Grundbok svenska och sva
LINNÉA SVÄRD
PÄR SAHLIN
KLARA LINDBLOM
Innehåll
BERÄTTA
Noveller 6
Vad handlar novellen om? 8
Liten historia med stort innehåll 10
Läsa noveller 14
Två noveller: Examensdagen 15
Två noveller: Alla dör ändå i slutet 20
Fakta om noveller 28
Författare i fokus 39
Novellens plats i litteraturen 42
Några avslutande ord 47
Slutuppgift:
Skapa en berättelse tillsammans 48
Debattartikel 78
Vem argumenterar bäst? 80
Att uttrycka en åsikt 82 Läsa debattartiklar 84
Nyhetsartikel och notis 50
Nyheten bakom rubriken 52
Vad händer i världen? 54
Läsa nyhetsartiklar 57
En nyhetsartikel: Så har synen på det mystiska Storsjöodjuret ändrats 58
Fakta om nyhetsartiklar 62
Notiser – nyheter i kort format 70
Journalisten i fokus 74
Några avslutande ord 76
Slutuppgift: Presentera en nyhet tillsammans 77
En debattartikel: Samhället vinner på fri kollektivtrafik för unga 85 Fakta om debattartiklar 88 Opinionsbildare i fokus 97 Några avslutande ord 100
Slutuppgift: Vem lyssnar du på? 101 Argumenterande tal och 102 textsamtal
En dikt om åsikter 104 Tala för att övertyga 106
Lyssna på argumenterande tal 108
Läsa talmanus 109
Ett argumenterande tal: Våga vara volontär! 110
Fakta om argumenterande tal 113
Tala vidare om texter 124
Delta i eller leda textsamtal 126
Ett textsamtal: Om Examensdagen 128
Fakta om textsamtal 131
Retoriken i fokus 137
Några avslutande ord 138
Slutuppgift: Granska reklamen 139
SPRÅKET
Jag och mina språk
Vem talar? 142
Idiolekt – ditt unika språk 144
Dialekt – varianter av samma språk 145
Sociolekt – språket visar vem du är 147
Språklagen och nationella minoritetsspråk 149
Fakta om de nationella minoritetsspråken 150
Teckenspråk i fokus 156
Några avslutande ord 158
Slutuppgift:
Förbjuden att tala sitt språk 159
Meningen med orden 162
Lek med meningar 164
Hur fungerar språket?
Om satser och satsdelar
Om skrivregler
Tips för bättre texter
Några avslutande ord 181
Slutuppgift: Dikta med grammatik 182
källa litar du på?
är källtillit?
Använd källkritiska kriterier
Stereotyper i skönlitteraturen 191
Samma nyhet – olika perspektiv 193 Vad berättar notisen?
Undersök källor i debattartikeln
Vad säger talaren?
Några avslutande ord
Granska texten
BERÄTTA
Noveller
OM KAPITLET
Det här kapitlet handlar om noveller, berättelser i kortare format. Här får du:
R lära dig vad som är typiskt för novellen
R läsa två olika noveller
R lära dig om novellers innehåll, struktur och språk
R bekanta dig med två novellförfattare
R kunskap om novellens plats i litteraturen
R prova på att själv skapa en kort berättelse.
Inledande aktivitet
Vad handlar novellen om?
Här ser du inledningarna till fyra olika noveller. Läs en text i taget och fundera: Vad tror du att berättelsen handlar om?
Kyssen av Hjalmar Söderberg
Det var en gång en ung fl icka och en mycket ung man. De satt på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De satt tysta, var och en i sina tankar, och såg solen gå ner.
För tidig död av Maria Küchen
Ingen vind. Inte ett ljud i träden på ön, ingen rörelse över sjön. Det är inte bra. Det gör att årtagen hörs. Och månen. Fullmånen står farligt högt över sundet. Jag har inget att dölja. Jag kommer inte att tiga om det jag har gjort. Men jag vill inte att han får tag på mig här och nu.
Spöket Milton av Jonas Hassen Khemiri
Det är du och jag som gått på samma gymnasium och flyttat från samma småstad och nu jobbar vi plötsligt inom samma bransch. Vi springer på varandra ibland, på företagspresentationer, i hissar, i snurrdörrar. Varje gång ger du mig den där korta blicken av igenkänning och ibland är vi nästan på väg att hälsa men egentligen minns du mig inte och sekunden senare har jag vänt bort blicken.
