AKTIVA RASTER
För rörelse och samspel
Malin Gustavsson Åk 1–6, Fritidshem
Innehåll
Del 1
Förord 6
Inledning 7
Den värdefulla rasten 7
Upplägg och struktur 8
Vad säger läroplanen? 8
Vad säger WHO och Folkhälsomyndigheten? 9
Bokens upplägg 9
KU 1 Skylt – Välkommen till VECKANS LEK! 11
Del 2
Aktiviteter 12
HÖSTTERMINEN
på
Kreativitet
VÅRTERMINEN
2 Samarbete, koncentration, ”Rädda en kompis” 67 uppmärksamhet och balans
3 Samarbete och rörelse Pepparkakskull 69
4 Samarbete och rörelse Kortleksstafett 71
5 Addition, snabbhet Räknestafett 73 och samarbete KU 9 Räknestafett 75
6 Samarbete Katt och råtta 76
7 Alla hjärtans dag/ Komplimangskull 78 Vänliga veckan
Öva på att ge och KU 10 Pepphjärtan 80 ta emot komplimanger (till varianten: Pepp-pyssel) samt rörelse
Referenser 128
Följ gärna mitt instagramkonto @uteklassrummet!
Här delar jag idéer och inspiration för hur du kan ta med klassrummet ut till skolgården och ut i naturen. Jag vill vara ett stöd för andra lärare genom att visa enkla sätt att skapa lärande utomhus – och samtidigt ge tips på hur aktiva raster kan bli både roliga och meningsfulla.
Förord
I mitt arbete som pedagog har jag gång på gång sett hur en välplanerad rast kan göra underverk. Det är inte bara ett avbrott i skoldagen – det är en möjlighet för elever att växa, både socialt och emotionellt. När barn får leka, röra på sig och mötas i fria former, stärks deras självkänsla, samarbetsförmåga och koncentration. När de kommer tillbaka till klassrummet e er en meningsfull rast, är de mer mottagliga för lärande.
Den här boken föddes ur en enkel insikt: raster är inte bara ”lek” – de är något vi ska ta vara på. Jag har sett hur kon ikter minskar, glädjen ökar och tryggheten växer när vuxna är närvarande och engagerade i elevernas raster. Att vi som pedagoger deltar, observerar och ibland bara nns där gör skillnad, vilket gör det mycket roligare.
Den här boken är till för dig som vill göra rasten till något mer än bara en paus. Den innehåller konkreta idéer, re ektioner och exempel från verkligheten. Jag hoppas att den ska inspirera dig att se rasten som en pedagogisk möjlighet – en plats där lärande sker på andra sätt.
Genom hela boken hittar du mina tips under rubrikerna Malins tips och Olika varianter av aktiviteten, som ger extra idéer och inspiration för hur du kan variera och fördjupa aktiviteterna. Se gärna också alla aktiviteter och instruktioner som förslag, en utgångspunkt, som du som lekledare kan anpassa och njustera så att de passar både din elevgrupp och dig själv på bästa tänkbara vis.
Jag vill rikta ett stort tack till alla kollegor och elever som har bidragit med inspiration genom åren. Utan er hade den här boken inte blivit till.
Rastaktiviteter ska vara tillgängliga, inbjudande och erbjuda vuxenstöd och närvarande vuxna.
Låt oss tillsammans skapa raster som gör skillnad.
Malin Gustavsson
Hässelby, februari 2026
Del 1 Inledning
Den värdefulla rasten
Forskning visar att fysisk aktivitet och social interaktion under skoldagen har positiva e ekter på både hälsa och skolresultat. Men det är inte bara si ror som talar – det är barnens skratt, deras kreativa lekar och de små ögonblicken av vänskap som visar hur viktig rasten är.
Vad bör vi då tänka på för att skapa en bra rastverksamhet?
Förberedelser är som i det mesta A och O för att nå dit man vill och få ett lyckat resultat. Här följer några förslag som kan vara till hjälp:
n Fundera ut vilken aktivitet du vill göra.
n Tänk igenom vilka mål du har med aktiviteten.
n Hur lång tid har du för aktiviteten?
n Till vilken ålder passar aktiviteten?
n Vilken plats är lämplig för aktiviteten?
n Förbered och ta fram eventuellt material som behövs.
n Ha tydliga regler för era rastaktiviteter.
n Ha alltid en reservaktivitet till hands.
