Omvårdnad
MARIA FISCHER, KLARA EKVALL & DAVID NYGREN
Bakgrund
5. Rehabilitering, habili-
8. Undersökning och behandling
9. Omvårdnad vid några
Reumatoid artrit (RA) 195 Omvårdnad och omsorg 195
och omsorg 198
Om cancersjukdom 201 Vanliga besvär 202
Omvårdnad och omsorg 203 Din roll 205
Infektioner 206 Influensa 207
Om influensa 208
Omvårdnad och omsorg 209 Vinterkräksjuka 210
Om vinterkräksjuka 211
Omvårdnad och omsorg 212
Svampinfektion 213
Om svampinfektion 214
Omvårdnad och omsorg 215 Sepsis 216
Om sepsis 217
Omvårdnad och omsorg 218 Din roll 219
Sammanfattning 220
KAPITEL 1
Omvårdnadsprocessen och omvårdnadsteorier
Det här kapitlet handlar om behovsanpassning, omvårdnadsprocessen och om några teorier som förklarar hur vård- och omsorgsarbetet ska utföras.
Du får lära dig
• hur vård och omsorg anpassas efter personens behov
• hur vård- och omsorgsarbetet kan planeras och genomföras enligt omvårdnadsprocessen
• hur några viktiga omvårdnadsteorier används i det praktiska vård- och omsorgsarbetet
• de vanligaste centrala begreppen inom området.
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• arbeta utifrån omsorgs- och omvårdnadsprocessen i relation till biståndsbedömning
• beskriva några omvårdnadsteorier och ge exempel på hur de används i praktiken.
Behovsanpassning
YOUSEF
Yousef är 76 år gammal och ensamstående. Hans fru dog för två år sedan. Han sörjer, men han har ändå börjat anpassa sig till livet utan sin livskamrat. Nu hittar han glädjeämnen tillsammans med barn och barnbarn, även om de träffas sällan. Yousef har diabetes som han behandlar med insulin och efter många år med sjukdomen tycker han att det fungerar bra. För två veckor sedan opererades Yousef för tarmcancer och fick en stomi inopererad. Yousef tog cancerbeskedet hårt. Operationen var lyckad, men trots instruktioner från vård- och omsorgspersonalen på sjukhuset har Yousef svårt att sköta sin stomi på egen hand. Han är utskriven och får besök dagligen av hemtjänstpersonal för att lära sig att sköta sin stomi. Han har tappat livslusten och sitter mest stilla i sin fåtölj hemma i huset och tittar på tv. Undersköterskan David från hemtjänsten märker att Yousef är uppgiven och dessutom verkar ha svårt att sköta sin hygien.
SAMTALA
Formulera fem frågor om Yousef. Använd frågeorden Vem?, Varför?, Var?, När, Hur?. Fråga och svara varandra.
ÖVERSIKT
Biståndsbedömning
Biståndshandläggaren bedömer behovet av vård och omsorg.
De insatser vårdtagaren får anpassas efter vårdtagarens behov och förutsättningar.
En person som behöver hjälp och stöd kan ansöka om bistånd hos kommunen.
CENTRALA BEGREPP
bistånd
biståndsansökan biståndsbedömning biståndsbeslut
Kommunen ska ge hjälp och stöd till sina invånare genom hela livet. En person som inte själv kan klara sina behov hemma kan ansöka hos kommunen om hjälp. Hjälpen som kommunen ger kallas bistånd. En biståndsansökan kan göras muntligt eller skriftligt. En biståndshandläggare gör sedan efter samtal med den sökande personen och personens närstående en biståndsbedömning, det vill säga utreder och bedömer personens behov, förutsättningar och önskemål.
Personen får sedan ett biståndsbeslut där det står vilken hjälp personen får rätt till.
Kommunal omvårdnad och omsorg hemma
ÖVERSIKT
Vårdtagare kan få hjälp i hemmet, till exempel med hjälpmedel och med matlagning.
Vård- och omsorgspersonal skriver ner vad de ska göra i en genomförandeplan.
CENTRALT BEGREPP genomförandeplan
Biståndet som kommunen ger kan till exempel vara hjälp av hemtjänsten att handla mat, städa, laga mat eller sköta den personliga hygienen. Personen som får biståndet, vårdtagaren, kan också få hjälpmedel, exempelvis hörapparat eller duschstol. Ibland behöver bostaden anpassas så att vårdtagaren har lättare att röra sig där utan att riskera att ramla. Man behöver kanske ta bort trösklar, ordna en duschplats i stället för badkar eller sätta in en hiss.
Om behovet av hjälp och stöd i hemmet är för stort behöver vårdtagaren kanske flytta till ett särskilt boende.
När personen har fått ett biståndsbeslut om stöd från hemtjänsten eller i särskilt boende gör personalen i hemtjänsten eller på det särskilda boendet en genomförandeplan. I genomförandeplanen står vad vård- och omsorgspersonalen ska göra, så att det stämmer med biståndsbeslutet.
SANT ELLER FALSKT?
