9789127823969

Ruhi Tyson

  är fil.dr i pedagogik vid Stockholms universitet. Förutom en akademisk utbildningsbakgrund har han även en hantverkspraktisk utbildningsbakgrund i bokbindning.

Erfarenheterna av det praktiska arbetet och verkstadsmiljön har på ett avgörande sätt påverkat hans akademiska studier. Dessa har också bidragit till att utveckla förutsättningarna för det praktiska lärandet.

Boken utgår från verkliga berättelser och tar upp områden som bildning och förståelse, praktisk bildning, yrkesbildning och moralisk bildning. Frågor som ”Vad är en bra ledare och en bra förebild?” och ”Vad är det som gör att en elev upplever skolan som meningsfull?” diskuteras. Berättelserna skildrar bland annat konfliktlösning på elevers egna villkor, hur lärare vänt utvecklingen i bråkiga klasser och vilken betydelse enkla förändringar i skolmiljön kan ha. Samtidigt beskriver boken praktiska ämnens mervärden och hur estetiska ämnen kan berika ämnesteoretiska.

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Bildning och praktisk klokhet

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning handlar om att i praktiken gestalta undervisning så att den blir bildningsorienterad. Det innebär att undervisningen bidrar till elevernas känsla av meningsfullhet och upplevelse av att bli berikade, både kunskapsmässigt och personligt. Praktisk klokhet, förmågan att i en situation bidra till allas välbefinnande och växande, beskriver kärnan i vad det innebär att vara bildad.

Ruhi Tyson

Bildning och praktisk klokhet

”Bildad är den som aldrig kränker en annan människa.”

i skola och under visning

ISBN 978-91-27-82396-9

9 789127 823969

NOK_TYSON_BILDNING_OCH_PRAKTISK_KLOKHET_I_SKOLA_OCH_UNDERVISNING_omslag.indd Alla sidor

:  ,    :  

2019-03-27 10:17

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 2

2019-03-26 16:22

Innehåll

Inledning Varför behöver vi en bildningsorienterad skola?

Praktisk klokhet Bokens syfte och bakgrund Bokens disposition

Del 1 Praktisk kunskap och exempel 1. Praktisk kunskap Metaforer för lärarens yrkeskunnande Exempel, fallstudier och yrkesskicklighet Exempel för att dokumentera en yrkespraktik Exemplens användningsområden Värdet av exempel på sådant som blivit ovanligt lyckat eller berikande Problem i användandet av berättelser, exempel och fallbeskrivningar

Del 2 Bildning i praktiken 2. Bildning: en introduktion Bildning, biografi och pedagogisk forskning Bildning och faktakunskaper Kritik av bildningstraditionen

3. Bildning som förståelse Bildning, förståelse och erfarenhet Bildning, förståelse och motivation

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 5

9 12 14 16 17

19 21 21 25 26 28 30 33

37 39 41 43 46 48 49 50

2019-03-26 16:22

Bildning och relationen mellan planerad och oplanerad undervisning Bildning, förståelse och sammanhang Bildning, lekfullhet och humor Elevernas roll i bildningsprocessen Några gemensamma drag i förståelsen Reflektionsfrågor

4. Huvudets, hjärtats och handens bildning Den estetiska och praktiska bildningens egenvärde Förbindelsen mellan sinnesutveckling och lek eller konst Det rörliga klassrummet: ett exempel på en sinnesorienterad undervisningsmiljö Estetiska och praktiska bildningsinslag i kunskapsämnena Några inledande ord om estetiska och praktiska inslag i ämnesundervisning Det estetiska och praktiska i matematik- och språkämnena Det estetiska och praktiska i kultur-, historieoch naturvetenskapsämnena Praktisk bildning Skolmiljöns roll som bildningsbärare Praktisk bildning och grit Yrkesbildning Estetisk bildning Estetisk bildning och kultur Reflektionsfrågor

52 54 59 65 67 69 71 72 74 76 81 82 83 88 90 92 94 96 101 108 110

Del 3 Praktisk klokhet

113

5. Praktisk klokhet: en inledning

115

Skillnaden mellan hantverkspraktisk kunskap och praktisk klokhet Praktisk klokhet då och nu

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 6

116 119

2019-03-26 16:22

6. Praktisk klokhet och moralisk bildning Moralisk bildning som trygghet och förtroende för världen Moralisk bildning med hjälp av konstnärligt arbete Moralisk bildning genom film och teater Moralisk bildning genom socialt arbete Karaktärsbildning Karaktärsbildning i yrkessammanhang Skildringar ur yrkesundervisningen Styrkor och svagheter i yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning Förebildernas betydelse Lärarens karaktärsbildning Spänningen mellan givna mål och individuell frihet i bildningsprocessen Reflektionsfrågor

7. Praktisk klokhet och konfliktlösning Konfliktlösning i leksituationer och klassrum Konflikter med föräldrar Konfliktlösning genom strukturella förändringar Reflektionsfrågor

8. Praktisk klokhet som kommunikation och ledarskap Kommunikation och bedömning Kommunikation och pedagogiskt ledarskap i klassrummet Kommunikation i yrkessammanhang Reflektionsfrågor

Del 4 Praktiska perspektiv på arbetet med exempel 9. Bildningsdidaktik Att berätta bildningsdidaktiska exempel Att låta barn, ungdomar och lärlingar berätta Att använda bildningsdidaktik i lärarutbildningar Att använda bildningsdidaktik i kollegial utveckling Forskning och systematiskt arbete med bildningsdidaktik

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 7

121 122 125 127 132 136 138 140 143 145 150 151 153 155 157 163 167 171 173 173 176 185 192