Yussuf, pojken med 70 kameler av Monika Zak – Det är dags nu, sade farmor medan hon räckte honom en emaljerad mugg med hett te. Som vanligt under de iskalla gryningstimmarna satt farmor på huk utanför tältet, tätt intill den lilla elden.
Nu börjar hon igen, tänkte Yussuf. Han kände ilskan stiga, men sade inget.
– Du har fyllt 14. Farfar tycker också att det är dags att du gifter dig.
Yussuf blåste på det heta teet utan att svara, utan att se på henne.
Uppgifter
1. Arbeta tillsammans med en klasskamrat. Ta hjälp av frågorna och diskutera texterna:
Vilka är rollfigurerna? Var befinner de sig? Vad händer?
2. Välj en av inledningarna och reflektera tillsammans.
a) Vad tror ni kommer att hända sedan?
b) Om ni själva skulle skriva klart berättelsen – hur skulle den fortsätta?
3. Vilken av novellerna skulle ni helst vilja läsa klart? Förklara för varandra hur ni tänker.
Ordet genre är
ett franskt lånord som uttalas schanger
Liten historia med stort innehåll
Vet du vad som hände mig idag?
Nej, vadå? Berätta!
De här replikerna är kanske lika gamla som mänskligheten själv.
Människan har alltid ägnat sig åt berättande. Vi vill dela med oss av våra känslor och upplevelser, är nyfikna på vad som händer omkring oss och hur andra har det.
Ett sätt att ta del av andras upplevelser är att läsa skönlitteratur, berättelser i olika former. Det kan vara spännande deckare, klassiska folksagor eller gripande kärleksromaner. Ibland bygger berättelsen på verkliga händelser, som i en bok om en historisk person eller i en uppväxtskildring. Andra gånger är allt påhittat, som i en fantasybok med magiska inslag eller i en science fiction-roman som utspelar sig i framtiden.
Även om berättelserna är påhittade tar de ofta upp situationer och känslor som vi kan känna igen oss i, som att bli kär för första gången, känna sig utanför, vara arg på sina föräldrar, förlora någon man tycker om eller klara av något man inte trodde att man kunde. När vi läser kan vi känna oss mindre ensamma, få nya perspektiv, känna medkänsla och kanske bli stärkta och inspirerade. Skönlitteratur är inte bara underhållning – den hjälper oss att förstå både oss själva och andra lite bättre. I det här kapitlet får du möta en särskild sorts skönlitterär berättelse: novellen.
Vad är typiskt för en novell?
Novellen är en kort skönlitterär text. Omfånget, alltså textens längd, kan variera – en del noveller är bara en sida, andra kan vara ett tiotal sidor eller ännu längre.
Precis som romaner kan noveller delas in i olika genrer. Med genre menas berättelser av en viss typ eller som berättas på ett liknande sätt. Skräcknoveller handlar till exempel ofta om övernaturliga händelser, otäcka varelser, blodtörstiga mördare och annat som får läsaren att
rysa av obehag. Romantiska noveller kretsar i sin tur kring kärlek och relationer. Ofta möts två personer och blir kära men något hinder uppstår, exempelvis en konflikt eller ett missförstånd. Som tur är slutar det (nästan) alltid lyckligt med att de två får varandra.
Gemensamt för noveller är att de berättar en historia på ett koncentrerat sätt. Det betyder att texten är kort, men säger mycket. Handlingen fokuserar på ett enda ämne eller problem, berättelsens konflikt. Det finns inte utrymme för olika sidospår. Novellen kan inte heller ha för många karaktärer eller rollfigurer. Läsaren får följa ett par personer under en begränsad tidsperiod, kanske en vecka, en dag eller ett fåtal minuter.
Trots att noveller är korta kan de utforska djupa frågor. Berättelsen väcker ofta känslor och tankar hos läsaren, både under och efter läsningen. Många noveller är riktiga ”bladvändare”, som håller den som läser fast från första till sista sidan. Spänningen trappas ofta upp mot slutet, som gärna får innehålla en oväntad vändning eller överraska läsaren på annat sätt.
