9789127823662 by Smakprov Media AB

Boken riktar sig direkt till dig med ätproblem eller ätstörningar. Den kan med fördel även läsas av närstående som vill förstå mer om tillståndet. Som behandlare kan du använda boken tillsammans med personen du möter och gå igenom programmet steg för steg. Ata Ghaderi, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor i klinisk psykologi, har skrivit förord.

Omslag: Lotta Kühlhorn

ISBN 978-91-27-82366-2

När det hälsosamma blir ohälsosamt

Evelina Linder är socionom och legitimerad psykoterapeut och Erika Nyman Carlsson har en fil.kand. i psykologi och doktorerar inom ätstörningsfältet. De har båda lång erfarenhet av behandlingsarbete inom ätstörningsvården, där de även medverkat till att införa och utveckla ätstörningsfokuserad KBT.

Evelina Linder Erika Nyman Carlsson

Fotograf: Carola Björk

Tillåter du dig bara att äta viss mat? Är du upptagen av oro över din kropp och vikt eller din hälsa? Får du ångest om du inte tränar? En från början hälsosam livsstil och en längtan efter att vara nöjd med sin kropp kan gå över i tvång, förbud, nedstämdhet och att man gör saker som är skadliga för kroppen. När det hälsosamma blir ohälsosamt innehåller ett behandlingsprogram i 6 steg för dig som lägger för stort fokus på mat, kropp, vikt, hälsa och träning. Du får kartlägga hur just din situation ser ut och vad som driver dig att försöka kontrollera din kropp och vad du äter. Konkreta strategier hjälper dig sedan att bryta onda cirklar och göra förändringar, så att du kan fylla tillvaron med det som får dig att må bra. Programmet baseras på KBT och har gott stöd i forskning. Till boken finns arbetsblad och extramaterial som går att skriva ut från webben.

Evelina Linder Erika Nyman Carlsson

det När hälsosamma

»Det är fullt möjligt att bli fri från sitt ätproblem eftersom det i grund och botten handlar om tankar, känslor och beteenden: mekanismer som vi kan påverka och förändra. Det är inte lätt, men vi som har skrivit den här boken har sett hur många som varit helt fast i sin ätstörning under flera år har lyckats göra stegvisa förändringar. Många gånger så effektivt att de faktiskt har en mer avspänd och sund syn på kroppen och ätandet än andra i sin omgivning.«

ohälsosamt HJÄLP NÄR TANKAR OM KROPP, MAT OCH ÄTANDE TAGIT ÖVER DITT LIV

9 789127 823662

linder_nymancarlsson_nardethalsosamma.indd Alla sidor

2019-10-15 11:16

9789127823662_001-256.indd 2

2019-10-10 15:41

Innehåll Författarnas tack 10 Förord av Ata Ghaderi 11 Inledning 13 Om förväntningar, krav och optimeringstvång 13 När det hälsosamma blir ohälsosamt 15 Att aldrig nå fram – att aldrig få vila 16 Varför har vi skrivit den här boken? 17 Till vem riktar sig boken? 17 Hur du använder boken 19 När du inte bör använda boken på egen hand 20 Förändra innan det gått för långt 22 STEG

STEG

Lär dig mer om ätstörningar 23 Vem drabbas av ätstörningar och varför? 23 Flera faktorer samverkar när man utvecklar en ätstörning 23 Vad bidrar till ätproblem och ätstörningar? 24 Andra problem 27 Att behöva prata om det som är svårt 27 Vad är en ätstörning? 28 De olika ätstörningsdiagnoserna 28 En gemensam modell för ätstörningar 32 Hur vet man att man har en ätstörning? 36 Nästa steg i behandlingsprogrammet 37

Kartlägg ditt ätproblem 38 Vad håller ätstörningen vid liv? 38 Den inre instruktionsboken 39 Den inre instruktionsboken och ätstörningar 40 Olika mekanismer bakom ätstörningen 41 Kartlägg ditt ätproblem 41 Behandlingsplanen 41

9789127823662_001-256.indd 5

2019-10-10 15:41

MEKANISM 1: Självvärdering – Att övervärdera kropp, mat och hälsa 43 MEKANISM 2: Kroppsmissnöje – Att styras av ideal och ha en negativ

kroppsuppfattning 48

MEKANISM 3: Diet – Att äta hälsosamt och att gå på diet 51 MEKANISM 4: Träning – Att träna för mycket 54 MEKANISM 5: Svält – Att vara i svält och att väga för lite 58 MEKANISM 6: Hetsätning – Att äta utan kontroll 67 MEKANISM 7: Självrensning – Att göra sig av med kalorier på ett farligt sätt 71 MEKANISM 8: Tjockkänsla – Att känna sig tjock 74 MEKANISM 9: Känslor – Att ha svårt att hantera känslor 76 Dags att gå vidare till Steg 3 – Fatta beslut om förändring 78 STEG

STEG

Fatta beslut om förändring 79 Förändringsprocessen 79 Att vilja förändra 80 1 Undersök skälen till förändring 81 2 Formulera mål 86 3 Fatta beslut 87 Håll engagemanget levande 88 Dags att gå vidare till Steg 4 – Påbörja förändring 88

Påbörja förändring 89 Skriv om din inre instruktionsbok 89 Den inre rösten och ett lärande förhållningssätt 91 Behandlingsdagboken 92 Veckovis vägning 96 Att väga sig eller inte väga sig – vad är problemet? 97 Att ha ett flexibelt förhållande till sin vikt 98 Om vikt och BMI 99 Att väga sig planerat en gång i veckan 102 Att registrera sin vikt 103 Att tolka sin vikt och viktkurva 104 Regelbundet ätande 106 Att införa regelbundna matvanor 106 Hur ska du äta? 109 Att äta tillräckligt 110 Hur får du i dig de näringsämnen du behöver? 112 Att minska kontroll över maten och stabilisera vikten 115 Vanliga hinder för att våga normalisera ätandet 116

9789127823662_001-256.indd 6

2019-10-10 15:41

Veckovis utvärdering 118 Alternativa aktiviteter 123 Förebyggande problemlösning 125 Strategier vid behov 130 Gör tvärtemot 130 Observera suget och känslan 130 Minneskort 131 Förändra din vardag 132 Situationsanalys 133 Ta hjälp av närstående 135 När är det dags att gå vidare till Steg 5 – Förändra den inre instruktionsboken? 135 STEG

Förändra den inre instruktionsboken 136 Instruktioner för Steg 5 136 När är det dags att gå vidare till Steg 6? 137

MEKANISM 1: Självvärdering – Förändra sättet att värdera dig själv 137

1 Undersök vilka områden du vill ska vara viktiga för dig 138 2 Öka fokus på dina viktiga områden – gå i värderad riktning 140 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 143