1. Att få bistånd kan innebära att personal från hemtjänsten kommer och städar.
2. Ett biståndsbeslut betyder att personen inte ska få hjälp i hemmet.
3. Genomförandeplanen ska stämma överens med biståndsbeslutet.
4. Att anpassa bostaden ingår i genomförandeplanen.
Sjukvård hemma
ÖVERSIKT
Oftast är det regionen som ansvarar för sjukvård som ges i hemmet.
Sjukvård som ges i hemmet kallas hemsjukvård.
Vårdtagarens behov och stödet vårdtagaren ska få skrivs ner i en vårdplan.
CENTRALA BEGREPP
hemsjukvård
medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) vårdplan
samordnad individuell plan, SIP
Ibland behöver en person hemsjukvård, alltså sjukvård i hemmet. Det kan till exempel vara hjälp med sårvård eller läkemedelshantering. I vissa kommuner är det kommunen som har ansvar för hemsjukvården och i vissa andra är det primärvården, alltså regionen. Om regionen sköter hemsjukvården kommer personal från vårdcentralen eller ett sjukhus hem till vårdtagaren.
Hemsjukvård kan se mycket olika ut beroende på vårdtagarens behov. För vissa handlar det om en tillfällig insats under en begränsad tid, till exempel efter en operation eller en infektion. För andra kan det vara en mer långvarig vård, där personal regelbundet kommer hem och ger behandlingar eller stöd. Det är vanligt att hemsjukvård kombineras med andra insatser, till exempel hemtjänst, för att vardagen ska fungera så bra som möjligt. För en vårdtagare som ska skrivas ut från sjukhus planeras vården i hemmet vid ett vårdplaneringsmöte som läkaren kallar till. De som är med på mötet kan vara vårdtagare, närstående, sjukhuspersonal, kommunens biståndshandläggare, distriktssköterska och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). På mötet bedöms vilken vård och hjälp som vårdtagaren behöver, till exempel rehabilitering, hemtjänst, hemsjukvård, vård på vårdcentral eller ledsagare. Ett vårdplaneringsmöte kan ibland kännas omfattande, eftersom många olika professioner deltar. Därför är det viktigt att vårdtagaren och närstående får möjlighet att ställa frågor och framföra sina önskemål. På så vis blir
vården mer personcentrerad. Allt man beslutar om skrivs i en vårdplan.
I vårdplanen skriver biståndshandläggaren
• vårdtagarens omvårdnadsbehov
• vilken vård och behandling som vårdtagaren ska få
• nutritionsdiagnos (vårdtagarens behov av näring)
• mål för behandlingsåtgärderna
• hur utvärderingen ska göras.
Vårdplanen fungerar som en gemensam karta för vård och omsorg. Den är inte statisk utan kan ändras när vårdtagarens behov förändras. Om en person till exempel återhämtar sig efter en sjukdom kan vissa insatser avslutas, medan nya kan läggas till om hälsotillståndet försämras. Därför måste planen följas upp regelbundet och ändringar dokumenteras tydligt.
Om en vårdtagare behöver vård och omsorg från både kommun och region, skrivs en samordnad individuell plan, SIP. SIP är ett dokument som beskriver vilka insatser en vårdtagare får nu och vad som planeras både från regionen och kommunen.
Kommunens vård- och omsorgspersonal skriver in vad de ska göra utifrån vårdplanen och SIP i genomförandeplanen. Genomförandeplanen är också ett viktigt stöd för personalens kontinuitet. När olika undersköterskor turas om att arbeta hos samma vårdtagare kan planen fungera som en vägledning så att vården ges på samma sätt, oavsett vem som utför den. Det bidrar till att vårdtagaren känner sig trygg och får en vård som är likvärdig över tid.
KAN DU DET HÄR?
1. Förklara begreppen bistånd, genomförandeplan, vårdplan och SIP.
2. Förklara varför SIP är ett viktigt dokument.
3. Förklara hur begreppen biståndsbedömning, vårdplaneringsmöte, vårdplan och hemsjukvård kan hänga ihop.
SIP
SIP används när en vårdtagare får insatser från både regionen och kommunen.
Omvårdnadsprocessen
ÖVERSIKT
Att ha ett yrkesetiskt förhållningssätt innebär att visa respekt för vårdtagarens värdighet och rättigheter.
Viktiga yrkesetiska frågeställningar handlar om vårdtagarens välbefinnande, självbestämmande och integritet.
Med omvårdnadsprocessen kan vården och omsorgen anpassas till vårdtagarens behov, förutsättningar och önskemål.
CENTRALA BEGREPP yrkesetiskt förhållningssätt omvårdnadsprocessen
Omvårdnad är det som vård- och omsorgspersonal gör för vårdtagaren i den dagliga kontakten, i omtanken och i olika aktiviteter. Omvårdnaden omfattar både praktiska insatser och ett förhållningssätt som visar respekt för vårdtagaren som människa. Det kan handla om att ge hjälp med hygien och måltider, men också om att skapa trygghet, ge stöd i sociala situationer och bidra till meningsfulla aktiviteter i vardagen. Omvårdnaden ges alltid med hänsyn till vårdtagarens integritet (värdighet), självbestämmande (rätt att bestämma själv) och på ett patientsäkert sätt. Patientsäkerhet handlar om att minska lidande och att minska risk för kroppslig och psykisk skada eller sjukdom.