Att säga mycket med få ord
Eftersom omfånget är begränsat måste författaren noga fundera igenom novellens innehåll, struktur och språk. Varje ord räknas.
Berättelsen ska säga mycket – men med få ord. Läsaren kan därför behöva läsa mellan raderna. Det betyder att allt inte tydligt skrivs ut, utan den som läser får själv tolka och fylla i luckorna. Ett exempel på hur det kan se ut hittar vi i denna mikronovell, som författaren
Ernest Hemingway sägs ha skrivit. En mikronovell är en berättelse som består enbart av några få ord eller meningar.
Vad handlar novellen om, tror du? Många läsare tolkar det nog som att något sorgligt har hänt – att skorna behöver säljas eftersom ett barn aldrig föddes, eller dog. Men det är inte säkert att alla gör den tolkningen. En fördel med det här sättet att berätta, är att läsaren blir aktiv och delaktig. Vi får själva fylla i tomrummen med vår fantasi, våra erfarenheter och känslor, vilket kan göra läsupplevelsen starkare.
Måla upp bilder för läsaren
Gestaltning är ett annat sätt att göra novellen engagerande och levande. Då målar författaren upp bilder för läsaren, till exempel genom att beskriva hur något ser ut, luktar eller känns. Istället för att skriva hon var arg kan författaren gestalta känslan: Hennes käkar spändes och blicken mörknade. Eftersom allting inte skrivs ut, måste läsaren själv tolka exempelvis vilka känslor karaktärerna upplever.
Gestaltning låter läsaren leva sig in i berättelsen, vilket förstärker läsupplevelsen. Du kan själv använda dig av gestaltning när du skriver, för att skapa spännande berättelser som berör och engagerar. Kom också ihåg: Allt behöver inte sägas rakt ut. Ofta är det osagda det som lämnar störst avtryck.
Här hittar du noveller
Noveller finns på fler platser än man kanske tror, både i tryckt form och digitalt. Här är några exempel.
Tidningar av olika slag publicerar noveller. Du kan hitta dem i både veckotidningar och dagstidningar.
Novellsamlingar och antologier är böcker som bara innehåller noveller, skrivna av en enda författare eller flera olika. Det finns ofta särskilda hyllor för samlingarna på biblioteket.
E-böcker och ljudböcker hittar du via ljudbokstjänsternas appar. Här kan du enkelt läsa eller lyssna på många noveller i mobilen.
Novelltävlingar på nätet finns för både barn, unga och äldre. Den som vill kan skicka in sin novell och förhoppningsvis få den publicerad.
Webbplatser, bloggar och andra digitala plattformar där både kända författare och amatörer publicerar sina noveller. På nätet finns många mötesplatser för den som tycker om att skriva.
Läsa noveller
På kommande sidor hittar du två noveller. Använd lässtrategierna för att underlätta läsningen och fördjupa förståelsen av det du läst.
Före läsningen
Titta på novellen innan du börjar läsa. Fundera kring:
Hur lång är texten? Är den flera sidor eller är den kort? Hur lång tid tror du att det kommer ta att läsa den?
Hur kan du se att det är en skönlitterär text, och inte till exempel en nyhetsartikel?
Titta på bilden eller bilderna som hör till novellen. Vad visar de?
Vad kan bilden eller bilderna säga dig om novellens handling?
Läs novellens titel. Vad kan den säga dig om handlingen?
Under läsningen
Läs novellen. Fundera under tiden du läser:
Hur börjar novellen? Kastas du rakt in i handlingen – och vad händer i så fall då? Eller presenteras tid och plats där berättelsen utspelar sig?
När presenteras novellens huvudperson och andra karaktärer? Vad får du veta om dem?
Vilken är konflikten i den här berättelsen? Var i texten får du reda på det?
Är det något som är svårt i texten, till exempel ett okänt ord eller en krånglig mening? Om du ändå förstår sammanhanget kan du läsa vidare. Markera oklarheten, så att du kan gå tillbaka och reda ut det senare. Fastnar du helt? Ta hjälp av en kamrat eller din lärare för att reda ut det du inte förstår.
Efter läsningen
När du läst klart novellen kan du fundera kring:
Påminner berättelsen om något annat som du läst eller sett, exempelvis en film eller en serie?
Kan du känna igen något av dig själv i novellen, till exempel en erfarenhet eller en känsla?
