NIVÅ 2 MALIN NYBERG & LINN BURSELL
INNEHÅLL
Till varje kapitel finns en film. QR-koden som ligger på kapitlets startsida leder dig direkt till filmen på elevwebben.
DEL 1 – MÄNNISKANS LÄRANDE, UTVECKLING OCH VILLKOR
1. Människors
DEL 2 – KOMMUNIKATION,
INTERAKTION OCH MEDIER
4. Kommunikation, interaktion
språket 84
Språk och kommunikation
Kulturella och sociala förhållanden 87
Språk i olika sammanhang 88
Språksociologi – språkbruk och samhälle 90
Språkliga varianter
Språkets betydelse – avstånd och samhörighet
– att överbrygga
6. Digitala medier och mediekultur
och informationsteknik
Hur påverkas vi av samhällets mediekultur?
Sociala medier kan påverka både oss och samhällsutvecklingen
Felaktig information kan påverka oss och samhället
Går det att lita på generativ AI?
Källkritik – fakta, tolkningar och åsikter
Källkritik genom självmedvetenhet
Källtillit – vetenskap, press och myndigheter
Fördjupning: AI och kognitivt tänkande
Fallbeskrivning: AI skriver texten/Etik och sociala medier
5. Samtal som redskap
Samtal som redskap för kommunikation
Samtalet – att tala och lyssna
DEL 3 – PEDAGOGISKT LEDARSKAP OCH PEDAGOGISKA TEORIER
7. Ledaren, gruppen och organisationen 162
Vad är organisationsoch verksamhetsteori? 164
Organisationsformer 166
Organisationsstruktur 167
Verksamhetsplanering 169
Ledaren och gruppen 170
Ledaren och gruppens identitet 171
Pedagogiskt ledarskap 174
Grupprocessen 175
FIRO-modellen – om hur grupper utvecklas 176
Situationsanpassat ledarskap 179
Konflikter och konflikthantering 182
Konfliktens fyra faser 184
Konflikttyper och konflikthantering 186
Medling – en metod för konflikthantering 190
Fördjupning: Informella roller och sociometri 192
Fallbeskrivning: Konflikter 194 Sammanfattning 196
8. Pedagogiska teorier 198
Genusteori 200
Genusmedveten pedagogik 201
Genuspedagogiska arbetssätt 202 Fyra klassiska pedagogiska traditioner 204
Behaviorismen – människans beteende 205
Kognitivismen – kognitiva scheman 212
Stadieteori – objektskonstans och objektspermanens 214
Det sociokulturella perspektivet 217
Pragmatismen – kunskap ska vara till nytta 222
Fördjupning: Ellen Key 226
Fallbeskrivning: Lekmiljöer och bemötande/ Pedagogiska teorier i ett klassrum 228 Sammanfattning 230
DEL 4 – PEDAGOGISKA AKTIVITETER
9. Aktiviteter inom Montessorioch Reggio Emilia-pedagogik 232
Montessoripedagogik
Grundidé och synen på barn
Rörelsefrihet och valfrihet
Lärmiljö
Sinnenas och materialens betydelse
Pedagogens roll
Fråga pedagogen
Aktiviteter – på barnens villkor
Reggio Emilia-pedagogik
Miljön som den tredje pedagogen
Fördjupning: Waldorfpedagogik
10. Sammanhållning och socialt samspel
för sammanhållning
av gruppens samspel
KAPITEL 5
SAMTAL SOM REDSKAP
Det här kapitlet handlar om samtal som redskap för kommunikation. Kapitlet handlar också om olika samtal och hur man planerar och genomför dem.
Målet är att du ska lära dig om
• samtalets olika delar
• motiverande och lösningsfokuserade samtal
• att planera och genomföra olika samtal.
INLEDANDE REFLEKTION
1. Varför ska du kunna något om att föra samtal, tror du?
2. När kommer du behöva planera, leda och genomföra samtal i din kommande yrkesroll, tror du?
3. Vad tycker du är viktigt i ett samtal?
FÖRBERED DIG
PÅ WEBBEN
Samtal som redskap
för kommunikation
Ett samtal är när två eller flera personer utbyter tankar, idéer och information – det kan både vara muntligt och skriftligt. Samtal är alltså inte bara när vi träffas och pratar öga mot öga, utan också något som sker i digitala eller offentliga rum, exempelvis i sociala medier eller i debatter i tidningar och tv. Samtal mellan människor är viktiga för att vi ska kunna uttrycka vad vi vill och visa våra behov och åsikter. Genom samtal diskuterar och utvecklar vi också idéer, stöttar varandra och skapar relationer.
