__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

maria lalouni är leg. psykolog, medicine doktor och forskar vid Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar dels om behandling via internet för barn med magsmärtor och deras föräldrar, dels om smärtmekanismer hos personer med kronisk smärta eller självskadebeteende. Maria jobbar också med psykologisk behandling för barn och ungdomar vid BUP klinisk forskningsenhet inom barnoch ungdomspsykiatrin i Stockholm.

foto: henrietta asplund omslag och inlaga: catharina ekström

Vad alla föräldrar borde få veta ger hjälp att sålla i det enorma informationsflödet genom att utgå från forskning och på ett lättbegripligt sätt presentera sådant som visat sig fungera bra för många. En sak forskare världen över enats om är att en god relation mellan föräldrar och barn är bland det viktigaste för barns utveckling. I boken presenteras kunskap och konkreta råd som inte alltid når ut till föräldrar eller kan googlas fram. Den handlar helt enkelt om vad alla föräldrar borde få veta. Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni är båda psykologer och har fördjupat sig i frågan om föräldrarollens betydelse och utmaningar. De har lång erfarenhet av arbete med psykologisk behandling och är upphovsmakare till flera program och behandlingar som riktar sig till föräldrar och barn, bland annat föräldraträffarna ABC.

ISBN 978-91-27-82346-4

vad alla föräldrar borde få veta kajsa lönn rhodin · maria lalouni

kajsa lönn rhodin är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och arbetar idag som samordnare för folkhälsofrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län. Hon arbetar även med handledning, utbildning och psykologisk behandling och har tidigare varit verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin och på Karolinska Institutet med att utveckla föräldrastöd via internet..

Föräldraskap väcker många frågor. Hur ger jag mitt barn en bra självkänsla? Hur sätter jag gränser som fungerar? Hur hjälper jag mitt barn att hantera svåra känslor? Vad är egentligen lagom mycket skärmtid? Det vimlar av åsikter och tyckanden om hur en förälder ska vara.

»

barnets första tolv år

Att stärka sitt barns självkänsla är något vi föräldrar gärna strävar efter. Mycket har skrivits i ämnet och en sökning på orden barns självkänsla resulterar i miljontals tips från såväl blöjleverantörer som försäljare av appar och kosttillskott. Betydligt färre tips finns till den som undrar över hur föräldrar kan bidra till att barnet blir en god medmänniska. Jamen, det är väl ändå inte så konstigt att föräldrar framförallt värnar om hur deras egna barn mår? Nej, såklart inte. Men att ha att stort fokus på det egna måendet och på att utveckla en god självkänsla leder sällan till att vi mår bättre. De barn som fokuserar på att vara en god vän och hjälper andra är tvärtom de som mår bäst, som oftare lyckas i skolan och löper mindre risk för att få problem. Så vill vi hjälpa våra barn att må bra handlar det faktiskt till stor del om att hjälpa dem att fungera tillsammans med andra.

«

kajsa lönn rhodin · maria lalouni

9 789127 823464

27 823464_Vadalla foraldrarbordefa veta_OMSLAG.indd Alla sidor

2019-07-04 11:08


27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 4

2019-07-03 14:19


Innehåll

Förord av Martin Forster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Inledning: Vad alla föräldrar borde få veta.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

DEL 1 – DEN PSYKOLOGISKA TALLRIKSMODELLEN. . . . . . . 17 Föräldraskapets hälsoeffekter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kärlek. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Närvaro .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Bekräftelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Självkänsla och medkänsla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Ramar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Återhämtning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

DEL 2 – FÖRÄLDRAFINESSER. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Århundradets upptäckt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Fem föräldrafinesser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Skolstress och läxor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Rädslor och oro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Skärmar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Syskonbråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Barn som har ont. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Några avslutande ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Vi vill tacka … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Forskningsstudier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 5