195 197 198 200 202 205 210

2019-03-26 16:22

Del 5 Bildning i den digitala tidsüldern 10. Bildning, digitalisering och artificiell intelligens Sinnliga och virtuella erfarenheter Bildning, artificiell intelligens och det livslünga lärandet

213 215 216 218

Avslutning

223

Tack

226

Litteratur

229

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 8

2019-03-26 16:22

Inledning Bildning förstås ofta i termer av en bildningskanon, framför allt inom skönlitteratur och humaniora men ibland utvidgat till att omfatta mer. Det är också riktigt att en väsentlig del av vår nästan 2 500-åriga bildningstradition handlar om kunskaper och om vad vi läser/har läst tillsammans. Samtidigt inbegriper bildningstradi­ tionen mycket mer. Så är exempelvis en annan viktig, och ofta förbisedd, sida av bildningstraditionen intresset för karaktärsbildning eller moralisk bildning. Gösta Vestlund, en av giganterna i den svenska folkhögskolerörelsen, sa i en intervju sent i sitt långa liv (han var 93 år då intervjun genomfördes): Bildning kan … ha olika rötter och uppfattningen om bildning kan variera i olika miljöer. Men i bildning ingår alltid ett visst mått av insikt, inlevelse och insats. Insikt för att förstå sig själv och samhället. Inlevelse för att kunna möta olika sociala behov och insatsförmåga för att ta ansvar som individ och medborgare. Men djupast sett är det, som jag ser det, en fråga om relationer, om förmågan att på allvar värdesätta andra människor. En gymnasist skrev en gång ett brev till sin farfar och slutade med orden: ”Du farfar, såg aldrig ner på mig, därför har det alltid varit lätt för mig att se upp till dig!”

Möjligen är svaret så här enkelt: ”Bildad är den som aldrig kränker en annan människa!” Det ger också tankar om medlen för att skapa bildning.1 I Borgström & Gougoulakis, (red.) (2006), s. 482.

1

9

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 9

2019-03-26 16:22

inledning

Han karakteriserar alltså bildning som en sorts kapacitet att handla taktfullt, med respekt och intresse för den andre. Något liknande uttrycker Johann Wolfgang von Goethe (1749–1832), en av den tyska bildningstraditionens centrala tänkare, i Sagan om den gröna ormen och liljan: ”Kärleken härskar ej men bildar och det är förmer.”2 Det här är orsaken till varför både bildning och praktisk klokhet finns med i den här bokens titel, jag menar att den praktiska klokheten, den som Vestlund och Goethe talar om, är bildningens viktigaste element.

Jag har skrivit den här boken eftersom jag menar att bildning och praktisk klokhet är skolans viktigaste uppdrag. Den är en bearbetning av fem års forskningsarbete, i vilket jag försökt arbeta fram ett praktiskt perspektiv på bildning som direkt kan bidra till att utveckla undervisning. Jag har kallat det för en bildningsdidaktik, eftersom didaktiken på många sätt handlar om undervisningens hur, vad och varför.3 Mitt intresse för det praktiska bottnar säkert i min yrkesbakgrund som bokbindare, det har legat nära till hands att förstå lärarens didaktiska kunskap som analog med ett hantverkskunnande. Mitt intresse för bildning och klokhet härstammar både från det jag upplevde under min yrkesutbildning och från min bakgrund som waldorfelev och waldorflärare. (Därmed inte sagt att andra pedagogiska inriktningar saknar bildningsinslag, bara att jag upplevt dem som väldigt omfattande under min uppväxt och senare yrkesbana.) Jag har alltså länge levt med frågor om vad bildning innebär och hur man kan undervisa på ett bildningsorienterat sätt.

Det var tack vare forskningsarbetet som jag sedan riktigt förstod möjligheten i att systematiskt samla på konkreta exempel ur undervisning och lärande. Här är ett ur min egen tid som elev för att illustrera:

Goethe (1795/1990), s. 46.

Se Tyson (2015, 2017).

2 3

10

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 10

2019-03-26 16:22

inledning Det var en period i klass 7 eller 8 när jag fick i specialupp-

gift att smida en serie järnkrokar som behövdes i skolans bokbinderi. Själva järnsmidet var inga problem, det kunde jag väl vid det laget, men sedan skulle krokarna svarvas på

ena sidan för att kunna gängas så att de kunde skruvas. Den stora metallsvarven skrämde mig. Jag var inte särskilt stöddig och maskinen var vild, framför allt gjorde metallspånen

ont när man fick dem på händerna och armarna (men de

var ofarliga, man fick inga sår). Jag försökte med handskar, men då blev precisionen i arbetet lidande, och det värsta

som kunde hända var att man slant med stålet som skavde bort metallen, då kunde man förstöra kroken. Dessutom lät det läskigt när det hände och hela maskinen skakade till

och låste sig. Jag tror att jag gjorde ett tiotal krokar och det var på gränsen till vad jag stod ut med, jag fick bita ihop varje gång jag gick in till svarven för att arbeta. Om jag inte haft så pass stor aktning för mina lärare och en känsla av att

jag tillverkade något viktigt som skulle användas, hade jag säkert gett upp direkt. Det är första­ gången jag minns att

jag utsattes för något som upprepat orsakade mig avsevärt ­fysiskt obehag, till och med rädsla, och ändå uthärdade det.

Den här och en del andra liknande erfarenheter ur hantverken har varit centrala bildningserfarenheter i mitt liv, där jag i efterhand kunnat se att jag kommit i kontakt med min egen viljestyrka och erövrat en inre stabilitet (något jag återkommer till i diskussionen om grit på s. 94).