Informella samtal är de som förs i vardagliga sammanhang med vänner och familj, eller när vi har fikapaus och pratar med kollegor i personalrummet. Formella samtal har ett syfte, är strukturerade och planerade och det finns en samtalsledare. Exempel på formella samtal är: arbetsintervju, utvecklingssamtal, lönesamtal eller hälsosamtal. I dessa samtal skriver man ofta ned vad som sägs och vilka beslut som har tagits.
BESVARA
1. Vad är ett samtal?
2. Vad ett informellt samtal?
3. Vad är ett formellt samtal?
Samtalet – att tala och lyssna
För att ett samtal ska fungera, oavsett om det är informellt eller formellt, måste vissa delar i kommunikationen fungera. När vi samtalar ska det vara en tvåvägskommunikation, där kommunikationen går fram och tillbaka.
Turtagning är att turas om att prata, en person säger något och den andra svarar eller flikar in. Talutrymme är hur mycket någon får tala i samtalet. Om en person bara pratar på och den andra inte får säga något, blir samtalet inte bra. Om någon hela tiden avbryter flyter inte samtalet på, och troligen kommer det inte dröja länge förrän den som blir avbruten blir irriterad eller arg.
Genom pauser i samtalet skapar vi rytm och eftertanke. Vid längre pauser lämnar vi över ordet till den andra. De korta pauserna brukar fyllas ut med ljud som eeeehhhh eller hmmmm, som är signaler om att vi tänker och letar ord och snart ska fortsätta tala. Vid korta pauser är det inte meningen att lämna över ordet till den andra.
Vi behöver ge varandra feedback, alltså återkoppling eller respons, i ett samtal. Genom att aktivt lyssna på vad den andra säger eller signalerar, kan vi ge korrekt respons. Den ena säger något och den andra ger respons genom att nicka, skaka på huvudet, se glad eller arg ut, humma och använda småord som ja, nej, jaså, okej, exakt eller absolut. Feedback kan också vara att berätta något som vi själva varit med om, säga vad vi tycker eller ställa en fråga. Om vi inte får feedback, kommer samtalet snart att dö ut. Det kan också skapa förvirring och känslor.
Ögonkontakt, kroppsspråk och mimik är centralt för att samtalet ska bli tydligt och kännas bekvämt. Om vi stärker det vi säger och den känsla som vi vill förmedla, blir kommunikationen tydlig. Om vi däremot säger en sak men visar något annat med kroppen, blir budskapet i samtalet otydligt.
För att ett samtal ska kännas bekvämt behöver vi också vara medvetna om kulturella skillnader. Det kan vara hur nära vi ska stå den vi pratar med, hur vi använder händerna och hur länge vi tittar någon i ögonen. Det här är något vi lär oss i interaktionen med andra och är en förmåga som vi kan öva upp.
Beroende på vilket syfte ett samtal har, behöver vi också tänka på språkbruk och vilka signaler vi sänder ut. I de formella
samtalen på en arbetsplats, är det särskilt viktigt hur vi talar, vilka ord vi använder och vilka kläder vi har, eftersom allt detta sänder signaler till mottagaren.
BESVARA
1. Vad är tvåvägskommunikation?
2. Vad är turtagning?
3. Vad är talutrymme?
4. Vad innebär feedback i ett samtal?
REFLEKTERA
1. Vilka samtal har du under en dag? Ge några exempel.
2. Vad tycker du är viktigt i ett samtal med en kompis?
3. Vad tycker du är viktigt i ett samtal med din lärare eller en chef?
UPPDRAG
Arbeta två och två och för ett samtal med varandra. En av er börjar prata om vad hen gjorde igår eller vad det är för väder.