MEKANISM 2: Kroppsmissnöje – Förändra ideal och en negativ kroppsuppfattning 144 1 Vad är problemet och riskerna med kroppsideal och kroppsmissnöje? 145 2 Kartlägg dina kroppskontrollerande och undvikande beteenden 147 3 Identifiera vilka idéer och kroppsideal som styr dig 147 4 Formulera ett nytt mer realistiskt förhållningssätt till din kropp och vikt 149 5 Förändra kroppskontrollerande och undvikande beteenden 151 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 159 MEKANISM 3: Diet – Förändra förhållningssätt och regler kring mat 160

9789127823662_001-256.indd 7

1 Vad är problemet och riskerna med dieter? 161 2 Kartlägg dina matvanor och kostregler 162 3 Vad är dietens och kostreglernas funktion? 165 4 Formulera nya flexibla riktlinjer för mat och ätande 166

2019-10-10 15:41

5 Gör en konkret plan för att bryta dina kostregler 168 6 Förändra din reaktion på att bryta kostregler 172 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 172

MEKANISM 4: Träning – Förändra förhållningssätt och regler kring träning 173 1 Vad är problemet och riskerna med överdriven aktivitet och träning? 174 2 Kartlägg dina regler kring fysisk aktivitet och träning 175 3 Vad är träningens funktion? 178 4 Lär dig mer om hälsosam fysisk aktivitet och träning 179 5 Formulera nya flexibla riktlinjer för fysisk aktivitet och träning 180 6 Gör en konkret plan för att bryta aktivitets- och träningsregler 182 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 186 MEKANISM 5: Svält – Ta dig ur svält och återhämta vikt 186 1 Vad är problemet och riskerna med undervikt och svält? 187 2 Fatta ett beslut om att återhämta vikt 187 3 Formulera nya hälsosamma riktlinjer för vikt och viktåterhämtning 189 4 Återhämta vikt 194 5 Lär dig att stabilisera och bevara vikten 199 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 201 MEKANISM 6: Hetsätning – Återta kontrollen över mat och

ätande 202 1 Vad är problemet och riskerna med hetsätning? 202 2 Vilka är orsakerna till hetsätning? 203 3 Strategier för att undvika och förebygga hetsätning 205 4 Situationsanalys – när det är svårt att bryta hetsätning 206 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 209

MEKANISM 7: Självrensning – Våga behålla mat 209 1 Vilka är orsakerna till självrensning? 210 2 Vad är problemet och riskerna med självrensning? 210 3 Strategier för att sluta självrensa 213 4 Sluta använda läkemedel och bantningspreparat 215 5 Vanliga hinder för att sluta självrensa 215 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 216

9789127823662_001-256.indd 8

2019-10-10 15:41

MEKANISM 8: Tjockkänsla – Lär dig omtolka tjockkänsla 216 1 Lär dig identifiera tjockkänslan och tolka den rätt 216 2 Problemet med tjockkänslan 217 3 Strategier för att lära sig att känna igen och tolka tjockkänslan rätt 218 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 220 MEKANISM 9: Känslor – Lär dig hantera känslor 220 STEG

1 Lär dig tolka och hantera känslor 220 2 Strategier för att hantera känslor 221 3 När det är extra svårt att tolka och hantera känslor 223 Hur vet du att du har arbetat klart med den här mekanismen? 225

Håll fast vid förändring 226 Målet med det sista steget 226 1 Fasa ut behandlingen 227 2 Sammanfatta framsteg, lärdomar och strategier 228 3 Håll fast vid den nya uppdaterade instruktionsboken 230 4 Skilj på bakslag och återfall 235 5 Uppdatera dina mål inför framtiden 236 Dags att avsluta! 236

Till sist 238 När vård och behandling behövs 239 Till dig som arbetar i vården 240 Till dig som är närstående 241 Till dig som är stödperson 244 Referenser 245 BILAGA 1

BMI-tabell 248

BILAGA 2

Arbetsblad 1 Behandlingsplan 250

BILAGA 3

Arbetsblad 6 Behandlingsdagboken 252

BILAGA 4

Arbetsblad 8 Veckovis utvärdering 253

BILAGA 5

Arbetsblad 7 Viktkurva 254

9789127823662_001-256.indd 9

2019-10-10 15:41

Författarnas tack

Vi vill tacka alla kollegor, patienter och anhöriga som vi har arbetat tillsammans med och mött genom åren. Tack vare er har vi fått den erfarenhet och kunskap som gjort att vi kan och vill skriva den här boken. Ett stort tack till professor Christopher G. Fairburn och hans team i Oxford, som utvecklat den metod som boken baseras på, och som genom sin forskning, litteratur och sina utbildningar gett oss både teoretisk och praktisk kunskap. Ett särskilt tack vill vi ge dr Riccardo Dalle Grave vid ätstörningskliniken Villa Garda i Italien. Han har utvecklat metoden till att omfatta även tonåringar och svårt sjuka patienter som är i behov av intensiv vård. Riccardo Dalle Grave har skrivit flera böcker om ätstörningsbehandling och har varit vår handledare och mentor under flera år. Vi har rådgjort med honom kring bokens upplägg och innehåll och han har stöttat och uppmuntrat oss att skriva denna bok, eftersom han precis som vi ser att behovet av att sprida metoden är stort. Vi vill rikta ett speciellt tack till professor Ata Ghaderi som genom sin gedigna genomgång och faktagranskning bidragit till bokens slutliga form. Likaså vill vi tacka vår förläggare Åsa Norrman på Natur & Kultur som trott på oss och med din alltid vänliga och empatiska inställning funnits med oss som stöd från embryo till färdig bok. Tack! Slutligen vill vi även tacka våra nära och kära som funnits med och varit ett stöd under hela processen och gjort det möjligt för oss att avsätta den tid och det engagemang som krävdes för att färdigställa en bok. Tack för att ni låtit oss göra detta och tack för ert tålamod!

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 10

2019-10-10 15:41

Förord av Ata Ghaderi

Alldeles för många i Sverige lider av någon form av ätstörning. Vi som forskar på området vet att majoriteten av dem som har en ätstörning lider i tysthet utan att söka vård. Det finns en hel del skam och skuld kopplad till detta, trots är det är ett av de vanligaste problemen hos unga kvinnor, men också i betydande utsträckning hos unga män. Problemen förekommer i hög utsträckning även hos medelålders kvinnor. Den här boken vänder sig framför allt till dig som lider av ätstörningar, men kan också läsas av närstående och professionella som vill stödja den som har ätproblem och arbeta med så kallad vägledd självhjälp. Vägledd självhjälp betyder att man följer ett program, till exempel det som beskrivs i denna bok, samtidigt som man får stöd i att följa det. Den som ger stödet behöver inte vara en psykoterapeut. Det kan vara någon som vill stötta genom att uppmuntra, lyssna och hjälpa till att utforska vad vissa saker kan betyda och hur man kan gå vidare när man känner att man fastnar. Boken bygger på principer från KBT-e, en version av kognitiv beteendeterapi som är framtagen för att vara effektiv för samtliga former av ätstörningar. Det finns gedigen forskning som visar att metoden har goda effekter vid framför allt bulimi, hetsätning och liknande tillstånd. Den har inte testats för behandling av anorexi, även om KBT-e är tänkt för samtliga diagnoser av ätstörningar. Programmet består av 6 steg. I Steg 1 får du som har ätstörningar lära dig mer om dem, och det avsnittet är också mycket värdefullt för närstående. I och med Steg 2 börjar detektivarbetet för dig som har ätstörningar: Varför är du fast i det du gör? Varför kommer du inte ur ätstörningen trots alla dina försök? Här presenteras olika mekanismer som håller ätstörningar vid liv. Du lär dig att systematiskt gå igenom dem för att komma fram till exakt vad som är problemet i ditt eget fall. I Steg 3 får du stanna upp och fundera på frågan om förändring: Är det rätt tillfälle nu? Kan du och vill du prioritera det? Vad är för- respektive nackdelar med att förändra eller fortsätta som tidigare? Om du bestämmer dig för förändring får du de nödvändiga verktyFÖRORD

