9789127469341

Ett hållbart arbetsliv för alla

Tydliggörande pedagogik

för personer med autism och adhd

Lena W. Henrikson

Tack!

den här boken vill jag tillägna alla er som kämpar, som kanske har varit hemmakämpare länge och nu riskerar ett utanförskap på grund av att ni inte fått det stöd ni behöver. Jag vill rikta ett tack till alla er fantastiska, fina människor med stora resurser som samhället ännu inte förstått att ta tillvara. Ni har lärt mig så mycket! Tack också till mina kära kollegor, och tack Linnéa för att jag fått använda några av dina visuella modeller. Stort tack också till alla er som kämpar för att barn, unga och vuxna med autism och adhd ska bli lyssnade på och tagna på allvar samt till alla er som liksom jag kämpar för att det ska finnas en arbetsmarknad för alla.

Förord

det finns en oroväckande stor mängd unga som riskerar ett långvarigt utanförskap i Sverige i dag. Ofta börjar det redan under skoltiden med skolfrånvaro som ökar tills barnet kanske inte alls är i skolan. Forskare talar om ett allvarligt samhällsproblem. Till följd av detta växer målgruppen uvas, det vill säga unga som varken arbetar eller studerar. Enligt statistik från Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (MUCF) fanns det cirka 150 000 unga mellan 16 och 29 år som varken arbetade eller studerade år 2023. En grupp som är överrepresenterad bland unga som varken arbetar eller studerar är enligt myndigheten personer med neuropsykiatriska diagnoser.

Myndigheten har i sitt arbete sett ett stort behov av kunskap om målgruppen och dess stödbehov samt av framgångsrika arbetsmetoder, effektiva insatser och arbetssätt som kan underlätta etablering på arbetsmarknaden.

Det finns i dag många arbetsmetoder som bygger på olika teorier, modeller, åsikter och synpunkter om hur vägen till ett hållbart arbetsliv ska se ut, men de fungerar dock inte alltid för personer med autism och adhd. Tydliggörande pedagogik är visserligen ett förhållningssätt, men jag har hittills inte sett att det tas upp bland de strukturerade arbetsmetoder som nämns för att göra arbetslivet tillgängligt.

Personer med autism och adhd har hjärnor som fungerar annorlunda. Därför är de arbetsmetoder som vanligtvis används för att stödja ett hållbart arbetsliv oftast inte verksamma för den

här målgruppen. Däremot fungerar det som är bra för en person med autism och adhd ofta bra för alla.

Jag har i hela mitt yrkesliv arbetat med kommunikation i någon form, bland annat med att göra texter tillgängliga och begripliga för läsaren. I dag talas det mycket om KASAM – känsla av sammanhang – att individen ska vara delaktig i ett sammanhang som är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ändå är det inte riktigt så verkligheten ser ut.

När jag i egenskap av arbetskonsultent deltagit på möten med olika aktörer har jag insett att det finns många som inte förstår att autism innebär nedsatt kommunikationsförmåga. Trots den uppenbara möjligheten att via till exempel en whiteboardtavla tydliggöra, begripliggöra och möjliggöra information för den autistiska personen, är det inte så många som tar chansen.

Jag har ingen aning om hur många vi är som arbetar med arbetsmarknadsinsatser och tydliggörande pedagogik, men jag har en känsla av att vi är få. Det vill jag råda bot på med den här boken.

Med tydliggörande pedagogik kan vi skapa tydlighet, förutsägbarhet och struktur samt göra olika situationer begripliga, hanterbara och meningsfulla för individen. Du får själv visuella verktyg och kan undvika misskommunikation och missförstånd. Du kommer att märka att du sparar både tid och kraft. Inte bara deltagarens utan även din arbetssituation kommer att bli mer begriplig. Du kommer också se att ditt systematiska kvalitetsarbete förenklas, eftersom du får mycket underlag för dokumentation genom att arbeta visuellt. Och sist men inte minst ger du dina deltagare möjlighet till att behålla ett jobb. Du hjälper dem till ett hållbart arbetsliv.