1. Den som lyssnar visar genom sitt kroppsspråk och sin mimik att hen lyssnar aktivt på den som talar. Hen ger tydlig och uppmuntrande feedback. Sedan gör ni tvärtom.
2. Den som lyssnar visar istället med kroppsspråk och mimik att hen inte vill lyssna, hen avbryter och ger feedback som inte är så trevlig. Byt sedan roller.
3. Reflektera efteråt kring hur det kändes att vara den som berättar respektive den som lyssnar i de olika situationerna.
Jag- och du-budskap
Det kan bli stor skillnad mellan hur ett samtal utvecklar sig och hur ett budskap når fram. Allt beror på hur vi uttrycker oss. Om vi anklagar någon eller inte tar ansvar i en viss situation, är det svårt att komma överens. Om vi uttrycker oss dåligt, kan det helt stänga en kommunikation. Vi slutar lyssna på varandra och vill inte samarbeta. Att istället ta ansvar och tänka på hur vi uttrycker oss, kan öppna för kommunikation, vi kan lyssna på varandra och komma överens.
Man brukar skilja på jag- och du-budskap som handlar om hur vi uttrycker känslor och ansvar i ett samtal. Den som använder jag-budskap tar ansvar för sina känslor och sätter samtidigt en gräns. Vi uttrycker vad vi känner, vad vi vill och hur situationen eller man själv blir påverkad. Den som använder du-budskap uttrycker däremot bara vad den andra gör för fel. Budskapet gör ofta att personen känner sig anklagad och kritiserad och känner att hen måste försvara sig.
Tänk dig att en arbetskamrat alltid kommer försent till era möten. Om du säger ifrån med ett du-budskap, kan det låta så här: ”Du kommer alltid försent och det är irriterande.” Risken är att personen känner sig anklagad, och vill försvara sig. Om du istället använder ett jag-budskap kan du säga: ”Jag blir stressad och vi får svårt att hinna med det vi ska, när våra möten blir försenade. Finns det något vi kan göra så att vi kan börja i tid?” Med jag-budskapet öppnar du för kommunikation och för att hitta gemensamma lösningar.
I formella samtal där man behöver ta upp svåra saker är det extra viktigt att tänka på hur man uttrycker sig. Om du exempelvis ska hålla i ett utvecklingssamtal med en förälder och ett barn och behöver ta upp svåra ämnen, får samtalet inte bli anklagande. Kanske har ett barn svårt att sitta stilla under lektionerna och kan störa andra. Istället för att säga ”Du stör lektionerna”, som är anklagande och kan skapa konflikt, kan du säga ”Vi märker att du gärna vill gå upp och röra dig och prata med dina klasskamrater när det blir jobbigt för dig att sitta still. Det stör lektionen och ni får alla svårt att koncentrera er. Finns det något vi kan hjälpas åt med så att det inte händer?” På det sättet öppnar du för kommunikation och för att hitta gemensamma lösningar.
BESVARA
1. Vad är ett du-budskap?
2. Hur kan du-budskap påverka kommunikationen?
3. Vad är ett jag-budskap?
4. Hur kan jag-budskap påverka kommunikationen?
UPPDRAG
Arbeta två och två. Fundera ut fler situationer där man kan behöva säga ifrån. Uttryck det först med ett du-budskap och sedan med ett jag-budskap. Diskutera skillnaden.
Öppna och slutna frågor
Det sätt som vi ställer frågor på har betydelse för hur och om det uppstår ett samtal. Tänk dig att du pratar med någon som bara svarar ja eller nej på dina frågor – eller att den du pratar med bara ställer frågor som du kan svara ja eller nej på. Till slutna frågor finns det bara ett svar, ofta ja eller nej eller ett faktasvar. Det är alltså svårt att utveckla svaren. Exempel på slutna frågor är: ”Vill du ha mer mat?” där du kan svara ”Ja, tack”, ”Är du klar med uppgiften?” och du svarar ”Nej, inte än.” eller ”Bor du i Trollhättan?” och du svarar ”Ja, det gör jag.”. Svaren blir korta och koncisa. Öppna frågor uppmuntrar till utförliga svar och reflektioner och går inte att svara på med ja eller nej. Om någon exempelvis frågar ”Hur kände du då?”, måste du berätta mer för att kunna svara. Andra exempel på öppna frågor är ”Vad tycker du om det här förslaget?”, ”Hur tycker du att vi ska göra för att lösa problemet?” eller ”Vad tror du kommer att hända om vi gör så här?” Med öppna frågor visar du att du är nyfiken på den andra personen och vill veta vad hen tycker, tänker och känner.