Det är framför allt meningsfullheten i det upplevda som talar om för en att det rör sig om en bildningserfarenhet, och redan för 250 år sedan blev denna insikt en del i bildningstraditionen i form av det man kallade bildningsromaner. Men man såg inte samtidigt möjligheten att samla på konkreta exempel från skola och undervisning för att dokumentera detta. Berättelsen ovan om svarvningen innehåller en massa intressant kunskap för en lärare.

11

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 11

2019-03-26 16:22

inledning

Exempelvis förslag på undervisningsupplägg och vinkar om den bildande betydelsen en viss sorts industrihantverk kan ha. Dess praktiska värde ligger i att det låter oss se likheter mellan olika situationer. Därmed kan vi ta hjälp av exempel för att föreställa oss vad som är klokt och bildande i just det sammanhang vi själva befinner oss.

Den här boken innehåller strax över 30 exempel på bildning och praktisk klokhet, som på olika sätt bidrar till att utvidga vår kunskap om hur vi kan undervisa i praktiken. Samtliga är hämtade ur verkligheten, en del ur böcker och några är mina egna, men de flesta har jag fått från kollegor och lärarstudenter som delvis redan arbetat som lärare. Det är klasslärare, ämneslärare, fritidslärare och yrkeslärare som berättar om situationer de upplevt som ovanligt meningsfulla, kloka och berikande ur såväl lärar- som elevperspektiv.

Mitt förslag är ganska enkelt. Vi skulle systematiskt kunna samla exempel från skolan som skildrar viktiga bildningserfarenheter och på så sätt bli betydligt klokare på hur vi ska göra för att fördjupa undervisningen.

Syftet med boken är att förklara närmare hur detta skulle kunna gå till och framför allt att ge en inblick i alla de olika områden där det skulle kunna berika vår undervisning och interaktion med elever, kollegor och föräldrar. Det är alltså en utpräglat praktisk bok. Det är undervisningspraktiken i första hand som jag velat bidra till. Men varför är det då så viktigt att fokusera på bildning och praktisk klokhet i skolan, och hur kan de konkret bidra till det dagliga klassrumsarbetet?

Varför behöver vi en bildningsorienterad skola?

Både Lgr 11 och Gy 11 tar upp vikten av bildning i sina inledande diskussioner om skolans värdegrund. Det sägs exempelvis att skolan ska skapa de bästa betingelserna för elevernas bildning. Vad, 12

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 12

2019-03-26 16:22

inledning

exakt, som avses med detta är inte helt entydigt. Förhoppningsvis kan det följande bidra till att klargöra och nyansera vad det kan innebära.4 Till en början blir det genast lättare att förstå varför bildning är så viktig i skola och undervisning om man tänker på att det är bildningserfarenheterna som mer än något annat gör att lärandet upplevs som meningsfullt. Det borde vara klart att undervisning kan fungera hur effektivt som helst, men om eleverna (och lärarna) inte förbinder den med en känsla av meningsfullhet, en känsla av att bli berikade, kan det i längden inte leda till annat än leda, skoltrötthet och att motivationen blir helt avhängig av externa faktorer som olika sorters belöning och bestraffning.

En bildningsfattig skolgång gör det också svårare att utveckla en vilja till livslångt lärande, något som blivit allt viktigare i ett samhälle där vi lever längre samtidigt som förändringarna sker snabbt och kräver en utpräglad förmåga till kreativitet och utveckling av den enskilde. Givetvis är skolans uppgift att delge eleverna konkreta kunskaper, färdigheter och förmågor. Bildningsorienteringen består i stora drag av dess kapacitet att göra detta på ett sätt som successivt ökar elevernas kunskapstörst, ökar deras intresse för att lära vidare efter skolan på egen hand och ökar deras tilltro till både värdet av detta och den egna förmågan att uppnå vad de föresatt sig.

När vi väl börjar sätta ord på bildning som en erfarenhet möjliggör vi också ett mer systematiskt arbete med att utveckla uppgifter, skolmiljöer, pedagogiska aktiviteter och så vidare som är särskilt rika på bildningsmöjligheter.

Eftersom bildning är en så intensivt personlig fråga, kan den ena uppleva något, till exempel en uppgift, som väldigt meningsfull, medan den andre är helt nollställd. Därför är det egentligen 4 Bildning omtalas explicit i Lgr 11 på s. 9 och i Gy 11 på s. 5. Men läser man vidare blir det tydligt att mycket som här och i det följande diskuteras inom ramarna för begreppet bildning tas upp under andra rubriker i läroplanstexterna, se vidare på s. 151 för ett exempel.

13

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 13

2019-03-26 16:22

inledning

bara möjligt att tala om bildningserbjudanden, det vill säga att det jag möter i livet (och i synnerhet i skolan) har en bildningspotential som jag själv i någon mån måste gripa mig an och bearbeta.

Men vi kan undersöka om det vi gör i skolan upplevs som berikande och meningsfullt av ovanligt många (eller ovanligt få).

Framför allt behöver vi en bildningsorienterad skola av de anledningar som jag nämnt inledningsvis. Kunskapen man får behöver förbindas med klokhet, annars riskerar vi att utbilda mycket intelligenta människor utan en vilja att bidra till andras välbefinnande. Vad innebär då praktisk klokhet?

Praktisk klokhet En viktig tes i den här boken är att praktisk klokhet (eller fronesis som det heter på grekiska) utgör kärnan i vad det innebär att vara bildad. Inom bildningstraditionen har också moralisk bildning en viktig plats, något som de inledande citaten från Gösta Vestlund och Goethe är exempel på. Men begreppet praktisk klokhet har också en egen historia, och orsaken till att jag valt att koppla samman det med bildning är att det nyanserar och fördjupar vad vi kan förstå med moralisk bildning.

