsikter väldigt dystra: de hade ingen finansiering, inget stöd från myndigheterna, inga kopplingar till mäktiga människor och ingen särskild utbildning. Deras mest välkände konkurrent i kapplöpningen mot att krönas som flygpionjär, Samuel Pierpont Langley, hade alla de fördelar som bröderna Wright saknade: finansiering, samarbete med myndigheterna, utmärkta kontakter och till och med en professur vid United States Naval Academy. Varför blev det då bröderna Wright? Båda lagen var ytterst motiverade, båda hade ett tydligt mål i sikte och arbetade hårt för att uppnå det. Skillnaden var varken tur eller gynnsam händelseutveckling. Det var inspiration. Medan Langleys lag ville komma först för att vinna berömmelse och ära drevs bröderna Wright av visionen, tron på sin dröm om att flyga.

Langleys lag motiverades av vad de siktade på att göra, medan bröderna Wright fokuserade på frågan varför de gjorde det.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 11

2019-08-28 16:04

12 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

Sammanfattningsvis är Apples, Martin Luther King Jr:s och bröderna Wrights framgångar bra exempel på Simon Sineks huvudbudskap: samtliga började med att fundera över varför de ville göra något, inte vad de ville göra. De hade alla en vision, en passion och en övertygelse – och förmågan att kommunicera och dela detta med andra.

På samma sätt gäller för lärare att deras vision, passion och övertygelse kan förbättra, och faktiskt förbättrar, deras elevers lärande och skolgång.

Det är detta ”varför” som är grundläggande i det lärarna gör. Ett huvudtema i den här boken är att utforska hur lärare tänker om sitt arbete. Vi vill, om inte annat, föra diskussionen vidare, från hur vi bäst undervisar till hur vi bäst utvärderar påverkan av vår undervisning. Det senare handlar mer direkt om kärnan i lärares framgångar och skälet till att de är i skolan, och är det som gynnar eleverna mest.

Howard Gardner och hans tre e-ord Det är överraskande och fascinerande att det budskap som Simon Sinek utvecklade baserat på erfarenhet och expertis har empiriskt stöd i projektet ”Good Work Project” (2005) som Howard Gardner startade 1995 tillsammans med Mihály Csíkszentmihályi och William Damon i syfte att hitta svaret på frågan vad framgångsrikt arbete består av. De tre forskarna genomförde över 1 200 intervjuer med människor från nio olika yrkesområden för att fastställa hur professionella framgångar definieras och hur man kan identifiera vad som är ett gott arbete inom respektive område. Deras analys av det omfattande datamaterialet kan förenklas till en synbarligen enkel formel: Ett gott arbete kännetecknas av tre ”e-ord”, en kombination och syntes av excellens, engagemang och etik. En person som lyckas bra med sitt arbete vet vad hen gör, ser till att få det gjort och kan motivera varför hen gör just så. Det spelar ingen roll om man talar om en hisskötares eller en toppchefs arbete – ett gott arbete handlar om excellens, engagemang och etik.

Låt oss titta på ett exempel från vardagslivet som kan illustrera denna uppfattning. Föreställ dig följande situation: Du beställer en kopp kaffe på ett café. I det första fallet kommunicerar servitören med dig på ett vänligt och uppskattande sätt, serverar ditt kaffe och ger dig en känsla av att du är en välkommen gäst på caféet. I det andra scenariot serverar servitören kaffet utan att prata med dig eller ens se på dig, vilket ger dig känslan av att du

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 12

2019-08-28 16:04

Förord • 13

Det goda arbetet av Howard Gardner

Etik Engagemang Excellens FIGUR 0.2. De tre e-orden.

inte är välkommen. I båda fallen får du din kopp kaffe. Resultatet är således detsamma, men skillnaden ligger i hur detta resultat uppnås i respektive fall, och visar huvudbudskapet i de tre e-orden: Ett gott arbete är inte bara en fråga om excellens – den kunskap och förmåga som krävs för att utföra arbetet – utan också – och framför allt – en fråga om engagemang, motivation att utföra arbetet och om etik – de värderingar och skäl som alltid är en del i utförandet av allt slags arbete.

