Åsa Sundelin är lektor i pedagogik och programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet samt studiegången Karriärutveckling och vägledning i Mastersprogrammet i pedagogik. Hennes forskningsintresse är vägledningens praktik och hon har bland annat studerat vägledningssamtal med nyanlända elever. Fredrik Hertzberg är docent och lektor i pedagogik. Han forskar bland annat om migration och vägledning och undervisar framför allt på studie- och yrkesvägledarprogrammet och i Mastersprogrammet i pedagogik, studiegången Karriärutveckling och vägledning. Båda är verksamma vid Stockholms universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.
Åsa Sundelin & Fredrik Hertzberg Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
Studie- och yrkesvägledning syftar till att stödja människor att göra studieoch yrkesval och att hitta framkomliga vägar inom utbildning och arbetsliv. Vägledningen har en särskilt viktig funktion för inkluderingen av nyanlända i det svenska samhället. Den här grundboken behandlar utmaningar, möjligheter och överväganden som aktualiseras i mötet mellan vägledare och nyanlända vägledningssökande. Den belyser begrepp och fenomen som är viktiga för förståelse av hur migration kan påverka människors möjligheter inom utbildning och arbetsliv, som inkludering och exkludering, frågor om makt och erkännande samt erfarenhet av flykt och uppbrott. Områden som vägledningssamtal och mångkulturell vägledning introduceras och olika kommunikativa utmaningar som kan uppstå i vägledningssamtal med nyanlända belyses. Boken beskriver även konkreta metoder och strategier som kan användas i ett vägledningssamtals olika faser med exempel från aktuell forskning. Boken vänder sig främst till studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningen och verksamma studie- och yrkesvägledare, men även till andra yrkesgrupper som möter nyanlända och har en vägledande funktion i sitt yrke.
Åsa Sundelin & Fredrik Hertzberg
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid kunskap, strategier och förhållningssätt
ISBN 978-91-27-82212-2
9 789127 822122
NOK_HERTZBERG_SUNDELIN_STUDIE_OCH_YRKESVAGLEDNING_I_MIGRATIONENS_TID.indd Alla sidor
2022-05-19 09:42
Hertzberg_ORIG_JE.indd 2
2022-05-22 17:34
Innehåll
Inledning
7
Definitioner
10
Bokens innehåll 13 Presentation av författarna 16
Del I
Vägledningens grunder
19
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag 20 Historisk återblick 20 Utvecklingen av teorier och metoder för vägledning 27 Vägledningens innehåll – i vid och snäv bemärkelse 30
2. Att vara nyanländ
35
Innebörden av flykt och migration 35 En skola för nyanlända 38 Nyanländ på arbetsmarknaden
43
Centrala begrepp 51 Sammanfattning
67
Del II
Att leda och genomföra studie- och yrkesvägledande samtal 69 3. Det studie- och y rkesvägledande samtalet
70
Vägledningssamtal som institutionellt samtal 71 Vägledningssamtalets innehåll och frågor 77 Vägledningssamtal som professionellt samtal 81
Hertzberg_ORIG_JE.indd 5
2022-05-22 17:34
4. Mångkulturell v ägledning 98 Den mångkulturella vägledningens o lika ansikten 99 Att utveckla en mångkulturell vägledning 101 Förståelsens utmaningar 103 Den svenska dominansen
107
Väljandets utmaningar 111 Råd om råd
117
Lärande, språk och karriärfrågor
120
5. Den inledande fasen 124 Förberedelser inför vägledningssamtal 125 Samtalets inledning 131
6. Den kartläggande fasen 139 Att stödja berättande 140 Utforskande strategier 147 Att avsluta den kartläggande fasen 155
7. Den perspektivvidgande fasen En lärandeprocess
157
158
Samtalsmetoder för den perspektivvidgande fasen 162 Konkretiserande och aktiverande metoder
174
Att stödja karriärlärande 181 Att stödja väljande 192 Några avslutande ord 200
8. Den avslutande f asen
201
Att arbeta med mål och handlingsplan 202 Att avsluta samtal 213
9. Vägledning som reflekterande praktik 228 Om reflektion i vägledning 229
Avslutning 241 Referenser
Hertzberg_ORIG_JE.indd 6
246
2022-05-22 17:34
Inledning
Denna bok handlar om den vägledning som ger människor stöd när de ska välja utbildning och yrkesmässig inriktning, så kallad studieoch yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledning är en verksamhet som syftar till att underlätta för och stödja människor att planera inför framtiden vad gäller utbildning, yrke, arbete och kompetens (karriärfrågor) och hantera olika frågor som kan uppstå för människor kopplat till det. Konkret kan det innebära att orientera den vägledde i utbudet av yrken och utbildningar, öka individens kunskap om utbildning och arbete och de möjligheter som dessa kan ge i framtiden eller stödja den sökande att på ett självständigt sätt välja mellan ett antal alternativ, utifrån relevant information. Vägledning beskrivs ofta som en process som med utgångspunkt i individen ska stödja dennes meningsskapande om sig själv och framtiden. För ungdomar ska denna process ofta främst stödja dem att göra utbildningsval och klara av övergångar mellan olika utbildningar och arbetsliv. Det kan gälla för vuxna också men det kan dessutom handla om vägledning i omställningssituationer eller vid arbetslöshet som stöd för att komma vidare vad gäller utbildning och/eller arbetsliv. Den vägledning som vi intresserar oss för återfinns för det mesta men inte alltid inom utbildningsväsendet. Dess målsättning och generella inriktning är reglerad i de nationella läroplanerna, dess ekonomiska ramar satt av kommunerna, och dess omfattning och bemanning bestämd av skolornas ledning. Denna verksamhet riktar sig | 7
Hertzberg_ORIG_JE.indd 7
2022-05-22 17:34
8 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
i många fall till ungdomar, men det finns även en omfattande studieoch yrkesvägledning för vuxna – inom vuxenutbildningen, men även på arbetsförmedlande verksamheter, Arbetsförmedlingen, universitet och högskola. De sistnämnda vägledningsformerna finansieras på andra sätt och har andra styrdokument. Vägledning behövs med andra ord inte enbart vid val av utbildning och inträdet i arbetslivet, utan även i senare skeden, i övergångar mellan olika arbeten och yrken, och mellan arbeten och (vidare) utbildningar. I dagens samhälle måste människor vid återkommande tillfällen förhålla sig till frågor om utbildning och yrke. Det är bland annat med tanke på det senare som studie- och yrkesvägledningen ibland kallas för karriärvägledning. När man pratar i termer av ”karriärvägledning” vill man lyfta fram att vägledningen inte enbart ska stödja studie- och yrkesval i yrkeskarriärens inledande fas, utan även vara till hjälp senare i livet. Vi kommer att belysa denna ”namnändring” längre fram i boken. Vissa grupper har större behov av studie- och yrkesvägledning än andra, till exempel elever i nionde klass som ska välja gymnasieutbildning och därmed inriktning på sin utbildnings- och yrkesbana. De behöver stöd inte minst därför att de ska göra ett obligatoriskt val som ofta får (ibland påtagliga och varaktiga) konsekvenser på längre sikt, men också för att de har begränsad kunskap om och erfarenhet av gymnasieskolan och arbetslivet. Långtidsarbetslösa är en annan grupp i behov av vägledning. De har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid, vilket minskat deras attraktivitet som arbetskraft. Att vara utan arbete påverkar individens status i ett samhälle där människor ofta definieras utifrån yrke. Den långtidsarbetslösa kan behöva stöd för att få tillbaka tilltron till den egna förmågan och modet att söka utbildning och/eller arbete inom en annan bransch. Ytterligare en grupp som ofta har stort behov av studie- och yrkesvägledning är nyanlända migranter (det vill säga personer som migrerat från ett land till ett annat), vilket den här boken handlar om. Migranter kommer hit av olika anledningar. Under 1950- och 1960-talen