Men varför är det då viktigt med rastaktiviteter organiserade av vuxna? Här följer några punkter som kan ge svar:
n Välorganiserade och vuxenledda aktiviteter kan fånga upp elever som är utanför eller har svårare att komma med i spontana lekar.
n Vi hjälper eleverna att uppnå WHO:s och Folkhälsomyndighetens riktlinjer för rörelse för barn i åldern 6–17 år.
n Vi hjälper och stöttar eleverna i deras sociala träning och utveckling.
n Vi hjälper eleverna att skapa en positiv och inkluderande skolmiljö.
n Vi är en trygg punkt på skolgården.
n Vi skapar gemenskap.
n Vi har roligt tillsammans!
Upplägg och struktur
Hur kan vi då tillsammans med eleverna planera aktiviteterna på ett sätt som gör det tydligt och enkelt för alla inblandade vad gäller när, var och hur?
Veckans lek: Ha som rutin att varje vecka ha en Veckans lek på skolan som en vuxen ansvarar för. Locka till aktiviteten genom att sätta upp tydliga och inbjudande skyltar, så att eleverna vet vad som är på gång, när och var. (Se förslag på skylt på sidan 11.)
Plats: Skriv alltid ut platsen för aktiviteten. E ersom olika aktiviteter kräver olika utrymme kan ni behöva variera platsen emellanåt.
Samling och lekens regler: Vi börjar och slutar varje aktivitet med att alla samlas i en ring. Vi inleder med att gå igenom lekens regler och avslutar med att utvärdera leken. Vilka justeringar behöver eventuellt göras till nästa tillfälle?
Rastregler: Skriv gärna gemensamma rastregler för skolans raster tillsammans med eleverna – tydlighet minskar kon ikter och kan vara ett bra stöd i leken. Något som är bra att tänka på i det sammanhanget är att exempelvis alltid låta den vuxna som är ledare vara ”domare” under alla gemensamma lekar och aktiviteter, inte eleverna. De ska med andra ord inte ”döma” varandra.
Vuxenengagemang: Det är naturligtvis viktigt att den vuxna som är ledare deltar aktivt och är engagerad i aktiviteten.
Vad säger läroplanen?
I Lgr22 poängterar man att ”skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.”
Man kan läsa att ”skolan ska även sträva e er att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.”
”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen.”
”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbe nnande.”
Man kan även läsa att undervisningen i fritidshemmet ska ”Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag”. I läroplanens ärde del som riktar sig speci kt mot fritidshemmet är Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse ett centralt innehåll.
Vad säger WHO och
Folkhälsomyndigheten?
Både WHO och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn och unga i åldern 6–17 år är fysiskt aktiva varje dag, både under vardagar och helger. Målet är att minska stillasittande beteende och i stället uppmuntra till rörelse i olika former. Enligt deras riktlinjer bör barn och unga ägna sig åt pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag. Dessutom bör de utföra aktiviteter med hög intensitet minst tre gånger i veckan, vilket är avgörande för att stärka muskler och skelett.
Den fysiska aktiviteten kan ske naturligt genom att leka, springa och hoppa, eller vara en del av en organiserad aktivitet med fokus på rörelse under skoldagen, på fritidshemmet eller på fritiden.
”Sannolikt gynnas de som idag är minst aktiva mest. Därför är det viktigt att skolans aktiviteter och miljöer är utformade för att passa även de som inte redan är aktiva.”
(ur Fysisk aktivitet och hjärnhälsa, s. 35)
Bokens upplägg
Den här boken innehåller en mängd roliga och inspirerande aktiviteter för att göra rastverksamheten så lyckad och meningsfull som möjligt, både med tanke på fysisk rörelse, samspel och engagemang. Till vissa lekar och aktiviteter hör kopieringsunderlag (KU) som du hittar i direkt anslutning till respektive aktivitet i boken.
Veckans lek
Aktiviteterna är anpassade och uppdelade e er årstiderna (se den färgkodade innehållsförteckningen). Lekarna är även anpassade e er högtider och temaområden, som vi redan arbetar med i skolan i samband med exempelvis: skolstart, höstlov, Lucia, Nobel rande, Alla hjärtans dag, sportlov, påsklov och Sveriges nationaldag.
Varje aktivitet i boken innehåller följande rubriker:
n Syfte
n Material
n Förberedelser
n Gör så här
n Avsluta leken
n Malins tips
n Olika varianter av aktiviteten
I skolan når vi alla barn!
Veckans lek vecka 40 Färgduellen/Master mind
Syfte
Sy et med aktiviteten är att träna hjärngympa – att öva logiskt tänkande och samarbete.