Varför tror du att författaren har skrivit den här novellen? Vill hen till exempel skrämma, underhålla eller lära läsaren något?
Två noveller
Du ska nu få läsa två noveller. Den första heter Examensdagen. Det är en dystopisk science fiction-novell, skriven 1958 av den amerikanska författaren Henry Slesar.
Examensdagen
Paret Jordan talade aldrig om provet, inte förrän deras son Dickie var tolv år gammal. Det var på hans födelsedag som fru Jordan för första gången nämnde saken i hans närvaro, och oron i hennes röst fick hennes man att svara i skarp ton.
”Glöm det”, sa han. ”Han klarar sig fi nt.”
De satt runt frukostbordet och pojken höjde undrande blicken från tallriken. Han var en vaken pojke med kortklippt blont hår och snabba, nervösa rörelser. Han förstod inte vad den plötsliga spänningen berodde på, men han visste att det var hans födelsedag och mer än något annat ville han att de skulle hålla sams. Någonstans i den lilla lägenheten låg det inslagna och rosettprydda paket som väntade på att öppnas, och i det lilla kök som var infällt i väggen höll automat ugnen på att laga någonting varmt och sött. Han ville att det här skulle bli en lycklig dag, men hans mors tårblanka ögon och hans fars rynkade panna förstörde den förväntansfulla spänning han känt när han vaknade.
”Vilket prov?” frågade han.
Hans mor tittade ner på bordsduken. ”Det är bara ett slags intelligenstest som staten ger alla barn när de har fyllt tolv. Du ska ta det i nästa vecka. Det är ingenting att oroa sig för.”
”Som proven i skolan, menar du?”
”Ungefär likadant”, sa hans far och reste sig upp. ”Gå och läs dina serietidningar, Dickie.”
Pojken reste sig och gick bort till den del av vardagsrummet som hade varit ”hans” hörna ända sedan han var liten. Han fi ngrade på den översta serietidningen i traven men verkade ointresserad av de färgglada rutorna och den snabbrörliga handlingen. Istället gick han fram till fönstret och tittade dystert ut på dimslöjorna.
Fakta om noveller
Hur lång kan en berättelse bli? Egentligen hur lång som helst. Det finns alltid nya karaktärer, miljöer och konflikter att lägga till, fördjupa eller bygga ut en berättelse med. Novellen som berättelse är precis tvärtom. Den är vad den heter på engelska, a short story – en kort berättelse där handlingen kretsar kring en tydlig konflikt med få karaktärer och miljöer. Det är så du känner igen de flesta noveller, på det korta formatet. Och att författaren, trots det begränsade utrymmet, lyckas förmedla stora känslor och upplevelser till dig som läsare.
Innehåll
Noveller kan skrivas i olika genrer och vara allt från ett par rader till flera sidor långa. Men vissa saker har de gemensamt.
Konflikten står i centrum
Noveller kretsar kring en konflikt som driver handlingen framåt och får saker att hända. Konflikten presenteras ofta tidigt. Novellen handlar sedan om hur karaktärerna förhåller sig till eller försöker lösa den:
”Vilket prov?” frågade han.
Hans mor tittade ner på bordsduken. ”Det är bara ett slags intelligenstest som staten ger alla barn när de har fyllt tolv. Du ska ta det i nästa vecka. Det är ingenting att oroa sig för.”
Konflikten kan vara en yttre händelse i omgivningen, som att någons bil får punktering på en öde landsväg. Det kan också vara en inre händelse, alltså något som sker inuti en människa, exempelvis att man våndas inför ett svårt val.
I slutet av novellen får konflikten sin lösning. Ofta överraskar avslutningen läsaren på något sätt. Det kan vara en hemlighet som avslöjas eller att handlingen tar en oväntad vändning:
”Ni kan per telefon”, fortsatte rösten entonigt, ”meddela huruvida ni vill få kroppen omhändertagen genom statens försorg eller om ni föredrar en privat jordfästning. Avgiften för statlig begravning är tio dollar.”
Novellen kan också ha ett öppet slut. Då lämnar författaren åt läsaren att själv tolka hur det slutar:
Något rör vid mig. En hand, kanske. Jag vrider på huvudet. Ett ansikte. Det vackraste jag har sett. Sedan en röst. Jag hör den klart och tydligt. Den låter som Emmas.