Hertzberg_ORIG_JE.indd 8
2022-05-22 17:34
Inledning
| 9
dominerade arbetskraftsinvandring, från och med 1970-talet har flyktingar utgjort den största delen. På senare år har alltfler kommit från krigsdrabbade länder, som till exempel under 2015 och 2016 när många sökte sig hit från Syrien och Afghanistan. Idag, 2022, ser vi en liknande situation på grund av kriget i Ukraina. En stor del av invandringen till Sverige idag utgörs också av personer som är födda i Sverige och som återvänder efter att ha bott en tid utomlands. De situationer och livsvillkor som föranlett migrationen påverkar människors möjligheter att etablera sig i Sverige vad gäller utbildning och arbete. Och även om de som kommer hit har yrkeskompetenser och utbildningserfarenheter från sitt hemland kan det finnas betydande skillnader gentemot svenska förhållanden. Steget in i svenskt arbetsliv och utbildningsväsende kan vara tufft att ta, och det finns för många ett behov av såväl stöd som kunskap för att kunna manövrera i det nya sammanhanget. Det är just studie- och yrkesvägledning för nyanlända som står i fokus för denna bok och i synnerhet studie- och yrkesvägledande samtal. Boken uppmärksammar dels generella utgångspunkter för studie- och yrkesvägledning och dels de särskilda behov av vägledning som nyanlända ofta har. Bokens huvudsakliga syfte är att ge kunskap till och stödja dem som arbetar med studie- och yrkesvägledning för nyanlända, inte minst för att utveckla arbetssätt som kan möta denna grupps behov. På det sättet vill boken bidra till att nyanlända möter en vägledning som är anpassad till dem, och som kan stödja deras inkludering och etablering i det svenska samhället. I bokens första del redogör vi för ett antal begrepp och samhälleliga förhållanden, för att bidra till förståelsen av nyanländas villkor och deras möjlighet att forma en framtid i Sverige. Bokens andra del fördjupar sig i det konkreta vägledningsarbetet och går närmare in på vägledningsmetoder och strategier som kan vara stödjande både för vägledaren och för de vägledningssökande i en vägledningsprocess. Boken vänder sig främst till studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolor, på gymnasier, i vuxenutbildningar, inom Arbetsförmedlingen eller i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De kan benäm-
Hertzberg_ORIG_JE.indd 9
2022-05-22 17:34
10 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
nas som just studie- och yrkesvägledare, men även kallas karriärvägledare, coacher eller något annat. Boken vänder sig också till studenter på universitetens studie- och yrkesvägledarutbildningar. Även lärare, fritidspedagoger, socionomer och psykologer kan ha nytta av boken.
Definitioner Vilka är då de personer vars studie- och yrkesvägledning denna bok handlar om? Hur avgränsar vi själva målgruppen, och vilka termer använder vi: migranter, personer med migrationsbakgrund eller migrationserfarenhet, nyanlända, flyktingar? Det korta svaret är att vi delvis fokuserar på nyanlända migranter, ibland flyktingar, och ibland den bredare kategorin ”personer med migrationserfarenhet”. Dessa termer är delvis överlappande, och delvis inte. Termen nyanländ fokuserar på en persons vistelsetid i Sverige, oavsett vilka skäl denne haft för att komma hit och på vilka grunder han eller hon har fått tillstånd att uppehålla sig här. I första hand syftar termen generellt sett på en person som relativt nyligen har anlänt till ett land, och planerar att bosätta sig här. I boken följer vi denna definition. Vad gäller den bakre gränsen för termen – hur länge är man nyanländ? – följer vi dock ingen exakt definition. Frågan om hur länge en person räknas som nyanländ är beroende av sammanhanget. De formella definitionerna av ”nyanländ” skiljer sig åt. I olika verksamheter används beteckningen för att definiera individers rättigheter och skyldigheter, liksom för att reglera verksamheters uppdrag. Arbetsförmedlingens definition av nyanländ, för att ta ett exempel, tar – i skrivande stund (Arbetsförmedlingen, 2021) – inte i första hand fasta på vistelsetid i landet, utan på deltagandet i ett så kallat etableringsprogram. När nyanlända får uppehållstillstånd skrivs de in på Arbetsförmedlingen och deras etableringsprogram, vars syfte är att påskynda etableringen på arbetsmarknaden. Generellt sett gäller dock lagen om etableringsinsatser under de första två till tre åren i Sverige. I skolväsendet kan man vara nyanländ i högst fyra år. Den elev som har varit bosatt utomlands och som börjat i skolan efter hösttermi-
Hertzberg_ORIG_JE.indd 10
2022-05-22 17:34
Inledning
| 11
nens start det år denne fyller sju eller senare räknas som nyanländ. Det avgörande är alltså när eleven kom till skolan, inte i första hand när denne kom till Sverige. I grundskolan kan nyanlända elever få gå i förberedelseklass. Syftet med förberedelseklassen är att nyanlända elever ska få de kunskaper de behöver för att så snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid. I gymnasieskolan erbjuds ett introduktionsprogram, språkintroduktion, för elever som har gått mindre än fyra år i svensk skola och som inte är behöriga till de nationella programmen i gymnasiet. Språkintroduktion är till för elever som har behov av en utbildning i svenska för att kunna studera vidare på gymnasiet eller på någon annan utbildning, Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk och andra ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. De som migrerar till Sverige kan få uppehållstillstånd av olika orsaker. Flyktingar, anhöriginvandrare och arbetskraftsinvandrare kommer hit av olika skäl och får uppehållstillstånd på olika grunder. • Som flykting räknas, enligt FN:s flyktingkonvention, en person som med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan begagna sig av det landets skydd (UNHCR, 2021). Sverige har skrivit under denna konvention, och ska följa den. Den som har fått status som flykting i Sverige får uppehållstillstånd i tre år. Om personen kan försörja sig när detta tillstånd slutar gälla kan denne få permanent uppehållstillstånd (Migrationsverket, 2021a), med undantag för kategorin kvotflyktingar, som får permanent uppehållstillstånd med en gång (Information Sverige, 2021; en kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land). • Anhöriginvandrare, eller anknytningsinvandrare, är en person som flyttar till Sverige för att denne har en anhörig som är svensk med-