2019-07-03 14:19


Förord Jag har skrivit mycket om barn och föräldrar. Jag har också läst många böcker och artiklar. Ju mer jag skriver och läser, desto mer lär jag mig. Samtidigt har jag märkt en annan konsekvens av detta. Jag får allt svårare att svara på frågan: Vad är viktigast i föräldraskapet? För även om min kunskap kanske vuxit, spretar den åt olika håll. Inte minst i relation till mina egna barn brister förmågan att fokusera och få överblick. Jag tror inte att jag är unik i detta avseende. Och precis som författarna påpekar råder ingen brist på information till dagens föräldrar. Alla svar finns en googling bort. Det är just på grund av denna informationsflod jag känner lättnad när jag börjar bläddra i boken. Jag är inte minst tacksam över att författarna lyckats koncentrera innehållet till 144 sidor. Det svåra är inte att fylla många sidor, utan att välja och välja bort. Och handen på hjärtat, när lyckades jag senast ta mig igenom en bok på 400 sidor? Särskilt som läsningen ska ske i luckan mellan sövning av barn och egen sömn (två händelser som ofta sammanfaller). Nästa gång jag ska svara på frågan om de viktigaste komponenterna i föräldraskapet, kommer jag med tillförsikt att snegla på innehållsförteckningen i den här boken. Att boken är kort och lättöverskådlig är det säkert fler än jag som kommer uppskatta. Samtidigt väcker det en fråga. Vad har författarna valt att inte skriva om? Hur vet jag att de prioriterat rätt i urvalet av innehåll? På den punkten känner jag stor trygghet, eftersom jag råkar känna både Kajsa och Maria väl efter flera år som arbetskamrater. Jag vet hur insatta de är i forskning om föräldrar och barn; de vet vad de talar om. Samtidigt räcker teoretisk kunskap inte långt utan praktisk erfarenhet, särskilt när det handlar om att presentera kunskap på ett meningsfullt sätt för föräldrar. Mitt förtroende 6|

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 6

2019-07-03 14:19


för författarna bygger också på alla möten de i sitt arbete som psykologer haft med oroliga och tyngda föräldrar. De vet vad föräldrar brukar undra, vad de kämpar med och vad som brukar vara hjälpsamt. Jag gläds förstås över att två kompisar har skrivit en bra bok, men måste tillstå att det också finns stråk av avundsjuka här: ”Varför kom inte jag på det där!?” På var och varannan sida stöter jag på ämnen jag själv skrivit och talat om, uttryckt med en elegans och klarhet som vida överträffar mina egna alster. Författarna lyckas alltså både med urvalet av innehåll och med formen. Grogrund för avundsjuka som sagt – men jag fick i alla fall skriva förordet! Martin Forster Leg. psykolog, doktor i psykologi och författare

|7

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 7

2019-07-03 14:19


»

Det finns en fantastisk mängd med resultat som publicerats i högt ansedda tidskrifter, som diskuteras på konferenser för psykologer, kuratorer, pedagoger och läkare, men som alltför sällan når dem som faktiskt borde få veta: föräldrarna.

«

8|

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 8

2019-07-03 14:19


Inledning

Vad alla föräldrar borde få veta Du som har den här boken i din hand är troligtvis förälder eller på annat sätt en viktig person i ett barns liv. Då har du också stor möjlighet att göra skillnad – här och nu, men kanske även för flera generationer framåt. En svindlande tanke som förstås kan väcka viss oro. Gör jag rätt? Är jag tillräckligt bra? Få ämnen är lika omdebatterade och känsliga som föräldraskap. Och det finns många guruer och ”experter” som med kraftfulla och ibland motsägelsefulla budskap vill hjälpa oss i vår föräldraroll. Många föräldrar säger att de inte vet vem de ska lyssna på, och studier visar att föräldrar idag snarare vänder sig till internet för råd kring sitt föräldraskap än till familj och vänner. Samtidigt är det svårt att avgöra hur seriöst underbyggda sökträffarna är. En googling på ordet ”föräldraskap” ger tre miljoner träffar. Inte sällan är det åsikter som framförs, inte kunskap. Så varför ska du lyssna på oss? Vi har i våra yrken som psykologer haft möjlighet att fördjupa oss i frågan om föräldrarollens betydelse och utmaningar. Under åren har vi sökt igenom databaser med vetenskapliga artiklar, analyserat resultat och själva bedrivit forskning. Vi är dessutom själva föräldrar och har brottats med mängder av metoder – med varierande resultat! Och efter mer än femton års arbete med föräldrar och barn vet vi att det inte finns några lösningar som passar alla. Därför aktar vi oss för att ha åsikter om vad som är bäst för just dig |9