Själva handlingen att servera en kopp kaffe kan alltså vara av varierande kvalitet, även om det kaffe vi dricker i slutändan alltid är detsamma.

Kvaliteten beror ytterst på servitörens excellens, engagemang och etik. När det gäller vår diskussion om Simon Sineks uppfattning om ledarskap kan excellens förknippas med vad, engagemang med hur och etik med varför. På så sätt kan vi koppla samman Simon Sineks idéer med Howard Gardners, Mihály Csíkszentmihályis och William Damons empiriska resultat. Även detta kan illustreras i form av en enkel cirkel (se figur 0.2).

Pedagogisk expertis: kompetens och tankeramar Vår poäng är att det handlar mer om hur lärare tänker kring sina uppgifter.

Det viktiga är varför de gör som de gör snarare än vilka beslut som fattas efter hand i klassrum (och personalrum). Detta tänkesätt utgår från att passion och entusiasm påverkar eleverna. Denna passion och entusiasm visar

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 13

2019-08-28 16:04

14 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

sig i nedanstående 10 tankeramar eller förhållningssätt. De tre första avser påverkan, följande två förändring och utmaning, och de fem sista gäller lärandets inriktning.

A. Påverkan 1. Jag utvärderar min påverkan på elevernas lärande.

2. Jag ser bedömning som ett sätt att ta reda på min påverkan och mina nästa steg.

3. Jag diskuterar min uppfattning om framsteg och min påverkan med mina kolleger och elever.

B. Förändring och utmaning 4. Jag är en förändringsagent och tror att alla elever kan bli bättre.

5. Jag strävar efter utmaningar och inte bara att man ska ”göra sitt bästa”.

C. Lärandets inriktning 6. Jag ger eleverna återkoppling och hjälper dem att förstå den och tolkar och agerar utifrån den återkoppling jag får.

7. Jag ägnar mig lika mycket åt dialog som åt monolog.

8. Jag berättar redan från början uttryckligen för eleverna hur framgångsrik påverkan ser ut.

9. Jag bygger upp relationer och tillit så att lärande kan ske på en plats där det är tryggt att göra misstag och lära sig av andra.

10. Jag fokuserar på lärande och lärandets språk.

Det som skiljer dessa tankeramar från andra är att vi också kan åberopa empiriska belägg som visar att framgångsrika lärare beter sig som de gör på grund av deras förhållningssätt. Det viktigaste är hur de tänker på det de gör, hur de förstår sin påverkan, samt deras strävan att få återkoppling för att stärka den positiva påverkan de har på sina elever. På detta sätt kan tankeramarna bli synliga. Expertlärare har alltså inte bara svar på frågan om vad de gör utan också på frågorna om hur och varför de gör det de gör.

Vi har nu visat hur pedagogisk expertis kopplas till de modeller som togs fram av Simon Sinek respektive Howard Gardner, Mihály Csíkszentmihályi och William Damon. Nyckeln till framgång inom skola och undervisning

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 14

2019-08-28 16:04

Förord • 15

handlar inte bara om kunskap och förmåga (i detta sammanhang excellens och frågan vad) utan också om vilja (engagemang och frågan hur) och omdöme (etik och frågan varför). Särskilt intressant är att det finns ett inre samband mellan dessa aspekter. Förmåga baseras på kunskap som bara kan hämtas fram när det finns en vilja att göra det, och eftersom det alltid finns skäl till att göra det, bygger detta på omdöme. I den bemärkelsen är pedagogik en djupt etisk aktivitet. En lärare som kan plocka fram nödvändig förmåga, kunskap, vilja och omdöme agerar utifrån det i en given situation. Om omständigheterna är gynnsamma kommer läraren också att lyckas med det. Om någon av dessa aspekter, till exempel viljan, saknas kommer läraren med största sannolikhet att misslyckas. I figur 0.3 sammanfattas detta argument i den så kallade ACAC-modellen (attitude, competence, action, context – attityd, kompetens, åtgärd, kontext) (jfr ­Zierer, 2016a).

Det räcker uppenbarligen inte med enbart hög kompetens för att lägga grunden för expertis, och det gör inte ens de bästa tankeramarna heller. Det viktiga är snarare samspelet mellan kompetens och tankeramar. Om vi med detta i åtanke ser på vad som kännetecknar framgångsrika lärare upptäcker

KON TEXT

K

ÅTGÄRD O M P E TE NS IT ATT YD

omdöme vilja k unskap

f ö rmåg a

FIGUR 0.3. ACAC-modellen.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 15

2019-08-28 16:04

16 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

vi att det framför allt är deras förhållningssätt som är mottagliga för förändring under hela deras yrkesliv. Även om deras kunskaper och förmåga är relativt stabila sätts deras vilja och omdöme på prov varje enskild skoldag.

Det är i slutändan lärares förhållningssätt som avgör om de klarar av den utmanande uppgiften att undervisa framgångsrikt under hela sitt yrkesliv.

Fundera ett ögonblick, utifrån vår modell, över varför yrkespersoner plötsligt drabbas av utbrändhet. Det är förvisso inte på grund av bristande kompetens. Att framgångsrika personer inte längre finner glädje eller tillfredsställelse i sitt arbete och därför misslyckas handlar snarare om förändringar i deras förhållningssätt. Ett viktigt skäl för att upprätthålla de förhållningssätt vi beskriver är att de stöds av ständigt nya belägg för den påverkan som lärare har på elever. Det kan vara självförverkligande.

Det är också tydligt att det är mycket lättare att bygga upp kompetens än att ändra förhållningssätt. Men betyder det att vi bara ska ge upp? Om vi vill utveckla pedagogisk expertis har vi inget annat val än att acceptera denna utmaning och göra den till den centrala aspekten i såväl lärarutbildning som fortlöpande kompetensutveckling.

Framgångsrika lärare är passionerade, inte bara över sitt undervisningsämne, utan också i förhållande till undervisning och lärande i allmänhet, och till eleverna och sitt yrke. De är djupt engagerade i hur de påverkar sina elever. Denna passion är viktig inte bara för att bli en framgångsrik lärare utan också för att stanna kvar i detta utmanande yrke och således för att fortsätta att vara en framgångsrik lärare på lång sikt.

Varför denna bok?

Denna bok är resultatet av en genomgång av metastudien Synligt lärande (Hattie, 2012, 2014b; Hattie & Yates, 2014; Zierer, 2016b). Vi har båda noga studerat de belägg som dessa källor erbjuder och försökt förstå, tolka och berätta om varför vissa interventioner i skolan har mycket större påverkan än andra. Vi har diskuterat, argumenterat och njutit av att försöka förstå de centrala delarna i framgång. Vissa har använt påverkansfaktorernas rangordning på ett vilseledande och inskränkt sätt genom att prioritera de översta och ignorera de nedersta faktorerna i rankningarna. Andra har ogillat beläggen eftersom de inte passade in i deras egen världsbild. Åter and­ra har sagt ”ja, men min klass är annorlunda”. Några har plockat ut

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 16

2019-08-28 16:04

Förord • 17

godbitarna och lyft fram en påverkansfaktor framför andra. Visst, den förs­ ta boken kunde kanske ha skrivits på ett sätt som inte skulle ha lett till feltolkningar av detta slag. Även om boken klargjorde att det var en överlappning av många olika faktorer som gav den samlade bilden, så kanske detta inte betonades tillräckligt kraftfullt.

Det vi söker är de grundläggande uppfattningarna om vad som verkligen skiljer de faktorer som har hög påverkan från dem som har låg påverkan på elevernas lärande. Det är syftet med denna bok. Det var visserligen uppenbart att det var lärarnas expertis snarare än skolornas strukturer som gjorde störst skillnad. Och visst är elever fantastiskt varierande och unika, men det enkla budskapet var att det som fungerade bäst tenderade att fungera bäst för de flesta elever. Det var dock inte det som var förklaringen – det var att lärare måste vara ytterst uppmärksamma på sin påverkan – på vad påverkan faktiskt innebär, och på hur omfattande och värdefull den var.