Uppföljningsfrågor eller följdfrågor är frågor som får samtalet att fortsätta. Du ställer dem efter ett första svar för att få en person att utveckla sitt resonemang eller förtydliga något. Följdfrågor visar att du lyssnar och är intresserad av att höra mer, exempelvis ”Kan du berätta mer om det?” eller ”Varför blev det så, tror du?”.
BESVARA
1. Vad är en sluten fråga?
2. Vad är en öppen fråga?
3. Vad är följdfrågor?
Genom att ställa öppna frågor och följdfrågor kan samtalet få ett flyt.
UPPDRAG
Arbeta två och två. Bestäm ett ämne som ni ska samtala om. Det kan exempelvis handla om mat, resor, inredning eller något annat.
1. Börja med att endast ställa slutna frågor till varandra och ge korta svar.
2. Därefter försöker ni ställa öppna frågor och följdfrågor till varandra där ni svarar mer utförligt. Sätt en timer och försök att hålla igång samtalet i fem minuter.
3. Reflektera över de olika samtalen. Hur blev de? Hur kändes de?
Hur vill du bli bemött när du berättar något för någon?
Att motivera genom samtal
Samtal är ett kraftfullt verktyg för att stötta någon och hjälpa till att hitta lösningar. Vi som arbetar med människor hamnar ofta i både formella och informella samtal och behöver kunna stötta och ge råd. I skolan eller socialtjänsten är stöttande samtal med elever och föräldrar vanliga, och som chef eller arbetsledare ska man också kunna stötta medarbetare och genomföra olika slags samtal. Om du arbetar på ett gym, behöver du kanske föra samtal om hur träningsplanen ska se ut eller hur en person ska få bättre vanor. Kanske har en kompis eller någon i familjen problem och behöver stöd – då är det också viktigt att samtala och stötta.
REFLEKTERA
I vilka andra yrken kan man behöva vara duktig på att föra samtal, tycker du?
UPPDRAG
Tänk dig att du berättar om ett problem för en kompis.
1. Hur skulle du vilja att kompisen ska vara? Vad vill du att hen ska säga? Hur tycker du att du får stöd?
2. Hur ska kompisen inte vara? Vad vill du att hen inte ska säga?
Motiverande samtal
Det finns många olika samtalsmetoder för att skapa motivation och driv framåt. Motiverande samtal (MI) är en vanlig samtalsmetod inom vården och friskvården för att hjälpa någon till förändring. Metoden utvecklades av William F. Miller (1947–) och Stephen Rollnick (1952–) och var från början riktad till människor med alkoholproblem. På engelska heter metoden motivational interviewing. Den består av ett antal principer som man kan använda sig av i många olika slags samtal och sammanhang.
Ett exempel: Vi tänker oss att en person behöver träna men inte har motivationen att börja. Enligt MI börjar en förändringsprocess med att en person känner ambivalens, alltså har motstridiga känslor, inför ett problem. I ett motiverande samtal kan man då tillsammans utforska för- och nackdelar med träning och prata om hur personen egentligen vill må och leva sitt liv.
Den som leder samtalet lyssnar, stöttar, ställer frågor och bekräftar. Samtalsledaren ska inte argumentera för sin sak utan istället uppmuntra personen att hitta egna lösningar. Genom att lyssna aktivt, vara empatisk och göra personen delaktig i att hitta egna lösningar, aktiverar samtalsledaren personens egna resurser, alltså den egna kraften. Personen får stöd att tro på sig själv och känner att det går att skapa förändring.
BESVARA
1. Vad är motiverande samtal?
2. Vad är ambivalens?
3. Hur ska samtalsledaren vara i motiverande samtal?
Lösningsfokuserade samtal
I ett samtal där vi vill lösa och hantera olika problem är det viktigt att vara lösningsfokuserad, alltså att försöka hitta strategier och lösningar som hjälper en person framåt. Genom att sätta ord på det som fungerar, styrkor, och målsättningar, fokuserar man på det positiva och det som är möjligt. Problemen och det som inte fungerar är ofta lättare att få syn på, men som samtalsledare behöver du vara noga med att hjälpa en person att hellre se det som fungerar och är möjligt.
Den som har ett lösningsfokuserat förhållningssätt kan följa de här principerna:
• Sätt ord på det som fungerar för att kunna göra mer av det.
• Gör om problem till målsättningar. Hitta möjligheter och önskade lägen.
• Hantera svagheter med hjälp av de styrkor och resurser som finns.
• Ta det i små steg.
• Synliggör förändringar, även de små.
I ett lösningsfokuserat samtal behöver vi söka efter resurserna som en person har inom sig och runt omkring sig. Resurser är exempelvis egna styrkor och förmågor, det som fungerar bra – men också det som finns runt omkring, exempelvis stöd och hjälpmedel.
Om vi fokuserar på lösningar och det som fungerar bra, får vi en resursaktivering så att personen kan och börjar använda sina resurser.
Om vi istället fokuserar för mycket på det som inte fungerar, blir det en resursblockering som betyder att personen inte använder sina resurser. Då är risken att vi inte ser lösningar utan fastnar i problem och det som inte fungerar. Det är naturligtvis viktigt att prata om sådant som inte fungerar och vilka konsekvenserna kan bli för personen själv och andra – men också att så snabbt som möjligt se framåt och hitta lösningar. Om det är ett allvarligt problem kanske ni inte kan lösa det under samtalet, utan behöver ta hjälp av andra instanser, som socialtjänst, elevhälsoteam eller sjukvården.
Du och den du samtalar med behöver alltså börja med att ta reda på vad som fungerar bra och när det brukar fungera. Hjälp till att hitta de bästa lösningarna i det som fungerat tidigare. Om
någon exempelvis ofta kommer försent på morgonen, skapar det en hel del problem för personen själv – men också för andra. Prata om konsekvenserna och känslan av att komma försent, men försöka rikta in samtalet på de morgnar då det fungerat bra. Vad var det som ledde fram till att personen hade en bra morgon och vad var det som gjorde att hen kom i tid? Sök efter lösningar och strategier och skriv ned dem. Sätt sedan upp mål tillsammans, prata om styrkor, vilket stöd som behövs och vilka steg framåt som personen kan ta. Följ upp samtalet och undersök vad som fungerat och vad som är hållbart, alltså genomförbart över tid.
BESVARA
1. Vad är ett lösningsfokuserat samtal?
2. Vilka principer använder man i ett lösningsfokuserat förhållningssätt?
3. Vad är resurser?
4. Vad innebär resursaktivering?
5. Vad är resursblockering?
REFLEKTERA
1. Jämför motiverande och lösningsfokuserade samtal. Vad är lika?
2. När tycker du att dessa samtalsformer passar? Ge några exempel.
3. Om du ska hålla i ett samtal med någon som har ett problem som behöver lösas - vad kan du ta med dig för tips från dessa två samtalsformer?
I lösningsfokuserade samtal utgår man från det som fungerar.
Det formella samtalet
Formella samtal är förberedda samtal som har ett tydligt syfte. Det kan vara en arbetsintervju, ett utvecklingssamtal i skolan eller med chefen, ett hälsosamtal eller när en personlig tränare har ett första samtal med sin nya klient. Vad man pratar om under samtalen och hur man pratar om det skiljer sig åt, men strukturen är ofta densamma.
Förberedelser
Samtalsledaren är den som håller i och organiserar ett formellt samtal. Som samtalsledare planerar du, bjuder in till samtalet och håller i det.
• Syfte Innan du genomför samtalet behöver du tydliggöra syftet, alltså varför samtalet ska hållas. Fundera på målet med samtalet och om det behöver tas några formella beslut.
• Samla information Du behöver samla in information och läsa på om det som ska tas upp. Du behöver också ta reda på nödvändig information om dem som ska delta.
• Anpassa språket Tänk igenom hur du ska anpassa samtalet och informationen till de som ska vara med. Fundera på vilka ord som är betydelsebärande, alltså viktiga för kommunikationen.
Ta hänsyn till att de som är med i samtalet kanske inte förstår alla ord och tänk på att orden kan uppfattas på olika sätt. Ta fram och använd hjälpmedel om det skulle behövas.
• Kläder Fundera på vilka kläder som passar? Är det ett mycket formellt samtal kanske samtalsledaren ska vara formellt klädd med skjorta och kavaj. Annars passar det kanske med något informellt som t-shirt och jeans.
• Skapa en struktur Gör en struktur för samtalet, vad du ska ta upp och i vilken ordning. Hur ska du inleda och hur ska du avsluta?
• Förutse frågor Fundera på vilka frågor och oklarheter som kan dyka upp. Fundera också på vad som kan vara känsligt att prata om.
• Förbered frågor till deltagarna Fundera på vad du vill att de som deltar i samtalet ska bidra med. Vad vill du veta om dem?
Vilka frågor ska du ställa?
• Öva och tänk igenom Om möjligt, öva på att hålla samtalet och på vad du ska säga. Tänk igenom strukturen, språket och dina formuleringar.
• Tid och plats Fundera på var samtalet ska hållas, vid vilken tid och hur lång tid som behövs. Förbered miljön så att det är trivsamt och förbered hur ni ska sitta.
• Inbjudan Hur ska deltagarna bjudas in? Är det bäst att ringa dem eller ska de få en skriftlig inbjudan? Förbered inbjudan och var tydlig med syfte och innehåll.
• Dokumentation De flesta formella samtal brukar dokumenteras på något sätt. Beslut och annan information skrivs ned. Bestäm vem som dokumenterar samtalet, vad som ska skrivas ned och vem som får ta del av informationen. Var noga med att bestämma var dokumentationen sparas. Det är särskilt viktigt i verksamheter där ni skriver ned känslig information.
Genom att planera samtalet och vara väl förberedd skapar du struktur och trygghet.
Genomförande och avslut
När deltagarna kommer till ett samtal är det viktigt att skapa god stämning. Samtalsledaren har ett stort ansvar. Hälsa och småprata lite och se till att alla får presentera sig. Prata sedan om vädret, hur resan dit gick eller fråga om något annat.
När alla har satt sig, börja med en inledning där ni klargör syftet – alltså varför ni har samtalet, vad ni ska prata om, hur lång tid det ska ta och vilka beslut som ni behöver ta. I inledningen är det också bra att berätta vem som för anteckningar, vad som kommer att skrivas ned och var anteckningarna förvaras. Det är viktigt att alla känner sig trygga med varför de är där och vad som kommer att hända.
Under samtalet behöver samtalsledaren vara noga med att lyssna aktivt på den som talar och fördela ordet. Det är bra att ställa en fråga och sedan uppföljningsfrågor och uppmuntra dem som deltar att berätta och förklara mer. Om ni behöver ta något beslut och deltagarna kan vara med och påverka beslutet, kan samtalsledaren ställa frågor som: Om du får önska fritt, hur skulle du vilja lösa det? Vilka förslag har du? På vilket sätt kan vi stötta och hjälpa dig?
Avsluta samtalet i god tid och förbered det gärna genom att säga: ”Nu har vi bara tio minuter kvar innan vi ska avsluta.” Sammanfatta vad ni pratat om och vilka beslut som tagits. Därefter frågar samtalsledaren om det finns frågor eller om det är något som känns oklart. Om ni ska ha fler möten, boka in dem –avsluta annars med att säga att deltagarna kan höra av sig om de har frågor i efterhand.
Dokumentationen behöver genast sparas på rätt plats, annars är det lätt att den hamnar på fel ställe.
REFLEKTERA
1. Har du varit med om något formellt samtal som du tyckte var bra och där du kände dig sedd och bemött på ett bra sätt? Vad var det i samtalet som fungerade?
2. Har du varit med om ett formellt samtal som inte alls gick bra och där du kände att du inte blev lyssnad på? Vad var det i samtalet som inte fungerade?