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 9

2019-07-03 14:19


och ditt barn. Olika barn kräver olika föräldraskap och vi tror att du som förälder är den som bäst kan avgöra vad som passar just er. Däremot kan vi hjälpa till att sålla bland all information och presentera sådant som har stöd i forskningen och verkar fungera för många. Forskare världen över har studerat föräldrar och barn under decennier. Familjer har ställt upp och bott i labb, haft forskare boende hos sig och fyllt i hundratals enkäter. Det finns en fantastisk mängd med resultat som publicerats i högt ansedda tidskrifter, som diskuteras på konferenser för psykologer, kuratorer, pedagoger och läkare, men som alltför sällan når dem som faktiskt borde få veta: föräldrarna. Något som många forskare världen över enats om är att en god relation till föräldrarna är den viktigaste skyddsfaktorn för barn. Skyddsfaktorer stärker barnets motståndskraft, eller ”resiliens” som det heter på psykologspråk, och dämpar effekten av andra påfrestningar som ett barn kan råka ut för, till exempel skolproblem, dåligt umgänge eller att växa upp i en familj med ekonomiska svårigheter. Allt det där spelar mindre roll om det samtidigt finns en god relation till föräldern eller föräldrarna. Insikten om föräldrars betydelse har även nått våra beslutsfattare och 2010 gjordes en satsning över hela landet för att öka utbudet av stöd till föräldrar. Vi arbetade under den tiden på Socialförvaltningen i Stockholms stad och fick ett uppdrag via Folkhälsomyndigheten att utveckla föräldrastöd riktat till alla föräldrar med barn i åldrarna 3–12 år. Detta resulterade i att vi med hjälp av föräldrar, gruppledare och forskare tog fram föräldraträffarna Alla Barn i Centrum (ABC). Innehållet i ABC bygger på forskningsrön om föräldraskap som föräldrar får diskutera utifrån sin specifika situation under fyra träffar.

10 |

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 10

2019-07-03 14:19


När ABC skulle utvärderas av forskare på Karolinska Institutet ställde nästan 600 föräldrar upp och fyllde i enkäter. Hälften av föräldrarna fick ta del av ABC omgående och den andra gruppen fick vänta i sex månader. Resultaten visade att föräldrarna som fick ABC kände sig stärkta i sin föräldrakompetens och skattade en förbättring i barnens hälsa och utveckling jämfört med föräldrarna som ännu inte fått ABC. De råd och rön som presenteras i den här boken baseras delvis på samma forskningsunderlag som ABC, och vi kommer genomgående att backa upp vårt resonemang genom att sammanfatta studier och fynd från forskningen. Men även om kunskap är en bra början så krävs det handling för att åstadkomma verklig skillnad. Samtidigt kan steget mellan teori och praktik vara stort. Vi avslutar därför varje avsnitt i första delen av boken med förslag på praktisk tillämpning under rubriken Från teori till praktik. Även om exemplen i boken främst handlar om barn upp till 12 år kan du förstås ha nytta av det som sägs här oavsett ditt barns ålder. Utgångspunkten är föräldrarollen, eller den roll du spelar som viktig vuxen (som mormor, farfar, moster, granne, pedagog, vän eller baskettränare). Men mycket av innehållet är möjligt att generalisera till fler relationer och situationer. Den psykologiska tallriksmodellen (se mer om det på sidan 17 och framåt) sammanfattar forskningen om vad barn behöver för att må bra och växa upp till fungerande vuxna. Begreppet kommer från den amerikanske psykologen och forskaren Alan Kazdin och innehållet i modellen kan kopplas till bättre hälsa och välmående, precis som Livsmedelsverkets tallriksmodell. I bokens första del presenteras modellen under rubrikerna kärlek, närvaro, bekräftelse, självkänsla och medkänsla, ramar samt återhämtning.

| 11

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 11

2019-07-03 14:19


Föräldrafällan Det finns en del fällor som vi föräldrar ofta går i. Det är de där genvägarna som blir till senvägar. Saker vi gör för att de funkar i stunden, men som leder till fler problem på sikt. Eller de där gångerna när vi innerst inne vet att vi är på väg rakt in i fällan, men inte orkar väja. Under rubriken Föräldrafällan kommer vi beskriva några av de klassiska fallgroparna, och hur vi kan undvika att trilla ned i dem. Omtagning I verkliga livet får vi sällan möjlighet till en ”omtagning” för att ställa saker och ting tillrätta. Men i en bok är det fullt möjligt! Under rubriken Tagning I skildrar vi vardagssituationer och dialoger som de flesta av oss känner igen. I Tagning II får vi möjlighet att med den efterklokas blick redigera och förfina. Normkoll Normer är oskrivna regler i ett samhälle eller en grupp som talar om för oss vad som förväntas av oss och anses normalt. Det finns normer kring hur vi svenskar ska bete oss, hur vi ska se ut, hur vi beter oss i en kö med mera. Vi lär oss vilka normer som råder redan som små, genom föräldrar, skola, vänner och media. Vissa normer kan vara hjälpsamma, medan andra riskerar att begränsa oss. Normer som blir särskilt tydliga i föräldraskapet är normer kring kön, så kallade genusnormer, och hur vi förväntas vara som mammor respektive pappor. De påverkar också hur vi är i relation till våra barn. Det finns många åsikter kring kön och genus, men i grunden handlar det om att alla barn oavsett kön ska få samma möjligheter och rättigheter. Genom att få koll på de förväntningar och oskrivna regler som styr oss kan vi också utmana dem och minska risken för att begränsa våra barn eller oss själva.