Vården och omsorgen ska anpassas efter vårdtagarens behov, förutsättningar och önskemål, det vill säga att vården är personcentrerad. Men behov, förutsättningar och önskemål kan förändras. Vårdtagaren kan exempelvis må bättre eller få nya besvär. Därför måste vård- och omsorgspersonalen vara uppmärksamma på förändringar i vårdtagarens mående. Tidiga insatser och snabba åtgärder kan göra stor skillnad för vårdtagaren. Omvårdnaden kan därför ses som en helhet där både kroppsliga, psykiska, existentiella och sociala behov tas på allvar. För undersköterskan innebär det att alltid se till hela människan, inte bara till en sjukdom eller en diagnos.
När vård- och omsorgspersonalen ger stöd på ett tryggt och respektfullt sätt kan vårdtagaren känna sig mer självständig, delaktig och bekräftad i vardagen.
Yrkesetiskt förhållningssätt
God omvårdnad handlar om att göra gott. Personalen ska därför följa etiska principer (regler). Det betyder att de ska bidra till rättvisa och välbefinnande för vårdtagaren samt respektera vårdtagarens självbestämmande och integritet. Etiken är en förutsättning för systematiskt arbete eftersom vården alltid måste anpassas till vårdtagarens behov och rättigheter:
• Rättvisa: Har alla vårdtagare lika tillgång till vård, oavsett vilka de är och om de bor i en liten eller stor kommun?
• Välbefinnande: Kan vårdtagarens hälsa och livskvalitet stärkas?
• Självbestämmande: Får vårdtagaren fatta egna beslut om sin vård och vardag?
• Integritet: Skyddar personalen patientens personliga och medicinska information?
Etiska frågor är inte alltid lätta att besvara, men de hjälper personalen att reflektera över sitt arbetssätt och är en viktig grund för att kunna arbeta systematiskt i omvårdnaden.
Genom att prata om dessa frågor i arbetsgruppen kan man utveckla ett yrkesetiskt förhållningssätt som ger vårdtagaren trygg och respektfull vård. Etiken får särskild betydelse eftersom personalen ofta möter människor i svåra situationer, där bemötandet kan påverka vårdtagarens känsla av trygghet och värdighet. Ibland ställs man inför etiska dilemman utan självklart rätt eller fel. Då blir det viktigt att diskutera med kollegor och använda de etiska principerna som vägledning. Ett yrkesetiskt förhållningssätt innebär att visa respekt för vårdtagarens rättigheter, följa tystnadsplikten och arbeta för vårdtagarens bästa. Det kräver också att personalen reflekterar över egna värderingar så att dessa inte påverkar vårdtagarens beslut, samt att man är ärlig i kommunikationen och tar ansvar för sina handlingar. På så sätt blir etiken inte något som ligger vid sidan av, utan en naturlig del av allt vårdoch omsorgsarbete.
En process i fem steg
En modell och ett sätt att tänka som vård- och omsorgspersonalen använder i det vardagliga arbetet är omvårdnadsprocessen. Modellen hjälper vård- och omsorgspersonalen att vara säkra på att vården och omsorgen anpassas till de behov som vårdtagaren har just nu.
Att arbeta utifrån en process betyder att följa ett bestämt förhållningssätt och ett antal steg. Det ger struktur i arbetet och gör det lättare för personalen att upptäcka förändringar i vårdtagarens hälsa. På så vis minskar risken att något viktigt missas. Omvårdnadsprocessen är alltså både en arbetsmetod och ett sätt att tänka systematiskt i mötet med varje vårdtagare.
Omvårdnadsprocessen har fem steg och det är viktigt att vårdtagaren är delaktig i alla stegen. Delaktigheten gör att vården bättre motsvarar vårdtagarens behov, men också att vårdtagaren får större förståelse för de beslut som tas. Det skapar trygghet och kan stärka motivationen till egenvård.
Processen är inte statisk utan kan behöva startas om flera gånger. Vårdtagarens behov förändras, och därför måste personalen vara beredda att anpassa insatserna och följa upp resultatet kontinuerligt. På så sätt blir processen ett stöd för att vården ska vara både individuellt anpassad och patientsäker. Vård- och omsorgspersonalen måste tydligt dokumentera varje steg i omvårdnadsprocessen så att annan personal lätt kan ”hoppa in” i processen.
SANT ELLER FALSKT?
1. Omvårdnadsprocessen ska säkerställa att vårdtagaren får individuellt anpassad vård och omsorg.
2. Vårdtagaren ska inte delta i omvårdnadsprocessen.
3. Vård- och omsorgspersonalen måste dokumentera varje steg i omvårdnadsprocessen.
4. Efter utvärdering kan processen starta om igen.
OMVÅRDNADSPROCESSEN HAR FEM STEG.