UPPDRAG
Arbeta i grupp. Ni ska genomföra ett rollspel där ni dramatiserar ett formellt samtal. Bestäm vem som är samtalsledaren och vilka som ska vara deltagarna. Bestäm vilket typ av samtal det ska vara, exempelvis utvecklingssamtal i skolan, arbetsintervju eller hälsosamtal på ett gym. Förbered samtalet noga enligt instruktionerna i kapitlet. Spela sedan upp samtalet för dina klasskamrater. Reflektera kring hur det gick, vad som gick bra och vad som var svårt.
Härskartekniker
Vissa människor använder härskartekniker för att ta makt från andra och för att manipulera dem, alltså på ett listigt sätt försöka styra och få sin vilja igenom. Vi kan stöta på härskartekniker både i vardagliga situationer och i arbetslivet och den som utsätts blir ofta förvirrad, kan börja må dåligt och känna sig kränkt.
OSYNLIGGÖRANDE är när någon ignorerar dig, vänder ryggen mot dig, undviker ögonkontakt eller avbryter dig och börjar prata med någon annan. Personen låtsas kanske att du inte finns.
FÖRLÖJLIGANDE är när någon skämtar eller säger något som gör att andra skrattar åt dig. Du får kanske kommentarer om ditt utseende eller hur du är som person. Om du säger något på ett möte och de andra knappt reagerar på det du sagt eller får kommentarer som ”Vilket gulligt förslag, men jag tror att vi andra ska sköta det här.” – då blir du både osynliggjord och förlöjligad.
ÖVERFÖRING AV SKULD OCH SKAM är en härskarteknik som får någon annan att skämmas över sina reaktioner. Om du reagerar och uttrycker hur du känner i en situation och någon säger ”Men överdriv inte! Det var ju bara ett skämt.” – då försöker personen få dig att skämmas över din reaktion.
UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION är när härskartekniken innebär att alla inte får den information de behöver.
Du får kanske reda på saker i efterhand eller kan till och med bli anklagad för att inte hålla dig uppdaterad. Kanske blev du inte inbjuden till ett visst möte eller så bestämde andra något på fikarasten där du inte var med.
DUBBELBESTRAFFNING är att bli bestraffad oavsett vad man gör. Det kan vara att först bli kritiserad för att inte säga ifrån tillräckligt – och när man sedan säger ifrån bli anklagad för att vara bråkig och jobbig.
HOT OM REPRESSALIER, alltså straff, kan vara när det finns ett outtalat eller uttalat hot. Tänk dig att en kompis vill att du ska hänga med ut i helgen och du inte har lust. Om du inte följer med vet du att kompisen kommer frysa ut dig eller bli arg och skälla ut dig.
OBJEKTIFIERING är en härskarteknik som innebär att förminska någon, alltså inte erkänna att en person har känslor, egen vilja och åsikter utan ser hen som ett objekt eller en roll. Det kan uttryckas på en arbetsplats genom att du får kommentarer om ditt utseende men inte får erkännande för dina prestationer – eller när du får kommentarer som ”Du är här för att göra ett jobb, inte ha åsikter.”.
REFLEKTERA
Har du varit med om någon situation där du känt av någon härskarteknik? Vad hände och hur kändes det?
UPPDRAG
Det finns fler härskartekniker än de som beskrivs här. Sök på nätet efter andra sätt att härska. Beskriv dem du hittar för en klasskamrat.
Att komma i tid
Mika går på högstadiet och har svårt att komma i tid till skolan. Hen har dessutom svårt att komma i säng och är ofta trött. Tidigare har hen både kommit i tid och varit pigg i skolan. Nu har de sena ankomsterna börjat påverka både studieresultat och Mikas mående.
Mikas mentor ska genomföra ett formellt samtal med Mika och vårdnadshavana för att ta reda på varför Mika kommer försent, vad som behöver göras och vilket stöd Mika behöver för att komma i tid till skolan.