”Allt ska bli bra”, säger den.
Tydliga karaktärer som engagerar
Novellen kan innehålla alla möjliga slags karaktärer. Eftersom noveller är korta, brukar de enbart handla om några få personer.
Ofta presenteras de viktigaste karaktärerna redan i inledningen:
Paret Jordan talade aldrig om provet, inte förrän deras son Dickie var tolv år gammal. Det var på hans födelsedag som fru Jordan för första gången nämnde saken i hans närvaro, och oron i hennes röst fick hennes man att svara i skarp ton.
Ofta finns en tydlig huvudperson, som läsaren kan identifiera sig med. Vi engagerar oss i hens problem, känslor och drömmar, och vill veta hur det ska gå: Kommer berättelsen att sluta lyckligt, olyckligt –eller kanske något däremellan?
Novellens konflikt och händelseförlopp är starkt knutna till karaktärerna, främst till huvudpersonen. När berättelsen är slut ska huvudpersonen ha varit med om en förändring av något slag. Förändringen kan vara konkret , alltså något man kan se eller ta på, till exempel att huvudpersonen har fått en ny vän. Den kan också vara abstrakt , något som händer inuti personen, till exempel att hen har kommit till insikt om något i sitt liv. Om läsaren har blivit engagerad i texten följer hen med spänning de förändringar och upplevelser som huvudpersonen genomgår och är med om:
Våra blickar möts. Det är som om tiden står stilla. Det låter banalt, men det är precis vad som sker. Tiden står stilla. Och allt i mig blir kolsyra och elektricitet. Jag lutar mig närmare Emma. Känner värmen från hennes andedräkt. Vill inget hellre än att …
Här förstår läsaren att huvudpersonen, Henry, drabbas av en ny och stark känsla. Vi vill läsa vidare för att se hur det ska gå för honom och Emma.
Begränsningar i tid och rum
Novellen innehåller ett fåtal miljöer. Examensdagen utspelar sig till exempel i köket och vardagsrummet hemma hos familjen Jordan, samt i väntrummet och undersökningsrummet på Statens utbildningsverk.
Vid ett blankpolerat skrivbord utanför rum 404 satt en ung man klädd i uniformsjacka utan beteckningar. Han hade en namnlista där han bläddrade fram bokstaven J och sedan lät han far och son Jordan stiga in.
Rummet var lika kalt och officiellt som en domstolssal, fyllt av metallbord flankerade av långa bänkar.
Berättelsen utspelar sig ofta under en kortare tidsperiod, ett par dagar eller ibland inte längre än några minuter. Hur ska läsaren kunna lära känna karaktärerna, när hen möter dem under så kort tid? Ett sätt är att använda sig av återblickar. Då gör författaren ett hopp i tiden, och berättar om något som hänt tidigare:
”Det var Ted som gjorde det”, säger jag. ”Han brände mig med en cigg. Han trodde inte att jag kunde tåla smärtan. Men det gjorde jag.”
I återblicken tydliggörs den ojämna relationen mellan Henry och hans vän Ted. Den skapar förståelse hos läsaren och ger en förklaring till varför Henry agerar som han gör i slutet av novellen.
Olika teman och genrer
Precis som romaner har noveller olika teman. Med tema menas textens grundtanke eller det övergripande ämne som novellen handlar om. Några vanliga teman är kärlek, mod, mobbning, makt och avundsjuka.
Temat står inte utskrivet i texten, utan måste tolkas fram av läsaren. För att få syn på temat måste hen ställa frågor under läsningen: Vad är det som driver handlingen framåt? Vilka känslor finns hos karaktärerna? Varför agerar personerna som de gör? I novellen Alla dör ändå i slutet är bland annat vänskap ett tema.
Författare kan också skriva noveller i olika genrer, exempelvis fantasy och skräck. Examensdagen skrevs redan 1958 och är en dystopisk science fiction-novell, som målar upp en möjlig och otäck framtidsbild:
”Vad är det man ska dricka?” frågade Dickie.
”Inget särskilt. Det smakar pepparmint. Det är bara för att man ska svara ärligt på frågorna. Inte för att staten tror att du inte tänker vara ärlig, men har du druckit det där vet de säkert att du är det.”
Temat i novellen, med en kontrollerande stat, är vanligt i dystopiska science fiction-noveller.
Uppgifter
1. Titta på novellen Examensdagen på s. 15. Under hur lång tid utspelar sig berättelsen? Diskutera med en klasskamrat och ge exempel från texten.
2. Bläddra tillbaka till Alla dör ändå i slutet på s. 20. Vilken är den inre och yttre konflikten i novellen? Förklara för varandra hur ni tänker.
Struktur
Ett annat ord för berättelsens struktur är dramaturgi. Dramaturgin i en novell följer ofta samma mönster: efter en tydlig inledning trappas spänningen upp, innan berättelsen når en avgörande vändpunkt.
Novellen slutar sedan ofta på ett överraskande sätt.
Anslag – den viktiga inledningen
Eftersom novellen är kort behöver författaren snabbt fånga läsarens intresse. Därför är inledningen, anslaget , viktigt. Det är vanligt att noveller börjar in medias res, mitt i en situation eller händelse:
Epan är iskall. Det är frostrosor på framrutans insida. Som tur är startar motorn direkt. Jag vrider upp värmen till max. Suset när värmesystemet drar igång är som musik i mina öron. Jag backar ut från skolans parkering, lägger i en växel och kör ut på stora vägen.
Epok tidsperiod. Inom litteraturhistorien exempelvis renässansen och romantiken.
Varje litterär epok har sina kännetecken för hur man skrev och om vad.
Novellens plats i litteraturen
Berättelser har funnits i alla tider. Du har tidigare lärt dig om sagan, som är den tidigaste formen av berättande. Många folksagor är så gamla att vi inte vet när de kom till, de fördes vidare muntligt från generation till generation innan de till slut skrevs ner. Du minns kanske Prinsen med åsneöron eller sagosamlingen Tusen och en natt?
När skrevs den första novellen?
Även novellens historia går långt tillbaka. Under den epok som kallas renässansen (cirka 1300–1600) ville allt fler författare skildra ”vanliga” människor och deras vardag, känslor och problem. Novellen blev en viktig texttyp, eftersom det korta formatet var lätt både att skriva och läsa. Noveller kunde vara realistiska, humoristiska och användas för att kritisera saker i samhället.
Renässansen tog sin början i Italien, som också var författaren Giovanni Boccaccios hemland. Han blev en av de mest betydelsefulla författarna i sin samtid och kallas ibland för ”novellens fader”. Han skrev Decamerone, en av litteraturhistoriens första novellsamlingar.
Giovanni Boccaccio
Edgar Allan Poe
Boken bygger på äldre muntliga berättelser, som Boccaccio strukturerade och återberättade på ett nytt sätt. Ett sätt som vi idag känner igen som typiskt för novellens innehåll, struktur och språk.
Noveller skildrar romantik och realism
Vi hoppar framåt i historien, till 1800-talet och epoken som kallas romantiken (cirka 1790–1830). Romantikens författare skrev mycket om känslor, fantasi och det övernaturliga. Berättelserna kunde handla om olycklig kärlek, storslagen natur eller magiska väsen, till exempel. Ett annat tema var skräck: texter vars mål var att få läsaren att rysa av obehag.
Edgar Allan Poe är en känd amerikansk skräckförfattare från den här tiden. Han skrev bland annat novellen Den svarta katten, där en mördare själv berättar om hur han dödar sin fru och murar in henne i en vägg för att dölja sitt brott. Mannen menar att han drivits till
En mordgåta till frukosten eller en kärlekshistoria på bussen? Noveller går snabbt att läsa och passar när du har en stund över.
vansinne av sin katt. Och det är också katten som avslöjar honom på slutet, när polisen kommer till platsen. Ett fruktansvärt skrik hörs plötsligt inifrån väggen där fruns lik fi nns:
För ett ögonblick förblev polismännen i trappan orörliga, slagna av yttersta skräck och bävan. I nästa ögonblick arbetade ett dussin stadiga armar vid väggen. Den föll ner. Liket, redan mycket förruttnat och betäckt med fl äckar av levrat blod, stod upprätt framför åskådarnas ögon. På dess huvud satt, med röd och uppspärrad mun, och sitt enda öga brinnande som av eld, det fruktansvärda djur vars list hade förlett mig till mord, och vars angivarröst hade överlämnat mig till bödeln. Jag hade murat in odjuret i graven!
Poe tyckte att två saker var särskilt viktiga när det gäller novellskrivande: Novellen ska vara kort nog att kunna läsas i ett enda svep, och varje ord måste bidra till berättelsens betydelse. Bra regler, eller hur?
Slutuppgift
Skapa en berättelse tillsammans
Nu ska du och en klasskamrat använda er gemensamma fantasi för att komma på en berättelse. Utgå från dramaturgin i en novell: anslag, konfl ikt, konfl iktupptrappning, vändpunkt och upplösning.
1. Välj en bild. Sätt er tillsammans och titta på de fyra bilderna. Kom överens om en bild som ni väljer.
2. Kom på ett anslag.
En av er börjar och säger hur berättelsen ska inledas, det vill säga vad anslaget ska vara. Historien får gärna börja ”in medias res”.
3. Kom på en konfl ikt.
Den andra av er ska nu komma på en konfl ikt, det problem som driver handlingen framåt.
Två vänner är på väg hem en sen kväll och när de går genom en mörk gångtunnel hör de plötsligt ett väsande ljud. Det låter inte som att det kommer från vare sig ett djur eller en människa.
I mitten av tunneln där det är som allra mörkast, hittar de källan till ljudet: en rymdvarelse. Den stackaren har kommit bort från rymdskeppet och de två vännerna lovar att hjälpa varelsen tillbaka.
4. Trappa upp konfl ikten.
Nu är det den första personens tur igen: Hur trappas konfl ikten upp? Hur kan spänningen öka?
5. Lägg in en vändpunkt.
Person två ska nu komma på en händelse som gör att allt förändras, och som pekar ut vägen mot konfl iktens lösning.
6. Kom på en upplösning.
Nu är det upp till person ett att bestämma hur konfl ikten löser sig och hur historien därmed slutar.
7. Bonus: en oväntad vändning? Om ni vill kan ni tillsammans försöka komma på en vändning som gör slutet mer överraskande.
8. Presentera. Berätta gärna er historia för resten av klassen!
Vännerna inser att det är bråttom: Rymdvarelsen tål inte solljus så de har bara natten på sig. Samtidigt får de reda på att en galen vetenskapsman har stulit rymdskeppet och är på jakt efter dem för att kidnappa varelsen.
Vännerna bryter sig in i vetenskapsmannens labb. Efter en del letande finner de något mycket intressant: en karta!
Kartan visar dem vägen till en skogsdunge: där hittar de rymdskeppet. Vännerna och rymdvarelsen jublar av lycka. Äntligen kan rymdvarelsen få åka hemåt!
När vännerna sagt adjö och rymdvarelsen klivit ombord, vinkar de mot skeppet när det lättar från marken. Då får de plötsligt syn på något i rymdskeppets vindruta. Det är vetenskapsmannen som sitter bakom spakarna! Han tittar på dem med ett elakt flin och flyger sedan iväg med ljusets hastighet.
LINNÉA SVÄRD
PÄR SAHLIN
KLARA LINDBLOM
Grundbok svenska och sva
SVEA är ett läromedel i svenska och sva för högstadiet som tydliggör progressionen mellan årskurserna. Här finns återkommande kapitelrubriker som visar hur det centrala innehållet i kursplanerna konkretiseras. Med SVEA har textsamtalet en central plats i undervisningen.
Grundboken innehåller:
R muntliga uppgifter som ger eleven möjlighet att utveckla sina kunskaper tillsammans med andra
R mönstertexter som modellerar typiska drag. I årskurs 8 möter eleven noveller, nyhetsartiklar, notiser, debattartiklar och argumenterande tal.
R strategier för fokuserad läsning
R en modell för strukturerade textsamtal
R fakta om språkbruk, språkriktighet och källkritik.
I arbetsböckerna för svenska respektive sva får eleven befästa och fördjupa sina kunskaper. Med elevtexter som utgångspunkt arbetar eleven vidare med innehåll, struktur och språk innan hen skriver egna texter.
SVEA består av
Grundbok
Arbetsbok svenska
Arbetsbok sva
Lärarhandledning
Skönlitterär pocketbok
nok.se/svea
ISBN 978-91-27-46872-6