I dag upplever praktisk klokhet, en term oftast lånad från Ari­ stoteles, lite av en renässans, då forskare försöker karakterisera vad som gör lärare och andra i yrken med starka sociala inslag bra på att till exempel lösa konflikter, kommunicera hänsynsfullt, utveckla ett gott ledarskap och agera föredömligt.5 Renässansen hänger samman med ett förstärkt medvetande om att skola, vård, omsorg och liknande yrkesområden behöver moraliskt kloka ut­ övare för att fungera. Det är exempelvis svårt att bedriva undervisning om man inte kan förebygga och lösa konflikter, om man är omdömeslös i kommunikationen med elever och föräldrar 5 Se exempelvis Bondi m.fl. (2011), Gustavsson (2000), Kemmis & Smith (2008), Kinsella & Pitman (2012), Nussbaum (1990) och Tyson (2018).

14

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 14

2019-03-26 16:22

inledning

eller om man saknar taktfullhet. För det mesta hankar vi oss fram ändå, men det saknas en etablerad kunskap om hur vi kan ta till vara erfarenheter av kloka handlingar och reflektioner. Jag tror alla har varit med om tillfällen då kommunikationen gått så bra att allt liksom lyfts till något man knappt trodde var möjligt, eller där en konflikt har lösts så att alla parter gått därifrån klokare.

Men jag tror också att vi inte upplever det lika regelbundet som vi skulle kunna. Genom att aktivt söka efter exempel på sådant som vi anser är särskilt föredömligt och sedan dokumentera samt diskutera dem kan vi börja driva utvecklingen av praktisk klokhet i skolan på ett mer medvetet sätt.

Det är också viktigt att fundera över hur vi kan bidra till utvecklingen av elevernas praktiska klokhet. Ur elevperspektiv handlar det här till exempel om hur vi kan bidra till att elever inte bara lär sig om mänskliga rättigheter, demokrati och etik, utan också utvecklar klokhet i umgänget med andra och en handlingsberedskap som är social. Det är också centralt för deras kommande yrkes­ ut­övande, oavsett om det grundläggs redan på ett yrkesprogram eller förbereds på ett av de mer allmänt orienterade programmen.

Värdet av att samla exempel på ovanligt klok interaktion män­ niskor emellan ligger framför allt i relationen mellan det generella och det konkreta. Jag vet kanske att ett bra ledarskap nästan alltid involverar att kunna lyssna på medarbetare, men därmed inte direkt hur jag ska göra i olika konkreta situationer som skiljer sig åt.

Jag vet kanske att konfliktlösning fungerar bäst om jag undviker att moralisera och döma utan i stället uppmuntrar till dialog, men inte hur jag ska omsätta sådana principer i det konkreta.

För lärare är situationen rimligtvis annorlunda på fritids när barnen bråkar än på en lektion i engelska på högstadiet, där en elev stör undervisningen eller när en lärling är ointresserad av kvaliteten på arbetet. Därför behövs det en mångfald exempel som berör samma typ av situationer men visar på olika sätt att hantera dem.

Då kan de bli ett stöd för oss att reflektera på ett flexibelt och dynamiskt sätt över vad som kunde vara klokt att göra i en situation.

15

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 15

2019-03-26 16:22

inledning

Bokens syfte och bakgrund Om det är något jag hoppas att jag kan åstadkomma med den här boken, är det att förmedla hur oerhört stor outnyttjad potential vi har i våra skolor att utveckla bildning och praktisk klokhet i undervisningen genom ett systematiskt arbete med exempel. Tänk bara på alla de skickliga lärare som går i pension varje år och all den erfarenhet som försvinner med dem, eftersom vi inte utvecklat ett system för att ta till vara deras kunskap. Vad vi skulle behöva göra i det sammanhanget är att låta alla äldre lärare berätta om sådant de gjort i undervisningen som de, vid en tillbakablick, betraktar som ovanligt meningsfullt och berikande.

I kombination med ett mer systematiskt arbete att löpande dokumentera detsamma (till exempel varje läsår) skulle mycket av den praktiska bildnings- och klokhetskunskap vi har, som nu går förlorad för att ingen berättar om den, kunna bevaras och utvecklas vidare. Samtidigt är boken en introduktion till ämnet och inte en uttömmande översikt. Min förhoppning är att den kan bidra till två saker: För det första en ny förståelse rörande bildning och klokhet i praktiken. Vad handlar detta om? Vad innebär just det praktiska?

Varför är dessa teman viktiga i skolan?

För det andra en rad uppslag och exempel på hur vi konkret kan gå till väga i undervisningen, vilka kan inspirera till en fortsatt dokumentation av det vi gör som lärare när vi gör det ovanligt bra.

Jag måste understryka att även om den här boken till stor del består av exempel kan jag ändå inte ge annat än glimtar av en bildningsorienterad undervisning och av praktisk klokhet. Jag har valt exemplen framför allt med tanke på att de ska fungera i en introduktion och visa på en så stor bredd som möjligt. Varje kapitel skulle utan vidare kunna växa till flera böcker. Men här handlar det alltså om en allra första början. Den som inte hittar några bra exempel för just sin undervisning behöver alltså inte bli förvånad.

Jag har inte försökt täcka in alla ämnen i alla åldrar. I kapitlet om 16

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 16

2019-03-26 16:22

inledning

praktiska råd och bildningsdidaktik återkommer jag mer ingående till hur man som enskild lärare och i grupp kan gå till väga för att bygga upp en egen samling exempel.