Tydliggörande pedagogik är för mig den enda tänkbara vägen mot ett hållbart arbetsliv för autistiska personer. Med den här boken vill jag dela med mig av de erfarenheter jag tillägnat mig i arbete med personer som har autism, men också adhd och andra psykiatriska tillstånd, och inspirera till att vi blir fler som använder tydliggörande pedagogik och visuellt stöd i vårt dagliga arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Inledning

den här boken vänder sig i första hand till dig som liksom jag arbetar med vägledning och arbetsmarknadsinsatser av något slag, kanske i ett samordningsförbund, som vägledare, coach, arbetskonsulent, leverantör, arbetsförmedlare, SIUS-konsulent, handläggare på Försäkringskassan, eller vad det nu kan vara, och dagligen möter människor med funktionsnedsättning eller psykiska besvär. Här hittar också du som arbetar med förberedande arbetsmarknadsinsatser, enligt det nya aktivitetskrav som väntas träda i kraft i juli 2026, förslag på olika arbetsnärmande aktiviteter. Även du som är arbetsgivare, boendestödjare, case manager, personal på ett stöd- eller ett LSS-boende eller du som arbetar inom arbetsinriktad daglig verksamhet eller sysselsättning kan ha glädje av den här boken. Kanske kan den till och med vara värdefull för dig som har egen erfarenhet av att söka arbete på en arbetsmarknad som behöver bli betydligt mer öppen och tillgänglig för personer med autism, adhd och andra unika förmågor.

Många av dem som jag mött under mina yrkesverksamma år som arbetskonsulent har berättat att de varit på möten som handlar om dem och deras framtid, men att de inte har förstått eller inte kommer ihåg något av det som har sagts. En del får på grund av svag central koherens, som helt kort kan beskrivas som sammanhangsförståelse, svårt att få något sammanhang i det som sägs. Andra berättar att det är så ansträngande att delta på möten med flera personer att de bara fokuserar på att tänka ut vad de ska svara om de får en fråga. Inget blir begripligt och det känns

vare sig hanterbart eller meningsfullt, trots att människorna runt omkring dem vill så väl.

Utmaningar med kommunikation följer med hela vägen mot hållbar försörjning – i möten med psykiatrin, habiliteringen, kommunen, Arbetsförmedlingen, olika myndighetspersoner, med oss som ska vägleda, peppa och stötta och med arbetsgivare som kanske kan tänka sig att anställa. Det är lättare att hitta kompensatoriska anpassningar till personer med nedsatt kommunikationsförmåga än vad det är att avhjälpa hinder för personer med fysiska funktionsnedsättningar (och billigare också för den delen). Ändå är det många som på grund av okunskap inte vet hur de ska anpassa.

Tydliggörande pedagogik innebär att tydliggöra, synliggöra och konkretisera information, instruktioner och kommunikation; att tillgänglighetsanpassa för bland annat autistiska personer. Som jag nämnde i förordet är även personer med andra utmaningar som adhd och psykiatriska tillstånd hjälpta av tydliggörande pedagogik, då de kanske har nedsatt arbetsminne, bristande uppmärksamhetsförmåga och koncentrationssvårigheter och av den anledningen har svårt att ta till sig muntlig information. Det är min fasta övertygelse att om vi låter tydliggörande pedagogik ingå i vårt arbetssätt kommer vi att kunna få många fler människor i hållbar försörjning.

När mitt företag Cognix grundades hade jag arbetat med och för personer med autism och adhd i över 20 år, såväl yrkesmässigt som ideellt. Jag var således väl medveten om att samhällets resurser inte riktigt räcker till för den här målgruppen. Ändå kom det som en smärre chock när jag insåg att det är värre än jag hade trott. Att det är så svårt att leva med autism och adhd och att få ett arbete tillskriver jag den stora kunskapsbrist som alltjämt råder. Det finns många som arbetar med personer med autism och adhd, men också många som inte har tillräckligt med kunskap för att kunna stötta och göra skillnad på riktigt. Vad som är särskilt viktigt att förstå för oss som jobbar med autistiska personer är att vi måste förstå att vi inte förstår och att vi behöver försöka förstå

vad personer med autism ibland inte förstår. Att utgå från sin egen hjärna funkar inte.

Det har talats en del om det dubbla empatiproblemet, vilket beskrivs som de missförstånd som uppstår mellan människor som bearbetar och tolkar omvärlden på olika sätt. Ofta har man sett det som att problemet ligger i den autistiska personens sätt att tänka i stället för att se det som ett problem som uppstår i samspelet mellan två människor (Milton m.fl., 2022).