1
DATAINSAMLING, BEDÖMNING
Vilka behov har vårdtagaren?
Exempel: Kalle har smutsiga kläder. Kalle vet inte hur man tvättar kläder.
5
UTVÄRDERING
Har målen uppnåtts?
Om inte, börja om från steg 1.
Exempel: Kalle har rena kläder och kan tvätta själv. Ny bedömning (steg 1): Han har svårt att nå upp till tvättlinan när han ska torka kläderna.
4
GENOMFÖRANDE Åtgärder genomförs.
Exempel: Personal lär Kalle att tvätta kläder enligt överenskommelse.
2
PROBLEMFORMULERING (OMVÅRDNADSDIAGNOS)
På vilka sätt hjälper insatsen vårdtagaren?
Exempel: Det är bra för Kalles självkänsla att kunna tvätta sina kläder själv. Kalle behöver lära sig att tvätta kläder.
3
PLANERING OCH MÅL
Hur ska insatsen genomföras och vad är målsättningen med den?
Exempel: Vill Kalle lära sig att tvätta?
När? Var? Hur? Vad kan Kalle redan? Mål: Kalle ska kunna tvätta sina kläder själv.
Omvårdnadsteorier
För att beskriva hur personalen ska arbeta inom vård och omsorg, vilket ansvar de har och vad de ska tänka på i mötet med dem de vårdar finns olika teorier. Flera omvårdnadsteorier har påverkat vård och omsorg i Sverige. De hjälper vårdbiträdet, undersköterskan och sjuksköterskan att förstå vad, hur och varför något ska göras i arbetet.
Fyra omvårdnadsteorier
ÖVERSIKT
Omvårdnadsteorier beskriver vård- och omsorgspersonalens ansvar och uppgifter.
Omvårdnadsteorier beskriver vad som är viktigt i omvårdnaden.
CENTRALT BEGREPP omvårdnadsteori
Den första omvårdnadsteorin presenterades i mitten av 1800talet av den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale. Några andra viktiga omvårdnadsteorier började utvecklas i USA på 1950-talet av Virginia Henderson och Dorothea Orem och i Finland på 1990-talet av Katie Eriksson.
De nya omvårdnadsteorierna ledde till regler för hur personalen inom vård och omsorg skulle arbeta. Teorierna har sedan utvecklats vidare när ny kunskap och mera praktisk erfarenhet har tillkommit.
I alla omvårdnadsteorier ingår att omvårdnad ska ges med värdighet och respekt för vårdtagaren. De flesta omvårdnadsteorier behandlar fyra begrepp:
• människa
• hälsa
• miljö
• omvårdnadsaktiviteter.
Florence Nightingale
ÖVERSIKT
Florence Nightingale skrev den första omvårdnadsteorin.
Hon förstod att det var viktigt med god hygien i omvårdnadsarbetet.
Hon ansåg att vård- och omsorgspersonalen behövde mera kunskap.
Därför startade hon en skola för sjuksköterskor.
CENTRALA BEGREPP
hygieniskt förhållningssätt teoretisk kunskap hälsofrämjande åtgärder hälsoupplysning sociala förhållanden
Den första omvårdnadsteorin utvecklades av den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale (1820–1910). Hon började sitt arbete som sjuksköterska på ett militärsjukhus under Krimkriget (1853–1856). Där introducerade hon ett hygieniskt förhållningssätt. Det innebar att hon var noga med renligheten.
Det var ett nytt sätt att arbeta och Florence Nightingale mötte en del motstånd i början. Men hon visade att hon hade rätt: hon lyckades få ner dödligheten bland soldaterna på sjukhuset.
När Florence Nightingale kom tillbaka till England började hon arbeta hårt för att utveckla sjukvården, och också för att förbättra sjuksköterskornas arbetsförhållanden. Hennes bok Anteckningar om sjukvård, som kom ut 1859, anses vara den första som presenterar en omvårdnadsteori. Reglerna om omvårdnadsarbetet som presenteras där är fortfarande aktuella.
År 1860 startade Florence Nightingale en skola i London där man utbildade sjuksköterskor. Det var den första sjuksköterskeutbildningen. Där fick eleverna lära sig att arbeta med både huvud, hjärta och händer. Florence Nightingale ansåg att en sjuksköterska skulle ha hög moral, det vill säga arbeta flitigt och ansvarsfullt samt ge vårdtagaren vänlighet.
Florence Nightingale betonade vikten av teoretisk kunskap. Vård- och omsorgspersonalen måste ha medicinska kunskaper för att kunna förstå vårdtagarens svårigheter och behov. Hon framhöll också att omvårdnaden alltid ska ges med höga krav på renlighet och att den bör innehålla hälsofrämjande åtgärder.
Florence Nightingale.
Under Krimkriget blev Florence
Nightingale känd som "Damen med lampan". Här ser vi henne på baksidan av en engelsk sedel.
Det kunde till exempel handla om att ge vårdtagaren frisk luft och en lugn och vacker miljö med glada färger, blommor och tavlor på väggarna, något hon menade påskyndade tillfrisknandet. Vård- och omsorgspersonalen ska också ge hälsoupplysning, det vill säga information om vad som bidrar till god hälsa. De ska alltså inte bara behandla sjuka människor utan också förebygga skada och sjukdom genom att informera om vad som kan förbättras i hemmiljön, exempelvis vad gäller hygien.
Vård- och omsorgspersonalen ska också bidra till bättre sociala förhållanden genom att vårda både fattiga och rika på lika villkor.
Hennes idéer visar att god omvårdnad inte enbart handlar om behandling av sjukdom. Minst lika viktigt är att skapa en trygg miljö, arbeta förebyggande och visa respekt för alla människors lika värde. Därför är Nightingales tankar fortfarande betydelsefulla och lever kvar i mycket av dagens vård- och omsorgsarbete.
Virginia Henderson
ÖVERSIKT
Enligt Virginia Hendersons omvårdnadsteori ska omvårdnaden tillgodose vårdtagarens grundläggande behov.
Vård- och omsorgspersonalen ska genom att lyssna och ha inlevelseförmåga uppmärksamma vårdtagarens behov.
CENTRALT BEGREPP grundläggande behov
Virginia Henderson (1897–1996) var en amerikansk sjuksköterska och forskare. I sin omvårdnadsteori, Hendersons behovsteori, förklarar hon att för att uppnå god hälsa behöver en människa få grundläggande behov tillgodosedda. Grundläggande behov är behov som är gemensamma för oss alla, till exempel kärlek, mat, husrum och kläder.
Omvårdnadens mål är att tillgodose vårdtagarens grundläggande behov så att vårdtagaren tillfrisknar, uppnår hälsa och återvinner sin självständighet eller en lugn och fridfull död. Vård- och omsorgspersonalen ska ge stöd och hjälp då vårdtagaren inte orkar, vill eller kan uppfylla sina behov själv. Virginia Henderson delar in stödet i omvårdnaden i tre nivåer som kan se ut så här:
1. Vård- och omsorgspersonalen gör något åt vårdtagaren, exempelvis matar en vårdtagare som inte kan äta själv.
2. Vård- och omsorgspersonalen hjälper vårdtagaren att göra något, exempelvis att använda besticken rätt så att maten kommer till munnen.
3. Vård- och omsorgspersonalen stöttar när vårdtagaren gör något, exempelvis uppmuntrar en vårdtagare som klarar att äta själv.
Utifrån Virginia Hendersons teori frågar vård- och omsorgspersonalen vid varje möte hur vårdtagaren mår, fysiskt, psykiskt och socialt. De ställer öppna frågor, lyssnar aktivt och uppmärksammar förändringar i exempelvis hud, aptit och urinmängd för att sedan anpassa omvårdnaden efter vårdtagarens behov.
Virginia Henderson menar att det viktigaste är att få sina grundläggande behov tillgodosedda.
Virginia Hendersons teori betonar alltså både de fysiska och de känslomässiga behoven, och visar att omvårdnad alltid måste anpassas efter hela människan. Genom att arbeta på detta sätt kan vård- och omsorgspersonalen inte bara ge hjälp här och nu, utan också stärka vårdtagarens självständighet och livskvalitet på längre sikt. Därför är teorin fortfarande ett viktigt stöd i dagens vårdarbete.
Dorothea Orem
ÖVERSIKT
I Dorothea Orems teori ska vård- och omsorgspersonal bidra till självständighet och autonomi.
Personalen ska alltid fokusera på det friska och stärka det som vårdtagaren kan göra själv.
CENTRALA BEGREPP egenvård autonomi
Den amerikanska omvårdnadsforskaren Dorothea Orem (1914–2007) har utvecklat en teori som utgår ifrån att människan är ansvarig för sin egen hälsa. Genom egenvård, alltså att vara aktiv i vården av sig själv, kommer vårdtagaren att må bättre. För att vårdtagaren ska kunna ta ansvar för sin hälsa igen efter sjukdom ska vård- och omsorgspersonalen uppmuntra självständighet och vårdtagarens autonomi, det vill säga rätten att bestämma själv. Vårdtagaren behöver då också få kunskap om sin sjukdom och hur den ska behandlas. Egenvård stärker vårdtagarens känsla av kontroll och självständighet. För personalen innebär det att ge stöd på ett sätt som gör att vårdtagaren klarar så mycket som möjligt själv.
När vårdtagaren är för svag för att delta i vården, till exempel på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom, behöver vård- och omsorgspersonalen kompensera, alltså hjälpa till, med det som vårdtagaren inte klarar av att göra själv. Personalens uppgift blir då att förstå vilken hjälp vårdtagaren behöver och sedan anpassa omvårdnaden till vårdtagarens behov av stöd.
Dorothea Orem utvecklade en teori om egenvård.
Omvårdnaden delas in i tre nivåer av egenvårdsåtgärder:
• helt kompenserande – då vårdtagaren inte kan göra något själv och vård- och omsorgspersonalen har kontroll över alla beslut, exempelvis när vårdtagaren är medvetslös
• delvis kompenserande – då vårdtagaren har viss förmåga att klara sig själv, vårdtagaren och vård- och omsorgspersonalen beslutar tillsammans, exempelvis när vårdtagaren bestämmer vilka kläder vårdtagaren vill ta på sig och vård- och omsorgspersonalen hjälper till att knäppa de knappar som vårdtagaren inte klarar av att knäppa själv
• stödjande och undervisande – då vårdtagaren klarar sig själv och har full kontroll över beslut, exempelvis då vårdoch omsorgspersonalen uppmuntrar vårdtagaren att ta på sig kläderna.
Omvårdnadsarbetet ska alltid fokusera på det friska och stärka det som vårdtagaren kan göra själv. En uppmuntrande, trivsam och stimulerande miljö som respekterar vårdtagarens autonomi kan hjälpa vårdtagaren att utveckla sin förmåga att klara sig själv igen. Det gäller att hitta en balans mellan att ge stöd och att låta vårdtagaren prova själv. Om personalen gör för mycket kan vårdtagaren bli passiv, men om stödet ges på rätt sätt kan det i stället stärka modet att försöka.
Det är viktigt att utvärdera behovet av kompensation, alltså hjälp och stöd, allteftersom vårdtagaren blir friskare och utvecklas. Målet är ju att vårdtagaren ska klara så mycket som möjligt själv. För vård- och omsorgspersonalen innebär det att vara lyhörd, ha tålamod och uppmuntra små framsteg i vardagen. På så sätt blir vägen mot självständighet både tryggare och mer motiverande för vårdtagaren.
Dorothea Orems teori visar att omvårdnad inte enbart handlar om att ge hjälp, utan också om att stärka det vårdtagaren kan göra själv. När personalen fokuserar på resurser, delaktighet och självständighet kan vårdtagaren få bättre livskvalitet och större kontroll över sitt liv. Därför är hennes teori fortfarande viktig i dagens vårdarbete.
Katie Eriksson
ÖVERSIKT
För Katie Eriksson är målet för omvårdnad att minska lidande.
I sin omvårdnadsteori betonar Katie Eriksson att omvårdnad ska ges kravlöst och med kärlek.
Katie Erikssons teori grundar sig i att människor formas i samspel med andra.
CENTRALA BEGREPP vårdvetenskap caritas hälsokorset
Sjuksköterskan och professorn Katie Eriksson (1943–2019) från Finland utvecklade vetenskapen om vårdande, vårdvetenskapen. I sin omvårdnadsteori beskriver Katie Eriksson att människor formas i samspelet med andra: familj, vänner och andra människor de möter. Hon säger att lidande är en del av livet och att alla människor behöver någon människa som kravlöst bryr sig om och hjälper.
Syftet med omvårdnad och vård är enligt Katie Eriksson att lindra lidande och att tjäna liv och hälsa genom caritas, som betyder kravlös, osjälvisk kärlek. Caritas ska vara grunden för vård- och omsorgspersonalens handlande och vårdtagarens värdighet ska skyddas.
Att vårda innebär att ansa, leka och lära, säger Katie Eriksson. Så här förklarar hon orden:
• Ansa innebär att ta hand om vårdtagarens fysiska behov, till exempel att äta och sköta sin hygien. Vård- och omsorgspersonalen ska också bekräfta vårdtagaren genom kärlekshandlingar (caritas), till exempel ögonkontakt, närhet och beröring.
• Leka innebär att stimulera vårdtagaren till välbefinnande genom glädje, skratt och lust, men också genom att öva och pröva för att utveckla självförtroende, till exempel genom samtal och aktivitet.
• Lära innebär att stödja vårdtagaren till utveckling, att lära sig nytt och att hitta nya sätt att fungera och vara för att bli självständig, till exempel genom stödja vårdtagaren till att acceptera, sköta och leva med sin diabetes.
Katie Eriksson har utformat hälsokorset.
Där kan man se att en person kan ha fysiska sjukdomar eller ha ont av skador men ändå uppleva välbefinnande, vilket är en viktig målsättning i omvårdnaden. En person kan också må dåligt även om personen av sjukvården klassas som frisk.
MÅR BRA
Är sjuk och mår bra. Är sjuk och mår dåligt.
Är frisk och mår bra.
FRISK SJUK
Katie Erikssons teori betonar därmed att omvårdnad handlar om hela människan: kroppsliga, känslomässiga, sociala och existentiella behov. Genom caritas och genom att ansa, leka och lära kan personalen bidra till att vårdtagaren känner välbefinnande och bevarar sin värdighet, även i sjukdom och lidande. På så vis är hennes teori fortfarande aktuell och betydelsefull i dagens vårdarbete.
SANT ELLER FALSKT?
1. Enligt Florence Nightingale behöver personalen inte vårdoch omsorgsutbildning för att ge säker omvårdnad.
2. Enligt Virginia Hendersons teori har alla människor grundläggande behov som behöver tillgodoses.
3. Vård- och omsorgspersonalens uppgift är enligt Dorothea Orem att anpassa omvårdnaden till vårdtagarens behov av stöd.
4. Enligt Katie Erikssons teori handlar omvårdnad främst om att vårda själen.
KAN DU DET HÄR?
1. Förklara begreppen caritas, hälsokorset, grundläggande behov, autonomi, hälsoupplysning, sociala förhållanden och egenvård.
2. Vilka teorier kopplar du till de olika begreppen?
3. Hur kan du använda din kunskap om begreppen i ditt arbete?
Är frisk och mår dåligt.
MÅR DÅLIGT
ÖVERSIKT
Omvårdnadsteorier i praktiken
Omvårdnadsteorierna har påverkat innehållet i de lagar som styr vård- och omsorgsarbetet.
Omvårdnadsteorierna har betydelse för hälso- och sjukvårdens insatser.
Teorierna har format värdegrund, synsätt och det förhållningssätt som vård- och omsorgspersonalen ska arbeta utifrån.
CENTRALA BEGREPP humanistisk människosyn holistiskt synsätt personcentrerat förhållningssätt
Omvårdnadsteorierna har bidragit på olika sätt till den värdegrund, det synsätt och det förhållningssätt som vårdoch omsorgspersonal ska arbeta utifrån i dag. Allt arbete ska baseras på en humanistisk människosyn, vilket innebär att alla människor har lika värde och att varje individ anses vara en unik person med individuella behov. Vårdtagare ska visas respekt för sin sårbarhet, värdighet och integritet.
Vård- och omsorgspersonalen ska använda ett holistiskt synsätt, det vill säga se hela vårdtagaren, som en fysisk, psykisk, social och andlig människa. Alla delar inverkar på hur vårdtagaren mår och påverkar tillfrisknandet. Att arbeta holistiskt kräver kunskap om vårdtagarens behov, både de grundläggande och de unika, och vårdtagarens förmåga och vilja.
Vård- och omsorgspersonal ska arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt, det vill säga utgå från vårdtagarens egen upplevelse av situationen och vårdtagarens förutsättningar, resurser och begränsningar. Det innebär att vårdtagaren ses som mer än sin sjukdom. För att minska lidande och hjälpa vårdtagaren att uppleva så god hälsa som möjligt behöver vård- och omsorgspersonalen fokusera på att stimulera delaktighet och självständighet. Personcentrerat förhållningssätt kräver en relation mellan vårdtagare, närstående och vård- och omsorgspersonal. Omvårdnadsteorierna är inte bara teori utan en vägledning i arbetet. De hjälper personalen att förena kunskap och förhållningssätt för trygg och respektfull vård och omsorg.
DIN ROLL
Den vård och omsorg du ska ge till vårdtagaren styrs av vad som står i genomförandeplanen, och att det som skrivs i genomförandeplanen grundar sig på vad som står i biståndsbeslut och i vårdplanen. Du följer genomförandeplanen noga eftersom den berättar vilken vård och omsorg vårdtagaren har rätt till. Eftersom du vet att vårdtagarens mående och behov kan förändras använder du omvårdnadsprocessen som tankesätt. I arbetet med vårdtagaren är du då uppmärksam på om vårdtagaren har nya behov, besvär eller förutsättningar, och anpassar ditt arbete till det. Vårdtagaren kanske har blivit förkyld en dag och vill inte gå ut som planerat. Du frågar om det är nödvändigt att gå ut i dag eller om ni ska komma överens om en annan dag för er promenad.
Med dina kunskaper om några av de olika omvårdnadsteorierna kan du ge din vårdtagare bästa möjliga omvårdnad. Teorierna hjälper dig att vara observant och lyhörd för vårdtagarens behov.
Du ser till att alltid möta vårdtagare med respekt och uppmuntrar delaktighet utifrån en humanistisk människosyn och ett holistiskt synsätt.
Du är uppmärksam på vårdtagarens vilja och behov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.
ANVÄND DINA KUNSKAPER
Läs texten om Yousef på s. 9 en gång till. Du arbetar inom hemtjänsten och besöker Yousef.
1. Hur kan du använda Nightingales tankar om hälsofrämjande förhållningssätt och hygien i din omvårdnad av Yousef?
2. Vad behöver du göra för att kunna använda Hendersons tankar om grundläggande behov?
3. Vilka egenvårdsåtgärder kan du använda när du tar hand om Yousef?
4. Hur kan du använda Erikssons tankar om ”ansa, leka, lära” i ditt möte med Yousef?
5. Beskriv hur omvårdnadsprocessen kan se ut i mötet med Yousef.
SAMMANFATTNING
Här är det viktigaste du behöver veta om omvårdnadsprocessen och omvårdnadsteorier:
Behovsanpassning
• En person som inte längre kan klara sig själv hemma kan lämna in en biståndsansökan till kommunen. Kommunens biståndshandläggare gör en biståndsbedömning.
• Personen som ansöker om bistånd får ett biståndsbeslut.
Omvårdnadsprocessen
• Vård- och omsorgspersonalen ska ha ett yrkesetiskt förhållningssätt.