Jag vill som sagt ge en introduktion till begreppen bildning och praktisk klokhet i skolan som är så praktisk som möjligt. Ingen av de enskildheter jag presenterar är helt och hållet ny, men kombinationen är, mig veterligen, unik. Det betyder att vi befinner oss helt i början av en pedagogisk utveckling som skulle kunna utmynna i ämnes- och arbetsspecifika exempelsamlingar. Givetvis finns det exempel utspridda lite här och där. En skola utvecklar något ovanligt bra och skriver kanske om det. Man hittar till och från de mest fascinerande exempel ur människors självbiografier.

Men vem samlar, sammanställer dem och gör jämförelser? Här finns en forskningspotential av stora mått.

Bokens disposition Del 1 i boken handlar om praktisk kunskap och betydelsen av exempel, den lägger grunden för hur jag tänker att vi kan använda oss av det som kommer därefter. Del 2 handlar om bildning, med avsnitt om bildning som förståelse och ”huvudets, hjärtats och handens” bildning (för att låna en formulering från Johann Heinrich Pestalozzi). Del 3 går över till att diskutera praktisk klokhet, förklarar begreppet mer ingående och går därefter in på att diskutera det i förhållande till moralisk bildning, konfliktlösning, kommunikation och pedagogiskt ledarskap. Samtliga avsnitt baserar sig i hög grad på konkreta exempel. Del 4 samlar och utvecklar de praktiska och didaktiska perspektiven med olika råd för undervisning, utvärdering och kollegialt lärande, och del 5 tar till sist upp några perspektiv på bildning utifrån den digitala värld vi nu befinner oss i.

Huvudsyftet med denna bok är att visa hur exempel kan funge­ ra som praktisk kunskap. I slutet av varje kapitel där exempel tas upp finns därför reflektionsfrågor, relaterade till de användningsområden jag diskuterar.

17

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 17

2019-03-26 16:22

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 18

2019-03-26 16:22

DEL 1

Praktisk kunskap och exempel

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 19

2019-03-26 16:22

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 20

2019-03-26 16:22

1. Praktisk kunskap Frågan om vad praktisk kunskap betyder är något som filosofer brottats med ända sedan Aristoteles.6 I en bok med ett praktiskt perspektiv på bildning är det centralt att man inte enbart kan läsa sig till praktisk kunskap, man behöver också erfarenhet. Exempelvis behöver en lärare helt enkelt undervisa för att bli bra på att undervisa, även om mycket kan göras för att ge en god förberedelse.

En viktig del i detta är att vi kan berätta om våra erfarenheter, förvandla dem till exempel. Det är därför som bokens exempel kan fungera som bidrag till vårt praktiska kunnande.

En annan viktig del i exemplifiering är att det konkretiserar det allmänna. Ofta när vi läser om något får vi generella råd och regler, och det är med hjälp av exempel vi får stöd i att förstå hur dessa förhåller sig till praktiken.

Centralt när det gäller vår förståelse av ett yrkes praktiska sidor är också vilka metaforer eller analogier vi använder när vi tänker på det.

Metaforer för lärarens yrkeskunnande I Utmärkt undervisning ställer Jan Håkansson och Daniel Sundberg inledningsvis frågan: läraryrket – konstnärligt eller forsk­ ningsbaserat?7 Slutsatsen, baserad på Nathanael Gages arbete, att undervisning är en konstart på vetenskaplig grund, ger uttryck Se exempelvis Gustavsson (2000).

Håkansson & Sundberg (2012), s. 15f.

6 7

21

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 21

2019-03-26 16:22

del 1. praktisk kunskap och exempel

för en typ av metafor rörande lärarens yrkeskunnande. Här tänker jag i stället utgå från konsthantverkaren som metafor, då den tar till vara det konstnärliga men ersätter det vetenskapliga med hantverket, som i sig inbegriper vetenskap men också en avsevärd del beprövad erfarenhet.

Vissa delar av lärarens arbete liknar hantverkarens; man behöver kunna undervisa, strukturera sitt ämne, gestalta en lektion, bedöma elevers lärande och så vidare. Detta är typiskt hantverksliknande kunskaper, som består av en del teori och en del övning.

Problem uppstår dock om man föreställer sig att den enda teorin som gäller är den som vilar på vetenskaplig grund. Då blir beprövad erfarenhet lätt ett samlingsbegrepp för sådant som är underordnat det vetenskapliga och som gärna beskrivs i termer som ”tyst kunskap” eller ”kontextberoende kunskap”. Men en duktig snickare vet ganska mycket om hur träslag beter sig i praktiken och om processen att tillverka ett bord. Mycket lite i detta är vare sig tyst eller helt kontextberoende. Beprövad erfarenhet kan vara lika systematiskt uppövad som vetenskaplig kunskap och innehålla en hel del teori.

Viktigast här är kanske att tänka på att beprövad erfarenhet inte är en individuell fråga utan en kollektiv. Jag kan inte ensam hänvisa till min beprövade erfarenhet som grund för långtgående slutsatser, hantverkare äger detta gemensamt. Men därför behövs det också goda forum för utbyte av erfarenhet. I praktiken råder stora skillnader mellan olika grupper av hantverkare (och lärare).

En del fastnar på en ganska låg nivå av erfarenhetsutbyte, som saknar ett driv till systematisk vidareutveckling. Andra söker aktivt upp de skickligaste för att utveckla sitt kunnande.