9789127823662_001-256.indd 11

2019-10-10 15:41

gen i Steg 4. I stora drag handlar det om att möta din rädsla, införa nya vanor, fortsätta vara detektiv, lita på det som är mer objektivt än de oroande tankar som dyker upp, samt införa faktiska förändringar. Du får värdefulla tips och råd om hur du kan göra och hur du löser de problem som uppstår. I Steg 5 jobbar du med faktorer som gör att du kan fastna eller falla tillbaka i ätstörningar. Hur du ser på dig själv och din kropp, ditt förhållningssätt till mat och ätande, träning, svält, hetsätning, starka känslor och kompensatoriska beteenden behandlas här på ett mycket mer grundläggande sätt än vad man vanligtvis själv brukar kunna resonera sig till. I Steg 6 får du hjälp att gå vidare, bibehålla ditt nya sätt att leva och konkreta förslag på hur du kan hantera eventuella bakslag. Tanken är att du ska kunna komma på rätt spår så snabbt som möjligt om du råkar glida tillbaka mot det gamla. I slutet av boken finns det värdefulla råd till närstående och professionella som vill använda sig av boken för att hjälpa. Jag vill uppmana dig som lider av en ätstörning att läsa boken och gå igenom programmet. Författarna är erfarna kliniker med mycket goda meriter och en av dem har dessutom forskat inom området. Boken är skriven med hänsyn till svenska förhållanden och genomsyras dels av forskningen om KBT-e, dels av författarna kliniska erfarenheter av möten med patienter. Författarna har lagt ner sin själ i att skapa en ambitiös men samtidigt tillgänglig bok, och jag hoppas precis som de att många kan få hjälp av detta behandlingsprogram. Uppsala, den 17 september 2019 Ata Ghaderi Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor i klinisk psykologi

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 12

2019-10-10 15:41

Inledning

Vi har skrivit den här boken till dig som upplever att dina tankar och känslor till stora delar – eller alltid – kretsar kring mat, ätande, vikt, kropp eller träning och tar för stor plats i ditt liv. Du blir kanske ledsen, irriterad, arg, orolig och ångestfylld när du känner att du inte har kontroll över maten och träningen. Kanske får du svårt att koncentrera dig och fokusera på andra viktiga saker i ditt liv som vänner, familj, skola eller arbete. Det finns varken plats i huvudet för andra tankar eller tid i vardagen att göra det du sysselsatte dig med förut, innan allting började. Om du känner igen dig i beskrivningen kan det vara så att du har vad man kan kalla för ”ätproblem” eller ”ätstörning”. Vi vill erbjuda dig kunskap, information och strategier att skapa ett liv fritt från orealistiska krav och förväntningar när det gäller mat, ätande, kropp och hälsa. Ett liv som inte är en lång kamp mot kroppen, utan ett liv där du kan leva fullt ut tillsammans med din kropp. Vi som är författare har båda under många år arbetat med behandling av ätstörningar. Erika Nyman Carlsson har en filosofie kandidatexamen i psykologi och är när detta skrivs snart disputerad medicine doktor inom ätstörningar, och Evelina Linder är socionom, legitimerad psykoterapeut och våren 2020 även handledare och lärare i psykoterapi med inriktning KBT. Vi har sett hur forskning lett fram till ökad kunskap om ätstörningar och behandling och själva varit delaktiga i att utveckla ätstörningsvården i Sverige. Nu vill vi ge den kunskapen vidare till dig.

Om förväntningar, krav och optimeringstvång I ett samhälle som värderar framgång och personlig utveckling högt flödar tipsen och råden om hur man ska maximera sina prestationer, sin hälsa, sitt utseende och sin kropp. Alla jämför sig med alla, och det kan skapa något som man kallar för ”optimeringstvång” – om det går att göra något bättre eller effektivare så ska man också göra det bättre och effektivare. Om det finns ett sätt att äta som är optimalt för kroppen och hälsan, det vill säga gör oss vackrare, piggare, kan lugna en orolig mage INLEDNING

9789127823662_001-256.indd 13

2019-10-10 15:41

eller öka livslängden, så ska vi äta så. Om det finns ett sätt att träna som är optimalt, det vill säga förbättrar kondition, ökar livslängd, får oss att prestera bättre, gör oss harmoniska eller ökar intelligensen, så ska vi träna så. Om det går att få en plattare mage, snyggare rumpa eller fylligare läppar så ska man ha det. Att vara ”tillräckligt bra” eller att göra saker ”helt okej” verkar inte räcka. Detta optimeringstvång förstärks av den objektifiering av våra kroppar som finns i samhället. Kroppen är något som ska betraktas, värderas och bedömas av både andra och oss själva. Kroppens viktigaste uppgift blir att visas upp för att attrahera, behaga och avundas. Idealen som råder stämmer inte överens med hur de allra flesta kroppar ser ut i verkligheten – och till och med de kroppar som liknar idealet måste ofta justeras genom dieter, träning och operationer. Även de vackraste kropparna retuscheras när de visas på bild. Dessa ideal, som är ouppnåeliga för de flesta av oss, leder till en känsla av otillräcklighet och att vi inte duger som vi är. Vi granskar och kontrollerar och funderar över våra defekter och hur andra ska uppfatta oss. På detta sätt blir vi alla upptagna av hur vi själva och andra ser ut. Dessutom gör sociala medier att vi ser andra som lyckas inom olika områden, vilket gör att känslan av otillräcklighet förstärks. Vi glömmer bort att det vi ser andra visa upp bara är en liten, liten del av deras liv, dessutom ofta bara en väl utvald del. Vi vet inte hur deras tillvaro ser ut i övrigt. Det låter i media som att vi alla kan uppnå idealen och kontrollera våra kroppar och vår hälsa om vi bara köper rätt produkter, äter på ett visst vis, tränar på ett särskilt sätt eller ”unnar oss” ett kosmetiskt ingrepp. Det är vårt eget fel om vi inte är perfekta eller har optimal hälsa. Det är ett stort ansvar för varje person och kan göra livet till en lång kamp att försöka uppnå eller bevara en smalare, mer idealnära och hälsosammare kropp. I teorin kan det verka som en god idé att optimera livet på så många områden som möjligt – det borde göra oss mer produktiva, mer hälsosamma, mer attraktiva, mer tillfreds och lyckligare. I verkligheten leder det tyvärr ofta till stress och en känsla av otillräcklighet. När vi inte lyckas uppfylla idealen skäms vi över oss själva, vår livsstil och våra kroppar. Vi likställer vårt utseende och vårt sätt att äta och träna med det värde vi har som människor. I förlängningen riskerar kampen för att maximera hälsa och utseende paradoxalt nog att leda till både fysisk och psykisk ohälsa. 14