Om vi enbart utgår från vårt eget sätt att tänka blir det således svårt att stötta. Vi kan inte lösa problem och hitta kompensatoriska strategier för funktionsnedsättningen om vi inte förstår de bakomliggande orsakerna till de ständiga utmaningar personer med autism och adhd utsätts för dagligen i olika situationer –i vardagen, i studier, på arbetet. Jag ser det som enkel problemlösning. Du har ett problem, men du kan inte lösa det förrän du har tagit reda på de bakomliggande orsakerna.

Problemlösning

De niera problemet

– vad är orsaken?

Hitta olika lösningsalternativ

Följ upp och utvärdera

Jag har fått information om att deltagaren har svårt att passa tider. Detta säger mig egentligen ingenting. Jag behöver kartlägga varför deltagaren har svårt att passa tider för att kunna lösa problemet. Kartläggningen visar att deltagaren har vag tidsuppfattning och stora svårigheter med tidsplanering. Nu kan vi tillsammans försöka hitta olika lösningar på problemet. En lösning kan exempelvis vara att göra en tidsplanering för morgonrutiner i form av ett schema eller en tydlig checklista. Därefter bestämmer vi hur länge strategin ska prövas och när vi ska följa upp och utvärdera hur det har fungerat.

It is foolish to answer a question that you do not understand.

GEORGE

PÓLYA (2004)

Bristen på kunskap om personer med autism och adhd, deras funktionsförmågor och behov – särskilt vid autism – leder bland annat till stora svårigheter för individen att klara sina studier, vilket i hög grad påverkar hens möjligheter att komma ut i arbetslivet. Flera tillåts misslyckas gång på gång. Merparten av dem du och jag möter har diverse skolmisslyckanden bakom sig, då många lärare tyvärr inte har fått utbildning i att möta alla barn och de kognitiva utmaningar de står inför. Jag brukar säga till våra unga deltagare att det är skolan som har misslyckats, inte de. Dessa misslyckanden riskerar dock att leda till ett utanförskap som har ett mycket högt pris för samhället (och individen själv förstås).

Nationalekonom Ingvar Nilsson har i flera rapporter redogjort för vad utanförskapet kostar samhället. I 1+1=3: Om samverkan mellan skola och arbetsliv ur ett socioekonomiskt perspektiv (2015) utrycker han följande:

Brutalt formulerat skulle skolan (vid sidan av misslyckandena i integrationspolitiken) kunna beskrivas som en huvudleverantör av utanförskap i samhället. Man skulle kunna säga att dagens skolmisslyckanden är en sorts måttstock på framtidens utanförskap på arbetsmarknaden och därmed delvis också ett utanförskap i samhället i stort.

Det kan låta hårt, men vi har ett stort samhällsproblem när så många unga i dag står utanför samhället, trots att de inte behöver göra det. Jag skulle inte arbeta med det jag gör om jag inte var övertygad om att det finns en plats för alla på arbetsmarknaden. Det är så lätt att lägga över ansvaret på individen när det i själva verket har saknats adekvat stöd och anpassningar. Jag möts ibland av formuleringar som: ”Jag hittade en arbetsträningsplats åt honom men han klarade inte av det sociala på arbetsplatsen” eller ”Hon klarade inte av arbetsuppgifterna”. Genom att dela med mig av mina erfarenheter i den här boken hoppas jag att det ska bli tydligare var ansvaret bör ligga.

Att skapa hållbar försörjning åt personer med autism och adhd handlar inte bara om att hitta ett jobb. Om vardagen inte fungerar eller deltagaren inte alls förstår de sociala koderna på en arbetsplats, kommer personen, dina ansträngningar till trots, troligtvis inte kunna behålla sitt jobb. I vägledning och coachning finns mycket vi kan bistå med för att det ska fungera för målgruppen. Som tur är finns det enkla saker som vi kan göra om vi förstår behovet.

Den här boken har jag fyllt med tips och idéer, visuella modeller, påståendeformulär och fråge- och diskussionsunderlag. Min förhoppning är att den ska inspirera till hur vi med hjälp av tydliggörande pedagogik och visuellt stöd kan bidra till en inkluderande, öppen och tillgänglig arbetsmarknad för alla.

Bokens upplägg

Jag är väl medveten om att arbetsmarknadsinsatser kan se mycket olika ut för oss som arbetar med den här gruppen och jag är också i hög grad insatt i alla tidsbegränsningar som vi som ska stötta har att förhålla oss till. Först ut på arbetsplatsen, sedan strategier och anpassningar har ju länge varit ledord. Tyvärr fungerar detta inte för personer med autism. Det finns inga genvägar för den målgruppen. Inte heller för de unga som kallas uvas (unga som varken arbetar eller studerar).

