Innehåll
FöRORD 9
INL eDNING 10
Vad är egentligen en diagnos? 10
1. VAD INNebä R ADhD? 13
Uppmärksamhet och koncentration 14
Hyperaktivitet och impulsivitet 18
Adhd kan också innebära styrkor 20
Hur fungerar en hjärna med adhd? 21
Vanliga missuppfattningar 22
Vad är skillnaden mellan adhd och add? 22
Hur vet jag om jag har adhd? 24
Adhd och starka känslor 24
Hur vanligt är adhd? 25
2. VAD INNebä R Aut ISM? 29
Social kommunikation 29
Beteenden 32
Autism kan även innebära styrkor 37
Hur fungerar en hjärna med autism? 37
Hur vet jag om jag har autism? 38
Hur vanligt är autism? 38
Vad är asperger och hur skiljer det sig från autism? 40
3. VARFöR K ä NNeR JAG MIG ANNORLu NDA? 45
Passa in – eller dö! 46
Varför är det så lätt för alla andra? 46
Betyder min diagnos att det är något fel på mig? 48
Vi är alla olika – och det är bra! 49
Kan man inte få vara som man vill? 50
Vad blir det för skillnad med en diagnos? 52
Var rädd om det som gör dig unik! 55
4. hu R G å R eN ut R eDNING t ILL? 59
Jag tror att jag har en diagnos – vad ska jag göra? 59
Någon annan tror att jag har en diagnos 60
Innan man kan påbörja en utredning 61
Varför tar det så lång tid att få göra en utredning? 62
Hur går en utredning till? 63
Kan man fejka att man har en diagnos? 68
Jag fick ingen diagnos – vad händer nu? 70
5. hu R KAN Det K ä NNAS Att Få eN DIAGNOS? 73
Finns det saker jag inte kan göra om jag får en diagnos? 76
Måste jag berätta för andra om min diagnos? 77
»Nu för tiden har ju alla en diagnos« 81
Kan det kännas både bra och dåligt på samma gång? 83
6. V ILK eN h Jä L p KAN JAG Få? 87
Vad händer efter utredningen? 87
Måste jag äta medicin? 90
Vad menas med anpassningar? 92
Ingen förväntade sig att jag skulle klara något 97
Att nå sitt mål, men ta en annan väg 98
Men allt är ju fortfarande lika jobbigt! 98
7. hu R KOMM eR DIAGNOSeN Att påV eRKA
MIN FRAMt ID? 103
Gymnasietiden 104
Hitta rätt plats i livet 105
Hur gör jag om jag vill bli av med min diagnos? 107
Men hur ska jag klara mig själv utan stöd av mina föräldrar? 109
8. I MORGON SKA JAG VARA MIG SJä LV 113
Våga vara du 113
Håll koll på dina behov 114
Sociala life hacks 115
Kan diagnosen vara en superkraft? 116
Mina utmaningar som blivit styrkor 118
Mina bästa tips 121
FöRFAttARNAS tAcK 124
Ny FIK eN på M eR? 125
ReF eR eNSeR 127
Förord
Vi författare har träffat många barn och unga som genomgått utredningar för eller som redan fått diagnoserna adhd eller autism. Vi vet därför att det finns många frågor och funderingar kring hur det är att ha en diagnos, men vi vet också att det ofta inte finns så mycket tid att ställa alla dessa frågor när man träffar en psykolog eller läkare under en utredning. Eller att man kanske inte vågar fråga om allt man undrar över. Eller vet vad man ska fråga. Därför har vi skrivit den här boken.
Bokens kapitel är uppdelade utifrån olika vanliga frågor. Du kan läsa boken från början till slut eller så kan du läsa bara om det som du är mest nyfiken på. För att kunna svara så bra som möjligt på frågorna har vi tagit hjälp av flera ungdomar och unga vuxna som själva har adhd eller autism. De har delat med sig av sina erfarenheter: vad som har varit jobbigt, vad som har fungerat bra och vilka tips de vill ge till andra.
Stort tack Hugo, Irina, Iris, Jacob, Kevin, Lydia, Matilda, Simon och Tove för att vi har fått ta del av era kloka, modiga och viktiga tankar och erfarenheter. Utan er hade denna bok inte varit möjlig.
Vi hoppas att du som läser boken ska få svar på några av dina frågor och få en hel del värdefulla tips och råd!
Inger och Camilla
Inledning
VAD äR eGeNtLIGeN eN DIAGNOS?
Den här boken handlar om de neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism. Men vad menas egentligen med en diagnos och vad är en neuropsykiatrisk diagnos?
En diagnos är något som man använder sig av inom sjukvården för att ta reda på orsaken till att någon mår dåligt eller har problem/svårt med något. Det kan gälla både kroppsliga besvär och psykiska problem. Genom att göra olika undersökningar kan man komma fram till en diagnos och på så sätt ge problemet eller sjukdomen ett namn, till exempel diabetes eller astma när det handlar om kroppsliga besvär. Då är det lättare att komma fram till vilken sorts hjälp patienten behöver.