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 14

2019-10-10 15:41

När det hälsosamma blir ohälsosamt Hälsa är således i ständigt fokus i media, i samhällsdebatten och i samtalet mellan människor på arbetsplatser, runt middagsbordet och på fester. Främst pratas det om hälsa utifrån mat, kropp, träning och utseende. Men forskning har visat att goda relationer och närhet till andra människor också är mycket viktiga för att vi ska må bra. Även att känna meningsfullhet och att göra insatser för andra är betydelsefullt för välbefinnandet. Dessa områden har en tendens att försvinna i det massiva informationsflödet om dieter, metoder för viktminskning, ingrepp för att förändra kroppen och olika träningsformer. Vi luras att tro att nyckeln till lycka och välbefinnande är att ha kontroll och styra över hälsa och kropp – och att det går om vi bara kämpar tillräckligt väl. Vi kan naturligtvis påverka vår fysiska och psykiska hälsa på många olika sätt. Till exempel genom vad vi äter och dricker, vår fysiska aktivitet, våra sömnrutiner och vår stressnivå. Vi kan också undvika att använda tobak och att dricka för mycket alkohol och att utsätta oss för miljöer och material som inte är bra för vår hälsa. Många av oss engagerar sig för att påverka kroppen, vikten och utseendet för att öka det psykiska välbefinnandet. Vissa saker kan vi dock inte styra över och andra saker kräver en väldigt stor insats vad det gäller ekonomi, tid eller engagemang. När man på olika sätt försöker optimera sin hälsa och sitt välbefinnande så går det i regel bra upp till en viss nivå, men det kan, om man inte är vaksam, slå över och få allvarliga negativa effekter. I Hälsokurvan på bilden nedan finns det två linjer. Den ena linjen visar nivån på den fysiska och psykiska hälsan och den andra linjen visar den insats som krävs för att få bättre hälsa, till exempel genom att förändra dieten, vikt och träning. Till en början följer dessa båda linjer varandra. Ett större fokus och en större insats för hälsan ger i regel en bättre hälsa, men om arbetet för kroppen och hälsan tar för mycket kraft och tid till förmån för andra viktiga delar i livet tenderar hälsan att bli sämre i takt med att insatsen ökar. Det beror på att om vi blir för upptagna av att optimera hälsan ökar risken att vi förbiser andra väsentliga mänskliga behov. Det kan vara tid att varva ner, att bara ha roligt, att njuta av livet, att göra en insats för någon annan och att umgås med nära och kära. När vi inte har tid med detta får vi en obalans som ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa i form av oro, stress, sömnsvårigheter och nedstämdhet. I förlängningen kan överdriven träning även ge fysiska INLEDNING

9789127823662_001-256.indd 15

2019-10-10 15:41

komplikationer. Insatserna som var tänkta att optimera hälsan kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Det är inte ovanligt att utveckla ätproblem och ätstörningar. Man kan då säga att det som från början skulle vara hälsosamt blir ohälsosamt. 100

Grad av insats och engagemang

90 80 70 60

Insats och engagemang

Hälsa

40 30 20 10 0 Tid

Hälsokurva.

Att aldrig nå fram – att aldrig få vila I vårt arbete med personer med ätstörningar har vi aldrig mött någon som ”optimerat klart” och kan lägga tankarna på maten, kroppen, vikten och hälsan åt sidan. De som fortfarande har kvar idén om ”optimering” kommer sällan, eller aldrig, till en punkt där de kan släppa på kontrollen och börja njuta av livet. Har de väl börjat kan det vara svårt att sluta. Kanske har de känt tillfällig tillfredsställelse eller glädje om de har gått ner i vikt eller har haft full kontroll över sitt ätande under en period, men för de allra flesta kommer känslan av missnöje tillbaka då det alltid finns något som skulle kunna bli bättre. För dem som lyckas optimera sin kropp och hälsa startar nämligen ofta en helt ny kamp: den att bevara kroppen och hälsan som den är. Man blir rädd för att åldras, för att gå upp i vikt, att musklerna ska försvinna eller att kroppen ska bli slapp. Oavsett om det är kroppens utseende eller hälsan man vill optimera kan man inte vila, inte 16

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 16

2019-10-10 15:41

slappna av. Den optimerade livsstilen handlar ofta om att pressa sig själv utöver vad man egentligen orkar. Det blir svårt att slappna av och njuta av tillvaron och livet. Det blir svårt att vara flexibel och spontan.

Varför har vi skrivit den här boken? I ett samhälle som är så upptaget av hälsa, mat, träning och utseende är risken hög att man drabbas av ätproblem och ätstörningar. Därför vill vi med denna bok vara en motpol och presentera ett mer rimligt och realistiskt sätt att förhålla sig till kropp, mat, träning och hälsa. Idag finns det effektiv behandling för ätstörningar. En av de mest beforskade och verksamma metoderna är KBT (kognitiv beteendeterapi). KBT bygger på en teori om att våra tankar, känslor och beteenden samspelar med varandra. Vid psykisk ohälsa kan detta samspel ställa till problem för oss och man kan behöva lära sig att tänka, bete sig och förhålla sig till sig själv, andra och omvärlden på andra sätt. Denna bok baseras på en KBT-metod särskilt anpassad för ätstörningar: KBT-e. Metoden som på engelska kallas för ”CBT-e”, där -e står för ”enhanced” (på svenska ”utvidgad”), är en vidareutveckling av en effektiv behandlingsmetod för bulimia nervosa, framtagen av professor Christopher G. Fairburn vid Oxford University. Fairburn utvidgade och anpassade metoden för att skapa en verksam behandling för fler typer av ätstörningar. Vi har själva arbetat med KBT-e och eftersom vi vet att behandlingen är effektiv och omtyckt hos dem som går igenom den vill vi bidra till att fler ska få tillgång till denna metod, genom denna bok. Behandlingen baseras på Fairburns manual, men vi har utvecklat och omarbetat vissa delar utifrån klinisk erfarenhet, samråd med experter, personal och patienter. Framförallt har vi breddat den så att den nu har större fokus på den hälsosamma livsstilen och träningens betydelse vid ätproblem.