REFLEKTERA
1. Varför har Mika svårt att komma i säng, tror du?
2. Vilka konsekvenser kan sena ankomster ha för Mika?
3. Vilka fördelar finns det med att komma i säng i tid?
4. Vilka fördelar finns det med att komma i tid till skolan?
5. De perioder då Mika kommit i säng och kommit i tid, vad tror du har fungerat då?
6. Hur kan vårdnadshavarna hjälpa till?
7. Vad kan Mika själv göra för att förbättra sin situation?
8. Vad kan målsättningen vara och vilka små steg kan Mika ta?
9. Vad behöver pedagogen tänka på för att vara lösningsfokuserad och aktivera familjens och Mikas resurser?
Att börja träna
Kim vill börja träna men har svårt att komma iväg till gymmet. Hen har varken ork eller motivation, vill helst ligga kvar i soffan och skrolla på mobi-
len. Det har tidigare funnits perioder då Kim tränat regelbundet. Nu har
Kim bokat tid med en personlig tränare för att få hjälp att komma igång.
REFLEKTERA
1. Varför har Kim svårt att komma iväg till träningen, tror du?
2. Vilka fördelar finns det med att komma iväg till träningen?
3. De perioder Kim tränat regelbundet, vad tror du har fungerat då?
4. Hur kan Kims omgivning hjälpa till och stötta?
5. Vad kan Kim själv göra för att lättare komma iväg?
6. Vad kan målsättningen vara och vilka små steg kan Kim ta?
7. Vad behöver den personliga tränaren tänka på för att vara lösningsfokuserad och aktivera Kims egna resurser?
UPPDRAG
Välj ett av samtalen. Dramatisera det. Träna på att vara lösningsfokuserad.
Sammanfattning
Ett samtal är när två eller flera personer utbyter tankar, idéer och information. Samtal kan både vara muntliga och skriftliga. Genom samtal försöker vi förstå varandra, vi uttrycker våra önskemål och gränser, vi diskuterar och utvecklar idéer, stöttar varandra och skapar relationer.
Informella samtal är de som förs i vardagliga sammanhang med vänner och familj. Formella samtal har ett syfte, är strukturerade och planerade och det finns en samtalsledare, till exempel i en arbetsintervju eller ett utvecklingssamtal. Samtalsledaren är den som planerar, genomför och organiserar ett formellt samtal.
För att ett samtal ska fungera behövs en tvåvägskommunikation där kommunikationen går fram och tillbaka. Turtagning är att turas om att prata så att talutrymmet blir jämnt fördelat. Vi behöver även ge varandra feedback, alltså återkoppling eller respons, i ett samtal. Den som använder jag-budskap tar ansvar för sina känslor och sätter samtidigt en gräns. Den som använder du-budskap uttrycker däremot vad den andra gör för fel. Du-budskap kan få den andra personen att känna sig anklagad och kritiserad.
Frågor och hur vi ställer dem är en viktig del i samtalet. Slutna frågor finns det bara ett svar på, ofta ja eller nej eller ett faktasvar. Öppna frågor uppmuntrar till utförliga svar och reflektioner.
Följdfrågor är frågor som får ett samtal att fortsätta.
Motiverande samtal (MI) är en vanlig samtalsmetod inom vården och friskvården för att hjälpa någon till förändring. I lösningsfokuserade samtal försöker man hitta lösningar som hjälper en person framåt. Att fokusera på lösningar och det som fungerar bra, resulterar i en resursaktivering. Att istället fokusera för mycket på det som inte fungerar, resulterar i resursblockering. Då är risken att man inte ser lösningar utan fastnar i problem och det som inte fungerar.
AVSLUTANDE UPPGIFT
Intervjua en pedagog, en personlig tränare på ett gym, en skolsköterska, en rektor eller någon annan som ofta behöver genomföra formella samtal. Fråga vad de tycker är viktigt att tänka på och vad som är utmanande i formella samtal. Skriv ned dina frågor, tänk på att de ska vara öppna frågor, och följdfrågor. Presentera dina svar och diskutera svaren med dina klasskamrater.
NIVÅ 2
Pedagogik nivå 2 för Gy25 är en lärobok i ämnet pedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Pedagogik nivå 2 är den andra av tre nivåer i ämnet pedagogik. Boken är indelad i fyra delar: Människans lärande, utveckling och villkor, Kommunikation, interaktion och medier, Pedagogiskt ledarskap och pedagogiska teorier och Pedagogiska aktiviteter.
Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
PEDAGOGIK NIVÅ 2 BESTÅR AV:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning med lärarwebb
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se
ISBN 978-91-27-46901-3