Upplägget i den här boken bygger på en modell som utgår från beprövad erfarenhet och forskning om vad den här målgruppen behöver för att få en gedigen grund att stå på och ett hållbart arbetsliv. Detta är ingen ”quick fix”. Enligt de flesta studier som utgår från den här målgruppens behov behöver det förberedande arbetet få ta tid. Vi behöver arbeta med långsiktighet och kontinuitet och även i stunder när det inte är genomförbart bör det ses som en vision att sträva mot.

Eftersom jag vill börja med det som jag ser som grundläggande och en förutsättning för arbete med personer med autism och adhd har jag lagt ordlistan längst fram i boken. Den efterföljs

av kapitel 1, i vilket jag tar upp definitionen av arbetsförmåga och anställningsbarhet, olika teorier och modeller samt betydelsefulla faktorer för att få och behålla ett arbete. I detta första kapitel presenterar jag också min egen modell och de tre steg som den består av.

I kapitel 2 går jag igenom tydliggörande pedagogik och dess nyckelfrågor. Här får du också tips på hur du kan arbeta med planering, genomförandeplaner, uppföljning, personligt brev och cv, intervjuträning med stöd av olika visuella tekniker. Jag kommer dock inte att gå närmare in på sedvanlig jobbcoachning, som att upprätta cv och personligt brev, ställa samman jobbansökan och förbereda inför anställningsintervjuer. Du kommer att få tips på hur du kan arbeta tydliggörande, men mitt huvudfokus är tydliggörande pedagogik och det stöd som personer med autism och adhd behöver för att lyckas.

Kapitel 3 handlar om fördjupad kartläggning som ett verktyg för att identifiera funktionsförmåga och grundläggande behov men också som ett verktyg som kan bidra till ökad självkännedom och självutveckling för individen.

I kapitel 4 delar jag med mig av mina erfarenheter av hur vi kan anpassa samtals- och mötessituationen utifrån tydliggörande pedagogik för personer med autism och adhd.

I kapitel 5 redogör jag för hur vi kan arbeta arbetsförberedande med olika aktiviteter och hur vi kan synliggöra och tydliggöra dolda krav och förväntningar på en arbetstagare, osynliga arbetsregler, sociala koder, klädkoder, samhällets och arbetslivets spelregler.

Bokens sista kapitel handlar om hur vi kan arbeta tydliggörande med stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Här får du tips på strategier och annat stöd som kan kompensera för nedsatta funktionsförmågor och hur vi kan göra anpassningar på arbetsplatsen.

Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor.

Men vi börjar med det grundläggande, de ord och begrepp som jag tycker är viktiga att utgå från när vi arbetar med tydliggörande pedagogik.

Ordlista

nedan tar jag upp ord och begrepp som jag tycker är särskilt viktiga i arbetet med personer som har autism och adhd. Detta är ingen regelrätt ordlista. Se den mer som en vägledning till ett förhållningssätt och ett NPF-vänligt arbetssätt som utgår från tydliggörande pedagogik.

Adhd

På Hjärnfondens hemsida (hjarnfonden.se) kan vi läsa att adhd och add är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som innebär att individen ”har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva saker än de som inte har diagnosen”. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beskrivs här som ”ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information – vilket kan leda till olika kognitiva och sociala svårigheter”. Dessa korta rader ger oss en bra introduktion till hur vi i vårt arbete således inte kan utgå från vårt eget sätt att tänka.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)

AKK är ett stöd för personer med nedsatt kommunikationsförmåga, som exempelvis autism. Stödet ersätter talat språk och kan bestå av bilder, bildkartor, visuella modeller, fotografier, film, symboler, föremål eller talande hjälpmedel. Det kan vara ett bildschema när vi ger instruktioner om hur olika moment ska utföras

eller kroppsrörelser, till exempel när vi reser oss upp för att signalera att mötestiden är slut. AKK tydliggör kommunikation och information, och Socialstyrelsen rekommenderar att vi använder AKK för att förebygga och minska utmanande beteende.