Ofta finns det olika sorters sammanslutningar eller föreningar som samlar detta, men det hänger då på den institutionella kulturen hur bra det blir i praktiken. Man märker också att det finns olika skolbildningar i de olika hantverken för hur man ska göra något och att dessa skolbildningar delvis leder till kvalitetsskillnader men ofta mest representerar olika sätt att bygga möbler eller 22

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 22

2019-03-26 16:22

1. praktisk kunskap

binda böcker. På samma sätt finns det olika pedagogiska skolbildningar, exempelvis lärandeteorier och pedagogiska traditioner, och bildningstraditionen är förenlig med en del av dem (exempelvis Deweys pragmatiska) och inte med andra (exempelvis den behavioristiska).8 Andra delar i lärarens arbete liknar konstnärens, man behöver kunna hitta på uppgifter, leka, ha pedagogisk fantasi i relation till dem som lär sig och till innehållet. Framför allt är skillnaden mellan hantverkaren och konstnären att målet för en hantverkare är givet, det ska bli exempelvis ett bord eller en filt, och detta är relativt entydigt på samma sätt som det är relativt entydigt att en elev efter grundskolan behöver kunna ett visst mått av engelska, svenska,­matematik och så vidare. Det konstnärliga har sällan målet för verksamheten givet på förhand, utan det får lov att utvecklas allt eftersom. Man kan känna sig fram, ändra sig mitt i processen och ta hänsyn till material, sammanhang och förutsättningar. På liknande sätt möter lärare elever med olika intressen, anlag och omständigheter och behöver ta hänsyn till detta.

I princip har detta företräde framför att eleverna lär sig ett visst mått av kunskaper och färdigheter, eftersom det inte får ske på bekostnad av deras känsla av meningsfullhet, självförtroende och människovärde.

Man skulle alltså kunna tänka sig att en bra analogi till lärar­ yrket är konsthantverken, i vilka ett stort mått av hantverkskunnande är kombinerat med konstnärliga inslag. Notera att jag inte använder metaforer som tekniker, forskare, medicinare eller entreprenör. Man kan säkert hitta relevanta perspektiv även ur dessa, något jag överlämnar till läsarens reflektion.9 En bildningsorienterad pedagogik är, sett ur ovanstående synvinkel, en konst8 Den bästa översikten jag känner till av pedagogiska skolbildningar som alla, i mina ögon, är värdefulla men sinsemellan jämförelsevis svåra att förena är Robin Ann Martin (2002).

9 Elliot Eisner (1983) i en diskussion om undervisning som konst och hantverk utvecklar exempelvis kortfattat en strålande metafor om läraren som dirigent.

23

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 23

2019-03-26 16:22

del 1. praktisk kunskap och exempel

hantverkspedagogik, varken renodlat hantverksmässig eller renodlat konstnärlig.

Man kunde tro att denna betoning på undervisningsskicklighet som analogt med hantverksskicklighet får konsekvensen att våra lärarutbildningar är helt uppåt väggarna. Som snickaren och läraren Ron Berger uttrycker det: Vem av oss skulle tillåta en snickare som gått en skolförlagd utbildning med några få veckors eller månaders praktik att omedelbart efter utbildningen bygga vårt hus?10 Men då glömmer vi att vi alla har tusentals timmar erfarenhet av undervisning och lärande som elever. Det är lite som om vi vid en läkarutbildnings början hade tillbringat mer än tolv år på sjukhus och genomlidit alla de vanligaste sjukdomarna och skadorna samt några av den ovanligare sorten.

Givetvis är det mycket som elever inte upplever av undervisningsplanering, att stå inför en klass, göra bedömningar och så vidare. Och det största problemet är nog att vi alla har så väldigt spretiga erfarenheter. Vi har för det mesta upplevt ett fåtal av alla undervisningsstilar och sällan reflekterat på något systematiskt sätt över dem. Det är sannolikt att de människor som upplevs vara naturbegåvningar inom pedagogik för det första hade duktiga lärare i skolan och/eller utanför den och för det andra tidigt hade ett särskilt intresse av att undervisa, vilket gjorde att de lärde sig mer än de flesta också om undervisningen de mötte. Mot bakgrund av ovanstående är det inte långsökt att fundera på om lärarutbildningar kanske behöver lägga en del energi på att inledningsvis uppmärksamma studenterna på situationen, be dem reflektera över vad de redan kan och tror om undervisning för att sedan bygga vidare på det.

Berger (2003), 127f.

10

24

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 24

2019-03-26 16:22

1. praktisk kunskap

Exempel, fallstudier och yrkesskicklighet I sin enklaste form är exempel en berättelse som en elev eller lära­ re återger av något som de upplevt eller gjort. Det behöver vara detaljerat nog för att den som tar del av det ska få klart för sig vad som faktiskt gjorts, hur och gärna varför. Med andra ord, det som mycket didaktik handlar om i skolan. På så sätt blir exemplet­ användbart som en inspirationskälla för andra lärare och som ett sätt att nå djupare förståelse hos elever. Detta grundläggande värde som exempel har anknyter också väl till en teori om yrkesskicklighet och praktiskt kunnande lanserad av Donald Schön på 80-talet.

Teorin är grundad i studier han gjorde av hur olika yrkeslärare undervisar.11 Schön skildrar i sin teori exempelvis en skicklig arkitekt som någon med både teoretiska kunskaper och lång erfarenhet. Denna erfarenhet består i sin tur av en rad fall, enskilda händelser som på olika sätt bidragit till att öka arkitektens kunskap. Det handlar om att ha upplevt och ritat byggnader för olika väder, i stads- eller landsbygdsmiljöer, av olika material och så vidare. På ett liknande sätt beskriver han hur en erfaren psykoanalytiker har en mängd analysfall att reflektera över i mötet med en ny patient. Han kallar detta för en yrkesutövares repertoar av fall, och en väsentlig del i yrkesskicklighet handlar om att utvidga den repertoaren.