Till vem riktar sig boken? Boken vänder sig till dig som upplever att dina tankar ständigt är upptagna av att äta rätt, att träna rätt, att vara hälsosam, att se ut på ett speciellt sätt eller att uppnå ett visst kroppsideal. Du har en stark önskan om att kunna styra ditt ätande och ha kontroll över kropp, vikt och hälsa. När du inte lyckas med det, utan tappar kontrollen eller äter något INLEDNING

9789127823662_001-256.indd 17

2019-10-10 15:41

som du upplever som ”ohälsosamt”, mår du väldigt dåligt. Om du gått upp i vikt kan allt kännas hopplöst. Du har kanske även fått andra problem som exempelvis svårigheter att äta tillsammans med andra, att du framkallar kräkningar eller att du tränar mer än vad du egentligen orkar eller har tid med. Du förstår att det inte är bra, men du har svårt att sluta eftersom det skapar obehag eller ångest. Kanske har du också börjat hetsäta. Om du känner igen dig i delar av eller i hela denna beskrivning är den här boken riktad till dig. De samlingsbegrepp vi valt att använda för att beskriva denna problematik är ”ätproblem” och ”ätstörning” eftersom mat och ätande i de allra flesta fall är centrala problem. Vi har valt att använda oss av båda dessa begrepp då en del personer inte upplever att de har en ätstörning eller känner igen sig i de etablerade ätstörningsdiagnoserna, men ändå har ett så stort problem med ätandet att de vill förändra sin situation. Boken är lämplig för dig som är 17 år eller äldre men kan även fungera för dig som är yngre – dock måste du vara minst 14 år. Är du yngre än 17 år rekommenderar vi dig att du har en stödperson som kan hjälpa dig att arbeta med boken, till exempel en psykolog, kurator, skolsköterska eller annan vuxen som du litar på. Boken riktar sig till dig som upplever att du har problem med ätandet eller är på väg in i en ätstörning liksom till dig som redan har en ätstörningsdiagnos. Det finns ingen gräns för hur många eller kraftiga symtom du ska ha, utan det räcker att du upplever att du styrs av tankar om mat, kropp, vikt och hälsa mer än vad du önskar. I boken finns ett behandlingsprogram som du kan arbeta utifrån för att bli fri från ditt problem och kunna leva det liv som du egentligen vill. Du får kunskap om vad ätproblem och ätstörningar innebär, vad de får för konsekvenser, vad som håller dem vid liv och hur du kan bli av med dem. Det behandlingsprogram vi här presenterar har inte fokus på viktnedgång. Om du är överviktig och av medicinska skäl behöver arbeta med viktminskning och samtidigt har en ätstörning rekommenderar vi dig att först arbeta med programmet för att bli fri från ditt ätproblem eller din ätstörning. När du har gjort det kan du, om du fortfarande önskar arbeta med viktnedgång, vända dig till hälso- och sjukvården. Du kan även med fördel läsa boken om du har någon i din familj eller närhet med ätproblem och ätstörningar eller i ditt yrke möter personer med ätstörningar. Som terapeut och vårdpersonal kan du använda boken tillsammans med den drabbade och gå igenom behandlingsprogrammet steg för steg. 18

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 18

2019-10-10 15:41

Hur du använder boken Boken beskriver ett behandlingsprogram i sex steg. Steg 1 ger grundläggande kunskap och förståelse om ätproblem och ätstörningar. Steg 2 beskriver olika faktorer som är vanligt förekommande vid ätproblem och du får hjälp att undersöka och kartlägga ditt eget ätproblem. I Steg 3 undersöker du dina skäl till att göra en förändring och får hjälp att fatta ett beslut om att fullfölja behandlingsprogrammet eller inte. Steg 4 innehåller strategier som är grundläggande för att behandlingen ska bli verksam och påbörja förändringsarbetet mot ett liv utan ätproblem. Steg 5 anpassas utifrån kartläggningen i Steg 2 och där arbetar du ingående med de faktorer som utgör just ditt ätproblem. Steg 6 är det sista avslutande steget och där får du hjälp att utvärdera och sammanfatta framstegen i behandlingen. Du får också möjlighet att förbereda dig för framtida bakslag och att förebygga återfall. Att avsluta behandlingen på detta sätt är viktigt för att du ska kunna bevara de framsteg du gjort och öka chanserna att leva ett liv fritt från ätproblem. 1 Genom hela boken kommer Lär dig mer om ätstörningar du att få övningar där du behöver skriva. Du kan välja att 2 använda arbetsbladen på hemKartlägg ditt ätproblem sidan www.nok.se/halsosamma blirohalsosamt eller göra egna 3 anteckningar i en anteckningsFatta beslut om förändring bok eller i dator. Oavsett hur du gör är det viktigt att du har 4 övningarna lättillgängliga och Påbörja förändring: samlade på ett och samma stälGrundläggande strategier Strategier vid behov le eftersom du kommer att behöva återkomma till övningar5 na både under och kanske efter Förändra den inre instruktionsboken: behandlingen. Genomgång av de mekanismer som håller ätstörningen vid liv

6 De sex stegen i behandlingsprogrammet.

Håll fast vid förändring

INLEDNING

9789127823662_001-256.indd 19

2019-10-10 15:41

Tanken är att du ska kunna läsa och arbeta med boken på egen hand. Ibland är det inte tillräckligt utan det kan finnas behov av stöd. Då kan du använda boken tillsammans med en terapeut eller annan medarbetare i vården. Hur lång tid det tar att gå igenom programmet beror på hur omfattande dina problem är, hur många delar som berör dig och hur intensivt du går in för det. Räkna med allt från 12 till 16 veckor. Det är viktigt att du är aktiv och planerar in tid för detta i din vardag. Vi vet att det kan kännas motigt, men för att behandlingen ska vara effektiv behöver du prioritera den tills du gått igenom hela programmet. Det är lika angeläget att göra de avslutande delarna som de första, och behandlingen blir mer effektiv om du genomför den utan avbrott. Även om det kan ta tid och kräver mycket jobb vet vi att det är värt varenda minut, eftersom du kan få ett helt nytt liv.

När du inte bör använda boken på egen hand Ätstörningar kan leda till allvarliga medicinska och psykosociala komplikationer (dessa beskrivs ingående senare i boken). Komplikationer kan göra det olämpligt att genomgå behandlingsprogrammet utan att ha en läkarkontakt och psykoterapeutisk hjälp. Om du känner igen dig i ett eller flera av följande påståenden bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt:

•

Du är under 18 år och är underviktig eller du är över 18 år och kraftigt underviktig – det vill säga har ett Body Mass Index (BMI) under 15. I tabellen nedan finner du BMI-gränserna för undervikt, normalvikt och övervikt vid olika åldrar. I bilaga 1 kan du även hitta specificerade intervaller anpassat till din längd. Vi har valt att avrunda till halva och hela tal för att förenkla. Tonåringar bör även ta hänsyn till tillväxtkurvan från skolhälsovården för att avgöra vilken vikt som är hälsosam. För att räkna ut ditt BMI dividerar du din aktuella vikt (i kilo) med längden (i meter) upphöjd i kvadrat enligt formel: vikt / (längd x längd) Om du exempelvis väger 70 kg och är 1,70 meter lång blir det alltså: Ex. 70 / (1,70 x 1,70)= 24,2

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 20

2019-10-10 15:41

Viktintervall WHO ÅLDER

Undervikt,

NORMALVIKTINTERVALL

Övervikt, BMI

BMI Låg vikt, BMI

Hälsosam vikt, BMI

<17,0

17,0–18,0

18,0–23,5

>23,5

<17,5

17,5–18,5

18,5–24,0

>24,0

<18,0

18,0–19,0

19,0–24,5

>24,5

<18,5

18,5–19,5

19,5–25,0

>25,0

18>

<19,0

19,0–20,0

20,0–25,0

>25,0

• • • •

Du har haft en snabb och omfattande viktnedgång Du känner dig yr, orkeslös och matt Du har svimmat vid ett eller flera tillfällen under den senaste tiden Du har återkommande tankar om att inte vilja leva och/eller funderar på att ta ditt liv

•

Du har svårt att äta och dricka eller att behålla det du äter och/eller får i dig för lite vätska och energi

•

Du har svårt att sköta dina dagliga sysslor som att ta hand om din hygien, ditt hem, dina barn, ditt arbete och/eller dina studier

•

Det är omöjligt för dig att avstå träning trots att du är skadad, sjuk eller har andra medicinska komplikationer som gör det olämpligt att träna

Anledningen till att du behöver söka omedelbar hjälp om du har ett BMI under 15 beror på att det finns stora risker med att väga så lite och självhjälp är då inte tillräckligt. Det handlar om svält som är ett allvarligt medicinskt tillstånd och som ofta är svårt att bryta på egen hand. Redan ett BMI under 18,5 anses för de flesta vara en betydande undervikt, så även här rekommenderar vi att du kontaktar vården för att utesluta allvarliga akuta komplikationer. Likaså rekommenderar vi att du genomgår en läkarundersökning om du är normalviktig eller överviktig, men har en snabb viktnedgång och uppvisar något av symtomen ovan. INLEDNING

9789127823662_001-256.indd 21

2019-10-10 15:41

Om du, oavsett vikt, kommer fram till att du har medicinska och svåra psykologiska komplikationer till följd av ditt ätproblem, till exempel tankar om att du inte orkar leva eller känsla av hopplöshet, är det olämpligt att genomgå behandlingsprogrammet på egen hand. Först och främst ska du då tänka på att få hjälp att stabilisera ditt hälsotillstånd medicinskt och psykologiskt. Du behöver få vård så att du inte får bestående skador eller riskerar att dö av medicinska eller psykiska orsaker. Ätstörningsbehandling är i de allra flesta fall frivillig och det är du själv som väljer om du efter att ditt tillstånd stabiliserats vill fortsätta behandling eller inte. Nu handlar det om att överleva så om du har ett eller flera av de symtom som vi beskriver ovan rekommenderar vi dig att redan idag söka dig till vården. Om du inte klarar det på egen hand kan du ta hjälp av någon du har förtroende för. Att ta tag i sitt ätproblem kan vara mycket jobbigt och det kan väcka en hel del ångest. Om du märker att du inte klarar det på egen hand, att det blir för svårt och smärtsamt, rekommenderar vi dig även då att söka professionell hjälp. Vårt råd är att vara extra vaksam på om du känner att du börjar må sämre psykiskt och känner hopplöshet. Då ska du vända dig till vården. I slutet av boken har vi listat brukar- och stödorganisationer som du i så fall kan ta kontakt med. Inom dessa organisationer arbetar människor som själva varit drabbade och som har stor kunskap om psykisk ohälsa.

Förändra innan det gått för långt Är du orolig över ditt eget förhållningssätt till ätande, kropp, vikt och hälsa och känner att du behöver göra en förändring innan det gått för långt – bra! Det kan vara en god investering att läsa den här boken och kartlägga hur just ditt ätproblem ser ut. Kommer du fram till att ätandet inte är något större problem för dig har du ändå skaffat dig kunskap. Kanske kan det leda till att du kan stötta någon annan att söka hjälp. Kunskap kan också verka som en skyddande faktor för dig mot att drabbas i framtiden eftersom du blir medveten om hur en ätstörning kan uppstå och hur den fungerar. Det gör att du blir mer observant på tidiga varningssignaler vilket förebygger uppkomst av ätstörningar i ditt liv framöver.

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 22

2019-10-10 15:41

STEG

Lär dig mer om ätstörningar I detta första steg får du lära dig mer om olika typer av ätproblem och ätstörningsdiagnoser och vad det är som gör att man kan utveckla ätstörningar. Syftet är att du ska få ökad kunskap och förståelse för olika slags ätproblem och hur de hålls vid liv.

Vem drabbas av ätstörningar och varför? Det kanske är så att du är osäker på eller fundersam kring om du har ett ätproblem eller en ätstörning. Därför tänker vi börja med en genomgång om vad en ätstörning är, vem som kan bli sjuk och hur det påverkar livet såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Vi börjar med att reda ut frågan: Vem kan drabbas av en ätstörning? Det enkla svaret är att ätstörningar kan drabba människor av alla kön, viktklasser och etniciteter och inom alla sociala klasser. Däremot finns vissa faktorer som har en betydande inverkan på om en individ utvecklar ätstörning eller inte. Många kanske framförallt tänker på anorexi (anorexia nervosa) när man refererar till ätstörningar och att de som drabbas oftast är yngre och ser sjukligt magra ut. Verkligheten är dock en annan. För de allra flesta som har en ätstörning syns det inte utanpå utan man ser frisk och välmående ut. Ingen kan ana. Det är inte helt ovanligt att personer som sökt professionell hjälp för sin ätstörning fått höra att de inte har en ätstörning för att de inte har tillräckligt låg vikt. En ätstörning är plågsam för alla som drabbas, oavsett vikt och kroppsform.

Flera faktorer samverkar när man utvecklar en ätstörning Fortfarande har ätstörningar ett ganska okänt ursprung och det finns ingen enkel förklaring till vem som drabbas och varför. Det är svårt S T E G 1 – L Ä R D I G M E R O M ÄT S TÖ R N I N G A R

9789127823662_001-256.indd 23

2019-10-10 15:41

att finna en specifik gen, personlighetstyp eller händelse som orsakar och utlöser sjukdomen. Däremot finns ett antal faktorer – till exempel personlighetsdrag, egenskaper och livserfarenheter – som verkar samspela med varandra och bidra till risken att insjukna. Men alla människor är olika och påverkas på skilda sätt av saker som händer i omgivningen och därför skiljer sig orsakerna från person till person.

Vad bidrar till ätproblem och ätstörningar? Predisponerande faktorer Genetiska faktorer, individuella faktorer, familjefaktorer, kultur, normer och värderingar, generellt behov av kontroll, oflexibelt kropps- och hälsoideal.

Utlösande faktorer Kriser, trauman eller svåra händelser, viktnedgång på grund av sjukdom, diet eller träning. Sänkt självkänsla kan ge ökat behov av kontroll samt öka strävan mot det oflexibla kropps- eller hälsoidealet.