Hertzberg_ORIG_JE.indd 11
2022-05-22 17:34
12 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
borgare eller har uppehållstillstånd i Sverige. Möjligheten gäller för make, maka, sambo och barn under arton år (Migrationsverket, 2021b). Denna form av migration följer på sätt och vis asylinvandringen, eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med sina anhöriga. • Arbetskraftsinvandrare är, formellt sett, de personer som får arbetstillstånd i Sverige och kommer från länder utanför EU. År 2018 beviljades drygt 20 800 arbetstillstånd. Till denna kategori räknas dock ofta även de EU-medborgare som arbetar i Sverige. De behöver förvisso inte gå igenom samma tillståndsprocedur för att kunna arbeta i Sverige, och räknas därmed inte in i den ”byråkratiska” kategorin arbetskraftsinvandrare. Icke desto mindre har de invandrat till Sverige för att arbeta här, och kan sägas vara en del av de som beskrivs på detta sätt i vardagsspråket. Alla dessa termer är delvis överlappande och används ibland på olika sätt. Det finns alltid en skillnad mellan de kategorier som tjänstemän använder i sitt arbete, och de som används i vardagsspråket. De förra är mer exakta, och utgår från lagar och förordningar, de senare är mer ungefärliga, och utgår från människors behov av att göra sociala distinktioner (vem räknas som svensk, vem räknas som delvis eller inte alls svensk; jfr Hertzberg 2003). Det centrala är att människor kommer till Sverige med förhoppning om att få ett bättre liv. I boken diskuterar vi i första hand de förutsättningar som gäller för många nyanlända, men relativt ofta även de som är specifika för flyktingar. Till förutsättningarna hör framför allt de ofta svåra omständigheter som ledde till uppbrott och flykt. När just flyktingars och/eller anhörigas villkor, svårigheter och möjligheter diskuteras i texten kommer detta att förtydligas. När vi diskuterar migration i en mer allmän mening kommer vi ibland att använda termen migrant – som alltså beskriver en person som migrerat från ett land till ett annat – och ibland vägledningssökande med migrationsbakgrund eller migrationserfarenhet. I vissa avsnitt fokuserar vi på språkfrågor i vägledning och då kommer vi även att tala om andraspråkstalande vägledningssökande.
Hertzberg_ORIG_JE.indd 12
2022-05-22 17:34
Inledning
| 13
Bokens innehåll Den här boken består av två delar. I den första delen beskriver vi bokens tema på ett översiktligt sätt. I det första kapitlet går vi närmare in på vad studie- och yrkesvägledning är för slags verksamhet, vad den har för syfte och dess pedagogiska grundtankar. Vi beskriver också hur den vägledande verksamheten har utvecklats i relation till olika samhällsförändringar, och hur teorier om vägledning förändrats över tid. I det andra kapitlet beskriver vi hur utbildningsgången vanligtvis ser ut för unga nyanlända flyktingar och andra migranter i Sverige, samt de olika villkor som präglar deras inträde i arbetslivet. Vi introducerar även några begrepp som vi anser är bra ”verktyg att tänka med” i diskussionen om vägledning för och karriärutveckling hos nyanlända och flyktingar – social identitet, inkludering, exkludering, diskriminering, makt, hegemoni och erkännande. Den andra delen, kapitel 3 till 9, är bokens huvuddel och handlar om hur studie- och yrkesvägledningen konkret kan utformas med hänvisning till de villkor som nyanlända migranter, framför allt flyktingar, lever under. Denna del inleds med kapitel 3 som ger en orientering om vägledande samtals allmänna egenskaper som institutionellt samtal och grundläggande teorier och metoder inom området. Kapitlet ger en övergripande inramning av centrala utgångspunkter för förståelse av vägledningssamtal och vägledarrollen och utgör därmed en bakgrund till det som tas upp i de följande kapitlen. Kapitlet vänder sig främst till läsare som inte tidigare har utbildning inom området. I kapitel 4 går boken närmare in på området mångkulturell vägledning genom att belysa dess framväxt och olika perspektiv på vad som utmärker vägledning i mångkulturella sammanhang. Kapitlet tar också upp några utmaningar som ofta återfinns i vägledningssamtal med nyanlända vägledningssökande, som vägledare särskilt kan behöva ha förmåga att hantera i vägledningssamtal. De är relaterade till frågor om förståelse i kommunikationen, värderings- och diskrimineringsfrågor samt arbetet med lärande om karriärfrågor. I kapitel 5 till 8 fördjupar sig boken sedan ytterligare i väglednings-
Hertzberg_ORIG_JE.indd 13
2022-05-22 17:34
14 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
samtalets genomförande med utgångspunkt i en vägledningsmodell. Kapitlen innehåller beskrivningar och exempel på metoder och strategier som vägledare kan använda sig av i ett vägledningssamtals olika faser och som kan vara särskilt gynnsamma vid vägledning med nyanlända vägledningssökande. Innehållet i dessa kapitel relateras både till teorier och metoder som utvecklats inom området och till aktuella empiriska studier. Kapitel 5 och 6 beskriver vägledningssamtalets inledande och kartläggande fas och går närmare in på hur vägledare kan arbeta med att skapa förutsättningar för den vägledningssökande att delta i samtalet både före och i början av samtalet. Kapitel 7 fokuserar på den perspektivvidgande fasen i samtalet och är det mest omfattande kapitlet. Det tar upp hur vägledare kan arbeta med att stödja vägledningssökandes lärande och väljande vad gäller karriärfrågor. I kapitel 8 knyts vägledningssamtalets process ihop i en avslutande fas. I kapitlet beskrivs både hur vägledare kan stödja vägledningssökande att formulera en mål- och handlingsplan samt konkreta steg som ingår i en avslutning av vägledningssamtal, bland annat hur utvärdering av samtal kan genomföras. Att återkommande och regelbundet fundera kring vad man gör och varför är viktigt för att utvecklas i yrket. Det handlar också om att kritiskt granska egna normer, värderingar och för-givet-taganden som är formade utanför yrket, men som kan hitta sin väg in i och påverka praktiken. I kapitel 9 lyfter vi fram betydelsen av professionell självreflektion som en central del av studie- och yrkesvägledares mångkulturella kompetens. Kapitlet beskriver vägledning som en reflekterande praktik och ger exempel på metoder och strateger som vägledare kan använda för att reflektera kring sitt arbete under och efter ett samtal, på egen hand eller tillsammans med andra. Kapitlet avslutas med en utvecklingsplan som vägledare kan använda som underlag för att utveckla sin mångkulturella kompetens. I bokens avslutande kapitel gör vi en kort sammanfattning. Vi lyfter dels fram de villkor som påverkar nyanländas karriärprocesser, och dels de metoder och arbetssätt som vägledare kan använda som
Hertzberg_ORIG_JE.indd 14
2022-05-22 17:34
Inledning
| 15
stöd i sitt arbete. Boken avslutas med en kort diskussion kring frågan om en generell eller specifik vägledning för människor med migrationsbakgrund.
Om texten Materialet i denna bok är hämtat från flera olika slags källor. En hel del bidrag har vi fått från möten med studenter och aktiva vägledare i de utbildningar som vi är verksamma i: dels studie- och yrkesvägledarprogrammet, dels studiegången Karriärutveckling och vägledning på masterutbildningen i pedagogik (båda på Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet), samt Skolverkets uppdragsutbildning om vägledning i migration för yrkesverksamma vägledare. Vi har också båda medverkat i ett Erasmus+ projekt, CMinaR, som syftade till att utveckla högre utbildning för vägledare som möter flyktingar. Projektet samlade forskare från sex länder (Grekland, Italien, Storbritannien, Sverige, Turkiet och Tyskland) och tog fram rapporter om vägledning och migration samt utvecklade lärandemål och undervisningsupplägg för utbildningar riktade till vägledare som möter flyktingar. Det mesta av vårt material kommer dock från två forskningsprojekt som vi båda varit delaktiga i, och som finansierats av Vetenskapsrådet; dels ”Vägledning mellan erkännande, rättvisa och skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studie- och yrkesvägledning för ungdomar med utländsk bakgrund” (VR UVK 2010–5485), och dels ”Inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning. En studie av professionella överväganden och prioriteringar” (VR UVK 2017–03652). Den publikation som haft störst betydelse för denna bok är Åsa Sundelins avhandling Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration (Sundelin, 2015), och det är i första hand från denna text som bokens empiriska exempel är hämtade och som vi syftar på när vi hänvisar till Sundelins studie. En hel del tankar och kunskaper kring vägledningens metoder och möjligheter har Åsa också hämtat från sin egen bakgrund som
Hertzberg_ORIG_JE.indd 15
2022-05-22 17:34
16 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
studie- och yrkesvägledare. Vi tar båda ansvar för texten som helhet, men vi har delat på skrivandet: Fredrik Hertzberg har skrivit bokens första del, och Åsa Sundelin den andra delen (men vi har förstås läst och kommenterat varandras texter under den skrivande resans gång).
Presentation av författarna Vi som har skrivit denna bok, Fredrik Hertzberg och Åsa Sundelin, är verksamma vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och har mångårig erfarenhet av att undervisa och forska om de frågor som är bokens tema. Fredrik Hertzberg är docent och lektor i pedagogik och undervisar framför allt på studie- och yrkesvägledarprogrammet och i Mastersprogrammet i pedagogik, studiegången Karriärutveckling och vägledning. Hans forskning har varit fokuserad på övergången mellan skola och arbetsliv bland ungdomar med migrationserfarenhet. Detta tema har han studerat ur flera olika perspektiv; dels ungdomars egna förhållningssätt och strategier under denna övergång (Hertzberg, 2010, 2016, 2020), dels den delen av utbildningspolitiken som varit inriktad på denna kategori unga i denna fas (Hertzberg, 2008; Dahlstedt & Hertzberg 2011), och dels pedagogers och andra ”institutionsrepresentanters” (Hertzberg, 2003) förhållningssätt till denna grupp – inte minst studie- och yrkesvägledares (Hertzberg, 2015a, 2015b, 2015c, 2017; Hertzberg & Sundelin, 2014). Åsa Sundelin är lektor i pedagogik och programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet samt studiegången karriärutveckling och vägledning i Mastersprogrammet i pedagogik. Hon har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och många år som lärare vid studie- och yrkesvägledarprogrammet där hon framför allt har undervisat i kurser inom karriärvägledningens teori och metod. Hon skrev sin avhandling om studie- och yrkesvägledande samtal på Språkintroduktion där hon analyserade vägledningssamtal med nyanlända elever (Sundelin, 2015). Utifrån det materialet har hon skrivit artiklar på uppdrag av Skolverket i syfte att stödja vägledares arbete
Hertzberg_ORIG_JE.indd 16
2022-05-22 17:34
Inledning
| 17
med nyanlända elever (Sundelin, 2017a, b, c). Hennes fortsatta forskning har fokuserat på hur stödet för karriärlärande och karriärval utformas för unga utan fullständiga grundskolebetyg (varav många är nyanlända elever) (Linde, Lindgren & Sundelin, 2021; Lundahl m.fl., 2020; Sundelin & Lundahl, 2022).
Hertzberg_ORIG_JE.indd 17
2022-05-22 17:34
Hertzberg_ORIG_JE.indd 18
2022-05-22 17:34
Del I
Vägledningens grunder
Hertzberg_ORIG_JE.indd 19
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
I detta kapitel ger vi en översiktlig bild av studie- och yrkesvägledningens område. Vi fokuserar studie- och yrkesvägledningens historia och framväxt, vägledningens och vägledningsmetodikens utveckling, samt vägledningens innehåll.
Historisk återblick Professionell och institutionell vägledning med inriktning på utbildning och yrke är en relativt ny företeelse. Den är ungefär lika gammal som det moderna industrisamhället och utvecklades i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet. Innan dess fanns knappt något behov av råd och hjälp inför yrkesval. I bondesamhällets jordbruks ekonomi fostrades nästan alla barn till jordbrukare eller hantverkare, det fanns sällan ett tydligt ”yrkesval”. Utbildningsväsendet var en angelägenhet för en mycket liten grupp. Skolgången var väldigt kort, och utbildningsalternativen var få, och innan folkskolan infördes 1842 var även lägre utbildning en angelägenhet för en mycket liten grupp. De allra flesta fick sin position i arbets- och samhällslivet genom födelsen, även om det förekom vissa undantag. Att sträva efter 20 |
Hertzberg_ORIG_JE.indd 20
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
| 21
att göra och bli något annat än föräldrarna ansågs ofta till och med förkastligt. Med industrialismens genombrott förändrades de allra flesta människors arbetsvillkor. Antalet personer som nu hade möjlighet att välja anställning och yrke ökade drastiskt, och samtidigt fanns det fler yrken att välja mellan. Men valet av yrke var knappast fritt och högstatusyrken var förbehållna några få. Jordbruket effektiviserades och färre behövdes i livsmedelsproduktionen, vilket innebar att antalet arbetstillfällen i jordbruket stadigt minskade. Därför flyttade många till städerna – urbaniseringen tilltog. Samtidigt ökade möjligheterna till utbildning, framför allt på grund av att tillverkningsindustrin efterfrågade både djupare och bredare kunskaper, inte minst när det gällde teknik men även inom andra kunskapsområden (Schön, 2004). En av dem som tidigt intresserade sig för yrkesvägledningens område var amerikanen Frank Parsons, som skrev boken Choosing a Vocation redan 1909. På ett sammanfattande sätt beskrev han det vägledande samtalets betydelse för unga människors yrkesval. Han var också en av de första som formulerade en modell för hur valet av yrke och framtid borde gå till: Ett genomtänkt yrkesval består av tre delar: (1) En tydlig förståelse av vem du själv är, vilka skickligheter, förmågor, intressen, ambitioner, möjligheter och begränsningar du har, samt kunskap om varifrån dessa kommer; (2) en kunskap om vilka krav, villkor för framgång, fördelar och nackdelar, utkomstmöjligheter, möjligheter och utsikter som gäller för olika yrken; samt (3) ett genomtänkt resonemang som grundar sig på punkterna (1) och (2) (Parsons, 1909, s. 5; egen översättning). För att ett rimligt yrkesval ska komma till stånd föreskriver alltså Parsons att en person bör göra klart för sig vem han eller hon är och hur omvärlden ser ut, men även att det är nödvändigt att tänka till kring hur dessa två ”storheter” förhåller sig till varandra. Han ansåg även att den enskilde borde få stöd av en vägledare i denna process.
Hertzberg_ORIG_JE.indd 21
2022-05-22 17:34
22 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
Vid denna tid handlade vägledningen främst om att hjälpa människor att göra ett genomtänkt yrkesval vid ett enda valtillfälle. Parsons ville framför allt framhålla att det var viktigt såväl för individen som för samhället att den förre träffade ”rätt” val: om individen var tillfreds med sitt val kunde han eller hon få ett bättre liv och bidra till samhällets utveckling. Parsons var samtida med den progressiva rörelsen (till exempel John Dewey) och var i grunden intresserad av att bidra till samhällsutvecklingen. Han såg yrkesvägledning som ett medel för det. Med utgångspunkt i Parsons idéer utvecklades på 1920- och 1930-talen – framför allt i Nordamerika men även i andra industrialiserade delar av världen – olika teorier om eller modeller för vägledning som beskrev dels hur människors individuella egenskaper kunde och borde mätas, och dels hur människor skulle ”matchas” mot olika yrken utifrån egenskaper. Dessa teorier föreskrev att vägledarens roll mer eller mindre var att ”diagnostisera” den vägledde och styra personen i fråga till rätt yrke eller yrkesutbildning. Dessa tankegångar var centrala inte minst på de offentligt finansierade arbetsförmedlingar som etablerades under denna period, till exempel i Sverige. Det var först efter andra världskriget som en offentligt finansierad studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna tog form i Sverige. Det rörde sig inledningsvis om yrkesvägledning och organiserades då av Arbetsförmedlingen. I den då gällande aktiva arbetsmarknadspolitiken ansågs vägledning ha en viktig funktion för målsättningen full sysselsättning. Uppgiften att jämka ungdomars yrkesplaner mot arbetsmarknadens behov var av största vikt, inte enbart därför att bristen på arbetskraft var mycket stor utan också för att man ville styra den unga arbetskraften från jordbruk och småindustrier till städernas tunga industrier. Arbetsmarknadens behov likställdes med samhällets behov och blev en tydlig utgångspunkt för tillhandahållandet av yrkesvägledning – först genom Arbetsförmedlingen men under 1950-talets gång i allt större utsträckning i skolan (Lindh, 1997). Den grundläggande tanken var alltså att vägledningen i betydande grad skulle styras av samhällets och arbetsmarknadens behov. En persons yrkesval skulle matcha behoven; målet var ”rätt man på rätt
Hertzberg_ORIG_JE.indd 22
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
| 23
plats”. Enligt detta synsätt – som var dominerande inom utbildningsoch arbetsmarknadspolitiken åtminstone fram till 1940- och 1950-talen – var en av vägledningens huvudsakliga målsättningar att undersöka och fastställa individens anlag och förmågor och sedan ställa frågan om lämpliga yrkesuppgifter. Anlagen och lämpligheten skulle fastställas med hjälp av prov, psykologiska tester och/eller läkarutlåtanden. Vetenskapen hjälpte till att fälla avgörandet, och personens egna och eventuellt avvikande synpunkter kom i andra hand. Den ”matchande” studie- och yrkesvägledningen kom att ifrågasättas efter hand, såväl i Sverige som utomlands. En orsak till denna utveckling finner vi i att utbildningsväsendet i Sverige, liksom i många andra västeuropeiska länder, expanderade kraftigt vid denna tidpunkt. Med fler människor inne i utbildningssystemet, blev frågan om utbildningsval också en angelägenhet för betydligt fler. Och eftersom utbildning ofta var liktydigt med yrkesutbildning implicerade val av utbildning inte sällan val av yrke. Inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken uttrycktes allt oftare också tanken att människor själva skulle ha större inflytande över sina studie- och yrkesval, och därmed möjlighet att styra sin framtid; denna tanke var i själva verket central i den framväxande välfärdsstatens utbildningspolitik. Så här skriver pedagogen Kerstin Mattsson om hur studie- och yrkesvägledningen alltmer kom att bli en komponent i välfärdsstatens samhällsbygge: När staten tog över allt mer av familjens uppfostran och utbildning ingick /…/ också uppgiften att uppfostra barnen till lönearbete. Ett av de ting de skulle lära sig var att välja yrke, att se det som en rättighet och en skyldighet, och att få ett språk för att beskriva det som hände och skulle hända när de slutade skolan. De skulle lära sig att deras utträde i arbetslivet inte bara handlade om att söka jobb, utan också om en frihet att välja något som man ville ha och lämpade sig för, dvs något man kunde känna sig tillfreds med och ta ansvar för. Denna frihet var det demokratiska samhällets erbjudande till individen (Mattsson, 1984, s. 216f).