Material
n Spelpjäser i form av till exempel koner, ärtpåsar eller stavar i fem olika färger. Men tänk på att ni behöver er spelpjäser än de fem som behövs för en omgång. Detta e ersom ni ska kunna bygga många olika färgkombinationer.
n En skärm, till exempel en låda (den ska hindra personen på andra sidan att se den rätta färgkombinationen).
n Ett bord (med utrymme att bygga olika färgkombinationer med spelpjäserna).
n Markörer, till exempel bollar.
Förberedelser
n Välj en passande plats för aktiviteten. Ta fram bordet och övrigt material. Ställ upp skärmen på bordet. Ta fram era val av spelpjäser (koner, ärtpåsar eller det ni har valt) och bygg en färgkombination. Se bildförslag.
Gör så här
n Det gäller för eleverna att lösa färgkombinationen de nu har framför sig. Eleverna ställer sig på ett led bakom bordet. De får sedan en och en i tur och ordning gå eller springa fram och ytta två spelpjäser åt gången. När det är samma färg på motsvarande plats på båda sidorna av skärmen, markerar den vuxna med bollar eller annan typ av markör nedanför den eller de spelpjäser som är placerade på rätt ställe.
Skärm
Avsluta aktiviteten
Aktiviteten avslutas när eleverna har lyckats lösa färgkombinationen.
Malins tips
Om det blir för svårt för någon elev kan du ge den eleven en av färgerna så att eleven lättare kommer vidare.
Olika varianter av aktiviteten
n Du kan variera aktiviteten genom att dela in eleverna i två lag. Det gäller nu för lagen att snabbast lista ut din färgkombination. Diskutera strategi och logik tillsammans i laget. Lagen kan till exempel börja med en gissning med olika färger. De kan sedan ändra en färg i taget för att testa sina hypoteser. Kanske får de extrapoäng om de har ett nt samarbete i laget?!
n Du kan också använda dig av ord, djur, si ror eller bilder i stället för färger. ”Färgduellen” kan då i stället förvandlas till ”Kodknäckaren”.
Veckans lek vecka 43 Läsjakt
Syfte
ISBN
Material
Nos HundensHundenharennos. nosärlen,rosaochfin.
KU3bLäsjakt n Haj HajenJagserenhaj. lever havetoch äterfisk. n Sol SolenJagsersolen. stjärna.ärvårnärmaste n Paj Viåtpaj. Jaggillarattäta blåbärspajmed grädde. Mus Musenärliten. sigSkogsmösskansöka in höstenvårahuspå föratt värme ochföda. Ko n ochKorgillarattätagräs klöver. kalv,Konsungekallasför hanenhonanförkooch förtjur. Tå n PåVihartiotår.strandenkan dugömmatårnai sanden. n Kam JagJagharenkam. långakammarmitt hår. n Bok JagJagläserenbok. spännandeläserenbraoch bok. Sy JagJagkansy.syrengrönväst. Ek Jagserenek. n Ekensfrönkallasför ekollon. Mat Jaggillarmat. n Jagtyckerom köttbullarmed potatismos.
JagJagkanettrim.kanmångarim, tillexempelhattoch
JagJagharenost.tyckerommånga Val ValenJagserenval. spännandeärettstortoch djursom lever havet. Ram IJagharenram. fotominramfinnsett påminhund.
©2026 GustavssonochNatur Kultur LärareGörAktivarasterISBN 978-91-27-47508-3
n Fot JagJagserenfot. långahartvåstoraoch fötter. n Öga MinaJagserettöga.ögonärstoraochblå.
LÄSJAKT 37 KU1b
Här nedan kommer tips på en aktivitet som passar bra inför eller under Läslovet (höstlovet vecka 44). Det är viktigt att vi uppmuntrar eleverna till läsning under former som känns roliga och inspirerande. I den här aktiviteten får de upptäcka glädjen i att läsa på ett lustfyllt och kravlöst sätt.
Sy et med aktiviteten är lästräning, rörelse och samarbete.
n KU 3a Läsjakt (bilder) i tre exemplar
n KU 3a Läsjakt (bilder) och KU 3b Läsjakt (text) i två exemplar
n Snören till att hänga upp text- och bildkorten
Förberedelser
n Välj en passande plats för aktiviteten. Förbered KU 3a med bilder i tre exemplar. Skriv ut bildkorten, laminera, klipp ut korten och lägg dem i en korg.
n Gör sedan en dubbelsidig kopia av KU 3a och KU 3b i två exemplar (det vill säga med bilderna på den ena sidan och texten på den andra). Laminera och klipp sedan ut text- och bildkorten från det ena exemplaret. Gör hål i det ena hörnet av varje kort. Häng upp dem på skolgården eller i er närmaste dunge. Det andra exemplaret behöver du för att kunna rätta när eleverna kommer och berättar vad de har läst.