Anställningsbarhet

Begreppet anställningsbarhet tycks ha olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det används. Det finns ingen entydig definition utan det kan definieras utifrån olika perspektiv: samhällets, arbetsgivarens eller individens. Det kan handla om arbetsmarknadens förväntningar men också om individens förmåga att matcha efterfrågan (Sparrhoff, 2009). Ansvaret för att få och kunna behålla ett jobb läggs många gånger på individen. Det finns en svensk studie som introducerar begreppet grundläggande anställningsbarhet (GA). Detta kan du läsa mer om i nästa kapitel.

Arbetsförmåga

Begreppet arbetsförmåga tas upp i nästa kapitel.

Arbetsrehabilitering

På Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans hemsidor kan vi läsa om arbetsrehabilitering men vi får ingen egentlig förklaring av vad det är och vad det innebär. I en regeringsproposition beskrivs arbetsrehabilitering som åtgärder vilka ska ”underlätta återgång till arbetslivet” (Sveriges riksdag, 1990/91:141).

Insatsen vänder sig till långtidssjukskrivna och arbetslösa som inte kunnat få ett arbete av fysiska eller psykiska orsaker. Sveriges Kommuner och Regioner beskriver rehabiliteringen som ”åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen och syftar till att den arbetstagare som är drabbad av en skada eller sjukdom ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga och återgå i arbete” (Sveriges Kommuner och Regioner, u.å.).

Det som kan upplevas som förvirrande och missvisande när vi talar om individer som har funktionsnedsättning är just ordet

”rehabilitering”. Enligt Region Uppsala, Infoteket om funktionshinder, är rehabilitering ”att återskapa förmåga genom insatser till personer som skadats genom olycka, sjukdom eller liknande”. Habilitering däremot ”är det stöd och den behandling som ges till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning för att de ska få möjlighet att bibehålla och utveckla sina förmågor” [kursiveringar tillagda] (Region Uppsala, u.å.).

När vi använder begrepp som arbetsrehabilitering i samband med personer med funktionsnedsättning finns det således en risk för att vi inte ställer realistiska förväntningar och krav på dessa individer om vi tolkar det som att förmågan ska ”återskapas”.

I stället ska vi ju stötta dem så att de kan behålla och utveckla sina förmågor, det vill säga på det sätt som begreppet habilitering beskrivs. För mig är det en viktig skillnad att ha i åtanke när vi arbetar med personer som har autism och adhd.

Autism

En enkel och kort förklaring, som ändå säger ganska mycket, kan du även här hitta på Hjärnfondens hemsida (hjarnfonden.se): ”Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för olika autismdiagnoser. Diagnosen påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Hur diagnosen tar sig i uttryck ser väldigt olika ut från individ till individ.”

Autismspecifik kompetens

Eftersom autistiska personer ofta blir missförstådda och feltolkade, vilket kan leda till en hel del problematiska situationer i samspel med omgivningen, förespråkar den ideella organisationen Autism Sverige att alla vi som arbetar med personer med autism ska ha autismspecifik kompetens. Enbart teoretiska kunskaper är inte tillräckligt. Vi som ska stötta behöver kunna omvandla teoretisk kunskap till praktik, vilket vi visar i vårt bemötande, genom att erbjuda strategier och hjälpmedel samt genom att förstå hur strategierna ska anpassas för just den individ vi arbetar med.

Autismspecifik kompetens innebär att ledning och personal har teoretiska kunskaper om autism, kognitiva funktioner och hantering av sinnesintryck men också utbildning och kunskap om hur vi ska arbeta praktiskt med kommunikation och olika hjälpmedel. Viktigt är också att vi kan kartlägga och utforma individuella stöd- och funktionsprofiler. Hur vi som ska vägleda autistiska personer till hållbar försörjning kan kartlägga och därigenom få kunskap om olika kognitiva funktioner och förstå varför vi behöver skapa en autismvänlig miljö samt hur vi kan skapa olika strategier och anpassningar som kompenserar för funktionsnedsättningen kommer du att få läsa mer om i den här boken.

Autonomistödjande arbetssätt

Autonomi avser rätten till självbestämmande. Ett autonomistödjande arbetssätt handlar om att möjliggöra självständighet och att individen ska uppleva kontroll över sin livssituation. Det händer att vi ibland uppger bristande motivation, att individen helt enkelt inte vill, som en bidragande orsak till att vi inte kommer vidare. Men är vi säkra på att det verkligen är så? Handlar det egentligen om att personen inte har förstått? Har vi arbetat autonomistödjande samt tydliggjort och förklarat, gärna visuellt, hur vi menar så att personen i fråga kan fatta ett väl avvägt beslut och vara den som bestämmer över sitt liv?

I vårt arbete är det viktigt att personen vi ska stötta upplever sig delaktig och har inflytande över sin insats. Vårt uppdrag är att möjliggöra att hen känner sig hörd och ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Syftet med tydliggörande pedagogik är att individen ska uppnå en så hög grad av självständighet, delaktighet och självbestämmande som det är möjligt. Arbetar vi med tydliggörande pedagogik tillämpar vi ett autonomistödjande arbetssätt.

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik beskrivs både som ett förhållningssätt till kunskap och en arbetsprocess. Om vi arbetar utifrån detta förhållningssätt integrerar vi individens situation, erfarenheter och önske-

mål med vår egen expertis och den evidens som finns. Vi arbetar med andra ord individfokuserat, och vårt arbetssätt baseras på vetenskapliga studier. Delaktighet är en central del av evidensbaserad praktik – och tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet.

Funktionskompetens

För att stötta en individ till hållbar försörjning behöver vi ha kunskap om vilka funktionsförmågor som är nedsatta hos individen och förståelse för hur dessa kan yttra sig på arbetet, men också i vardagen. Det är att ha funktionskompetens. Du kan läsa mer om hälsa och funktionsförmåga som grunden för arbetsförmåga i kapitel 1. Hur vi kartlägger funktionsförmågor redovisas i kapitel 3.

Funktionsvariation

Funktionsvariation tas inte upp i Socialstyrelsens termbank och ordet används felaktigt av många som en synonym till funktionsnedsättning. Begreppet syftar på att alla människor har funktionsförmågor som varierar.

Den ideella organisationen Autism Sverige beskriver begreppet på sin hemsida: ”Ordet berör alla människor och beskriver att alla funktionsförmågor varierar i hela befolkningen. […] En del föredrar det för att de upplever ’variation’ som mindre negativt än ’nedsättning’. Andra är negativa till att begreppet används på det sättet och tycker att ”variation” förminskar de svårigheter de faktiskt upplever i vardagen.”

Helhetssyn

Om vi vill stötta en person med autism eller adhd till ett hållbart arbetsliv räcker det inte att bara hitta ett jobb. Personen bör ha en chans att behålla arbetet också. Om vi verkligen vill att våra gemensamma ansträngningar ska leda till det, behöver vi ha en helhetssyn och se till individens totala livssituation. Vi kan behöva hjälpa personen till annan hjälp, till exempel stöd i vardagen så att hen kan komma iväg till ett arbete. Det kan bli nödvändigt

att samverka med andra professioner genom att exempelvis delta på möten för samordnad individuell plan, SIP, eller andra nätverksmöten. Personer med autism eller adhd har som regel ett komplext omfattande behov av samordnat stöd.

Individfokus

Alla individer med autism eller adhd har olika behov av stöd och anpassningar. Därför behöver vårt arbetssätt vara individfokuserat och vi behöver ha en välfylld verktygslåda med olika pedagogiska verktyg för att tillgodose varje individs unika behov.

KASAM

Sociologen Aaron Antonovsky myntade begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Enligt Antonovsky behöver vi människor uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska få en sådan känsla av sammanhang:

• Begriplig – vi upplever att det som sker går att förstå och är sammanhängande, strukturerat och tydligt.

• Hanterbar – vi upplever att vi kan möta de krav och förväntningar som ställs på oss.

• Meningsfull – vi upplever att utmaningar är värda att engagera sig i och lägga tid och energi på.

Antonovsky menar att vi måste ha en någorlunda tydlig bild av vad kraven på oss består av för att kunna lita på att vi klarar av att möta dem. Vi har svårt att känna den tilliten till oss själva och vår förmåga om det vi ställs inför ter sig obegripligt. Om en person inte förstår varför hen ska göra något på arbetet eller i sina studier, eller vad, hur, när eller varför, får hen svårt att hantera situationen. Därför hör det till våra uppgifter att tydliggöra detta för den som vi ska stötta. Det kan vi göra genom att arbeta med tydliggörande pedagogik.

Lågaffektivt arbetssätt

Ett lågaffektivt arbetssätt utgår från att det är vi som ska stötta som har ansvaret för hur vi förhåller oss och bemöter människorna vi möter. Med detta förhållningssätt strävar vi efter att individen vi möter ska ges möjlighet att bibehålla sin självkontroll och sitt lugn, bland annat genom att skapa struktur och förutsägbarhet, och vi kan på så vis förebygga utmanande och kritiska situationer.

Ett lågaffektivt arbetssätt rekommenderas av Socialstyrelsen för att förebygga och minska utmanande beteende och kan exempelvis vara att använda sig av AKK och att skapa en kognitivt tillgänglig miljö. När vi arbetar lågaffektivt utgår vi från grundprincipen att alla människor gör rätt om de kan. Det handlar alltså inte om att individen inte vill, det handlar om brister i förmåga och färdigheter.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal är en samtalsmetod som många yrkesverksamma använder sig av i syfte att stötta en individ till att hitta sin egen motivation till en förändring av något slag samt att stärka individens tro på sin egen förmåga och möjligheten till förändring.

Oavsett om du använder dig av motiverande samtal eller någon annan samtalsmetodik finns det en sak som är viktig att tänka på. Det är svårt för personer med autism och adhd att svara på stora öppna frågor, som ”Vad är du bra på?”, ”Hur tycker du att det har gått?”

Vi behöver i stället använda slutna frågor av olika slag, gärna med hjälp av till exempel fråge- och påståendeformulär och skalor. Då personer med autism och adhd dessutom har svårt för att ta in information som vi endast ger muntligt, kan vi behöva komplettera våra samtal med visuellt stöd som du kan läsa mer om i den här boken.

Neurodiversitet

Ett annat ord för neurodiversitet som brukar användas är neurologisk mångfald. Begreppet syftar på att vi har hjärnor som fungerar olika och att alla människor är olika, med styrkor och utmaningar. På en arbetsplats som präglas av neurologisk mångfald välkomnas olikheter och unika styrkor tas tillvara.

Supported Employment (SE) och IPS

Supported Employment (SE) har varit en metod för att stötta människor med funktionsnedsättning sedan 1980-talet. I Sverige introducerades den på 1990-talet. Supported Employment utgår bland annat från principerna att det är individens intressen och önskemål som styr, stödet ska vara individuellt utformat, individen ska ha inflytande över sin insats och ges möjlighet till självbestämmande och delaktighet. Samverkan och nätverksbyggande är viktigt och insatsen ska leda till anställning.

När man arbetar med SE använder man som regel olika visuella verktyg som fungerar mycket väl för personer med autism och adhd. Det finns flera internationella studier som visar på metodens effektivitet vid autism och nedsatta kognitiva förmågor. Forskning om hur SE fungerar i Sverige är dock mer begränsad.

Organisationen Division TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) utvecklade det som i dag kallas tydliggörande pedagogik i Sverige och påbörjade ett första program för Supported Employment i slutet av 1980-talet.

Individual Placement and Support (IPS) är en standardiserad och manualbaserad version av SE som riktar sig främst till personer med psykiska funktionsnedsättningar (Gustafsson, 2014). IPS är utvecklad för personer med schizofreni men rekommenderas i nationella riktlinjer från Socialstyrelsen även för personer med autism och adhd. Det kan dock vara värt att notera att metoden inte har utvärderats för den målgruppen specifikt (Socialstyrelsen, 2024).

Underlaget till IPS består av öppna frågor, som enligt min uppfattning är relativt komplexa och inte anpassade för personer med autism och adhd. Metoden går dock att ”anpassas utifrån personens behov av att få stöd med socialt samspel och kommunikation” (Palo, 2025). Annat som kan vara värt att uppmärksamma är att metoden inte ska vara tidsbegränsad enligt Socialstyrelsen.

Tillgänglighet

Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet, vilket tyvärr alltför många missar. Det är tydligt när det behövs en ramp för en rullstolsburen, men för exempelvis en autistisk person med nedsatt kommunikationsförmåga, tycks det inte lika självklart att tillgänglighetsanpassa.

Om vi inte anpassar och gör miljö, information och kommunikation tillgänglig blir det svårt att erbjuda dem vi ska stötta delaktighet, självbestämmande och inflytande över planering, genomförande och uppföljning. Vårt tillgänglighetsarbete bör med andra ord bestå av tydliggörande pedagogik och kommunikativa verktyg, som AKK.

Uvas

En grupp som är extra viktig att lyfta är unga som varken arbetar eller studerar; uvas. Målgruppen ingår inte alltid i ungdomsarbetslöshetens statistik, eftersom många inte står till arbetsmarknadens förfogande och/eller inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En stor del av dessa uvas har NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) visar rapporter från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och en rapport från Riksförbundet Attention från 2022.

Alla kommuner i Sverige har ett särskilt ansvar för denna grupp, det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Det innebär bland annat att kommunerna är skyldiga att uppmärksamma och erbjuda insatser till unga under 20 år. Insatserna ska i första hand leda till utbildning och i andra hand sysselsättning av någon form, till exempel arbete.

Det kan dock vara svårt att motivera unga som har en lång skolfrånvaro bakom sig att återvända till skolan. Många behöver fungerande vardagsrutiner, ökad kunskap om samhället och vuxenlivet samt möjlighet att få vara i ett sammanhang.

Flera av de unga som tillfrågats uppger okunskap om diagnoserna på arbetsplatser och i skolor som ett av de största hindren för att kunna ta sig vidare till ett hållbart studie- eller arbets-

liv, visar Riksförbundet Attentions rapport Jag vill så gärna hitta min plats i samhället – Unga med NPF som varken arbetar eller studerar (2022). Endast två procent ansåg sig ha fått begriplig information från Arbetsförmedlingen om vilka möjligheter de har. Flera av dessa unga är de som kallas hemmasittare (eller hemmakämpare), alltså elever med lång skolfrånvaro.

Att kartlägga ungdomarnas tidigare skolerfarenheter, behov och önskemål och att skapa rutiner för hur vi kan tillvarata ungdomarnas åsikter och erfarenheter är viktiga delar av det kommunala aktivitetsansvaret. Hur vi kan arbeta med att kartlägga och möjliggöra kommunikation med unga som har autism eller adhd samt ge lämplig kunskap om samhällets och arbetslivets spelregler för att de inte ska hamna i utanförskap kommer jag att ta upp i kommande kapitel.

I kapitel 1 redogör jag för Cognixmodellen som bygger på hur vi kan arbeta med att kartlägga och möjliggöra kommunikation med unga som har autism eller adhd samt ge lämplig kunskap om samhällets och arbetslivets spelregler för att de inte ska hamna i utanförskap.

Tydliggörande pedagogik

Autismspeci k kompetens

Funktionskompetens

Individfokuserat låga ektivt arbetssätt

Evidensbaseradpraktik

Alternativ och kompletterande kommunikation

Tillgänglighet

Autonomistödjande arbetssätt

Om vårt arbetssätt präglas av ovanstående begrepp/förhållningssätt kan vi skapa en känsla av sammanhang, även för dem som har svårt med sammanhangsförståelse.

KASAM

Äntligen en bok som är enkel att kunna tillämpa direkt i praktiken. En guldgruva för alla som arbetar med personer med autism och adhd inom arbetsmarknaden.

anna sjölund, beteendevetare och handledare

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) finns det i dag cirka 130000 unga som varken arbetar eller studerar, så kallade uvas. Många uvas har autism och adhd och andra psykiatriska tillstånd. För dem börjar utmaningarna ofta i skolan, med hög frånvaro på grund av stress och otillräckliga anpassningar. Efter skoltiden är risken stor att de hamnar i ett långvarigt utanförskap. Hur kan vi göra för att bryta det här och få fler personer i arbete?

Om det handlar Lena W. Henriksons bok Ett hållbart arbetsliv för alla. I denna redogör hon för vilka kognitiva utmaningar som personer med autism och adhd möter, och hon beskriver hur vi med hjälp av tydliggörande pedagogik och visuellt stöd kan kartlägga deras behov, stärka deras självkänsla och undanröja arbetsrelaterade hinder. Det kan gälla allt från att resa och hitta till arbetsplatsen, till att hålla tider samt förstå arbetslivets regler.

Boken innehåller fallbeskrivningar, checklistor och exempel på visuellt stöd som kan användas i arbetslivet eller i arbets- och studieförberedande syfte.

Ett hållbart arbetsliv för alla vänder sig till dig som arbetar med arbetsmarknadsinsatser för personer med autism, adhd och andra psykiatriska tillstånd. Den är även användbar för dig som möter målgruppen som arbetsgivare eller som handledare inom sysselsättning eller daglig verksamhet. Även du som arbetar med förberedande arbetsmarknadsinsatser enligt det nya aktivitetskrav som väntas träda i kraft i juli 2026 kan ha stor nytta av de förslag på aktiviteter som presenteras i boken.