Hertzberg_ORIG_JE.indd 23
2022-05-22 17:34
24 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
Studie- och yrkesvalet utifrån den enskildes intresse tillskrevs alltså ett politiskt värde – i en demokrati ska den enskilde ha en långt gången frihet att välja. Detta nya perspektiv betonade tydligare individens intresse och önskemål, som kontrast till det matchande perspektivet. Här är det ideala studie- och yrkesvalet ett val där den enskilde själv väljer, med utgångspunkt i egna kompetenser och intressen, och med beaktande av tillgängliga alternativ inom utbildning och arbetsmarknad. Individen måste välja bland utbildningar och yrken som existerar, i en verklig ”möjlighetsstruktur” som bland annat begränsas av betyg och inträdeskrav. Icke desto mindre får den enskildes egna intressen, viljor och kompetenser alltmer utrymme i den policyn för studie- och yrkesvägledning. Detta fokus på individens intressen, önskemål och behov inom vägledningen blev än mer uttalad i början på 1970-talet, då strävan efter social rättvisa alltmer kom att betonas inom utbildningspolitiken. (Vid denna tidpunkt hade ansvaret för studie- och yrkesvägledningen av unga överförts till skolan.) I denna strävan blev skolans studie- och yrkesvägledning ett viktigt redskap. I läroplanen Lgr 69 uttrycktes önskemål om att vägledningen skulle ha ett kompensatoriskt synsätt, och motverka begränsningar i studie- och yrkesvalet. Skolans studieoch yrkesvägledning skulle bidra till att motverka begränsningar relaterade till klasstillhörighet och kön, och fungera som en motvikt till alla de influenser (medier, vänner och familj) som begränsade ungdomarnas val och placerade dem i yrkesmässiga återvändsgränder. Ett friare val eftersträvades, och studie- och yrkesvalet blev ett tillfälle då eleven kunde inleda en klassresa. Skolans vägledning skulle då bidra till att resan kom till stånd. I efterhand är det dock tydligt att studieoch yrkesvägledningen hade svårt att nå dessa högt ställda mål för att motverka sociala orättvisor, inte minst därför att de saknade resurser och adekvata pedagogiska verktyg för att ens vara i närheten av att göra det; jfr Nilsson 2005. Detta kompensatoriska synsätt var starkast på 1970- och 1980-talen, men delar av det lever kvar i dagens vägledning. Läroplanerna för
Hertzberg_ORIG_JE.indd 24
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
| 25
grundskolan (2011a) och gymnasieskolan (2011b) samt Skolverkets Allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) föreskriver till exempel att studie- och yrkesvägledningen bör vidga elevernas pers pektiv och motverka begränsningar vad gäller utbildnings- och yrkesval utifrån kön och social eller kulturell bakgrund. Ambitionen att motverka dessa former av begränsningar kommer i styrdokumenten bland annat till uttryck i en strävan att utveckla elevens förmåga att träffa och genomföra självständiga val. Idag återfinns studie- och yrkesvägledning som verksamhet framför allt i grundskolan, på gymnasiet, inom vuxenutbildningen, på universitet och högskolor, inom folkhögskolan och på Arbetsförmedling (och de aktörer som de köper tjänster från). Det förekommer alltså vägledning på en mångfald olika arenor, och därför varierar även målgrupperna samt verksamhetens målsättningar och utformning. Beroende på vilken arena det är, har också de sökande olika förutsättningar för vägledningen. Studie- och yrkesvägledning av vuxna är långt ifrån någon ny företeelse, men den har tydligt vuxit i omfattning först under de senaste decennierna; idag är vägledningen av vuxna en näst intill lika omfattande verksamhet som vägledningen för ungdomar. Det är mot bakgrund av det sistnämnda som vår korta beskrivning av vägledningens historia fokuserar utvecklingen av vägledning för unga. Det är där som tyngdpunkten har legat, framför allt i den svenska policyutvecklingen. Vad gäller svenska förhållanden, så expanderade studie- och yrkesvägledningen för vuxna när vuxenutbildningen byggdes ut under 1970-talet. Liksom i många andra europeiska länder växte den också i omfattning i och med den industriella omställningen under 1980- och 1990-talen. Då, under den så k allade tredje industriella revolutionen (Schön, 2004), försvann gradvis den manuella industriproduktionen vid löpande band och ersattes av mer automatiserad industriell varuproduktion och tjänsteproduktion. Många blev arbetslösa och ställdes inför det faktum att deras tidigare yrkeserfarenheter och kompetenser inte längre var lika efterfrågade. Behovet av yrkesmässig omställning och vidareutbildning växte, och i denna situation fick studie- och yrkesvägledning en viktig funktion.