Gör så här
n Dela in eleverna i par. Berätta sedan hur Läsjakten går till. Paren springer fram till korgen och hämtar ett bildkort. De springer sedan runt på skolgården/i dungen tillsammans för att leta upp tvillingkortet.
När de har hittat tvillingkortet vänder de på det och läser vad som står på baksidan. OBS! Det nns tre olika nivåer på baksidan av korten:
Orange: enklast
Lila: lite svårare
Blå: svårast
Detta för att eleverna ska kunna vara med oavsett hur långt de har kommit i sin läsning och oavsett ålder.
n När de har läst vad som står på kortet kommer de tillbaka till dig och berättar. Vi hade denna bild (visar) och på kortet stod det ”haj”. Är det rätt får eleverna byta till ett nytt kort som de ska leta e er.
Avsluta aktiviteten
Aktiviteten avslutas när eleverna har hittat alla kort, eller när tiden för aktiviteten är slut.
Malins tips
Man kan dela in eleverna i par efter läsnivå eller para ihop eleverna där en elev är en starkare läsare som kan stötta en kompis, som inte har kommit lika långt i sin läsutveckling.
Olika varianter av aktiviteten
n Du kan variera aktiviteten genom att på varje bildkort lägga till en bokstav på baksidan. Tvillingkortet ska i sin tur innehålla ett ord som börjar på den bokstaven. När eleverna hittar det, ska de läsa ordet och säga en mening som innehåller just det ordet.
n Detta är en bra övning för att träna på fonologisk medvetenhet – förmågan att höra, urskilja och leka med ljud i ord. Övningen är även bra för att bygga ut ordförrådet.
Utebibliotek
Det är bra om ni under denna vecka även har ett Utebibliotek där eleverna under rasten kan välja en bok att sätta sig och läsa, antingen på en bänk eller på filtar.
Veckans lek vecka 7 –Alla hjärtans dag/Vänliga veckan
Komplimangskull
Syfte
Sy et med aktiviteten är att öva på att ge och ta emot komplimanger i gruppen samt att röra på sig.
Material
n Inget material behövs
Förberedelser
n Förbered gärna så att du har lite komplimanger på lager om eleverna behöver stöttning i detta.
Gör så här
n Välj en passande plats för aktiviteten. Inled med att samla eleverna i ring. Samtala om vad en komplimang kan vara innan ni startar leken. Ge gärna exempel: ”Du är bra på matematik” eller ”Du är en bra kompis”. Avgränsa en yta tillsammans med eleverna, så att de vet inom vilken yta de får röra sig. Utse en elev till kullare. Denna ska sedan försöka att kulla sina klasskompisar. Blir någon kullad fryser hen till is. Om en klasskompis hinner fram (utan att själv bli kullad) och ger hen en komplimang, tinar hen upp och får vara med igen.
Avsluta aktiviteten
Avsluta aktiviteten med att återsamlas i ring. I ringen får alla berätta om en komplimang som de blev extra glada av att få höra.
Malins tips
Avsluta inte aktiviteten förrän alla har fått och gett minst en komplimang.
Olika varianter av aktiviteten
Här har jag valt att ge tips på er aktiviteter som passar att göra kring
Alla hjärtans dag.
Garnnystanet
Material: Ett garnnystan
Gör så här: Här ska alla deltagarna få berätta om något som de är bra på, till exempel: ”Jag är bra på matematik” eller ”Jag är duktig på fotboll”.
Ledaren börjar med att kasta ett garnnystan till en i gruppen som får börja berätta. OBS! Ledaren håller kvar i garnnystanets ände. Sedan tar nästa deltagare tag i tråden innan den skickas vidare till nästa. Det är på det viset lätt att se vilka som har fått ordet – och resultatet blir att gruppen länkas samman.
Detta är ett roligt sätt att ge alla deltagare möjlighet att dela med sig av något som hen är bra på. Ordet går runt i gruppen vilket synliggörs med hjälp av garnnystanet. Metoden understryker på ett lekfullt sätt att allas tankar och erfarenheter är värda att bli lyssnade på.
Pepp-pyssel
Material: KU 10 Pepphjärtan utskrivet på olika färgade papper och pennor att skriva med.