Mycket av en lärares undervisningsskicklighet består också den av en mängd fall och varje exempelberättelse i den här boken kan förstås som ett sådant fall. Genom att skriva ner och publi­ cera sådana fall där vi i efterhand kan konstatera att vi gjort något ovanligt bra bidrar vi till att berika och utvidga läraryrkets kunskapsbas. Dessa fall eller exempel behöver inte nödvändigtvis handla om bildning och praktisk klokhet, men de är särskilt viktiga när det handlar om bildningsfrågor. Orsaken är att bildningsprocesser är svåra att skildra på något annat sätt och därför lätt blir osynliga i andra didaktiska och metodiska sammanhang. De Schön (1983, 1987).

11

25

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 25

2019-03-26 16:22

del 1. praktisk kunskap och exempel

mer lyckade bildningsinslagen i undervisning tenderar också att vara förhållandevis ovanliga om man jämför med vardaglig undervisning. Det innebär att även mycket erfarna lärare sällan har en så värst utvecklad och systematisk kunskap om bildning och praktisk klokhet i undervisningen.

Intressant nog har den akademiska forskningens teoriorientering lett till att man i forskarsamhället ofta förbisett vad det praktiska betyder. Det överlåts i stället till vad Håkansson och Sundberg exempelvis betecknande kallar ”ett vildvuxet utbud av metoder, koncept och tekniker för framgångsrikt lärande”.12 Dessa praktiskt orienterade framställningar blir då inte något som forskningen egentligen ska ägna sig åt, eftersom de ”saknar teori”.

Forskaren Bent Flyvbjerg hävdar att detta grundar sig i samhällsvetenskapens önskan om att kunna hitta generella lagar som kan ge oss teorier med förmåga att förutsäga, åtminstone statistiskt,­ hur saker kommer att utvecklas.13 Han menar att detta är dödfött; det vi behöver är inte i första hand att kunna förutse, utan vi behöver veta vad vi borde göra. Han kallar det, betecknande nog, fronetisk samhällsvetenskap, alltså praktiskt klok vetenskap. Målet med den är att utforska vad som vore klok policy, klok lagstiftning och så vidare. För detta ändamål förespråkar han framför allt fallstudieforskning, eller med andra ord: exempel.

Exempel för att dokumentera en yrkespraktik Samtidigt med Schön konstaterade den kände amerikanske pedagogikforskaren Lee Shulman att lärare saknar en dokumenterad praktikhistoria.14 Med nästan samma argument som Schön konstaterar han att arkitekturen med byggnader och planritningar, medicinen i de publicerade fallbeskrivningarna och juridiken med sina dokumenterade fall alla har en historik att reflektera Håkansson & Sundberg (2012), s. 28.

Flyvbjerg (2001).

14 Shulman (2004), s. 232. Se även Hiebert, Gallimore & Stigler (2018).

12 13

26

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 26

2019-03-26 16:22

1. praktisk kunskap

över. Samma sak gäller för mig som bokbindare, jag kan gå till bibliotek och se tidigare bokbindningsarbeten, ofta rekonstruera i detalj vilka material, tekniker och så vidare som använts. Sedan konstaterar Shulman att bland det mest frustrerande är att läraryrket saknar något motsvarande. Våra bästa insatser glöms bort när vi lämnar yrket, och därför har också den pedagogiska praktiken utvecklats så långsamt.

Hans förhoppning då, 1987, var att ett omfattande forskningsarbete skulle komma i gång och att resultatet skulle bli stora fallsamlingar, alltså exakt det som jag diskuterar här. Tyvärr verkar det inte ha blivit så värst mycket av den förhoppningen. Judith Shulman har ansvarat för publikationen av några, annars har jag haft svårt att hitta något konkret.15 Deras fokus ligger också mer på det ämnesdidaktiska än på bildning och klokhet i undervisningen. Motsatsen är fallet om man ser till undervisningsupplägg, där ett webbaserat forum som lektion.se innehåller en extremt stor mängd uppslag. Men såvitt jag vet har ingen forskare gått in och systematiskt bearbetat dem för att lyfta fram de ovanligt genomtänkta, för att skapa bredare sammanhang mellan upplägg och uppgifter eller för att kontextualisera dem i en mer utvecklad yrkesteori.

Om Schön var intresserad av den enskildes yrkesskicklighet och hur fallexempel berikar den, var Shulman mer ute efter att lärarna som yrkesgemenskap ska äga en dokumenterad historia.

Utan en sådan historia är det väldigt svårt att reflektera över vad vi anser är läraryrkets undervisningsideal, alltså den sortens undervisningspraktik som vi vill sträva efter att uppnå. Det är då också svårt att mer aktivt flytta fram gränserna för god undervisning. Om vi som lärare har en samling exempel på ovanligt berikande och bra undervisning, kan vi börja utgå från dem i vårt eget arbete. Med andra ord blir detta mer av vår utgångspunkt än ett mål att eftersträva; successivt kan då nya exempel uppstå som Shulman & Colbert (1987, 1988), Shulman, Whittaker & Lew (2002).

15

27

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 27

2019-03-26 16:22

del 1. praktisk kunskap och exempel

utgår från de tidigare och som kanske inte hade varit möjliga eller ens tänkbara utan sina föregångare.

Shulman säger alltså något mycket viktigt: utan en dokumente­ rad historia är det väldigt svårt att verkligen nå en kollektiv yrkesskicklighet, därmed också en stabil beprövad erfarenhet. Många andra yrken har sin historia i objekt, böcker, bilder, byggnader med mera. Läraryrket behöver ha sin framför allt, men inte uteslutande, i fallbeskrivningar.