12 |

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 12

2019-07-03 14:19


Föräldrafinesser Mycket forskning, tid och pengar har genom åren lagts på att försöka förstå drivkrafterna bakom mänskligt beteende. I bokens andra del kommer vi att presentera några väl beprövade psykologiska teorier och principer som kan hjälpa oss att se mönster och förstå varför vissa problematiska situationer uppstår och återkommer. Och framförallt vad vi kan göra för att de inte ska uppstå. Med hjälp av fem föräldrafinesser försöker vi visa hur psykologiska principer kan appliceras på några vanliga problemsituationer: skolstress och läxor, rädslor och oro, skärmar, syskonbråk och barn som har ont.

| 13

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 13

2019-07-03 14:19


14 |

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 14

2019-07-03 14:19


Innan du läser vidare Det ställs höga krav på oss föräldrar, både från omgivningen och från oss själva. Det ska vara näringsriktigt, plastfritt, skärmfritt, stimulerande men inte överstimulerande, lekfullt men samtidigt lärande – och så vidare. I dagens informationsflöde kan det vara särskilt viktigt att vända blicken inåt och fråga dig själv vad du vill stå för som förälder. Föreställ dig att det är din födelsedag – 20 år framåt i tiden. Du firar med familj och vänner. Ditt barn reser sig och klingar i glaset. Talet är en hyllning och beskriver vad du betytt under uppväxten. Vad skulle du vilja att ditt barn säger om dig? Fundera en stund! Svaret på frågan kan fungera som en kompass för att navigera i föräldraskapet. Finns det något du skulle kunna göra mer eller mindre av redan nu för att öka sannolikheten för att du faktiskt får höra det där talet? Vad av det som du fick av dina föräldrar vill du föra vidare till dina barn (och vad vill du inte föra vidare)? Innan du läser vidare vill vi klargöra en sak: Ingen är eller behöver vara felfri för att vara en bra förälder! Kajsa & Maria

| 15

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 15

2019-07-03 14:19


16 |

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 16

2019-07-03 14:19


Del 1

Den psykologiska tallriksmodellen

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 17

2019-07-03 14:19


Föräldraskapets hälsoeffekter Du vet att grönsaker är nyttiga och att det inte är bra att äta för mycket socker. Förmodligen vet du också att proteiner bygger muskler och att en hälsosam kost kan förebygga såväl hjärt- och kärlsjukdomar som diabetes och cancer. Något som är mindre känt är att det finns aspekter av föräldraskapet som har visat sig kunna förebygga både fysisk och psykisk ohälsa. Vi kallar det den psykologiska tallriksmodellen. Precis som med livsmedelsverkets modell behöver den psykologiska tallriksmodellen inte följas till punkt och pricka för att göra skillnad. Alla steg, små som stora, är av värde. I den psykologiska tallriksmodellen ingår: • Kärlek • Närvaro

• Bekräftelse • Självkänsla och medkänsla • Ramar • Återhämtning

Kärlek, närvaro och bekräftelse är själva basen i tallriksmodellen, alltså sådant som barn behöver mycket av. Självkänsla och medkänsla handlar om hur barn lär sig samspela med andra och bättre kan förstå och hantera sina egna och andras känslor. Avsnittet om ramar tar upp hur vi kan sätta tydliga gränser som barnet respekterar. Återhämtning handlar om hur vi kan fylla på våra krafter för att orka vara den förälder vi vill vara. Flera stora studier från olika länder har kunnat visa att innehållet i den psykologiska tallriksmodellen skyddar barnet ända upp i vuxen ålder. Forskare har gjort kopplingar mellan innehållet i modellen och minskad risk för allt ifrån hjärt- och kärlsjukdomar och missbruk till psykisk ohälsa. 18 |