• Omvårdnadsprocessen består av fem olika moment: bedömning, problemformulering, planering och mål, genomförande och utvärdering.
Omvårdnadsteorier
• Omvårdnadsteorierna beskriver och förklarar vård- och omsorgspersonalens ansvar och uppgifter samt vad som är viktigt att tänka på och att göra i mötet med vårdtagaren.
• Enligt Florence Nightingale ska omvårdnaden ges med höga krav på hygien. Vård- och omsorgspersonalen ska inte bara behandla utan också förebygga skada och sjukdom.
• Virginia Henderson förklarar i sin behovsteori att omvårdnaden ska syfta till att uppfylla grundläggande behov, så att vårdtagaren tillfrisknar, uppnår hälsa och återvinner sin självständighet eller en lugn och fridfull död.
• I Dorothea Orems omvårdnadsteori ligger fokus på egenvård. Omvårdnaden ska anpassas till vårdtagarens behov och bara kompensera för det som vårdtagaren inte klarar av att göra själv.
• Katie Erikssons teori handlar om att minska lidande och ge kärlek genom att ansa, leka och lära. Med hälsokorset visar hon att man kan ha sjukdom men ändå må bra.
• En humanistisk värdegrund innebär att alla människor har lika värde och unika behov.
• Ett holistiskt synsätt innebär att hela vårdtagaren bemöts: fysiskt, psykiskt, socialt och andligt.
• Ett personcentrerat förhållningssätt utgår från vårdtagarens egna upplevelser.
CENTRALA BEGREPP
bistånd hjälp som kommunen ger
biståndsansökan muntlig eller skriftlig ansökan om hjälp och stöd från kommunen
biståndsbedömning när biståndshandläggaren bedömer behov av hjälp och stöd
biståndsbeslut kommunens beslut om hjälp och stöd
genomförandeplan ett dokument om vad som ska göras och när, hur och av vem
hemsjukvård sjukvård som ges i hemmet
medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) en sjuksköterska som ansvarar för patientsäkerheten på till exempel äldreboenden
vårdplan ett dokument som beskriver vilken vård som ska ges
samordnad individuell plan, SIP ett dokument som beskriver den sammantagna vård- och omsorgsinsatsen från kommunen och regionen
yrkesetiskt förhållningssätt att handla enligt de etiska principerna i det praktiska arbetet
omvårdnadsprocessen en metod för individuellt anpassad vård och omsorg
omvårdnadsteori en teori om hur vårdbiträdet, undersköterskan eller sjuksköterskan kan ge säker omvårdnad genom kunskap om vad, hur och varför något ska göras i omvårdnadsarbetet
hygieniskt förhållningssätt ett sätt att arbeta rent i kontakten med vårdtagare och utrustning för att minska risken för infektioner och smittspridning teoretisk kunskap kunskap som vi får genom att läsa, lyssna och tänka
hälsofrämjande åtgärder handlingar som ska bidra till bättre hälsa
hälsoupplysning information om vad som bidrar till bättre hälsa sociala förhållanden hur en människa har det i sin miljö och i relation med andra människor grundläggande behov det som alla människor, både friska och sjuka, behöver, exempelvis att andas, äta, sköta sin personliga hygien och att kommunicera med andra
Instuderingsuppgifter till kapitel 1 hittar du på s. 241.
egenvård det som en person kan göra själv för att vårda och behandla sig
autonomi rätten att bestämma över sitt eget liv vårdvetenskap vetenskap om uppkomst och förutsättningar för såväl sjukdom som hälsa, samt konsekvenserna av sjukdom ur biologiska, psykosociala, samhälleliga, kulturella och ekonomiska perspektiv
caritas vård och omsorg som ges med kärlek, utan att kräva något tillbaka
hälsokorset Katie Erikssons teori om välbefinnande i relation till sjukdom
humanistisk människosyn att alla människor har lika värde och att varje individ är en unik person med individuella behov holistiskt synsätt att människan är en helhet: fysisk, psykisk, social och andlig
personcentrerat förhållningssätt att vårdtagarens upplevele av situationen och sina egna förutsättningar, resurser och begränsningar ska styra omvårdnaden
NIVÅ 2
Omvårdnad
Omvårdnad nivå 2 för Gy25 är en lärobok i ämnet omvårdnad. Läroboken är skriven för elever som utbildar sig till undersköterska. Den är tydligt kopplad till ämnesplanen och har en genomtänkt progression i förhållande till nivå 1. Texten är elevnära och har fokus på centrala begrepp och på att utveckla elevens förståelse för den framtida yrkesrollen. Innehållet i läroboken kompletterar fakta med fallbeskrivningar och uppgifter där eleven får goda möjligheter att vara aktiv i sitt lärande och pröva sina kunskaper. Varje kapitel avslutas med momentet ”Din roll”, där innehållet konkretiseras och kopplas till elevens framtida yrkespraktik.
Omvårdnad nivå 2 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se/vardochomsorg
ISBN 978-91-27-46897-9