Hertzberg_ORIG_JE.indd 25
2022-05-22 17:34
26 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
”Livslångt lärande” och ”anställningsbarhet” har under de senaste decennierna varit två nyckelord inom svensk och europeisk vuxenutbildning. Dessa begrepp sammanfattar två centrala moment i policyutvecklingen på området: 1) det förväntas att vuxna inte slutar att lära sig när de lämnar (hög)skolan och går in i arbetslivet, utan att de är beredda att fortlöpande vidareutbilda eller på annat sätt kompetensutveckla sig, så att de kan motsvara de föränderliga kompetens behov som dagens arbetsmarknad uttrycker (Bjursell, 2020); 2) det förväntas även att hon eller han utvecklar den kompetens och erfarenhet som krävs för att få anställning på arbetsmarknaden. Båda dessa begrepp, och i synnerhet det senare (Fejes & Sparrhoff, 2016), implicerar att det är individens ansvar att se till att han eller hon uppfyller arbetslivets kvalifikationskrav, och är efterfrågad som arbetskraft. Den policy som är centrerad kring dessa begrepp lyfter fram individens ansvar och arbetsmarknadens intresse. I ett sammanhang där det ställs krav på livslångt lärande och anställningsbarhet fyller därför studie- och yrkesvägledningen en tydlig funktion. Det är bland annat i vägledningen som kraven på livslångt lärande och/eller anställningsbarhet kan få ett rimligt innehåll och bli något som är genomförbart för den enskilde (jfr Fejes & Dahlstedt, 2012). I denna kortfattade beskrivning av studie- och yrkesvägledningens historia har vi främst uppmärksammat den svenska utvecklingen och de två perspektiv som vägledare i sin vardag måste pendla mellan: individfokus eller samhällsfokus. Vilken betydelse har arbetsmarknadens och samhällets behov av arbetskraft, och vilken betydelse har individens behov av en sysselsättning som känns meningsfull? Och vilken betydelse har individens möjlighet att hitta ett yrke som innebär socialt avancemang? Vårt fokus på dessa perspektivskiften motiveras dels av att de är viktiga för att förstå vägledningens historia, dels av att denna intressekonflikt fortfarande präglar vägledningens pedagogiska arbete. I vems intresse sker vägledningen? Individens, eller någon annans? Det är en spänning som vägledningen måste kunna hantera i sin dagliga verksamhet (vilket den ofta också gör – det bör tilläggas!).
Hertzberg_ORIG_JE.indd 26
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
| 27
Utvecklingen av teorier och metoder för vägledning Det bör dock framhållas att utvecklingen i riktning mot en vägledning i den enskildes egna intresse är en historia i flera delar. En beståndsdel är alltså framväxten av välfärdsstatens utbildningspolitik under det sena 1940- och 1950-talen. En annan viktig beståndsdel är det ökade inflytandet från psykologisk forskning, och de modeller för vägledning som bygger på dessa teorier. Med den samtida psykologiska forskningen i ryggen blev man under efterkrigstiden gradvis alltmer uppmärksam på förtjänsterna med att låta individens intresse bilda utgångspunkten för den vägledande processen. I det följande ska vi på ett mycket övergripande sätt beskriva inflytelserika teorier om vägledande samtal och människors studie- och yrkesval, och hur vägledningen utvecklats i en mer personcentrerad riktning under inflytande av dessa teorier. Under 1950-talet formulerades några inflytelserika teorier om män niskors studie- och yrkesval och deras professionella utveckling på längre sikt (Ginsberg m.fl., 1951; Super 1957). Samtidigt formulerades modeller för studie- och yrkesval som baserades på och motiverades av dessa teorier. Både teorierna och modellerna uppmärksammar den unga individens utveckling, såväl tankemässigt som socialt, och inte minst hur olika sätt att tänka och känna kring arbete och yrke växer fram i en (ung) människa, som en del av hennes generella intellektuella och emotionella utveckling. Individen tillskrivs här en tydlig förmåga att välja ett yrke som passar henne eller honom, i vilket dennes personlighet (kompetenser, preferenser, kreativitet etc.) har möjlighet att komma till uttryck. Detta utvecklingsperspektiv signalerade också en förändring i synen på yrkesval och tid. Från början betraktades studie- och yrkesvalet som en engångsföreteelse, men i detta utvecklingsperspektiv kom valet alltmer att förstås som en kontinuerlig process. Det handlade mer om hur olika aspirationer tar form, och mindre om ett val vid en viss tidpunkt. Det personcentrerade perspektivet innebär hos till
Hertzberg_ORIG_JE.indd 27
2022-05-22 17:34
28 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
exempel Super (1957) och Ginsberg (Ginsberg m.fl., 1951) att de uppmärksammar hur människor förhåller sig till utbildning, arbete och karriär vid olika tidpunkter i livet, och de pedagogiska utmaningar som då uppstår i vägledningen. Det utvecklingspsykologiska perspektivet aktualiserar frågor om hur vägledningen bör utformas för människor i olika åldrar, faser i arbetslivet eller stadier i utvecklingsprocesser. En annan beståndsdel i utvecklingen mot den personcentrerade vägledningen är den psykologi som utvecklades av Carl Rogers (1951). En av grundtankarna hos Rogers är att varje människa har en potential, en möjlighet att bli något. Till denna potential hör även möjligheten att bli självständig. En människa är självständig om hennes uppfattning om sig själv, sin omvärld och sina relationer med a ndra präglas av ”genomskinlighet”, tydlighet och sammanhang; han eller hon känner till sina egna förmågor och viljor, och hur de påverkas och utvecklas av andra människor. Rogers var psykolog, och det var i första hand psykologisk terapi som han strävade efter att förändra och förbättra. Men hans tankar om samtalsterapins innehåll och villkor kom även att påverka metodutvecklingen inom studie- och yrkesvägledning. Bland annat medförde de en påtaglig förändring av vägledarrollen. Tidigare, när vägledningen dominerades av matchningsperspektivet var vägledaren en auktoritet som med tester och prov identifierade den vägleddes anlag, och som utifrån det avgjorde vilken utbildning och vilket yrke som passade. Med Rogers tankegångar blir den vägledde också en auktoritet – hans eller hennes egna ord och tankar om sig själv får större betydelse. Med denna metodik ges den vägledde rätten att själv definiera och beskriva sin situation. Det är med individens egen beskrivning som vägledningen (eller terapin) tar sin början, enligt Rogers. Den är själva stoffet eller materialet i vägledningen. Samtalet börjar med att vägledaren utan förbehåll lyssnar på den vägledde och hur denne beskriver sin situation, vilken därmed erkänns som rimlig och relevant. Den vägledde betraktas med andra ord inte som en underordnad, utan snarare som en medmänniska som behöver hjälp
Hertzberg_ORIG_JE.indd 28
2022-05-22 17:34
1. Studie- och yrkesvägledning – igår och idag
| 29
med sin utveckling. Det finns en ”lyssnande” pedagogik i Rogers sätt att arbeta. Lösningen på den vägleddes eventuella problem inför studie- och yrkesvalet är i Rogers modell självanalys. Den vägleddes självreflektion står i centrum i det vägledande samtalet. Med vägledaren som ”förlösare” ska den vägledde genom detta samtal själv komma fram till vad som ska göras och hur. Det dialogiska samtalet blir samtidigt vägledarens viktigaste hjälpmedel. Det är genom det som han eller hon får kunskap om den vägleddes dilemman, mål, sätt att resonera och tillgängliga lösningar. Det finns, enligt Rogers, tre villkor som måste uppfyllas för att den vägledde ska kunna lära sig det ovanstående genom det vägledande (eller terapeutiska) samtalet: en villkorslös positiv uppskattning, empatisk förståelse samt äkthet. Vägledaren (eller terapeuten) ska visa uppskattning av den vägledde och måste ha förmågan att leva sig in i dennes tankar, upplevelser och erfarenhetsvärld. Relationen bör likna en vanlig, ”äkta” social relation, och vägledaren ska därför försöka motverka att ett slags expert–klient-relation upprättas i samtalet. Rogers idéer genomsyrar flera av de vägledningsmodeller som under en längre tid ingått i utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammen (jfr Lindh, 1988; Hägg & Kuoppa, 2007). Inte minst har en del av grundtankarna i hans psykologi fogats in i den teori och metod för studie- och yrkesvägledning som benämns konstruktivistisk vägledning (Peavy, 1997). Den konstruktivistiska metodiken ser vägledningen som en meningsskapande aktivitet. Meningsskapande är en central mänsklig förmåga som innebär ett iakttagande, tolkande och omtolkande av såväl naturlig som social omgivning. Det betyder i korthet att individen – ensam och tillsammans med andra – upptäcker, beskriver och tolkar företeelser i sin omgivning, och sätter det i relation till det som han eller hon redan vet och tycker, och på så sätt skapar något nytt (eller upptäcker nya perspektiv på gamla kunskaper och erfarenheter). Företeelser som tidigare inte hörde ihop kopplas samman, och genom ”ihopkopplandet” skapas en ny mening (Öhman, 2008; jfr Egidius, 2008). Att förstå och skapa mening är också intimt förbundet med våra
Hertzberg_ORIG_JE.indd 29
2022-05-22 17:34
30 |
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
förväntningar. Om det vi möter inte infriar våra förväntningar uppstår ett avbrott, och vi inte förstår vad som menas, så måste det ”hanteras” på något vis. Vi strävar efter att förstå tillsynes disparata, oorganiserade intryck och strukturera dem till att bli begripliga. Den konstruktivistiska vägledningen betonar att vägledaren och den vägledde tillsammans, i en meningsskapande process, konstruerar en möjlig framtid för den sistnämnde. Med vägledaren som stöd ska den sökande försöka att identifiera vad som är viktigt i livet och vad som kan bli viktigt i framtiden. Studie- och yrkesvalen är några av byggstenarna i den framtid som ska vara både möjlig och önskvärd. I den meningsskapande och framtidskonstruerande processen uppmärksammas inte minst vad det är som ger arbete och utbildning en viss betydelse, eller mening, för en individ. Men det ska framhållas att den konstruktivistiska vägledningen har ett helhetsperspektiv – den fokuserar hela livet och tillvaron, inte endast utbildnings- och yrkesfrågor. Den konstruktivistiska vägledningen, liksom Carl Rogers utgångspunkter, kommer att belysas längre fram i boken, när vi beskriver vägledningssamtalets allmänna egenskaper och metoder. Redan här kan dock sägas att dessa teoretiska utgångspunkter är relevanta för bokens tema. Var för sig uppmärksammar de vägledningens meningsskapande sida och betydelsen av att låta den vägledde själv beskriva och definiera sin situation. Vi anser att dessa beståndsdelar är viktiga vid vägledningen av nyanlända och andra migranter, inte minst därför att de befinner sig i ett nytt samhälle och ett nytt sammanhang som de måste göra begripligt och rimligt, och det kommer vi att uppmärksamma flera gånger längre fram i boken.
Vägledningens innehåll – i vid och snäv bemärkelse I den resterande delen av detta kapitel ska vi kortfattat beskriva innehållet i dagens studie- och yrkesvägledning, med en viss betoning på vägledningen i skolväsendet. Vår redogörelse tar sin utgångspunkt
Hertzberg_ORIG_JE.indd 30
2022-05-22 17:34
Åsa Sundelin är lektor i pedagogik och programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet samt studiegången Karriärutveckling och vägledning i Mastersprogrammet i pedagogik. Hennes forskningsintresse är vägledningens praktik och hon har bland annat studerat vägledningssamtal med nyanlända elever. Fredrik Hertzberg är docent och lektor i pedagogik. Han forskar bland annat om migration och vägledning och undervisar framför allt på studie- och yrkesvägledarprogrammet och i Mastersprogrammet i pedagogik, studiegången Karriärutveckling och vägledning. Båda är verksamma vid Stockholms universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.
Åsa Sundelin & Fredrik Hertzberg Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid
Studie- och yrkesvägledning syftar till att stödja människor att göra studieoch yrkesval och att hitta framkomliga vägar inom utbildning och arbetsliv. Vägledningen har en särskilt viktig funktion för inkluderingen av nyanlända i det svenska samhället. Den här grundboken behandlar utmaningar, möjligheter och överväganden som aktualiseras i mötet mellan vägledare och nyanlända vägledningssökande. Den belyser begrepp och fenomen som är viktiga för förståelse av hur migration kan påverka människors möjligheter inom utbildning och arbetsliv, som inkludering och exkludering, frågor om makt och erkännande samt erfarenhet av flykt och uppbrott. Områden som vägledningssamtal och mångkulturell vägledning introduceras och olika kommunikativa utmaningar som kan uppstå i vägledningssamtal med nyanlända belyses. Boken beskriver även konkreta metoder och strategier som kan användas i ett vägledningssamtals olika faser med exempel från aktuell forskning. Boken vänder sig främst till studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningen och verksamma studie- och yrkesvägledare, men även till andra yrkesgrupper som möter nyanlända och har en vägledande funktion i sitt yrke.
Åsa Sundelin & Fredrik Hertzberg
Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid kunskap, strategier och förhållningssätt
ISBN 978-91-27-82212-2
9 789127 822122
NOK_HERTZBERG_SUNDELIN_STUDIE_OCH_YRKESVAGLEDNING_I_MIGRATIONENS_TID.indd Alla sidor
2022-05-19 09:42