Kompletterande former för utvecklingen av praktiken är inte minst learning study och lesson study, i vilka fallstudierna oftast görs med hjälp av videodokumentation.16 Forskarna James Hiebert,­Ronald Gallimore och James Stigler diskuterar lesson study i sitt arbete, men också videodokumentation mer generellt.17 Nackdelen är att filmer tar ganska lång tid att se jämfört med att läsa en berättelse som sammanfattar det väsentliga i ett skeende. Fördelen är förstås att man inte går miste om några detaljer och inte heller riskerar lika många missförstånd på grund av att vi använder terminologi på olika sätt. Det finns inga principiella problem med att filma bildningsorienterad undervisning, även om starka bildningsprocesser är svåra att planera för och man kanske behöver filma väldigt mycket för att få tag i ett relevant fall. Störst svårighet uppstår genom att fokus här ligger på det som varit ovanligt lyckat, något som diskuteras mer ingående efter nästa avsnitt.

Exemplens användningsområden Vad kan då exempel ur praktiken användas till? Här finns det inga principiella gränser annat än vår egen fantasi, men hittills har jag kunnat se att de kan bidra till följande:18 16 Se exempelvis Runesson Kempe (2018) för en kort introduktion till learning study.

Hiebert, Gallimore & Stigler (2018) diskuterar lesson study lite mer ingående i sin artikel.

17 Hiebert, Gallimore & Stigler (2018).

18 En utförligare diskussion med ytterligare några områden finns i Tyson (2017).

28

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 28

2019-03-26 16:22

1. praktisk kunskap

• Kunskapsförmedling genom att exemplet utvidgar en lärares repertoar av fall. Det kan vara genom att man får idéer antingen till nya upplägg på undervisningen eller till nytt innehåll, ofta både och.

• Begreppsutveckling och kritisk reflektion genom att ställa oss inför nya sätt att tänka och handla.

• Synliggörande av praktiken för att kunna förstå och utvärdera den bättre.

• Praktikutveckling genom att en grupp lärare tillsammans systematiskt samlar exempel på något fenomen för att aktivt bygga vidare på dem och driva förändring.

• Som underlag för utveckling av större kurselement eller hela kursplaner.19 • Vid större antal exempel kan också mönster vi tidigare inte kunnat varsebli bli synliga.

Exemplen kan även ha olika fokus. Många är vad jag skulle kalla nyckelexempel och fokuserar på att öppna porten till ovanligt rika undervisningsinnehåll och upplägg. Andra exempel beskriver framför allt vad som kan kallas kritiska händelser i klassrummet.

Kritiskt betyder här inte något negativt, utan bara att vi som lärare ställs inför vissa typer av situationer som är kritiska i betydelsen avgörande i någon mening. Dessa handlar ofta om konflikter och kommunikation. Ingenting hindrar att ett exempel täcker båda områden.

Båda typerna kan dessutom vara paradigmatiska, alltså förebildliga. Det innebär att exemplet är så pass utförligt/rikt/insikts19 Jag använder ordet kursplan här och i resten av boken nästan alltid på ett bredare sätt än i direkt referens till kursplanerna i Lgr 11 och Gy 11. Kursplan betyder här snarare det som är mer övergripande i vår pedagogiska planering och det rör sig på flera nivåer: den mer formella där kursplanerna i Lgr 11 och Gy 11 ingår, det man ofta kallar den iscensatta kursplanen som är det lärarna faktiskt gör i klassrummet och det som kallas den upplevda kursplanen som är elevernas perspektiv. De exempel som den här boken innehåller är exempel från iscensatta och upplevda kursplaner, och emellanåt föreslår jag att de skulle vara väl lämpade som underlag för mer formella kursplaneformuleringar inklusive pedagogiska planeringar.

29

19-12 N&K Bildning 26 mars.indd 29

2019-03-26 16:22

Ruhi Tyson

  är fil.dr i pedagogik vid Stockholms universitet. Förutom en akademisk utbildningsbakgrund har han även en hantverkspraktisk utbildningsbakgrund i bokbindning.

Erfarenheterna av det praktiska arbetet och verkstadsmiljön har på ett avgörande sätt påverkat hans akademiska studier. Dessa har också bidragit till att utveckla förutsättningarna för det praktiska lärandet.

Boken utgår från verkliga berättelser och tar upp områden som bildning och förståelse, praktisk bildning, yrkesbildning och moralisk bildning. Frågor som ”Vad är en bra ledare och en bra förebild?” och ”Vad är det som gör att en elev upplever skolan som meningsfull?” diskuteras. Berättelserna skildrar bland annat konfliktlösning på elevers egna villkor, hur lärare vänt utvecklingen i bråkiga klasser och vilken betydelse enkla förändringar i skolmiljön kan ha. Samtidigt beskriver boken praktiska ämnens mervärden och hur estetiska ämnen kan berika ämnesteoretiska.

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Bildning och praktisk klokhet

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning handlar om att i praktiken gestalta undervisning så att den blir bildningsorienterad. Det innebär att undervisningen bidrar till elevernas känsla av meningsfullhet och upplevelse av att bli berikade, både kunskapsmässigt och personligt. Praktisk klokhet, förmågan att i en situation bidra till allas välbefinnande och växande, beskriver kärnan i vad det innebär att vara bildad.

Ruhi Tyson

Bildning och praktisk klokhet

”Bildad är den som aldrig kränker en annan människa.”

i skola och under visning

ISBN 978-91-27-82396-9

9 789127 823969

NOK_TYSON_BILDNING_OCH_PRAKTISK_KLOKHET_I_SKOLA_OCH_UNDERVISNING_omslag.indd Alla sidor

:  ,    :  

2019-03-27 10:17