När det kommer till neuropsykiatriska diagnoser kan man förenklat säga att hjärnan hos en person med en neuropsykiatrisk diagnos fungerar på ett lite annorlunda sätt än andra hjärnor. De områden som påverkas kan till exempel vara koncentrationsförmåga, hur personen tänker och känner, hur hen hanterar intryck som ljud, ljus och känsel eller hur hen förstår andra människor och agerar tillsammans med dem.
Trots att det pågår mycket forskning kring neuropsykiatriska diagnoser så vet forskarna inte den exakta orsaken till var-
för vissa får en neuropsykiatrisk diagnos och andra inte. Men det man vet i dagsläget är att det finns en starkt ärftlig komponent, det vill säga att om någon i din familj eller dina närmaste släktingar har en sådan diagnos är sannolikheten lite större att du också får det.
Forskarna vet också att detta är tillstånd som har sin grund i hur hjärnan utvecklas tidigt i livet men även i fosterlivet, det vill säga innan man föds.
Många undrar om en neuropsykiatrisk diagnos är en sjukdom. Det kanske kan verka så eftersom man träffar en läkare när man gör en utredning för att få en diagnos. Men varken autism eller adhd är någon sjukdom. Man har bara ett annat sätt att fungera som gör att det kan uppstå svårigheter inom olika områden.
Vad
innebär adhd?
Du har säkert hört talas om adhd många gånger, men vad innebär det egentligen och hur påverkas man av att ha adhd?
Förkortningen adhd står för attention deficit hyperactivity disorder, vilket betyder uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Diagnosen består av två delar. Den första delen handlar om att ha svårt att styra sin uppmärksamhet och behålla koncentrationen. Det här brukar framför allt visa sig i skolan, till exempel när man sitter på en lektion och tankarna far i väg och man tänker på allt annat än just genomgången. Den andra delen handlar om att ha en hög aktivitetsnivå, en så kallad hyperaktivitet, och ha svårt att hejda impulser. Det kan handla om att kroppen vill röra på sig och att det är svårt att hejda sig själv från att göra eller säga saker. Men det kan också vara en inre rastlöshet där tankarna snurrar i hög hastighet.
Adhd kan kännas på många olika sätt. Vi kommer nu att beskriva hur de olika svårigheterna kan upplevas och vad de innebär.
uppMäRKSAMhet Och KONceNtRAtION
Åh nej, hur kunde jag missa det där?
Det är vanligt att man kämpar med att fokusera på uppgifter, särskilt de som kräver mycket tankeverksamhet och som man kanske inte tycker är så roliga, till exempel i skolan. När man inte är helt fokuserad kanske man jobbar snabbt för att bli fort klar, och då kan det bli en hel del slarvfel. Kanske har man inte läst instruktionen ordentligt eller så har man struntat i att läsa igenom texten en extra gång före inlämning.
»Det kändes så himla bra när jag gjorde provet. Jag svarade på alla frågor och var klar först av alla. Men när jag fick tillbaka det så hade jag missat att svara på hela sista sidan. Så typiskt mig …«
Shit, vad pratar hon om egentligen?!
Ibland kan personer med adhd zona ut lite grand och försvinna bort i egna tankar. När någon i ens omgivning försöker ta kontakt kan det då hända att man helt enkelt inte hör det.
»Ibland blir det pinsamt om man pratar med någon, och så kanske man tappar fokus och börjar tänka på något annat. Så får man plötsligt en fråga om vad man tycker om något, och så har man ingen aning. Man kan känna sig lite taskig, som att man inte riktigt bryr sig om vad den andra säger, men så är det ju inte egentligen.«
Hallå, hör du vad jag säger?
Att bara sitta och lyssna kan vara svårt och det är ibland lättare att göra något annat samtidigt, som att rita eller gå omkring. Andra personer kan då ofta uppleva det som att man inte lyssnar eller att man är ointresserad.
»Alltså, jag kan bara inte sitta stilla och lyssna, då snurrar bara alla tankar runt. Om jag får hålla på med något, som en stressboll eller att teckna lite, så går det mycket bättre.«
Hm, hur var det nu läraren sa att jag skulle göra?
Att följa en instruktion eller lyssna på en längre genomgång kan kännas tråkigt och krävande. Sådana situationer kan vara svåra för en person med adhd. Kanske kommer man inte ihåg vad det var man skulle göra, eller så försöker man lösa uppgiften på egen hand utan instruktion.
»Jag minns så väl hur jag kunde sitta vid min bänk och inte ha någon aning om vad vi skulle göra. Och runt omkring satt alla andra och jobbade för fullt.«
Varför har du inte satt i gång än?
Många berättar att de har fått höra av lärare att de är lata eller oengagerade för att de inte kan komma i gång med arbetet på lektionerna. Ofta handlar det i stället om att det känns svårt att veta hur man ska komma i gång, till exempel att veta vilka moment man ska börja med. Då kan det i stället bli att man skjuter upp uppgiften eller inte börjar alls.
»När det handlar om någonting som jag är helt ointresserad av, då är det bara så svårt att sätta i gång. Jag hatar till exempel att packa och då väljer jag att göra något annat. Så när jag måste packa gör jag det i sista minuten och då blir det ont om tid och det slutar med att jag bara slänger ner allt som jag hittar. Och då blir det ju så att jag glömmer en massa grejer.«
Jag bara kan inte göra det – det är helt omöjligt!
När man har adhd kan det kännas som att det bara inte går att göra en viss uppgift som kräver mycket tänkande. För barn och ungdomar handlar det oftast om läxor eller andra skoluppgifter. Man kan likna det vid en allergi, att man nästan är allergisk mot att göra saker som är tråkiga. Såklart kan personer som inte har adhd också känna ett visst motstånd mot att göra tråkiga saker, men när man har adhd kan motståndet vara så kraftigt att det känns omöjligt att komma över, hur mycket man än skulle vilja.
»Alltså, jag klarar verkligen inte av det, jag får panik. Det är som att det är världens svåraste grej som är helt omöjlig att göra.« Hallå! Är det någon som har sett min mobil?
När tankarna snurrar på flera håll kan det vara lätt att glömma var man lägger saker. Det är vanligt att man tappar bort eller har svårt att hitta det man behöver.
»Jag hatar när min mamma säger ’Tänk efter nu, när hade du nycklarna sist?’ Hur ska jag kunna veta det, de är ju borta!«
Oj, vad är det som händer där borta?
Det är väldigt vanligt att man är extra uppmärksam på sådant som händer runt omkring och att det är svårt att ignorera det som stör i omgivningen. Det kan handla om att man sveps med i något samtal som man hör på bussen och missar att kliva av. Eller man kanske ser en notis på telefonen som gör att man helt glömmer bort vad man hade tänkt göra.
»Det är helt omöjligt för mig att fokusera om jag ser alla andra i klassrummet. Då börjar jag lyssna på vad de pratar om eller kollar på vad de gör.«
Vadå, var det idag?
En hjärna med adhd har ofta svårt att sortera bland intryck och avgöra vilka som är viktigast. Då kan det lätt hända att viktiga saker glöms bort. Om du till exempel har en tid hos tandläkaren eller om din förälder har bett dig städa ditt rum, kan det helt ha fallit bort ur tankarna. Andra kan tro att du bara struntar i det, men i själva verket kanske du faktiskt bara har glömt.
»Mamma tror på allvar att jag ska komma ihåg något hon säger bara en gång. Det är ju helt omöjligt. Jag måste ha minst tre påminnelser och så är det enklare om någon skriver ner det på ett papper.«
hypeRAKtIVItet Och IMpuLSIVItet
Kan du inte bara sitta stilla?
Det är vanligt att man har extremt mycket aktivitet i kroppen
och då kan det vara svårt att sitta still längre stunder utan att bli rastlös. Du kanske har hört uttrycket »myror i brallan«? På liknande sätt beskriver ofta personer med hyperaktivitet att det känns, som att det bara inte går att vara still.
»Det liksom kryper i kroppen, jag får panik! Jag måste bara resa på mig och röra på mig en stund, kanske gå på toaletten eller ut i korridoren.«
Ta det lite lugnt!
Ibland kan det vara svårt att göra saker på ett lugnt sätt. Om något är roligt kan man få mycket energi och fart och ha svårt att hejda sig.
»Det var som att jag inte kunde hejda mig. Jag tyckte att det var så härligt att få alla att skratta och få all uppmärksamhet, så jag ville bara ha mer. Men efter ett tag blev alla på dåligt humör, särskilt min lärare. Och jag kände mig alltid så dum.«
Varför känner jag mig annorlunda?
Vad förändras om jag får en diagnos?
Måste jag berätta om min diagnos?
Här besvaras barns och ungas vanligaste
frågor om att få diagnosen adhd eller autism.
Du får också veta hur en utredning går till.
Flera unga som själva har adhd eller autism
delar också med sig av vad som har varit jobbigt, vad som har fungerat bra – och många tips.
Boken är skriven för dig som är runt 9–15 år.
Dina föräldrar får gärna läsa boken på egen hand eller tillsammans med dig – om du vill.
Inger Gynning är socionom, leg. psykoterapeut och chef på en utredningsenhet för barn och unga. Hon har i många år arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup).
Camilla Söderberg är leg. psykolog och har arbetat inom bup med neuropsykiatriska utredningar och behandling. Nu arbetar hon med att skapa digitala stöd- och behandlingsinsatser.
Foto: Anna Drvnik
