9789127822832 by Smakprov Media AB

av ekonomisk rådgivning inom bank- och finansverksamhet i Sverige och internationellt. Hon arbetar numera på bank samt föreläser och skriver om privatekonomi, placeringar och beteendeekonomi. FRIDA TRESCHOW har bred erfarenhet från

några av Sveriges största advokatfirmor och domstol. Hon arbetar idag som affärsjurist och är specialiserad bland annat på process- och avtalsrätt. Hon är också verksam som utbildare och föreläsare inom juridik.

Hur ska jag lyckas uppnå mina mål – och på vilket sätt kan en bättre koll på ekonomin hjälpa mig att uppfylla dem? Varför är det så svårt att hålla löftet om att börja spara? Hur ska jag göra för att investera mina pengar på bästa sätt? Vad innebär formuleringarna kring tillträde i kontraktet på det nya huset jag just skrev på? Hur påverkas mina sparpengar och bolåneräntan av en ränteuppgång? Vad händer med mina ärvda pengar som ligger placerade i en fondportfölj på banken vid ett börsras? Vad händer med min ekonomi om jag och min partner väljer att gå skilda vägar eller om andra stora förändringar sker i livet? Många känner osäkerhet när det gäller privatekonomiska beslut och det juridiska skydd som påverkar dem och deras familjer. Inom våra yrken som ekonom och jurist möter vi dagligen människor med frågor kring dessa områden. Vi har skrivit den här boken eftersom vi tror att alla behöver en grundkunskap inom ekonomi och juridik – och om beteendeekonomi, det spännande gränsområdet mellan ekonomi och psykologi.

SHOKA ÅHRMAN & FRIDA TRESCHOW

SHOKA ÅHRMAN har mångårig erfarenhet

SHOK A ÅHRMAN & FRIDA TRESCHOW

MEDVETEN EKONOMI

Alla vi träffar vet att det är viktigt att vara insatt i sin ekonomi och att man bör skriva ett testamente. Men vi tror att det är få som på riktigt förstår varför det är viktigt. Förstår vi inte orsak och syfte med saker blir det svårt att motivera oss att vara målinriktade. Oavsett om det gäller träning, sparande, konsumtion eller relationer. Dina känslor påverkar alla dina beslut – vi behöver lära oss mer om känslor och beteende innan vi pratar om ekonomi och juridik. Insikt i psykologiska mekanismer hjälper oss att göra medvetna ekonomiska val och juridiska grundkunskaper ger skydd och trygghet. Medveten ekonomi är vägen till ett rikare liv.

Ekonomiska tips, juridisk baskunskap och en titt på beteendeekonomin ISBN 978-91-27-82283-2

9 789127 822832

NOK_MEDVETEN_EKONOMI_FLEXO_17,5.indd Alla sidor

OMSLAG : NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN FÖRFATTARFOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD. SE

2018-07-09 15:07

Innehåll

Inledning 6 DEL I: Psykonomi kapitel 1 Beteendeekonomi

DEL II: Ekonomi och juridik genom livet kapitel 2 kapitel 3 kapitel 4 kapitel 5 kapitel 6 kapitel 7 kapitel 8 kapitel 9 kapitel 10

Bok 1.indb 5

Vardagsekonomi Bostadsskolan Sparande, risk och ekonomisk medvetenhet Lär dig marknaden innan du placerar i den Ditt framtida liv som pensionär Familjejuridik Med gåvor kan du planera inför framtiden När ni bestämt er för att gå skilda vägar När du drabbas av sorg

38 54 80 96 124 142 178 190 206

2018-07-07 10:15

Inledning Vad drömmer just du om? Är du ung och drömmer om en långresa till Bali? Är du mitt i livet och drömmer om att starta eget? Är du på väg mot pensionen och vill förverkliga den där drömmen om att köpa ett sommarhus i skärgården? Alla har vi olika drömmar. Oavsett hur små eller stora de är så behövs pengar eller ekonomisk trygghet för att kunna förverkliga dem. Grundförutsättningen för att förvekliga dessa drömmar och mål – men också vägen till ökat välmående – är starkt sammankopplad med ett mer medvetet liv och en mer medveten eko nomi. Men för att kunna ta fler medvetna och rationella beslut i livet behöver vi människor lite hjälp på traven. Vi b ehöver psykologin som hjälper oss att förstå våra beteenden och tankefel.

Bok 1.indb 6

2018-07-07 10:15

Vi som skrivit denna bok träffar dagligen människor som känner sig osäkra på frågor som har med ekonomi och juridik att göra. Och även de som har en del kunskap söker bekräftelse för att känna sig säkra på att deras beslut är rätt. Vi tror att alla behöver ha vissa grundkunskaper inom ekonomi och juridik, och kommer därför bland annat att ta upp ämnen som: • budget • samboavtal • familjejuridik • beteendeförändring • investeringar • pensionssparande. För att undvika att fatta fel beslut behöver man vara mer medveten. En ökad medvetenhet bidrar till att skapa ett rikare och mer harmoniskt liv – inte enbart i pengar räknat utan även i form av mindre beslutsångest och osäkerhet. Vår förhoppning är att du ska kunna öka din medveten het och lyckas uppnå det du drömmer om.

Bok 1.indb 7

2018-07-07 10:15

Shoka Åhrman

är nationalekonom med inriktning på finansiell ekonomi. Under större delen av sitt yrkesliv har hon arbetat med privatekonomiska frågor som investeringar, placeringar och pensionssparan de. Hon ser en klar koppling mellan psykologi och framgångsrikt beslutstagande när det gäller pengar och sparande. ”Som ekonom får jag ofta frågor om privateko nomi och investeringar men också om vad jag tror om den framtida utvecklingen av marknaden eller konjunkturen. Vi kan inte med säkerhet säga någonting om hur marknaden kommer att utvecklas framöver, men vi kan med all säkerhet säga att både marknaden och våra besluts taganden kommer att påverkas av våra känslor, beteende och förväntningar.” SHOKA HAR SKRIVIT KAPITEL 1–6.

Bok 1.indb 8

2018-07-07 10:15

Frida Treschow

är jurist med bred erfarenhet från några av Sveriges största advokatfirmor och från dom stol. Hon har drivit egen juristbyrå och är idag specialiserad på bland annat process- och avtals rätt, områden som hon också föreläser och utbil dar inom. Hon arbetar även som bodelnings- och boutredningsman och har tidigare givit ut två böcker. ”Som jurist får jag dagligen frågor om vad som gäller i olika lägen när till exempel familjesitua tionen är på väg att förändras. För att du ska kunna känna dig trygg i livets olika faser och för ändringar underlättar det om du förstår vad som händer rent juridiskt och vilka konsekvenser det kan få för dig och din familj ekonomiskt om du inte tar aktiva beslut.” FRIDA HAR SKRIVIT KAPITEL 7–10.

Bok 1.indb 9

2018-07-07 10:15

Bok 1.indb 10

2018-07-07 10:15

DEL I

PSYKONOMI

Bok 1.indb 11

2018-07-07 10:15

Kapitel 1

BETEENDEEKONOMI

Under de år som jag jobbat som ekonom och rådgivare har jag vad gäller kapitalförvaltning lagt märke till ett återkommande beteendemönster hos de kunder som jag träffat. Många av dem har svårt att se på privatekonomin som en helhet. Många gånger kan de inte se på sina pengar och tillgångar som något sammanhängande, utan de gör en slags uppdelning av dem i separata mentala konton: ett konto för vardagsutgifter, ett för nöje, ett för sparande och ett för pensionssparande. De har också en tendens att behandla pengar olika beroende på var de kommer ifrån. Till exempel ses pengar från skatteåterbäringen som något man ska göra någonting roligt för, och många använder hellre sitt kreditkort i sin vardag och drar på sig dyra krediter hellre än att använda de pengar som finns på sparkontot. Beteenden av detta slag avviker från en central tanke inom ekonomisk teori, vilken går ut på att vi värderar pengar på samma sätt och att en krona ska ha samma värde oavsett varifrån den kommer eller vad den ska användas till. För att få en ökad förståelse för den här typen av irrationella 12

Bok 1.indb 12

2018-07-07 10:15

beteenden behöver vi blicka bakåt i tiden. Nationalekonomer har i decennier grundat sina teorier på att människan fattar medvetna och strikt rationella beslut. Kortfattat har tankarna gått ut på att människan är egoistisk, smart nog att följa sannolikhetsläran och alltid tar beslut utifrån sina preferenser. Man har utgått ifrån att så länge det finns tillräckligt med information tas logiska beslut – oavsett om det gäller att välja frukostflingor, köpa hus eller placera pengar på börsen. Men med tiden har emellertid psykologin kommit att visa att vi människor är irrationella när vi fattar beslut. Denna insikt har blivit en absolut vändpunkt som förändrat bilden av att människan är rationell i sitt beslutsfattande. Idag pratas det mycket om beteendeekonomi. Det är nämligen inte enbart de ekonomiska besluten som är avgörande för din ekonomi, utan även de känslor som ligger bakom dessa beslut. För att fullt ut kunna handla medvetet när det gäller den egna ekonomin är det viktigt att förstå både ekonomi och psykologi – eller psykonomi som det också kan kallas.

Den israelisk-amerikanska psykologen Daniel Kahneman anses vara en av grundarna till det fält som kom att kallas beteendeekonomi. Han visade genom olika experiment inom ämnet att de beslut som vi tar görs utifrån våra egna beskrivningar och tolkningar – besluten är inte rationella eller nyttomaximerade.

Om du vill ta kontroll över dina beteenden, dina vanor och din ekonomi behöver du först och främst förstå mer om hur du f attar beslut och varför. Det är nämligen så att våra psykologiska system påverkar oss även i situationer som tidigare forskning trott att vi skulle kunna lösa på ett fullt ut rationellt sätt. 13

Bok 1.indb 13

2018-07-07 10:15

Den beteendeekonomiska revolutionen Under det senaste decenniet har beteendeekonomer visat att människor inte är de själviska och nyttomaximerande individer som det tidigare påståtts. Och det är därför som vi måste prata mer om känslor, psykologi och beteende innan vi börjar prata ekonomi. Utifrån ett beteendeekonomiskt synsätt står det klart att vi människor ibland begår misstag, det vill säga att vi fattar beslut som inte överensstämmer med vad vi egentligen föredrar eller vad som skulle vara bäst för oss. Med hjälp av kunskapen om hur våra hjärnor fungerar och Beteendeekonomi är vetenskapen hur känslor styr oss till ”felbe om hur vi människor fattar beslut teenden” kan vi öka våra chanoch vad som styr våra val. ser att lyckas med vår privatekonomi. Idag vet vi att vi är irrationella och att våra beslut påverkas av känslor och sociala faktorer. Vi är dessutom förutsägbara i vår irrationalitet – vi är irrationella om och om igen.

Bakom tankarna om en Homo economicus ligger idén att människan är rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande och självisk. Det är utifrån dessa tankegångar som många ekonomiska teorier är uppbyggda, medan modern psykologisk forskning visar att detta inte är rätt bild av människors faktiska handlade.

DEN ENKLA OCH SNABBA VÄGEN

Har du också någon gång upplevt att din framtida ”jag” är så mycket bättre och duktigare än ditt nutida ”jag”? I alla fall i 14

Bok 1.indb 14

2018-07-07 10:15

ditt huvud. Varför är det så att ditt framtida jag sparar mer, tränar oftare och äter nyttigare? Varför kan inte ditt nutida jag göra de val som du faktiskt vet är bra för ditt framtida jag? Varför tränar du inte idag trots att du vet att det är bra och viktigt för din framtida hälsa? Eller pensionssparar mer för att ditt framtida liv som pensionär ska bli bättre?

Ditt bättre jag • Om du blir erbjuden en halv ask choklad idag eller en hel ask om en vecka, vad väljer du då? De flesta tillfrågade väljer en halv ask idag. • Vad tror du händer om vi ställer exakt samma fråga men flyttar fram tiden – en halv ask choklad om ett år eller en hel ask om ett år och en vecka? Då blir valet för majoriteten ett år och en vecka.

Orsaken till vårt beteende är att vi föredrar snabba belöningar och att vi har svårt med självkontrollen. Hjärnan är lat och följer minsta motståndets lag. Den vill göra minsta möjliga arbete för största möjliga njutning, och den har en tendens att vilja ta genvägar då den föredrar njutningar som kommer direkt. Långsiktiga mål kräver Ditt liv består av ett ständigt be mer ansträngning och fokus än slutsfattande och du är program de kortsiktiga som ger resultat merad att ta den enklaste vägen. snabbt. Det är därför som det är viktigt att bryta ner långsiktiga stora mål i mindre delmål, så att man faktiskt kan se resultatet växa fram bit för bit.

Bok 1.indb 15

2018-07-07 10:15

I undersökningar har man ställt en liknande fråga som ovan med chokladasken och erbjudit personerna pengar istället. Även då gör de samma typ av val. • Om man frågar en grupp människor om de vill ha 100 kronor idag eller vänta en vecka och istället få 110 kronor väljer de flesta att få 100 kronor idag. • Om alternativet är att få 100 kronor om ett år eller 110 kronor om ett år och en vecka så väljer de flesta det senare alternativet.

Anledningen till att vi tar den här typen av beslut är att hjärnans belöningssystem aktiveras vid direkta belöningar. Två centrala frågeställningar i denna bok är: • Hur ska vi som individer kunna ta rationella ekonomiska beslut som inte är styrda av våra känslor? • Hur kan vi i vår vardag bli mer medvetna när vi ska ta ekonomiska beslut?

Känslor och ekonomiska beslut Hur hänger då våra känslor ihop med våra pengar? Är inte ekonomi synonymt med siffror och något konkret? Jag skulle vilja påstå att om du inte kan ha kontroll över dina känslor kan du inte ha kontroll över dina pengar – för de samspelar med varandra. Miljoner års evolution har format hjärnan, vilket bland annat har lett till att vi flyr vid rädsla precis som våra förfäder skulle ha gjort på savannen. Än idag styrs vi av samma mekanismer. I vissa lägen vill hjärnan ta beslut på det snabbaste sättet. Genom övning kan vi bli bättre på att hantera känslor och 16

Bok 1.indb 16

2018-07-07 10:15

fatta fler rationella och bra beslut i stressade eller riskfyllda situationer. De flesta ekonomer och rådgivare missar helt den viktigaste delen av det som styr och påverkar oss. Nämligen att om vi förstår oss på vår hjärna kan vi ta bättre beslut. Jag tycker att I denna bok ges exempel på olika det är dags att ändra på det. Ju vardagssituationer där känslorna påverkar besluten. I vissa samman mer insatta vi är, desto större hang är detta bra och fyller en vik är chansen att vi inte lockas av tig funktion, men i andra samman snabba belöningar idag när vi hang är det inte lika rationellt. egentligen behöver tänka mer långsiktigt. Med bättre självkontroll kan vi nå våra långsiktiga mål. Och genom att ta de ”rätta” besluten fler gånger lär vi oss att konsekvensen blir bra – vi skapar en positiv spiral som blir kvar i minnet. Denna spiral gör det lättare för oss att upprepa ett rationellt beslutsfattande – oavsett om det är frågan om att välja rätt sätt att konsumera, äta nyttigare mat eller fullfölja uppsatta träningsmål. Som läsare kanske du vill lära dig mer om din vardagsekonomi eller att göra en budget för att minska din oro. Eller så vill du lära dig att spara till en större investering eller till handpenningen för ett nytt boende. Oavsett vad ditt mål är måste du ta dig igenom en tvåstegsprocess: 1. Skaffa kunskap och information. 2. Förändra dina vanor och beteenden.

Det spelar ingen roll vad du har för inkomst eller hur mycket du ska placera – för att lyckas långsiktigt behöver du lära dig att bemästra din hjärna och ta kontroll över dina vanor.

Bok 1.indb 17

2018-07-07 10:15

Vanor, rutiner – och beetendeförändring Ett rikare liv och en bättre ekonomi kan du enbart nå genom en medveten ekonomi, och en medveten ekonomi når du genom att ändra dina beteenden och skapa nya vanor och rutiner. För att därefter kunna upprätthålla dina vanor behöver du förstå hjärnans belöningssystem. Och vill du öka chansen att bibehålla dina vanor behöver du få dem att sitta i ryggmärgen så att du kan gå på autopilot när stressnivån är hög. Det är inte en slump att vissa lyckas bättre än andra. Övning ger färdighet – så börja öva redan idag!

En kväll för ett tag sedan läste jag en bok för mina barn innan läggdags. I boken fanns det en väldigt fin och illustrativ bild på en mask och hur den grävde sina underjordiska gångar. Vad hände när de där gångarna väl var grävda? Jo, masken fortsatte att använda samma gångar om och om igen. Resultatet blev att den kom ut på exakt samma plats varje gång. Jag kunde inte låta bli att fundera på om vår hjärna och vårt beteende fungerar på samma sätt. Är det så vår hjärna fungerar? Vi skapar våra banor – alltså vanor och beteenden som vi följer – och resultatet blir då alltid detsamma. Som de bekväma och kanske rädda människor vi är skapar vi inte några nya vägar. Och vi tar oss sällan tid att stanna upp och reflektera. Därför inser vi inte heller att andra vägar och valalternativ kan vara bättre för oss. Eller att förutsättningar har förändrats, vilket gör att det tidigare valet inte längre är det bästa alternativet.

Bok 1.indb 18

2018-07-07 10:15

Tänk om belöningen för att du en gång om året såg över din ekonomi, dina krediter eller ditt pensionssparande skulle vara det som gör skillnad för din ekonomi. Tänk om belöningen för att lägga en timme då och då på att placera om i din aktieportfölj blev att du kunde närma dig ekonomisk frihet. Eller att du kunde semestra på exotiska platser världen över. Tänk om ditt sätt att tänka och hushålla med din inkomst – även om den är ganska låg – blir avgörande för vilken typ av pensionär du kommer att bli.

HAR DU NÅGON GÅNG GETT ETT NYÅRSLÖFTE?

Våra nyårslöften har oftast med ovanor att göra. Vi vill förändra eller skapa nya vanor i våra liv, som att äta mindre kött, träna oftare eller spara mer. Att försöka göra denna typ av beteendeförändringar kan ske när som helst under året och behöver inte vara kopplat till nyårsafton. För att lyckas med beteendeförändringar och skaffa nya vanor behöver vi börja med att ta små och realistiska steg. Då övar vi på beteendet tills det blir en naturlig del av oss och till slut sitter det i ryggmärgen. Vi behöver också förstå syftet och målet med det som vi ska uppnå med förändringen. Under resans gång behöver vi dessutInte nog med att det är svårt att om få små belöningar för att skapa nya beteendemönster – det kunna hålla motivationen uppe är också svårt att hålla fast vid dem i på lång sikt. pressade och stressade situationer. Om de mål vi sätter upp är alltför ambitiösa så tar det för långt tid innan vi får uppleva effekten av uppoffringarna. Då drabbas vi av det som kallas what the fuck-effekten – vi ger

Bok 1.indb 19

2018-07-07 10:15

helt enkelt upp efter ett tag och tar den där bullen vi hade tänkt avstå ifrån vid fikat eller köper den där resan på kredit. Hur snabbt vi lär oss att förändra ett beteende är så klart individuellt och det finns olika teorier om exakt hur långt tid det tar. Enligt ett försök till uppskattning tar det i genomsnitt 66 dagar för ett nytt beteendemönster att bli automatiserat och hållbart. Så hur gör vi då för att som konsumenter eller placerare ta så medvetna och korrekta beslut som möjligt? Hur skapar vi långsiktigt hållbara beteendemönster som dröjer kvar även i stressade situationer?

Bekanta dig med dina system Har du någon gång pratat i telefon gående och fått stanna till för att kunna svara på en fråga? Eller fått pausa i samtalet för att kunna läsa på en skylt?

Med sin forskning om beslutsfattande, riskbedömning och människans rationalitet förändrade psykologerna Daniel Kahnem an och Amos Tversky bilden av människan som rationell och nyttomaximerande. I ett försök att förklara människans sätt att ta beslut delade de in våra olika sätt att tänka i två system: • Med system 1 tar vi de känslomässigt snabba och mer automatiska besluten. Här handlar det om att den primitiva delen i vår hjärna ska reagera instinktivt vid exempelvis hot. De beslut vi tar med den här delen av vår hjärna är inte alltid så genomtänkta och oftast väldigt kortsiktiga. • Med system 2 tar vi nyanserade, väl övervägda, mer logiska och resonerande beslut som är mer långsiktiga. 20

Bok 1.indb 20

2018-07-07 10:15

DET ÄR VÄL BARA ATT TA ETT BESLUT, ELLER?

Varför är det problematiskt för oss att ta beslut i olika situationer? Svårigheten beror på att vi har olika valalternativ. Vi hamnar alltså i ett dilemma: vad förlorar vi om vi väljer det ena alternativet framför det andra? Av förklarliga skäl blir valen ännu svårare att värdera när konsekvensen av dem kommer långt in i framtiden – vilket ofta är fallet när det gäller ekonomiska beslut.

Vi vill köpa ett större hus. Det här blir det tionde huset som vi åker och tittar på. Bör vi lägga ett bud på det? Tänk om det kommer ut ett bättre hus om ett litet tag? Hur stort ska huset egentligen vara och hur viktigt är läget för att vi ska kunna känna oss nöjda nog att lägga ett bud? Hur många hus är det rimligt att titta på innan vi bestämmer oss? Kanske dyker det snart upp ett hus med ett drömläge, eller så lägger vi bara en massa onödig tid på att gå på visningar.

En stor del av de ofantligt många beslut vi tar varje dag fattas instinktivt och vi behöver inte tänka aktivt. Svårigheten uppstår förts när vi behöver vara logiska och bra problemlösare när stressnivån är hög. När en erfaren förare kör bil använder hen sig av system 1, alltså det mer automatiserade systemet. För den som precis har tagit körkort krävs det en annan typ av koncentration för att köra bil, det vill säga mer av Man skulle förenklat kunna säga att system 2. Det är ganska enkelt vår default-inställning är att välja att avgöra vilken av dessa fötrygghet, att vi genetiskt är förpro rare som får störst svårigheter grammerade att välja de alternativ i en stressad situation. som känns trygga. Oftast samarbetar de båda 21

Bok 1.indb 21

2018-07-07 10:15

Förlustaversion Om du har en förmögenhet på 100 000 kronor och erbjuds ytterligare 1 000 säkra kronor eller en 50-procentig chans att vinna 2 000 kronor – vad väljer du då? De flesta väljer det säkra alternativet eftersom den andra tusenlappen värderas lägre än den första, och att det följaktligen inte är värt att riskera den första i ett försök att vinna 2 000 kronor.

Exemplet ovan är knutet till vår motvilja mot risk och till det som kallas för förlustaversion. Vår upplevelse av vinster och förluster är inte linjär utan tenderar att mattas av i intensitet ju större förlusten eller vinsten blir. En förlust på 500 kronor upplevs alltså inte som hälften så negativ som en förlust på 1 000 kronor. Detta kan också vara en förklaring till att vissa hamnar i stora skuldfällor. Att ta ett litet lån är mindre smärtsamt från början, men i takt med att krediterna växer känns ytterligare 10 000 kronor inte som en stor summa.

Ett klassiskt exempel som jag ofta möter är tendensen att hålla fast vid aktier som fallit med resonemanget att man inte gjort någon förlust förrän man har sålt aktien. Trots aktiekursens negativa utveckling tror man att kursen kommer att vända, och att man då ska sälja. Detta tankesätt leder ofta till en större förlust än om man skulle ha sålt i ett tidigare skede när förlusten fortfarande var liten.

Bok 1.indb 22

2018-07-07 10:15

systemen bra. Men ibland uppstår det en konflikt mellan dem och det är då vi agerar ologiskt och irrationellt. Det kan handla om situationer där vi förvränger verkligheten och tolkar information fel, eller när vi drabbas av panik och rädsla och tar beslut som i stunden är rationella men inte är det på lång sikt.

Tankefel som kan leda till irrationalitet Många av de beslut vi tar som individer baserar sig på våra tidigare erfarenheter och uppfattningar. I vår vardag finns det ofta inte tid att reflektera i någon större utsträckning och därför använder vi oss av våra erfarenheter när vi hamnar i tidsnöd. Vi har färdiga tumregler som inte alltid behöver ge den bästa lösningen men som är snabba och effektiva. Det är inte alltid så att dessa tumregler är irrationella men de medför en risk för felbedömningar. I detta avsnitt tas några vanliga tankefel upp som det kan vara bra att ha koll på.

ATT ÖVERSKATTA DEN EGNA FÖRMÅGAN

Har du någon gång köpt en aktie som gått bra och samtidigt tyckt att du gjort ett smart drag? Har du i ett annat läge skyllt på otur när en av dina andra aktier tappat i värde?

Vi människor överskattar ofta vår egen förmåga. Ett exempel på detta är att de flesta bilförare tror sig vara bättre förare än genomsnittet. På samma sätt tänker vi om de placeringar vi gör. Lyckas vi bra med en placering tar vi åt oss äran, men

Bok 1.indb 23

2018-07-07 10:15

om placeringen är mindre lyckad skyller vi på omständigheter som vi inte kunde påverka. När börsen går bra överskattar vi oftast vår egen förmåga. Vi väljer till exempel fonder som har gått väldigt bra under den Övertron vid placeringar kan leda till att förlustrisken underskattas senaste tiden och vi bortser från och till sämre riskspridning i spa tidigare information till fördel randet. Eller så leder den till att för ny information. Vi övervärdu inte upptäcker riskerna i dina derar låga sannolikheter till förplaceringar i tid. del för höga.

DUNNING-KRUGER-EFFEKTEN

Har du någon gång prövat någonting nytt och plötsligt känt ”Wow, jag är grym på detta”?

Då kan du ha överskattat din kompetens och drabbats av den så kallade Dunning-K ruger-effekten. De som är inkompetenta är ofta oförmögna att förstå sin inkompetens, och kanske också att inse att andra är mer kompetenta än de själva. Det verkar som att ju mer oerfaren någon är, desto lättare är det att drabbas av denna effekt. Inkompetenta människor tenderar att överskatta sin kompetens i relation till andra och saknar förmågan att avgöra huruvida de är kunniga eller inte. Det krävs insikt för att kunna avgöra det. Bara genom att känna till dina begränsningar kan du bli mer medveten om de misstag som du sannolikt kommer att göra. De som ökar sin kompetens och kan erkänna och acceptera sin tidigare inkompetens löper mindre risk att fatta fel beslut, till exempel vad gäller placeringar på börsen.

Bok 1.indb 24

2018-07-07 10:15

SJÄLVFÖRTROENDE

100

Detta var ju lätt!

Det är faktiskt ganska komplext.

Hm, det kanske inte var så lätt ändå

Jag kommer aldrig klara av det här.

Nu börjar jag få kläm på det.

0 Nybörjare

KOMPETENS

Expert

REPRESENTATIVITET

Om vi kastar krona eller klave och får krona fem gånger i följd kommer de flesta att tro att nästa kast kommer att bli klave. Vi tänker att sannolikheten att det blir krona sex gånger i sträck är låg.

Detta är vad representativitet handlar om, det vill säga hur människans uppfattningar bildas utifrån stereotyper. Vi lägger stor vikt på fel saker och tro oss kunna dra slutsatser utifrån historiska data eller erfarenheter från någonting helt annat för att kunna förutse framtida utfall. Vår tendens att misstolka eller ignorera sannolikhetsberäkningar gör till exempel att vi som investerare är dåliga på att uppdatera eller ändra våra tidigare uppfattningar, trots att 25

Bok 1.indb 25

2018-07-07 10:15

vi får ny information som kan kräva ett annat tankesätt. Om kursen på en aktie har gått upp ett tag kanske vi intalar oss att sannolikheten att den fortsätter göra det är låg, trots att detta inte alls stämmer eller har någon grund i aktiens värdering.

MISSTRO MOT BEVIS

När vi människor har skapat oss en hypotes om något håller vi oss ofta till den. Vi undviker ny information för att kunna behålla våra hypoteser. Detta medför att vi blir motvilliga och skeptiska till att ta in något som motsäger det vi tror på. Många gånger misstolkas även den nya informationen så att den ytterligare bekräftar den egna hypotesen. Ibland sker detta omedvetet genom att vi söker oss till likasinnade som delar våra uppfattningar. Om du till exempel har starkt tilltro till hur en aktie ska utvecklas på börsen kanske du väljer att ta till dig information och nyheter som bekräftar din tro. Försök därför att hitta de brister som finns i din analys och sök inte alltid efter den information som bekräftar dina egna teorier.

Ibland kan en placering närmast beskrivas som en kärleksaffär. Många av oss har vid något tillfälle ägt en aktie som vi vägrat att släppa taget om. Även om all tillgänglig information tyder på att det är säljläge så håller ”kärleken” till den specifika aktien oss ifrån att göra det logiska. Istället söker vi oss till de få källor som bekräftar den egna uppfattningen om att placeringen i just detta bolag är en bra investering.

Bok 1.indb 26

2018-07-07 10:15

Bok 1.indb 27

2018-07-07 10:15

SHOKA ÅHRMAN & FRIDA TRESCHOW

SHOKA ÅHRMAN har mångårig erfarenhet

SHOK A ÅHRMAN & FRIDA TRESCHOW

MEDVETEN EKONOMI

Ekonomiska tips, juridisk baskunskap och en titt på beteendeekonomin ISBN 978-91-27-82283-2

9 789127 822832

NOK_MEDVETEN_EKONOMI_FLEXO_17,5.indd Alla sidor

OMSLAG : NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN FÖRFATTARFOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD. SE

2018-07-09 15:07