Vidmakthållande faktorer Ökat fokus på mat, kropp, vikt, träning och hälsa leder till prioriteringar, tankar, känslor och beteenden som vidmakthåller ätproblemet. Förutom en positiv upplevelse av kontroll och känsla att mer efterlikna idealet får man ofta positiv feedback från omgivningen.

För att förklara varför någon utvecklar en ätstörning kan man utgå från tre olika områden som alla bidrar till insjuknandet och som sedan håller ätstörningen vid liv. 1 Predisponerande faktorer

”Predisponerande” betyder att det finns i förväg bestämda faktorer som gör att du är mer mottaglig för att utveckla en viss sjukdom, till exempel gener, individuella personlighetsdrag, familjestrukturer och kulturel24

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 24

2019-10-10 15:41

la normer och värderingar. Dessa faktorer skapar en sårbarhet för att insjukna eller gör dig mer mottaglig. Att vara sårbar för något är inte detsamma som att vara ”sämre än” eller ”svag”. Vi har alla olika sårbarheter för att drabbas av olika sjukdomar, såväl fysiska som psykiska. Att ha ett genetiskt arvsanlag för att utveckla en viss sjukdom är inte samma sak som att man med absolut säkerhet kommer att drabbas. Det betyder egentligen bara att man bör vara mer försiktig med vissa saker för att inte riskera att bli sjuk då man löper högre risk för att utveckla en sjukdom. Har du till exempel en nära släkting som haft ätstörningar så är risken större att du själv drabbas. Därför bör du vara extra vaksam eller försiktig med att gå in i strikta dieter eller banta och vara extra uppmärksam på hur du regerar på hård fysisk träning eller hur du uppfattar din kropp. Genetiska faktorer har betydelse. Vi ärver inte automatiskt sjuk domar men risken ökar om familjemedlemmar har eller har haft ätstörning eller psykisk ohälsa överlag. Flertalet studier har visat att de som till exempel har depression och beroendeproblematik i släkten löper större risk att drabbas av ätstörning. Individuella faktorer som egenskaper eller personlighet, till exempel perfektionistiska drag, är överrepresenterade inom ätstörningar. Det kan betyda att man är driven, prestationsinriktad och tycker om ordning och reda. Det är oftast bra egenskaper men kan ibland leda till att man sätter orimliga krav på sig själv, sin kropp och på andra. Dessa drag är ofta sammankopplade med anorexi och liknande tillstånd. Även ett generellt högt kontrollbehov är vanligt bland personer med ätstörningar. Ett annat drag är impulsivitet som ofta förknippas med bulimi och hetsätning. Det kan innebära att man är flexibel, har lätt för att vara spontan och inte är så beroende av att ha kontroll över saker. Det här kan vara bra egenskaper men kan skapa problem då man kan fatta snabba och ibland ogenomtänkta beslut och vara benägen att tänka i ”allt eller inget”-termer. Familjefaktorer och de normer och strukturer som finns under uppväxten kan påverka sårbarheten. De idéer, vanor och beteenden vi får med oss hemifrån kring mat och kroppar har betydelse för hur vi förhåller oss till det i framtiden. Forskare har exempelvis funnit att gemensamma måltider med familjen är en skyddande faktor för att minska risken för att utveckla ätstörning. Kulturella normer och värderingar handlar om hur vi sätter standarden för hur vi ska leva, vara och se ut för att passa in i samhället och vårt sociala nätverk. Samhället skapar vissa normer för vad som anses S T E G 1 – L Ä R D I G M E R O M ÄT S TÖ R N I N G A R

9789127823662_001-256.indd 25

2019-10-10 15:41

attraktivt och dessa varierar över tid. Forskning visar att det är en stor riskfaktor att vara kvinna i det västerländska samhället – särskilt med hänsyn till den bild samhället och medier förmedlar om hur kvinnor bör se ut. Att ha kontroll, att leva upp till samhällets kropps- och hälsoideal är något som för många värderas högt i den västerländska kulturen. Men givetvis finns det kroppsideal även för män och icke-binära som påverkar deras förhållande till sig själva och sina kroppar. Vi kommer genom forskning förhoppningsvis inom snar framtid få ökad kännedom om hur dessa grupper påverkas av rådande samhällsnormer. 2 Utlösande faktorer

Faktorer som kan utlösa en ätstörning är olika typer av förändringar i livet, till exempel en flytt, skolbyte, skilsmässa, konflikter, förlust av en nära relation eller en annan svår händelse. Traumatiska händelser som övergrepp eller mobbning kan också vara utlösande faktorer. Alla dessa händelser kan leda till en känsla av kontrollförlust och sänkt självkänsla. Man får då ett behov av att återfå kontrollen och gör det genom att försöka styra över något som man tror att man kan behärska – mat, kropp, vikt, träning eller hälsa. Ätstörningen kan också utlösas när man påbörjar en diet eller ny träningsmetod och försöker uppnå ett särskilt kropps- eller hälsoideal. Även en ofrivillig viktnedgång, till exempel på grund av depression eller fysisk sjukdom, kan utlösa en ätstörning. Sänkt självkänsla är något som är gemensamt för de allra flesta som utvecklar ätstörning. Självkänsla handlar om vår grundläggande inställning till oss själva och vår känsla för att duga som vi är. Det yttrar sig ofta i att vara överdrivet självkritisk och känna sig mindre värdefull. En låg självkänsla gör oss sårbara för att drabbas av psykisk ohälsa då vi lättare ställer för höga krav på oss själva och har svårare att hantera motgångar och uppfatta positiva signaler från omgivningen. 3 Vidmakthållande faktorer

Det som sedan håller ätstörningen vid liv, vidmakthållande faktorer, är de beteenden, känslor och tankemönster som skapar onda cirklar. Det är just dessa faktorer som vi kommer att fokusera på i boken eftersom det är dessa som du kan påverka och förändra. Dina gener kan du inte förändra och inte heller sådant du redan varit med om i livet. Men du kan ändra på dina beteenden, hur du tolkar situationer och hur du reagerar på och hanterar dina känslor. Det du kan förändra är nuet och framtiden! 26

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 26

2019-10-10 15:41

Kom ihåg att det är flera olika saker som leder fram till att man utvecklar en ätstörning. Kanske var det en viss diet som satte igång en ond cirkel eller kanske var det ett nytt träningsmål, men i regel beror alltså ätproblem på en serie av faktorer och händelser.

Andra problem Det är inte helt ovanligt att man vid sidan om sin ätstörning även har andra områden som är problematiska i livet. Var därför uppmärksam på om det finns andra svårigheter som kan vara ett hinder för att genomföra programmet. Att inte göra framsteg i en behandling kan skapa en känsla av misslyckande och därmed påverka självkänslan negativt. Det handlar inte om att du är ett hopplöst fall eller att du inte har förmågan att göra förändringar. Det kan vara så att du för att klara behandlingen behöver ta tag i något annat problem först eller parallellt med behandlingen. Det kan också vara så att behandlingen inte passar just dig just nu i din livssituation. Exempel på vanligt förekommande problemområden vid sidan om ätproblem och ätstörningar kan vara depression, ångeststörningar, missbruk. tvång, självskada eller autism. Om du vill veta mer om detta finns mer att läsa på hemsidan som hör ihop med den här boken.

Att behöva prata om det som är svårt I den här boken kommer vi främst att fokusera på det som håller ditt ätproblem vid liv just nu, eftersom vi vet att det är den viktigaste åtgärden för att bli fri. Det kanske låter märkligt att man kan bli helt fri utan att prata med någon eller bearbeta svåra händelser som har med ätproblemen att göra, men så är det. Att få tala om de svåra sakerna kan vara viktigt – men det kommer inte att hjälpa dig att bli av med själva ätproblemet. Att till exempel prata om sin rädsla för att åka hiss och hur det utvecklade sig kommer inte minska rädslan i sig om man inte också aktivt i handling åker hiss och utmanar sin tankar och föreställningar. Ofta är det nämligen så att det som en gång triggade igång ätstörningen inte längre är aktuellt. Det är därför du behöver få hjälp att ändra dina beteende- och tankemönster här och nu, för att bryta de onda cirklar som du har fastnat i. Men om du vill undersöka vad som bidrog till att du utvecklade ditt ätproblem ges en möjlighet till det senare i detta behandlingsprogram och övningarna finner du på hemsidan. S T E G 1 – L Ä R D I G M E R O M ÄT S TÖ R N I N G A R

9789127823662_001-256.indd 27

2019-10-10 15:41

Om det är så att du bär på smärtsamma saker som du upplever står i vägen råder vi dig att söka hjälp vid sidan av det här programmet. Att ta tag i sitt ätproblem kan vara mycket jobbigt och svårt och det kan väcka ångest. Vårt råd är därför att vara extra vaksam på om du känner att du börjar må sämre psykiskt, känner hopplöshet och inte kommer vidare. Då ska du vända dig till vården och be om professionell hjälp. I slutet av boken finns hänvisningar till vart du kan vända dig.

Vad är en ätstörning? De olika ätstörningsdiagnoserna Det är vanligt att man kanske inte tänker på sitt problem som ett ätproblem eller en ätstörning. Men om du kommit till en punkt där du begränsas i livet av ständiga tankar på mat, ätande, kropp och vikt, har du förmodligen drabbats trots att du inte fullt ut känner igen dig i de vanliga diagnoserna. Kanske är du väl medveten om dina problem och symtom eller så är det första gången som du på det här sättet får information om ätproblem och ätstörningar. Är du intresserad av att lära dig mer om just vilken diagnos som stämmer överens med din problembild kan du läsa vidare – annars kan du hoppa direkt till sidan 32 och rubriken ”En gemensam modell för ätstörningar”. Tanken är inte att du själv ska ställa din egen diagnos, men det kan fylla sin funktion att få bekräftat eller förtydligat att det du upplever är en allvarlig sjukdom som du kan behöva behandling för. Det finns en manual som beskriver alla psykiatriska tillstånd och vilka kriterier som man ska uppfylla för att få en diagnos (Diagnostic Statistical Manual for Mental Disorders – DSM). Manualen beskriver bland annat ätstörningar, och nedan följer en kort beskrivning av de vanligaste diagnoserna. Om du vill läsa mer om diagnoser, prognos och statistik kan du besöka hemsidan för organisationen Frisk och Fri (www.friskfri.se). Anorexia nervosa Anorexia nervosa – i dagligt tal anorexi – är förknippat med extrem självsvält som ofta resulterar i en kraftig undervikt med kroppsliga och psykiska problem som följd. Man är intensivt rädd för att gå upp i vikt trots att man har en mycket låg vikt och självkänslan är påverkad av hur man uppfattar den egna kroppen och vikten. Det tillhör också sjuk-

| NÄR DET HÄLSOSAMMA BLIR OHÄLSOSAMT

9789127823662_001-256.indd 28

2019-10-10 15:41

domen att inte själv uppleva det problematiska med den kraftiga viktminskningen och självsvälten och att inte inse hur farligt det faktiskt är. Anorexi är vanligare hos kvinnor än män och framförallt vanligast i gruppen unga flickor, även om den också drabbar äldre. Antalet som insjuknar har varit konstant under många år men verkar nu öka bland flickor i unga tonår. Kognitiv beteendeterapi i kombination med att normalisera vikten är en av de behandlingar som är rekommenderade för vuxna, för yngre är i första hand familjebaserad behandling att föredra. Bulimia nervosa

Det typiska draget vid bulimi (bulimia nervosa) är att äta mycket stora mängder mat, till synes helt okontrollerat. Ätbeteendet leder även till att man efteråt vill göra sig av med maten som man ätit, till exempel genom att viljemässigt kräkas, träna överdrivet, fasta eller använda laxermedel eller vätskedrivande. Utöver hetsätning är bulimi även förknippat med upptagenhet av kroppen, kroppsmissnöje, överdriven rädsla för viktuppgång och en självkänsla som styrs av hur man uppfattar att man lyckats kontrollera maten och kroppen. Ibland kan det vara lite svårt att veta vad som är en hetsätning och inte – vi kommer att beskriva det mer i kommande kapitel. Kort kan man säga att en hetsätning kan vara både subjektiv och objektiv. Subjektiv hetsätning är när man själv känner att man tappat kontrollen över vad och hur mycket man äter men att omgivningen inte upplever det som för mycket eller onormalt. En objektiv hetsätning är däremot när man har ätit avsevärt mycket mer mat än vad som är normalt eller rimligt att göra inom ett visst tidsintervall. Många som drabbas av bulimi kommer inte till behandling direkt utan lever med problemen under längre tid innan man söker hjälp. Det kan bero på att de känner skam för sitt beteende och därför inte vågat söka hjälp och för att det ofta går ganska bra att dölja problemen för omgivningen. Att känna skam och skuld är vanligt. Det finns idag effektiva och vetenskapligt utvärderade behandlingsmetoder för vuxna med särskild inriktning på kognitiv beteendeterapi. För yngre rekommenderas i första hand familjebaserad behandling. Hetsätningsstörning (BED – Binge Eating Disorder)

Hetsätningsstörning liknar bulimi förutom att man inte gör sig av med maten exempelvis genom att kräkas, laxera, fasta eller träna efter att man hetsätit. Det leder till att man oftast ökar kraftigt i vikt över tid S T E G 1 – L Ä R D I G M E R O M ÄT S TÖ R N I N G A R

9789127823662_001-256.indd 29

2019-10-10 15:41

Omslag: Lotta Kühlhorn

ISBN 978-91-27-82366-2

När det hälsosamma blir ohälsosamt

Evelina Linder Erika Nyman Carlsson

Fotograf: Carola Björk

Evelina Linder Erika Nyman Carlsson

det När hälsosamma

ohälsosamt HJÄLP NÄR TANKAR OM KROPP, MAT OCH ÄTANDE TAGIT ÖVER DITT LIV

9 789127 823662

linder_nymancarlsson_nardethalsosamma.indd Alla sidor

2019-10-15 11:16