Alla de empiriska belägg som övervägts och tillämpats i klassrumspraktiken i denna bok kommer från metastudien Synligt lärande, och databasen fortsätter att växa. År 2009 fanns det 800 metaanalyser, men nu uppgår de till 1 400 stycken och antalet växer. Den bakomliggande berättelsen har dock inte förändrats, utan den har stärkts av de 600 nya metaanalyserna.

Syftet med denna bok är inte att upprepa berättelsen utan att leta efter kärnan i det som gör störst skillnad och – som vi kommer att se – för oss direkt till hur lärare tänker om sitt yrke, sina interventioner, sina elever och sin påverkan.

Vad är synligt lärande?

Arbetet med den ursprungliga metastudien Synligt lärande tog mellan 15 och 20 år att genomföra. Det gick ut på att analysera över 800 metaanalyser som bestod av cirka 80 000 studier som uppskattningsvis (antalet försöks­ personer hade inte alltid angetts i metaanalyserna) 250 miljoner elever deltog i – och som vi nämnde ovan pågår arbetet med Synligt lärande-projektet fortfarande. Sammanlagt över 1 400 metaanalyser har hittills analyserats, men inte mycket har förändrats när det gäller studiens huvudbudskap.

Enbart metaanalyser som avser studieresultat har beaktats. Det finns and­ ra som arbetar på liknande sätt när det gäller emotionella och motiverande resultat (Korpershoek et al., 2016), hur vi undervisar (Hattie & Donoghue,

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 17

2019-08-28 16:04

18 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

2016), och elever i specialundervisning (Mitchell, 2015), och det skulle vara fantastiskt om det fanns metaanalyser om hågkomst under de sista åren i skolan samt om fysiska och näringsmässiga resultat.

Syftet med Synligt lärande-arbetet är att försöka komma fram till vad som är kärnan i all denna pedagogiska forskning och att identifiera de viktigaste aspekterna genom att ställa samman metaanalyser. Syftet är att gå vidare från ”vad fungerar” till ”vad fungerar bäst” och när, för vem och varför.

Att försöka förstå dessa förklaringsfaktorer (när, för vem och varför) var en viktig del av vårt arbete, och det var överraskande att de var så få. Vi tog först fram 150 faktorer från de underliggande metaanalyserna – till exempel ”klasstorlek”, ”relationen lärare–elev”, ”explicit undervisning” och ”återkoppling” – och därefter fastställde vi deras effektstorlek, som kan beräknas genom att jämföra medelvärdet av två villkor (t.ex. en ny läroplan med en äldre, att minska klasstorleken från 25–30 till 15–20 elever) eller genom att jämföra elever över tid efter en intervention. Det fina med effektstorlekar är att de kan användas för att göra rimliga jämförelser mellan flera olika interventioner. Det finns många utmärkta källor som förklarar effektstorlekar (Coe, 2012; Lipsey & Wilson, 2001). Liksom alla andra metoder har metaanalyser – och i synnerhet det nyskapande försöket att göra en sammanställning av metaanalyser i Synligt lärande – naturligtvis vissa svagheter, och därför är det viktigt att ta upp några av dessa kritiska synpunkter (jfr Snook et al., 2009; Zierer, 2016b).

De olika påverkansfaktorer som genererats från de många metaanalyserna kan grupperas i olika områden: elever, familj, skola, lärare, läroplan och undervisning. Nedanstående tabell visar en övergripande sammanfattning.1 Redan denna sammanfattning avslöjar en viktig slutsats: Vissa områden – som undervisning – har varit föremål för mycket forskning, medan andra – som familjen – har färre forskningssammanställningar. Lika viktigt är att det kan finnas stora variationer i fördelningen av effektstorlekar inom de olika grupperna. Samtidigt som de flesta faktorerna inom till exempel skolans domän ligger i närheten av effektstorleken 0,2 når påverkansfaktorerna på lärarområdet effektstorlekar på mellan 0,12 (lärarutbildning) och 0,90 (lärarens trovärdighet). Det är viktigt att förstå denna variation om man 1. I boken citerar vi alltid den senaste tillgängliga statistiken. När denna gick i tryck var det den statistik som uppdaterades i Synligt lärande för lärare.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 18

2019-08-28 16:04

Förord • 19

ska kunna argumentera för att lärares förhållningssätt är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna för alla dessa påverkansfaktorer.

I de 800 metaanalyser som ingick i metastudien framgår effekternas variationer i följande fördelning (se figur 0.4).

METAANALYSER

STUDIER

TOTAL EFFEKTSTORLEK

Eleverna

19

152

11 909

0,39

Familjen

7

40

2 347

0,31

Skolan

32

115

4 688

0,23

Lärare

12

41

2 452

0,47

Läroplanen

25

135

10 129

0,45

Undervisning

55

412

28 642

0,43

Effektstorlekar i de 800 metaanalyserna

FAKTORER

Medel

Låg Hög

Negativ

Effektstorlek

FIGUR 0.4. Fördelning av effektstorlekar.

Källa: Hattie och Zierer (2017).

Denna fördelning visar på många sätt att praktiskt taget allt som händer i skolan och klassrummet kan leda till förbättrade studieresultat. Uttryckt på ett annat sätt höjer mellan 90 och 95 procent av allt vi gör med eleverna deras prestationer. Man skulle kunna tro att detta skulle lugna oss lärare, men så är det inte. Det enda som detta resultat visar är att människor lär

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 19

2019-08-28 16:04

20 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

sig hela tiden – ibland trots oss lärare. Detta bidrar till att förklara varför nästan alla kan hänvisa till ”belägg” för sin favoritfaktor. Det är på många sätt omöjligt att hindra lärande.

Det centrala är dock att vi bör fråga oss vad som ligger bakom de påverkansfaktorer som är större än medeleffekten jämfört med de påverkansfaktorer som ligger under medeleffekten (men fortfarande är positiva). Det är det Synligt lärande handlar om. Det har beskrivits ingående i andra böcker om Synligt lärande och behöver inte återges här. Frågan som denna bok tar upp är kopplad till den stora avgörande idén bakom att lyckas göra skillnad för elevernas lärande – lärarnas tankeramar.

Hur är boken uppbyggd?

Mot denna bakgrund vill vi presentera flera allmänna metodologiska överväganden som gäller själva boken. Vi har valt ut följande aspekter för att illustrera de tio tankeramarna, baserat på resultaten av den empiriska pedagogiska forskning som beskrivits i böckerna om Synligt lärande.

• Vi vet idag att lärandet blir mer framgångsrikt om läraren kan aktivera och ta hänsyn till elevernas förkunskaper och erfarenheter. Av det skälet inleds varje kapitel med ett formulär för självreflektion som utvecklats med hjälp av en kartläggning av drygt 500 lärare.

• Vi vet att resultatförbättringar i allmänhet och framgångar i synnerhet inte bara beror på kunskap och förmåga, utan framför allt på lärarens och elevernas vilja och omdöme. Av det skälet har formulären som inleder kapitlen utformats för att visa läsarens egna insikter, kunskaper, vilja och omdöme.

• Vi vet att tydlighet när det gäller lärandemål är viktigt för att lyckas med lärandet. Av det skälet anger vi huvudbudskapet för respektive kapitel och presenterar exempel som tydliggör det. Detta gör det lättare att förstå det förfarande som används i kapitlet.

• Vi vet att en inriktning på problem, erfarenheter och åtgärder är ett viktigt inslag för framgångsrik undervisning (jfr Merrill, 2002). Av det skälet rekommenderar vi åtgärder och lägger så ofta som möjligt fram exempel på problem och uppgifter för reflektion för att åskådliggöra de teoretiska och empiriska resultat som presenteras i texten.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 20

2019-08-28 16:04

Förord • 21

• Vi vet att sammanfattningar i slutet av en lektion befrämjar lärande. Av det skälet har vi tagit fram en checklista i slutet av varje kapitel för att hjälpa läsaren att repetera och öva på materialet.

• Vi vet att lärande innebär målmedveten övning. Därför har vi lagt in övningar i slutet av varje kapitel. Dessa övningar hänvisar till formulären i början av kapitlet för att hjälpa till att göra lärandet synligt. De fokuserar på klassrumspraktik och ger stöd när det gäller att planera och analysera lektioner. Vi betonar alltid särskilt möjligheter till samarbete och att söka belägg för ens egna tankar och ageranden.

• Vi vet att expertis kräver både kompetens och ett lämpligt förhållningssätt. Av det skälet är vi noga med att ta upp dessa två aspekter upprepade gånger i denna bok, och att föra in dem i diskussionen – till exempel genom att uppmuntra läsaren att fundera över tankeramarna med hjälp av formulären i början och slutet av kapitlen och genom att lägga fram evidensbaserad kunskap i kapiteltexten.

• Vi hoppas att läsaren vill följa upp dessa tankar och har därför gett förslag till vidare läsning för den som vill gå igenom materialet och studera det mer ingående.

Vår tanke och förhoppning med att organisera boken på detta sätt är att göra den till en arbetsbok i ordets rätta bemärkelse. En bok som samtidigt är krävande, utmanande och tankeväckande, som hjälper läsaren att ifrågasätta sina egna förhållningssätt, utveckla sina egna färdigheter och sin egen pedagogiska expertis.

Vem vänder sig boken till?

När man skriver en bok har man alltid en viss läsekrets i tankarna. Vilka tänkte vi på? Åhörarna på de föredrag om Synligt lärande som vi har haft nöjet att hålla har alltid varit en brokig blandning av såväl elever, lärarstudenter och aktiva lärare som rektorer och administratörer vid skolor och departement. Emellanåt har vi haft föräldrar, utbildningsministrar och journalister i publiken. Vi har haft alla dessa grupper i åtanke när vi skrivit den här boken och hoppas kunna erbjuda var och en något.

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 21

2019-08-28 16:04

22 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

• När det gäller elever hoppas vi att boken ger inblick i den aktuella pedagogiska forskningen och en möjlighet att förstå sitt eget lärande.

• När det gäller lärarstudenter hoppas vi att boken ska hjälpa dem att vänja sig vid hur de ska tänka på och tolka elevernas och klassrummens värld.

Som kommer att framgå är det mycket viktigare att lära sig hur man bygger upp relationer än att få tips och tricks om ledarskap i klassrummet eller kunskaper om läroplaner och bedömning – även om allt detta kan hjälpa oss förverkliga några av de viktigaste tänkesätten.

• För lärare är vårt syfte med boken att vara en inspirationskälla som ställer många frågor om hur de tänker om sin egen undervisning. Vi vill också lyfta fram betydelsen av att samarbeta med andra lärare för att stärka, finslipa och kritisera sitt tänkande.

• När det gäller rektorer hoppas vi att boken ska ge vägledning om hur de kan motivera sina lärare och hjälpa dem arbeta tillsammans, vilket kan få lärarna att inse att de kan förändra alla elevers lärande och utveckling, och hjälpa dem övertyga lärarna med belägg för deras påverkan.

• För skolledningar och myndigheter hoppas vi att denna bok kan bidra till att tydliggöra vilka utmaningar lärare står inför och vilket stöd de behöver för att lyckas. Även om lärandet naturligtvis sker i interaktionen mellan elev och lärare kan en respektfull attityd hos administratörer och ett fokus på att stötta tillämpningen av de tio tankeramarna också få enormt stor betydelse.

Slutligen hoppas vi att denna bok ska vara intressant för alla som sysslar med utbildningsfrågor – både inom skolans ram och i andra sammanhang.

Lärande följer ju ungefär samma principer även inom andra områden, principer som är beroende av kompetens och förhållningssätt hos lärare, elever, ledare och föräldrar.

Författarnas tack Denna bok skulle inte ha skrivits utan många människors direkta och indirekta samarbete. För det första vill vi nämna de många skolor och pedagogiska institutioner som bjudit in oss under de gångna åren för att hålla föredrag om Synligt lärande, och för att hjälpa till med att implementera principerna i Synligt lärande på tusentals skolor i samtliga sex världsdelar

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 22

2019-08-28 16:04

Förord • 23

(vi tar gärna emot en inbjudan från Antarktis också …). Vi hoppas att vi har gett pedagogerna vid dessa institutioner ett meningsfullt perspektiv på hur de tänker och arbetar. En sak som vi vet med säkerhet är att vi har fått många användbara idéer från varenda skola och från diskussionerna med lärarna som vi mötte där. Många av dem har hittat vägen in i den här boken.

John:

När jag skrev Synligt lärande var den stora utmaningen för mig att se den berättelse som dolde sig bakom mängden av data. Även om insamlandet av alla dessa data tagit lång tid var det lättare att samla in data än att tolka dem. Att förstå alla forskningsresultat tar ännu längre tid och innebär att ständigt gå fram och tillbaka för att till slut föra samman alla olika aspekter. När jag höll på med det insåg jag om och om igen att huvudbudskapet i alla metaanalyserna är frågan om hur lärare tänker, hur de förklarar vad de gör. Och beroende på vilka ramar som styr detta tänkande är lärarnas påverkan på elevernas lärande olika. Detta är något vi kan se redan i David Berliners, John Deweys, Paulo Freires och många andras arbeten. I slutändan försökte jag beskriva de olika skepnader och former av dessa förhållningssätt som är avgörande för hur en lärare lyckas. Efter flera försök och efter att ha fått konstruktiv kritik från forskare och utövare har vi nu beskrivit tio av dem. Jag skulle därför vilja ta tillfället i akt att tacka alla som har pekat på svårigheter i mina formuleringar av dessa tankeramar, alla som har diskuterat, debatterat och också varit oense med mig. Utan dessa diskussioner skulle det inte ha varit möjligt att uppnå den nivå av klarsynta beskrivningar som jag ser i denna bok. Min uppgift var sedan att utsätta de tankeramar som definierats på detta sätt för en empirisk granskning. I det sammanhanget vill jag särskilt tacka Debra Masters och Heidi Lesson. Framför allt vill jag passa på att rikta ett särskilt tack till alla översättare av Synligt lärande för alla kritiska frågor, samt kollegerna på Cognition i Nya Zeeland; Corwin i USA, Canada och Australien; Utmanande lärande i Norge, Sverige och Danmark; Bazalt från Nederländerna och OSIRIS i Storbritannien. Vidare vill jag tacka mina kolleger vid Melbourne Graduate School of Education. Det är de som dag ut och dag in tillämpade Synligt lärande i praktiken, vilket ledde till att de gjorde

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 23

2019-08-28 16:04

24 • 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning

många viktiga upptäcker och kom på nya idéer. Mitt varmaste tack går dock till Klaus för hans idéer, inspiration, uthållighet, uppriktighet och hans lojalitet som en sann vän. Det har varit ett nöje att skriva den här boken tillsammans med honom, att överbrygga både avståndet mellan Australien och Tyskland och språkskillnader för att sammanföra stimulerande och utmanande perspektiv.

Att skriva en bok tar förvisso mycket tid, stöd och uthållighet i anspråk och därför vill jag tacka min familj, särskilt Janet, som är min livspartner, största kritiker och supporter, kollega och flitigaste återkopplare samt våra nu vuxna barn Joel, Kat, Kyle, Jess, Kieran, Aleisha, Edna och Patterson. Jag vill gärna tillägna alla mina barnbarn denna bok – må de bli många – och således särskilt Emma, mitt första barnbarn.

Klaus: Först vill jag nämna Georg Eisenreich, som är utbildningspolitiker och statssekreterare i Bayern, och Mathias Brodkorb, f.d. utbildningsminister i Mecklenburg-Vorpommern, som jag haft många ingående diskussioner om skola och undervisning med. Jag vill också tacka Johannes Bastian, som var den som föreslog att jag skulle göra en serie om Hatties studie för tidskriften Pädagogik och som kraftigt bidrog till att motivera mig att förverkliga en plan som jag haft länge: att skriva Kenne deinen Einfluss! Visible Learning für die Unterrichtspraxis tillsammans med John. Sedan dess har Pädagogik gett ut en serie i fyra delar som tar upp olika apekter av den boken. Jag vill tacka Wolfgang Beywl för många års samarbete, som började med en översättning av Johns studier till tyska och sedan har fortsatt i olika sammanhang. Detta samarbete har alltid präglats av pålitlighet och lojalitet. Och slutligen vill jag tacka Joachim Kahlert, som utan svårighet ändrat roll från att vara min universitetslärare till att bli min chef och därefter min kollega, och som har varit en viktig samtalspartner i många år. Ett särskilt tack till min bror Rudi Zierer, min ståndaktigaste kompanjon och mest kritiska läsare under årens lopp. Vi har under många joggingrundor diskuterat och skärskådat flera frågor som nämns i denna bok.

Mitt varmaste tack går till John för hans beredvillighet att tillsammans med mig ge sig ut på denna resa som vi redan från början

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 24

2019-08-28 16:04

Förord • 25

visste inte skulle bli lätt, om så bara på grund av det stora fysiska avstånd som skiljer oss åt. Vi lyckades trots det se till att denna utmaning alltid också var ett nöje – framför allt för att vårt samarbete alltid präglats av ömsesidigt förtroende, öppenhet och konstruktiv kritik. Och sist men inte minst vill jag tacka min familj, mina tre barn Viktoria, Zacharias och Quirin – ni utmanar mig ständigt i min roll som pappa och visar mig vad som ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv verkar vettigt men som inte är till någon nytta i praktiken, och – tvärtom – vad som blir fel i praktiken men som kan förklaras ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv – och min fru Maria som (ofta) tycker om att reflektera över våra försök till barnuppfostran sent på kvällarna.

John Hattie & Klaus Zierer Melbourne och Marklkofen, juli 2017

Förhållningsätt_hattie_ORIG_JE.indd 25

2019-08-28 16:04

John Hattie är professor i pedagogik vid Melbourne University och chef vid ­Melbourne Education Research Institute. Klaus Zierer är professor vid University of Ausburg samt Associate Research Fellow vid University of Oxford, UK.

Natur & Kultur, 2017.

JOHN HATTIE 10 FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

Natur & Kultur, 2018.

I 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning beskriver författarna de förhållningssätt som visat sig vara mest avgörande för att skapa ett klassrum där alla elever får chans att lyckas och nå sin potential. Det ­handlar exempelvis om att som lärare se sig själv som utvärderare, förändrings­agent och lärandeexpert, samt att ständigt söka dialog och utmaningar. Men hur utvecklar du som lärare dessa centrala förhållningssätt och hur får du dem att genomsyra din undervisning?

Boken sammanfattar Hatties senaste forskning på området och tar därmed ett teoretiskt helhetsgrepp, samtidigt som den är praktiknära och högst tillämpbar i klassrummet. Med exempel, checklistor, frågeformulär och övningsuppgifter vänder sig denna teoretiska och praktiska handbok till studerande och praktiserande lärare, rektorer och övriga skolledare.

& KLAUS ZIERER

VAD UTMÄRKER SKICKLIGA LÄRARE? HUR SER DE PÅ SIN EGEN LÄRARROLL OCH SINA ELEVERS LÄRANDE? VILKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT PRÄGLAR DERAS UNDERVISNING?

JOHN HATTIE & KLAUS ZIERER

10 FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

Natur & Kultur, 2019.

Natur & Kultur, 2012.

ISBN 978-91-27-82404-1

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

NOK_HATTIE_10_FORHALLNINGSSATT_FOR_FRAMGANGSRIK_UNDERVISNING.indd Alla sidor

9 789127 824041

2019-08-28 12:59