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 18

2019-07-03 14:19


Kärlek Värme och kärlek kan sägas vara fundamentet på vilket våra relationer vilar, oljan i maskineriet, kittet mellan byggstenarna eller själva tallriken i den psykologiska tallriksmodellen. Utan kärlek och värme som grund fungerar sällan varken kommunikation eller gränssättning. Forskning visar att värme och kärlek gynnar barns självkänsla, stärker immunförsvaret och är ett skydd mot psykisk ohälsa – både nu och sedan. I en studie som påbörjades i USA på 1950-talet fick studenter svara på frågor om vilket stöd de hade upplevt från sina föräldrar under uppväxten. Efter 35 år följdes studenterna upp och undersöktes av läkare. Bland dem som inte upplevt stöd från någon av sina föräldrar fick 87 procent en diagnos, bland annat hjärt- och kärlsjukdom, magsår eller alkoholism. Bland dem som hade upplevt stöd från båda sina föräldrar och uppfattat dessa som kärleksfulla och rättvisa fick 25 procent en sjukdomsdiagnos. Kärleken till sina egna barn bär de flesta med sig, genom både bra och dåliga dagar – men hur märker barnet av denna kärlek? Som föräldrar kan vi motivera de flesta handlingar utifrån omtanke. Men det här kapitlet handlar inte om den kärlek som uttrycks genom vår oro eller genom de gränser vi sätter. I den psykologiska tallriksmodellen definieras en kärlekshandling av mottagaren. Att barnet uppfattar det föräldern gör som kärleksfullt är alltså helt avgörande.

Närhet Fysisk närhet är en viktig del i föräldraskapet och kramar är ett vanligt sätt att visa kärlek och omtanke på. Men visste du att kramar även stärker immunförsvaret och främjar hjärnans utveckling? Vid kroppskontakt utsöndras det hormonliknande ämnet oxytocin som är kopplat till välbefinnande, tillit, minskad rädsla, sänkt blodtryck och lägre nivåer av stresshormoner.

27.82346-4_Vadallaforaldrarbordefaveta_Inlaga_cyan_tt.indd 19

| 19

2019-07-03 14:19


maria lalouni är leg. psykolog, medicine doktor och forskar vid Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar dels om behandling via internet för barn med magsmärtor och deras föräldrar, dels om smärtmekanismer hos personer med kronisk smärta eller självskadebeteende. Maria jobbar också med psykologisk behandling för barn och ungdomar vid BUP klinisk forskningsenhet inom barnoch ungdomspsykiatrin i Stockholm.

foto: henrietta asplund omslag och inlaga: catharina ekström

Vad alla föräldrar borde få veta ger hjälp att sålla i det enorma informationsflödet genom att utgå från forskning och på ett lättbegripligt sätt presentera sådant som visat sig fungera bra för många. En sak forskare världen över enats om är att en god relation mellan föräldrar och barn är bland det viktigaste för barns utveckling. I boken presenteras kunskap och konkreta råd som inte alltid når ut till föräldrar eller kan googlas fram. Den handlar helt enkelt om vad alla föräldrar borde få veta. Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni är båda psykologer och har fördjupat sig i frågan om föräldrarollens betydelse och utmaningar. De har lång erfarenhet av arbete med psykologisk behandling och är upphovsmakare till flera program och behandlingar som riktar sig till föräldrar och barn, bland annat föräldraträffarna ABC.

ISBN 978-91-27-82346-4

vad alla föräldrar borde få veta kajsa lönn rhodin · maria lalouni

kajsa lönn rhodin är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och arbetar idag som samordnare för folkhälsofrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län. Hon arbetar även med handledning, utbildning och psykologisk behandling och har tidigare varit verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin och på Karolinska Institutet med att utveckla föräldrastöd via internet..

Föräldraskap väcker många frågor. Hur ger jag mitt barn en bra självkänsla? Hur sätter jag gränser som fungerar? Hur hjälper jag mitt barn att hantera svåra känslor? Vad är egentligen lagom mycket skärmtid? Det vimlar av åsikter och tyckanden om hur en förälder ska vara.

»

barnets första tolv år

Att stärka sitt barns självkänsla är något vi föräldrar gärna strävar efter. Mycket har skrivits i ämnet och en sökning på orden barns självkänsla resulterar i miljontals tips från såväl blöjleverantörer som försäljare av appar och kosttillskott. Betydligt färre tips finns till den som undrar över hur föräldrar kan bidra till att barnet blir en god medmänniska. Jamen, det är väl ändå inte så konstigt att föräldrar framförallt värnar om hur deras egna barn mår? Nej, såklart inte. Men att ha att stort fokus på det egna måendet och på att utveckla en god självkänsla leder sällan till att vi mår bättre. De barn som fokuserar på att vara en god vän och hjälper andra är tvärtom de som mår bäst, som oftare lyckas i skolan och löper mindre risk för att få problem. Så vill vi hjälpa våra barn att må bra handlar det faktiskt till stor del om att hjälpa dem att fungera tillsammans med andra.

«

kajsa lönn rhodin · maria lalouni

9 789127 823464

27 823464_Vadalla foraldrarbordefa veta_OMSLAG.indd Alla sidor

2019-07-04 11:08

Profile for Smakprov Media AB

9789127823464  

9789127823464  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded