Med nya ögon
PSYKOLOGI ● NIVÅ 1 & 2
Marie Almroth
Linnéa Svärd
Innehåll
Känn dig själv 6
Introduktion
Vad är psykologi? 7
Vem är du? 8
Vad känner du? 16
Vad gör du? 19
Hur är du tillsammans med andra? 28
Nu är du redo 30
Avslutande aktiviteter 31
1. Psykologi som vetenskap 37
Kapitel 1 – nivå 1
Inledande aktivitet 38
Psykologi blir en vetenskap 39
Två tidiga perspektiv på människan 42
Forskning inom psykologi 58
Att lita på forskning 69
Avslutande aktiviteter 72
Kapitel 1 – nivå 2
Inledande aktivitet 74
Psykologisk forskning 75
Psykologiska forskningsmetoder 79
Etiska regler vid forskning 83
Utmaningar inom psykologisk forskning 85
Psykologin i samhället 88
Avslutande aktiviteter 92
2. Känslor 95
Kapitel 2 – nivå 1
Inledande aktivitet 96 Vad är känslor? 97 Varför känner vi?
känslor
hantera sina känslor
Kapitel 2 – nivå 2
Inledande aktivitet 116 Känslorna styr människan 117
och hjärnan
känslor
aktiviteter
3. Kognitiva processer
Kapitel 3 – nivå 1
aktivitet
ta in och organisera intryck
och perception
och uppmärksamhet
och lärandet
aktiviteter
Kapitel 3 – nivå 2
Inledande aktivitet
Att ta in och tolka intryck
4. Psykisk
hälsa och ohälsa 191
Kapitel 4 – nivå 1
Inledande aktivitet 192
När mår vi bra? 193
När mår vi inte bra? 203
Vad är lycka? 214
Avslutande aktiviteter 216
Kapitel 4 – nivå 2
Inledande aktivitet 218
Vårt psykiska mående 219
Den skadliga stressen 223
Motgångar, kriser och krishantering 230
Psykiatriska diagnoser 235
Behandling
Vad påverkar vårt mående? 257
Avslutande aktiviteter 260
5. Socialpsykologi
Kapitel 5 – nivå 1
Inledande aktivitet
Vad är socialpsykologi?
Gruppen påverkar oss
Avslutande aktiviteter
Kapitel 5 – nivå 2
Inledande aktivitet
Grupp mot grupp
Våra tankar om andra
Normer och privilegier
Följa gruppen eller tänka själv? 318
Avslutande aktiviteter
De här textrutorna möter du i boken :
reflektera
Reflektera över dina egna tankar, känslor och beteenden.
fördjupning
Fördjupa dina kunskaper i psykologiämnet.
studie
Läs om kända psykologiska studier.
be om hjälp
Få information om var man kan få hjälp vid behov.
så här …
Ta del av användbara tips för studier och livet.
Markeringar på boksidans nedre ytterkant visar kapitlets nivå :
Nivå 1
Nivå 2
Känslor 2
Kapitel 2 – nivå 1
Det här kommer du att få läsa om:
● Vad är känslor?
Om affekter, emotioner och två olika synsätt på vad känslor är
● Varför känner vi?
Om sociala känslor, mentalisering och om att känslorna får oss att agera
● Starka känslor
Om förälskelse, svartsjuka, ilska, glädje och skam
● Att hantera sina känslor
Om hur känslor identifieras, bekräftas och regleras
Kapitel 2 – nivå 2
Det här kommer du att få läsa om:
● Känslorna styr människan
Om känslornas betydelse och om hur känslor, tankar och beteenden skiljer sig åt och hör ihop
● Känslorna och hjärnan
Om limbiska systemet, pannloberna och tonårshjärnan
● Svåra känslor
Om nedstämdhet, oro, ångest, ensamhet och social ångest samt om att hantera svåra känslor
● Vi känner olika
Om grundläggande temperamentsdrag
INLEDANDE AKTIVITET
KAPITEL 2 – NIVÅ 1
En positiv känsla
Ta fram papper och penna. Tänk på en situation när du kände positiva känslor.
1. Skriv ner en kortfattad beskrivning av situationen.
2. Försök att identifiera känslan. Vad kände du? Hur kändes det i kroppen? Hur märktes det på dig att du hade känslan? Skriv ner.
3. Vad kan du göra för att uppleva den här positiva känslan igen? Finns det aktiviteter som du kan söka upp eller vissa personer att umgås med? Skriv i några meningar ner en konkret plan.
Vad är känslor?
Glädje, ilska, sorg och nyfikenhet är exempel på känslor. Alla känslor påverkar oss på ett eller annat sätt, både positivt och negativt. De kan stanna kvar hos oss under en längre tid eller bara blixtra förbi, och de kan vara mer eller mindre starka. Men en sak är säker: livet är fullt av känslor.
Känslor, affekter och emotioner
Alla har en uppfattning om vad känslor är eftersom vi ständigt upplever dem. Ordet ”känsla” är det ord som används till vardags och det är också det övergripande begrepp som till stor del kommer att användas i det här läromedlet. Men det finns även två andra begrepp som är viktiga att ha koll på när det gäller känslor, nämligen affekt och emotion.
När något inträffar som ger en känslomässig reaktion är affekt den första fysiska reaktionen vi upplever. Det sker alltså innan vi börjar tänka och reflektera. Tänk dig att du vaknar med en pirrande känsla på din födelsedag. Det är en affekt. Snart försöker du sätta ord på känslan och tänker kanske tillbaka på tidigare födelsedagar. Det som händer då är att du kopplar affekten till ett sammanhang, ett känslomässigt innehåll. Nu handlar det istället om en emotion. En känsla består alltså av både affekt och emotion.
Eftersom affekten kommer så snabbt kan den ibland ställa till det för oss. Är vi trötta och stressade ligger det närmare till hands att känna sig irriterad. Vilken affekt som uppstår kan påverka våra beslut i olika situationer. I en israelisk studie från 2011 framkom det att domare i större utsträckning avslog frigivningar före lunch när de var hungriga än efter lunch när de var mätta. Ett annat exempel är att de som håller i anställningsintervjuer ofta får en mer positiv bild av den jobbsökande när det är soligt ute än när det regnar. Det kan alltså hända att vi upplever och tolkar omvärlden via vår affekt fastän den egentligen inte har med saken att göra.
Två synsätt inom forskningen
Just nu befinner vi oss i ett paradigmskifte när det gäller förståelsen av vad känslor är och var de kommer ifrån. Ett paradigmskifte betyder att ett nytt synsätt utmanar det gamla. Under en lång tid har forskningen menat att alla människor föds med ett antal grundkänslor: ilska, rädsla, äckel, glädje, ledsenhet, förvåning, skam och nyfikenhet. Grundkänslorna är alltså enligt denna teori biologiskt nedärvda och finns inom oss alla oavsett vilken social eller kulturell kontext vi växer upp i. Den slutsatsen har forskarna dragit eftersom man sett att alla människor uttrycker känslor på samma sätt, med liknande ansiktsuttryck och kroppsliga reaktioner.
Sedan början av 2000-talet har dock en ny syn på känslor vuxit fram, teorin om konstruerade känslor. Här menar forskarna att känslor är något som skapas, konstrueras. Det är alltså inte så att känslorna är något som finns inom oss, redo att aktiveras. Enligt det här synsättet skapas en känsla genom att hjärnan tolkar information. Det handlar både om yttre information, det vi ser och upplever, och inre information, biokemiska reaktioner i kroppen som andning och hjärtfrekvens. Ett exempel är hur känslan glädje kan skapas. Tänk dig att du får syn på din kompis som står och väntar utanför bion där ni har bestämt träff. Det är en vän du tycker mycket om, biomiljön väcker minnen av tidigare mysiga biobesök, doften av popcorn får det att vattnas i munnen, du känner pulsen slå
eftersom du har jäktat till bion, din kompis ansikte lyser upp när hen får syn på dig. Alla dessa intryck skapar tillsammans den känsla du får, det vill säga glädje.
Enligt det här synsättet anses inte känslorna vara helt universella utan kan variera mellan kulturer. Dessutom kan en och samma känsla ha en stor variation av uttryck. Någon som är arg kan uttrycka detta genom att skrika och svära, medan någon annan blir tyst och inåtvänd. En tredje person kanske börjar gråta av ilska och en fjärde person reagerar med irritation.
Vilken känsla tror du att den här personen upplever?
Varför tror du det?
reflektera
Ta bild på eller filma dig själv och några klasskamrater när ni uttrycker olika känslor. Låt andra gissa vilken känsla som uttrycks.
• Är det enkelt att förstå vilken känsla det handlar om?
• Uttrycker ni samma känsla på olika sätt eller har ni liknande ansiktsuttryck?
• Är någon känsla svårare att tolka än någon annan?
Varför känner vi?
Känslorna är ständigt närvarande i våra liv. Tänk dig ett liv utan känslor. Visst vore det en grå tillvaro? Och hur skulle vi klara oss? Skulle vi ens överleva? Känslorna är helt klart betydelsefulla för människan. Men vad fyller de egentligen för funktion?
Kommunikation via känslor
I botten av varje upplevelse finns en känsla. Känslorna ger oss information om oss själva och vår omgivning. De visar vad som är viktigt i tillvaron och vad vi inte behöver bry oss om.
Människan kommunicerar med känslor. Det märks på hur vi uttrycker oss, hur vi använder rösten, hur vi står och hur vi närmar oss andra personer. Vi behöver därför också kunna tolka andras känslor för att vi ska kunna förstå varandra.
Flera av våra känslor är sociala. Det innebär att de är kopplade till andra människor och våra relationer. Dessa känslor skulle inte finnas om de inte vore relaterade till andra. Ett exempel är avundsjuka. Det grundar sig i att vi vill ha det som någon annan har. Ett annat exempel är empati som uppstår när vi förstår och lever oss in i en annan människas känslor.
fördjupning ▸ Mentalisering
”Hon sa så där bara för att jag skulle bli glad.”
”När jag gjorde så blev han ledsen och upprörd.”
”Jag trodde att jag var kär i henne men egentligen vill jag nog bara att vi ska vara kompisar.”
Känner du igen någon av dessa eller liknande tankar? Det som händer när du tänker så här, vilket sker i princip varje dag, är att du försöker tolka och förstå ditt eget och andras inre tillstånd. Vi människor kan helt enkelt inte låta bli att försöka tolka andras beteenden, ansiktsuttryck, gester och röstlägen. Utifrån dessa tolkningar drar vi sedan slutsatser om vad de känner, tycker och tänker. På samma sätt försöker vi också förstå vårt eget känslotillstånd. Det här kallas för mentalisering och sker oftast på ett omedvetet plan, det vill säga utan att vi reflekterar över att vi gör det.
Att bli sedd och förstådd kan ses som ett grundläggande mänskligt behov. Men det är lika viktigt att kunna känna in andra och på så sätt skapa nära relationer. Därför är det av största vikt att vi utvecklar vår mentaliseringsförmåga. Ett barn lär sig mentalisering genom att umgås med andra människor, särskilt nära vuxna, som speglar och bekräftar barnets känslor. När en förälder till exempel säger: ”Jag ser att du är ledsen för att leksaken gick sönder”, hjälper det barnet att sätta ord på sina känslor och förstå att det inre tillståndet (ledsenhet) hänger ihop med en yttre händelse (den trasiga leksaken). På så vis börjar barnet förstå både sina egna och andras tankar och känslor – vilket är grunden i mentalisering
Känslan av att bli sedd, bekräftad och förstådd är en positiv upplevelse för barnet. Det gör också att barnet gradvis får mer och mer insyn i sitt eget känsloliv, vilket lägger grunden för att också kunna mentalisera andra.
Läs mer om de tidiga relationernas betydelse i avsnittet om anknytning på sidan 51.
Känslor
Vilka känslomässiga tillstånd kan du avläsa på kroppsspråken?
Känslor får oss att agera
Känslorna gör oss alltså uppmärksamma på vad som sker både runtomkring och inom oss, och de förmedlar vad som är viktigt. De är som en organiserande kraft vilken hjälper oss att agera genom att ge vägledning för vad vi behöver göra. Om vi till exempel gör oss illa kanske vi först blir rädda, men sedan agerar vi genom att ta hand om skadan. På samma sätt blir vi först kanske ledsna när vi får en elak kommentar för att strax därpå säga ifrån. Har vi gjort något fel, exempelvis brutit mot en regel, så kanske vi skäms och behöver fundera på hur vi ska hantera det.
Vi agerar ofta instinktivt på våra känslor. Ibland är det bra eftersom det får oss att upptäcka och agera på faror. Men våra reaktioner kan också bli för starka eller för svaga. I situationer då vi blir frustrerade kanske vi slår i dörrar och skriker, medan vi i andra situationer blir tysta och biter ihop fastän vi borde reagera och exempelvis säga ifrån. Det är inte alltid så lätt att göra det rätta i situationen när en känsla blir stark, och ibland kan det vara bra att stanna upp och analysera känslan innan reaktionen kommer. Det här behöver vi träna på från det att vi är små och egentligen genom hela livet. Att bli medveten om hur man reagerar i olika situationer är grunden för att kunna reglera sina känslor.
reflektera
• Fundera över ditt eget kroppsspråk. Hur pratar du när du är nervös eller förväntansfull? Vilken hållning får du? Tror du att det märks på dig att du är nervös?
• Fundera även på hur du agerar när du upplever olika känslor, som exempelvis ilska, nyfikenhet och ledsenhet. Pratar du mycket? Visar du öppet hur du känner? Blir du tystlåten? Fråga någon som känner dig om ni har samma uppfattning om ditt beteende.
Kapitel 2:1
Starka känslor
Känslor kan vara både underbara och skrämmande. De kan fylla oss med sprudlande energi och få allt att kännas möjligt, men de kan också tynga ner oss och dra in oss i ett mörker. Gemensamt för alla känslor är att de känns i kroppen. Ett annat gemensamt drag är att de går över. Känslor kan liknas vid vågor. De rullar in i oss, ökar tills de når sin topp och planar sedan ut igen. Men när vi befinner oss på vågens topp känns det som om vi alltid kommer att vara där.
Vissa känslor kan mer än andra upplevas som uppslukande, att de tar över helt. Detta är de starka känslorna, och några sådana är förälskelse, svartsjuka, ilska, glädje och skam.
Förälskelse
Förälskelse kan definieras som den första fasen av romantisk kärlek. Den känsla som förälskelsen ger kan vara minst sagt överväldigande. Ofta riktas allt fokus och all energi mot personen man är förälskad i. Ingenting annat i tillvaron tycks spela någon roll. Känslor som ligger nära förälskelse är glädje och längtan men också nervositet och ibland till och med rädsla.
Framför allt är det hjärnans belöningssystem som aktiveras när vi blir förälskade. Signalsubstansen dopamin frigörs och ger den fysiologiska reaktion vi uppfattar som en kick eller ett rus och ”pirr i magen”. Men även nivåerna av andra signalsubstanser, som noradrenalin och serotonin, påverkas. Dessutom har man kunnat se högre nivåer av stresshormonet kortisol. Alla dessa kemiska processer i kroppen skapar de känslostormar som är vanliga under en förälskelsefas.
Förälskelse fyller en viktig funktion för människan. Ja, den kan till och med ses som avgörande för människoartens fortlevnad. I alla fall om man utgår från ett biologiskt synsätt. När två människor blir förälskade känner de sig starkt dragna till varandra och vill vara mycket tillsammans. En relation uppstår. Den starka attraktionen leder ofta till att ett sexuellt
samliv blir en del av relationen, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att barn ska bli till. Förälskelse kan på så sätt bidra till nya generationer människor. Det är också därför hjärnans belöningssystem är särskilt aktivt när det kommer till sex. Just för att människans gener ska föras vidare.
Men för de flesta unga idag handlar förälskelse om något annat. Till exempel kan man vara förälskad i någon utan att vilja ha vare sig sex eller barn med den personen. Man kan även vara förälskad i någon man aldrig har träffat, såsom en artist eller skådespelare.
En förälskelse håller dock inte för evigt. Efter ett tag, upp emot två år, klingar den starka känslan av. Men då övergår den ofta i något annat, en mer stabil och djup kärlek.
Det går också att vara förälskad i flera personer samtidigt.
fördjupning ▸ Förälskelse och kärlek
Medan förälskelse främst utmärks av stark attraktion är ofta en djupare form av känslomässig bindning viktigast när det gäller kärlek. Det som är utmärkande för kärlek är bland annat att vi visar engagemang, omtanke och förståelse för en annan människa. Kärlek är också speciell på så sätt att den kan ta sig många olika former och riktas åt olika håll. Förutom romantisk kärlek kan vi till exempel känna kärlek till familj och vänner men även till våra husdjur och annat som betyder mycket för oss, som vissa föremål eller musik och konst.
Svartsjuka
Ett starkt känslotillstånd som kan uppstå i relationer är svartsjuka. Känslan grundar sig i en oro för att den man vill ha omsorg och uppmärksamhet från istället ska rikta detta mot någon annan. Man uppfattar alltså att det finns en potentiell rival som hotar relationen. Hotet kan vara verkligt men oftare är det inbillat. Känslor som hör ihop med svartsjuka är rädsla, oro, ilska och sorg. Det kan ta sig uttryck i en misstänksamhet och negativa tankar om att den andra
personen är otrogen och att man kommer att bli lämnad. Svartsjuka upplevs oftast som en väldigt jobbig och mörk känsla. Det hörs till och med på ordet: ”en svart sjuka”. Det kan också leda till stort lidande för den som utsätts för svartsjukan. Den svartsjuka personen kan upplevas som misstänksam, krävande och kontrollerande, vilket i sin tur kan skada relationen och riskera att den tar slut.
Ett visst mått av svartsjuka i en relation är inget konstigt. Vi är naturligt vaksamma mot eventuella hot som skulle kunna göra att vi förlorar närheten till en viktig person. Men när svartsjukan får ta mycket utrymme, och leder till negativa känslor, tankar och beteenden, kan den snabbt bli destruktiv.
fördjupning ▸ Svartsjuka och avundsjuka
Ett begrepp som kan blandas ihop med svartsjuka är det närliggande avundsjuka. Känslorna liknar varandra men har olika orsaker. Avundsjuka kan definieras som en önskan om att ha något som tillhör någon annan eller om att uppnå något som någon annan har uppnått. Det kan handla om fina kläder, att någon är populär bland klasskompisarna eller att någon lyckas bra inom sport eller musik. Enkelt sammanfattat handlar svartsjuka om en rädsla att förlora något man har, en partner eller vän, medan avundsjuka innebär en önskan om att få det som någon annan har. reflektera
• Kan du minnas en situation där du kände svartsjuka?
• Vad utlöste den känslan?
• Finns det bra sätt att hantera svartsjuka på – hur i så fall?
Ilska kan upplevas på olika nivåer, allt från irritation till frustration och raseri.
Ilska
Har du slagit tån i en stol någon gång och känt ilskan bubbla upp inom dig? Det hettar i kroppen, käkarna blir stela och musklerna spänns. Just i den här situationen kan den starka reaktionen uppfattas som ganska irrationell med tanke på att det var du själv som orsakade det hela. Det finns ju heller ingen att rikta ilskan mot förutom dig själv – du kan ju inte direkt skälla på en stol.
Ilska är en naturlig reaktion som uppstår när man upplever något slags hot. I exemplet skulle man kunna säga att stolen som du slog tån i utgör hotet. Hot kan även vara andra saker som är mycket tydligare, exempelvis en person som gör dig illa eller behandlar dig orättvist. Eller om du ser andra, särskilt personer du tycker om, bli illa behandlade. Ilskan kan på så sätt ses som en reaktion på att en gräns har passerats.
Att känna ilska är funktionellt på så vis att den gör dig alert och leder till att du försvarar dig, sätter tydliga gränser eller skyddar något som är viktigt för dig. Men ilskan kan också gå överstyr och bli till verbal eller fysisk aggression om den inte hanteras på rätt sätt. Vissa personer har lätt att bli aggressiva när ilskan slår till. Andra tycker istället att det känns fel att visa sin ilska, främst av hänsyn till omgivningen. Istället håller de den dold inombords eller riktar den mot sig själva.
För vissa leder den tillbakahållna ilskan till en passiv aggressivitet, vilket innebär att ilskan ändå sipprar ut men i form av exempelvis sarkasm eller missnöje. Inget av de här tre sätten att hantera ilska är särskilt konstruktivt i längden.
reflektera
Fundera tillsammans med en klasskamrat över hur man kan reagera i en situation när man är arg: vad kan man säga och göra så att det blir så bra som möjligt för alla inblandade?
Eftersom ilska är en så stark känsla behöver vi från det att vi är barn träna oss i att bemästra den. Lyckas vi med det kan den fylla sin viktiga funktion att ge oss driv och energi att försvara oss själva, det vi bryr oss om och det vi står för.
Glädje
Människans hjärna är inriktad på att identifiera hot, vilket kan leda till att vi känner rädsla och ilska. Men hjärnan är också programmerad för en annan känsla – glädje. När vi gör eller upplever något som vi uppskattar aktiveras belöningssystemet i hjärnan. I kroppen frigörs då olika signalsubstanser och hormoner, som dopamin, serotonin, endorfiner och oxytocin. Vi känner glädje. Du har säkert upplevt olika nivåer av glädje, från en mild fridfullhet till ett rus som fått dig att sväva på moln. Den kraftigaste formen av glädje kallas för eufori.
Vad fyller då glädje för funktion? Förutom att det naturligtvis är en behaglig känsla så visar glädjen att vi är på en trygg plats där vi kan slappna av. På så sätt innebär den en form av återhämtning kroppsligt och mentalt. Ofta känner vi glädje tillsammans med andra. I den stunden uppstår en samhörighet, och relationer kan stärkas. Därmed fyller glädjen också en social funktion.
Känslor
Ibland kan det vara svårt att känna glädje. Andra känslor, som oro eller stress, kan vara i vägen. Så hur kan vi då skapa mer glädje i våra liv? Forskning inom området ger bland annat följande svar på den frågan: vi ska umgås med människor vi gillar, ägna oss åt aktiviteter vi tycker är meningsfulla och inte minst försöka uppmärksamma och uppskatta de små sakerna i tillvaron.
fördjupning ▸ Glädje och lycka
De två begreppen glädje och lycka hänger tätt ihop, men det finns sätt att skilja dem åt. Glädje ses ofta som en mer tillfällig känsla av välbehag och upprymdhet kopplat till en specifik händelse eller upplevelse. Lycka ses istället som en mer övergripande känsla av tillfredsställelse. När vi känner lycka så upplever vi meningsfullhet i tillvaron och ser ljust på livet i stort.
Skam
Kinderna hettar. Du slår ner blicken och känner en klump i magen. Plötsligt vill du bara sjunka genom golvet. Känner du igen dig i den här upplevelsen? Då har du varit med om känslan skam. Skam uppstår när vi känner att vi har gjort bort oss på något sätt, till exempel sagt eller gjort fel så att andra har skrattat åt oss. Vi blir självmedvetna och tänker negativa tankar som att ”jag är inte tillräckligt bra” eller ”jag borde veta bättre”.
Skamkänslan uppkommer när det vi har gjort inte är socialt accepterat. Och vad som är socialt accepterat bestäms av samhället. Alltså är skammen en social känsla som är viktig för samspelet med andra människor. Skam blir därför en sorts hjälp eller kompass för hur vi ska agera på ett acceptabelt sätt i olika situationer. En elev som
blir påkommen med att fuska på en skoluppgift känner sig troligtvis ordentligt skamsen och kommer sannolikt inte att försöka fuska igen. Genom skammen visar vi oss själva – och även de som märker att vi skäms – att vi har gjort fel och förstår det. Skammen gör att vi lär oss av våra misstag.
All skam är dock inte sund och konstruktiv. Ibland får vi skamkänslor fastän vi inte borde få det. Vissa av oss har lättare att känna skam än andra och skäms över sådant som andra skulle rycka på axlarna åt. Dessutom kan andra få oss att känna skam, exempelvis föräldrar som säger ”du borde skämmas” när vi har gjort något som de inte gillar. Det finns då en risk att skammen bidrar till självkritik som gör att vi får ännu lättare att känna skam. Den här onda cirkeln kan vi försöka bryta genom att träna upp vår självmedkänsla, det vill säga öva oss i att vara snälla mot oss själva. Till exempel kan man försöka intala sig själv att ”ingen är perfekt och jag gör så gott jag kan”.
fördjupning ▸ Skam och skuld
Hur skiljer sig då skam från skuld? De två känslorna ligger nära varandra men är inte samma sak. Medan skam handlar om känslan av att man är fel handlar skuld om känslan av att man har gjort fel. När man känner skuld ångrar man det man har sagt eller gjort och funderar över hur det kan ha påverkat andra. Ofta vill man be om förlåtelse för det inträffade. Även skulden är en social känsla som visar att vi bryr oss om människor i vår omgivning. reflektera
Nu har du läst om olika starka känslor. Ta en känsla i taget och fundera över vilka tankar och beteenden som brukar höra ihop med känslan. Ge exempel.
Läs mer om självmedkänsla på sidan 14.
Att hantera sina känslor
reflektera
Tänk på när du kände en stark känsla senast, till exempel förälskelse, ilska eller skam.
• Vad gjorde du, och hur hanterade du känslan?
• Tyckte du att du hanterade den på ett bra sätt eller hade du kunnat göra annorlunda?
Vi kan inte alltid välja våra känslor men vi kan lära oss att hantera dem. Det här är något som vi börjar lära oss som barn men som vi fortsätter utveckla även i vuxen ålder.
Hanteringen av känslor kräver nämligen både träning och erfarenhet. Forskning visar att ju bättre vi är på att förstå och hantera våra känslor, desto bättre mår vi psykiskt.
Förstå känslan
För att kunna hantera en känsloreaktion behöver du alltså först förstå känslan. Och det kan faktiskt vara svårare än man tror. Ibland är känslan irrationell och överdriven och ibland undviker man vissa känslor för att skydda sig från att exempelvis bli sårad. Andra gånger kan känslor även kännas fysiskt, som att man har ont i magen eller i huvudet eller allmänt i kroppen. Förstår man inte sina känslor blir det svårare att veta hur man ska agera.
Om en känsla är svår att förstå kan ett tips vara att skanna av kroppen – är det något som känns annorlunda? Pirrar det i magen, har pulsen ökat, känns det obehagligt någonstans eller är det nära till gråten?
Identifiera känslan
Ibland kan det vara svårt att identifiera och känna igen sina känslor, och det kan även vara svårt att förstå varför de uppkommer. Det här kan bero på att flera känslor kommer samtidigt. Du kanske är ledsen och besviken samtidigt som du är arg. I sådana lägen kan det vara svårt att identifiera vilken som är den ursprungliga känslan, den primära känslan, den som vill säga dig något.
En person som är ovan vid att uttrycka ilska kan få skuldkänslor när hen väl gör det. Då blir skuld den sekundära känslan som tar över och får mest utrymme, vilket leder till att den primära känslan, ilskan, inte hanteras eller bearbetas. Målet med känslan tappas bort och det finns risk för att det man ville uttrycka inte kommer fram eller inte får samma betydelse.
Validera känslan
När du upplever en känsla är det viktigt att den valideras. Validering innebär att känslan bekräftas och accepteras, antingen av dig själv eller av andra. Föreställ dig att en av dina kompisar har lovat att hjälpa dig med en sak, men så dyker hen inte upp vilket gör dig besviken. Dagen därpå hör kompisen av sig, ber om ursäkt och säger att hen förstår att du blev upprörd. Då valideras din känsla.
Motsatsen till validering är invalidering, vilket innebär att de känslor du känner och upplever inte bekräftas eller förstås av dig själv eller andra. Tänk dig att du är trött och sliten efter en lång dag, men din kompis lyssnar inte riktigt på dig när du försöker förmedla det och säger att det är tråkigt att du aldrig vill hitta på något. Om du då slår ner på dig själv och tänker att du är en tråkig person så blir din känsla invaliderad av både din kompis och dig själv. Invalidering leder ofta till att man blir sämre på att uttrycka sina känslor men även att man blir sämre på att reglera dem. Det kan också leda till att man känner frustration och skam.
Reglera känslan
När du har validerat känslan är nästa steg att reglera den. Känsloreglering innebär att hantera intensiteten, styrkan, i en känsla. Ibland behöver den skruvas upp och ibland ner. Allt beror på målet med känslan, det du i stunden vill uppnå.
Om du har fått ett bra resultat på ett prov som du har lagt ner mycket tid på så är det givetvis rimligt att du visar glädje. Däremot är det inte lika självklart att du tar upp det hela tiden ihop med dina kompisar, särskilt inte om någon av dem inte lyckats lika bra och därför har en helt annan känsla. Då behöver du tänka på hur du agerar ihop med den personen samtidigt som du förstås inte vill förminska din egen glädje.
Här gäller det att hitta en balans.
Att reglera sina känslor handlar inte om att lugna ner sig och bara fokusera på de positiva känslorna, vilket man skulle kunna tro. Snarare handlar det om att förstå att alla känslor har sitt värde och att inte undvika jobbiga känslor.
reflektera
Gå tillbaka till avsnittet om starka känslor på sidan 103–109. Ta en känsla i taget och fundera över hur den kan hanteras på bästa sätt. Samarbeta gärna med en klasskamrat så att ni kan resonera tillsammans.
• Hur upplevs känslan?
• Kan den misstas för en sekundär känsla?
• Hur kan känslan regleras?
Känslor
AVSLUTANDE AKTIVITETER
HAR DU KOLL PÅ BEGREPPEN?
Se om du minns vad begreppen betyder. Längst bak i boken finns en ordlista om du är osäker.
▶ affekt
▶ emotion
▶ mentalisering
▶ primär känsla
▶ sekundär känsla
Tips om hur du kan arbeta med begreppen finns på sidan 31.
▶ validering
▶ invalidering
▶ känsloreglering
VAD HAR DU LÄRT DIG?
De här frågorna är till för att du ska repetera det du har lärt dig under arbetet med kapitlet.
1. Vad är skillnaden mellan affekt och emotion?
2. Hur förklaras känslor utifrån två olika forskningsriktningar och synsätt?
3. ”Känslorna är livsviktiga!” Motivera varför det här påståendet stämmer.
4. Vad innebär sociala känslor? Ge exempel på en social känsla.
5. Varför är mentalisering viktigt för ett barn?
6. Ge exempel på två starka känslor. Vad innebär dessa och vilken funktion har de?
7. Kom på egna exempel på en primär känsla och på en sekundär känsla.
8. Varför är det viktigt att validera sina känslor, och vad kan hända om man inte gör det?
ANVÄND DINA KUNSKAPER
Nu ska du få tänka till kring dina egna känslor kopplat till en viss situation. Använd dig av de fetade begreppen i kapitlet när du reflekterar och analyserar.
Först gör du följande:
1. Tänk på en kommande aktivitet som du ska göra. Det ska vara antingen en aktivitet som du längtar till och alltså känner positiva känslor inför eller en aktivitet som du känner motvilja, olust eller andra negativa känslor inför. Det skulle till exempel kunna vara en presentation i skolan, ett tandläkarbesök, en viktig match eller en konsert.
2. Skriv ner vilken aktivitet du valde.
3. Redogör kort för varför du ska göra aktiviteten ifråga.
4. Fundera över vilka känslor som väcks när du tänker på aktiviteten. Skriv ner känslorna på ett så konkret sätt som möjligt.
5. Försök att komma fram till varför du har dessa känslor. Var kommer känslorna ifrån, tror du? Skriv ner en kort analys.
6. Fundera över om du behöver hantera känslorna på något sätt. Hur kan du tänka och göra inför och under aktiviteten?
Skriv ner en plan.
När du har genomfört aktiviteten ska du reflektera över följande:
ɀ Blev känslorna som du trodde? Motivera ditt svar.
ɀ Förändrades känslorna under aktivitetens gång eller var de samma hela tiden?
ɀ Behövde du hantera känslorna genom att känsloreglera – varför i så fall? Hur gjorde du då?
ɀ Lärde du dig något om dig själv genom att göra den här uppgiften, något som du kan ta med dig i en liknande situation framöver?
REFLEKTERA
Du har nu läst om känslor. Reflektera avslutningsvis över följande frågor:
ɀ Vad av det du har läst om i kapitlet kan du se i din vardag – hos dig själv, i skolan och i samhället i stort?
ɀ Finns det något av det du har läst om som du vill ifrågasätta eller ställer dig kritisk till? Förklara och motivera.
INLEDANDE AKTIVITET
KAPITEL 2 – NIVÅ 2
Vad minns du från kapitel 2 – nivå 1?
Innan du läser vidare om känslor kan det vara bra att repetera det du har lärt dig i kapitel 2 – nivå 1. Gör därför en tankekarta om känslor.
1. Bläddra igenom kapitel 2 – nivå 1 för att friska upp minnet.
2. Skriv sedan ordet Känslor mitt på ett papper.
3. Skriv därefter ner ord och formuleringar som sammanfattar innehållet i kapitlet. Försök att få med svaren på följande frågor:
• Vad är en affekt?
• Vad är en emotion?
• Varför känner vi?
• Vad är sociala känslor?
• Hur kan man lära sig att hantera sina känslor bättre?
Känslorna styr människan
Som du vet är känslorna alltid närvarande i våra liv. Du har tidigare läst om vad känslor är och om vilken funktion de har. Känslor dyker upp när vi upplever något, när vi tolkar omgivningen och i relation till andra. På så sätt är känslorna bärare av information. De visar vad som är viktigt och ger oss en signal att agera i en viss riktning. När vi uttrycker våra känslor kommunicerar vi också med andra.
Känslor, tankar och beteenden
Känslorna står givetvis inte för sig själva, utan samspelar ständigt med våra tankar och beteenden. Om du är glad så tänker du oftare glada tankar och beter dig på ett positivt sätt genom att skratta eller få energi till att göra saker.
Ibland kan det dock vara svårt att veta vad som är vad av känslor, tankar och beteenden eftersom de påverkar varandra. Är det känslan som ligger till grund för tankarna och beteendet? Eller är det dina tankar som styr hur du beter dig?
Det kan räcka med att du tänker på ett annat sätt så ändras känslan och även beteendet. Testa!
Vad påverkar vad?
Limbiska systemet:
Känslorna och hjärnan
Känslorna är tätt sammankopplade med kroppen. Det hörs om inte annat på uttryck som ”mitt hjärta krossades när vi gjorde slut” och ”jag hade fjärilar i magen när jag gick upp på scenen”. Men det finns faktiskt en viss del av kroppen som är mer betydelsefull för våra känslor än andra, nämligen hjärnan. Alla våra känslor utgår från hjärnan, och de delar som främst är inblandade är limbiska systemet och pannloberna.
Limbiska systemet
– hjärnans känslomässiga del
reflektera
Vad väljer du av dessa två alternativ: få ledigt från en lektion men få en uppgift att göra hemma till veckan därpå, eller att ha lektionen och slippa hemuppgiften?
Den delen av hjärnan som främst är kopplad till känslorna är limbiska systemet. Det här systemet, som binder samman flera delar av hjärnan, kallas för ”känslohjärnan” eller ”reptilhjärnan”. Begreppet ”reptilhjärnan” är dock inte en vetenskaplig term utan en förenklad beskrivning som anspelar på reptilers instinktsdrivna hjärna. Det är nämligen den här delen av vår hjärna som tar snabba, känslomässiga beslut. Det beror på att limbiska systemet framför allt är kopplat till belöning och bestraffning: systemet gillar belöningar och vill undvika obehag. Konsekvensen blir att vi helst väljer det som ger mest belöning och minst obehag – för stunden. Som att säga ja till att få ledigt från lektionen trots att det blir mer jobb sedan. Eller att sätta sig och skrolla på telefonen istället för att städa. Den situationen kanske du känner igen? Belöning först, obehag sedan.
Ja till belöningar
Den del av limbiska systemet som styr oss mot belöningar heter striatum. Striatum aktiveras när vi gör sådant vi gillar, som att vara med bra kompisar, göra roliga aktiviteter, äta godis eller kramas. Då utsöndras signalsubstansen dopamin vilket får oss att må bra i stunden. Det blir som en sorts belöning. Detta gör att vi gärna vill upprepa det beteende som får oss att må bra. Alltså försöker vi vara mer med dem vi tycker om, göra fler roliga aktiviteter, äta mer godis och kramas mer. Striatums funktion går väl ihop med sociala medier. Så fort någon har gillat ett inlägg eller skrivit en positiv kommentar på dina sociala medier får du en belöningssignal från striatum. Och vad händer då? Jo, du vill ha mer. Det här kan vara en av många förklaringar till att vi människor tittar på mobilen i snitt 150 gånger per dag.
Belöningssystemet hänger även ihop med att vi hellre vill umgås med människor som tycker lika som vi än människor som har andra åsikter. Att få medhåll upplevs nämligen som en belöning. Vad får dopaminet att flöda hos dig?
Känslor
AVSLUTANDE AKTIVITETER
HAR DU KOLL PÅ BEGREPPEN?
Se om du minns vad begreppen betyder. Längst bak i boken finns en ordlista om du är osäker.
▶ limbiska systemet
▶ striatum
▶ amygdala
▶ pannloberna
▶ exekutiva funktioner
Tips om hur du kan arbeta med begreppen finns på sidan 31.
▶ EASE-metoden
▶ exponering
▶ temperament
VAD HAR DU LÄRT DIG?
De här frågorna är till för att du ska repetera det du har lärt dig under arbetet med kapitlet.
1. Förklara med ett exempel hur känslor, tankar och beteenden påverkar varandra.
2. Vad händer i hjärnan när vi stöter på sådant vi gillar eller ogillar?
3. Vad kan det innebära för en ung människa att pannloberna mognar så sent i livet?
4. Förklara skillnaden mellan blyghet och social ångest.
5. Beskriv kortfattat de olika typerna av ensamhet.
6. Ge två exempel på hur man kan hantera svåra känslor – något man kan göra själv och något man kan få hjälp med.
7. Ge exempel på två grundläggande temperamentsdrag.
8. Vad utmärker en sensationssökande person?
ANVÄND DINA KUNSKAPER
Tänk dig att du möter en person som är förälder till en tonåring. Föräldern upplever att hen har svårt att förstå sitt barn som har förändrats under de senaste åren och blivit mer impulsiv och känslosam. Föräldern ber dig om råd. Hur ska hen bemöta sitt barn på bästa sätt? Använd dig av dina kunskaper och formulera några goda råd till föräldern. Utgå till exempel från det du har lärt dig om hur känslorna styr oss människor, om tonårshjärnan och om hur man kan hantera svåra känslor.
Till dig som tonårsförälder Lyssna mer än du talar.
REFLEKTERA
Du har nu läst om känslor. Reflektera avslutningsvis över följande frågor:
ɀ Vad av det du har läst om i kapitlet kan du se i din vardag – hos dig själv, i skolan och i samhället i stort?
ɀ Finns det något av det du har läst om som du vill ifrågasätta eller ställer dig kritisk till? Förklara och motivera.
Med nya ögon
PSYKOLOGI • NIVÅ 1 & 2
Med nya ögon ger eleverna kunskaper i psykologi som är värdefulla både i och utanför klassrummet. De får möjligheter att utveckla förståelse för sig själva, sina medmänniskor och sin omvärld.
Läromedlet inleds med kapitlet ”Känn dig själv” som introducerar psykologiämnet på ett intresseväckande sätt. Därefter följer bokens fem delar: Psykologi som vetenskap, Känslor, Kognitiva processer, Psykisk hälsa och ohälsa samt Socialpsykologi. Varje del består av två kapitel – nivå 1 och nivå 2. Tack vare strukturen tydliggörs progressionen i ämnet.
Kunskaper i psykologi och ämnesspråket utvecklas parallellt med hjälp av läromedlet. Varje kapitel inleds med en aktivitet som aktiverar elevernas förkunskaper. Centrala begrepp är markerade med fet stil. Begreppen samlas och förklaras i en ordlista i slutet av boken. Löpande uppgifter uppmuntrar eleverna att reflektera över innehållet, och kapitlen avslutas med begrepps-, förståelse- och tillämpningsuppgifter – allt för att aktivera elevernas lärande.
Låt eleverna kliva in i psykologins värld och kliva ut – med nya ögon.
Lärarstöd finns på nok.se/mednyaogon
ISBN 978-91-27-47031-6