Gör så här: Låt eleverna göra snälla hjärtan att sätta upp på ett fönster eller på entrén till skolan. I hjärtana skriver eleverna snälla meddelanden, som till exempel: ”Kram”, ”Du är snäll”, ”Kul att se dig”, ”Du är cool”, ”Du är en bra vän” osv.
KU 16 Veckans utmaning
n Spring ett varv runt skolgården, dungen eller klätterställningen – ta tid. Spring igen och försök att komma så nära din första tid som möjligt. Närmast sin tid vinner!
n Hoppa så många hopprepshopp du kan under 30 sekunder.
n Hur snabbt kan du spruta ner pingisbollar som ligger ovanpå PETaskor med vattenspruta?
n Balansera så många ärtpåsar du kan på huvudet.
n Hur länge orkar du sitta i jägarvila? (Tänk dig att du sitter på en osynlig stol mot väggen.)
n Flippa en PET- aska fylld med vatten så många gånger som möjligt under 1 minut.
n Försök att studsa en boll på en pingisracket så många gånger som möjligt under 1 minut.
n Rocka en rockring est gånger på 1 minut.
n Sätt så många basketbollar i korgen du kan på 1 minut.
n Bygg ett så högt torn du kan av kaplastavar på 1 minut.
n Skruva på en mutter på en skruv på snabbast möjliga tid.
n Slå in en spik i en bräda på minst antal slag.
n Bygg ihop ett pussel på snabbast tid.
n Knyt upp ett antal knutar på ett hopprep på tid.
n Försök att gå ur en rockring så nära 2 minuter som möjligt.
n Skruva på eller av alla korkar på ett antal PET- askor så snabbt du kan.
Måla skolgården för rörelse!
Måla förslagsvis upp följande på skolgården för att locka till rörelse och lek. Börja med att måla en hinderbana, låt fantasin öda! Rita exempelvis:
… en startlinje.
… rutor och skriv ”hoppa” framför.
… en slingrande linje som eleverna ska gå balansgång på.
… bågar som symboliserar hinder som eleverna ska hoppa över.
… en cirkel där eleverna ska snurra runt tre varv innan de springer vidare.
… fötter där eleverna kan hoppa sidohopp.
… en ring där det står ”stjärnhopp” (upprepade hopp med armar och ben ut åt sidorna).
… linjer i olika färger som eleverna kan hoppa emellan.
… något som eleverna kan hoppa på ett ben och räkna till 10 i.
… en färgglad ring som de kan ossa i.
… en linje som de kan gå baklänges på.
… slalom mellan portar.
… ett mål.
Övrigt:
En hage att ”hoppa hage” i
Tre i rad
Måla olika spel på bord, till exempel ”Fia med knu ”
Hundraruta
Alfabetsorm
Malins tips! Börja dagen två gånger i veckan med att en vuxen håller i ”Morgonpuls” på skolgården med musik och dans/ gymnastiksteg.
AKTIVA RASTER Lärare gör
För rörelse och samspel
Rasten är mer än en paus – den är en chans för elever att växa socialt, emotionellt och motoriskt. När elever får möjlighet till meningsfull lek och rörelse stärks både självkänsla, samspel och koncentration. Det märks direkt när de kommer tillbaka till klassrummet.
Aktiva raster – För rörelse och samspel är en praktisk handbok för dig som arbetar i årskurs 1–6 eller på fritidshemmet och vill skapa trygga, engagerande och strukturerade raster. Här får du färdiga upplägg, lekar och aktiviteter för hela året – med teman som följer årstider och högtider.
Med färdiga mallar, tips och rutiner blir det enkelt att komma i gång med meningsfulla raster. Till många av övningarna finns även kopieringsunderlag. Genom hela boken hittar du Malins tips och Olika varianter av aktiviteten som ger extra idéer och inspiration för hur du kan variera och fördjupa övningarna. Se gärna också alla aktiviteter och instruktioner som förslag, en utgångspunkt, som du som lekledare kan anpassa och finjustera så att de passar både din elevgrupp och dig själv på bästa tänkbara vis.
Skapa raster som främjar rörelse, samspel och ett mer fokuserat lärande – varje dag.
Malin Gustavsson är utbildad grundskollärare för F–6. På hennes instagramkonto @uteklassrummet delar hon idéer och inspiration för hur du kan ta med klassrummet ut till skolgården och ut i naturen. Malin vill visa enkla sätt att skapa lärande utomhus – och samtidigt ge tips på hur aktiva raster kan bli både roliga och meningsfulla.
Innehåller kopieringsunderlag
Lärare Gör-serien ger konkreta förslag på arbetssätt och aktiviteter som är väl beprövade och direkt kan användas i undervisningen.